Rätt mat” inom äldreomsorgen
Rätt mat” inom äldreomsorgen Rätt mat” inom äldreomsorgen
livsmedlen förvaras mycket nära varandra.Personalen serverar av vanlig mat om de tycker att specialkosten inte ser okej ut. De harmycket åsikter om den konsistensanpassade kosten. De kan dock inte säga att det är boendesom ratar när jag ställer frågan, utan det är helt klart personalen som styr i det fallet.Personalen är mycket missnöjd med maten överlag. Serverar ordentliga portioner som bliruppätna, mat blir kvar och personalen erbjuder inte mer.2.2.4. Vilja till förbättring hos cheferChefen på äldreboendet är inte speciellt insatt i kostfrågorna, men tycker att de är viktiga.Ser det som positivt att avdelningen fått föreläggande från miljökontoret att jobba efter,då det tydliggör frågan och hur de ska göra. Har svårt att se hur personalen skulle kunnatvinga någon att äta specialkost som inte vill.Chefen på äldreboendet poängterar flera gånger vikten av att ha fått tillgång till en dietist ikommunen som kan stödja arbetet med kost- och nutritionsfrågorna.Verksamhetschefen på kommun B har vänt sig till den projektanställda dietisten för att sättasig in i frågorna före mitt besök. Har även för övrigt förberett sig väl inför intervjun. Verksamhetschefenönskar att de delar som framkommer som förbättringsområden i projektet får enuppföljning. Mitt förslag är att ge det uppdraget till den dietist som finns projektanställd inomorganisationen.En inspektör på Miljö- och hälsa anger att det är den person som befinner sig ute i verksamhetensom är ansvarig livsmedelsföretagare, till exempel kostchefen i köket eller enhetschefenpå boendet. Känner inte till att det är den politiska nämnden som är att betrakta som livsmedelsföretagaren.10
2.3 Den stora kommunen med kostorganisation - CKommun C är stor till invånarantalet och består av en större stad i Mellansverige. Här finnsen relativt lång tradition med kostorganisation.Kommunen har en blandning av egna vård- och omsorgsboenden och sådana som drivs påentreprenad. Likaså finns kostproduktionen i båda driftsformerna. Undersökningen är utfördvid ett boende i egen regi som får maten från ett kommunalt kök som drivs i egen regi. Äldreboendethar en vårdtagare som antas ha laktosintolerans. Någon regelrätt utredning är integjord på vårdtagaren, men det finns dokumentation som indikerat frågeställning om dettautifrån uppvisade problem.Samtliga rätter som kommer från produktionsköket till vårdtagaren med laktosintolerans ärlaktosfri. På avdelningen tillhandahålls laktosfri mjölk som dryck och som tillbehör till efterrätt,men i övrigt görs där inga anpassningar till frukost och mellanmål. Eftermiddagskaffetförsöker personalen undanhålla vårdtagaren på grund av att denne är överviktig och tung atthjälpa vid förflyttningar.Avdelningen har problem med att de är tvungna att ta emot stora kvantiteter av den laktosfriamjölken på en gång, vilket upptar stort utrymme i avdelningens kylskåp.Chefen för vårdboendet är inte så insatt i frågeställningarna överhuvudtaget. Jag frågar efterom det finns riktlinjer för specialkoster på enheten och chefen läser innantill ” specialkosternafinns med vegetarisk, laktovegetarisk och vegan”. Intressant är att personalen hävdar att det intefinns något avvikelsesystem för kostfrågorna, medan chefen hävdar att det finns ett sådant.2.3.1. Når inte ner till avdelningenI kommun C finns ett stort glapp mellan ledningsnivåns ambitioner och den faktiskavardagen hos vårdtagaren på äldreboendet. Varken sjuksköterskan, vårdpersonalen som ärnärmast vårdtagaren eller vårdtagaren själv tar del av den kunskap som finns högre upp. Iverksamheten vet de inte ens om att det finns personal centralt som jobbar med kostfrågorna.Det förvånar att vårdpersonalen inte har vetskap om att denna resurs finns att vända sigtill för att få hjälp eller be om utbildning. Man kan spekulera i om dietisten har ett för stortarbetsområde för att hinna