Kvalitetsredovisning 2009 - Norrköpings kommun

FörordEtt samtal om måluppfyllelse med chefer i Norrköping– Ja, förhoppningsvis, ibland kan det vara terapiarbete också! Föratt vi ska fylla dagen och få göra det vi tycker är roligt. Jag brukar sägaatt ibland kommer den fjärde pedagogen in!– Fjärde pedagogen, vilken är det…?– Videoapparaten!– När de gjorde nationella utvärderingen av särskolan så visade denatt kopplingen mellan undervisningen, det man gör är inte tydlig, detman gör och jobbar med i särskolan och målen är otydlig. Särskolanhar haft ett stort omsorgsperspektiv, därför ska man skriva om kursplanernanu, och införa differentierade betyg. Det finns ingen tydligkoppling mellan strävansmålen och den planerade verksamheten, mangör massa bra saker, utflykter och sånt men det är inte kopplat till vadeleverna ska lära sig eller vilka förmågor som ska utvecklas.Är målen tydliga så vi vet vad vi gör?– Att kunna följa processen, följa individen och gruppen, se vadbarnen och gruppen behöver.– Jag tror mycket på att lärare måste vara grundade i ämneskunskaper,ta matematik till exempel. Lärare hos oss vet precis vad analysschemati matematik innehåller, det måste de eftersom vi inte använderläroböcker. De har delat in matematik i olika områden, lärare gårrunt med post-it lappar och fångar in vad barnen kan, när de ser ochhör att eleverna når målen. Jag kan nog säga att det sker i de flestaämnen.– Men de kartläggningar som genomförts visar ju att inte alla lärarehar behörighet att undervisa i de ämnen som de ansvarar för undervisningi, bild och idrott till exempel. Då kan man inte prata