med.2.3.2. Brist på kunskap och anpassningDet enda som görs på avdelningen när det gäller den laktosintolerantes specialkost är attersätta den mjölk som dricks med laktosfri mjölk. När till exempel tårta eller äppelkakaordnas är det ingen som tänker på anpassning för vårdtagaren. Det finns inget intresse föratt den laktosintolerante ska få delta i festligheterna. Denne blir istället utan.Om manna- eller risgrynsgröt kokas på morgonen får vårdtagaren annan vattenbaserad grötistället, t ex havregrynsgröt. Personalen kokar inte gröt på den laktosfria mjölken.Personalen brukar inte läsa på förpackningarna om det finns någon mjölk i t ex pålägg,flingor, kaffebröd och dylikt.Att måltiderna glesas ut för att den boende är överviktig tyder också på brist på kunskap. Ensom är överviktig bör inte banta genom att äta få måltider.2.3.3. För små portionerDe vårdtagare som vistas på detta boende sägs uttrycka att de får så väldigt mycket mat.Men det är samtidigt det boende som jag upplevt får de absolut minsta portionerna tillde-11
- Page 1 and 2: Svenska Celiakiförbundetför över
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning1. Projektets
- Page 5 and 6: 1. Projektets förutsättningar1.1
- Page 7 and 8: 2. Sammandrag och intryck frånkomm
- Page 9: 2.2 Den lilla kommunen utan kostorg
- Page 13 and 14: 2.4 Den stora kommunen utan kostorg
- Page 15 and 16: 3. Slutsatser och reflexionerNedan
- Page 17 and 18: ger sig inte in i någon diskussion
- Page 19 and 20: 4. Intervjupersoner och frågorI de
- Page 21 and 22: • Känner du dig trygg i dina kun
- Page 23 and 24: verksamheterna. Maten har en hög k
- Page 25 and 26: 5.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 27 and 28: • Det finns avtal om råvarulever
- Page 29 and 30: • Anser att det fungerar bäst me
- Page 31 and 32: 6.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 33 and 34: • Varm mat transporteras internt
- Page 35 and 36: • Politikerna pratar mest med che
- Page 37 and 38: 7.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 39 and 40: 7.6 Aktuell matdistributör/köket
- Page 41 and 42: Genom att man jobbar så mycket med
- Page 43 and 44: 8.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 45 and 46: 8.6 Aktuell matleverantör/köket i
livsmedlen förvaras mycket nära varandra.Personalen serverar av vanlig mat om de tycker att specialkosten inte ser okej ut. De harmycket åsikter om den konsistensanpassade kosten. De kan dock inte säga att det är boendesom ratar när jag ställer frågan, utan det är helt klart personalen som styr i det fallet.Personalen är mycket missnöjd med maten överlag. Serverar ordentliga portioner som bliruppätna, mat blir kvar och personalen erbjuder inte mer.2.2.4. Vilja till förbättring hos cheferChefen på äldreboendet är inte speciellt insatt i kostfrågorna, men tycker att de är viktiga.Ser det som positivt att avdelningen fått föreläggande från miljökontoret att jobba efter,då det tydliggör frågan och hur de ska göra. Har svårt att se hur personalen skulle kunnatvinga någon att äta specialkost som inte vill.Chefen på äldreboendet poängterar flera gånger vikten av att ha fått tillgång till en dietist ikommunen som kan stödja arbetet med kost- och nutritionsfrågorna.Verksamhetschefen på kommun B har vänt sig till den projektanställda dietisten för att sättasig in i frågorna före mitt besök. Har även för övrigt förberett sig väl inför intervjun. Verksamhetschefenönskar att de delar som framkommer som förbättringsområden i projektet får enuppföljning. Mitt förslag är att ge det uppdraget till den dietist som finns projektanställd <strong>inom</strong>organisationen.En inspektör på Miljö- och hälsa anger att det är den person som befinner sig ute i verksamhetensom är ansvarig livsmedelsföretagare, till exempel kostchefen i köket eller enhetschefenpå boendet. Känner inte till att det är den politiska nämnden som är att betrakta som livsmedelsföretagaren.10
Change language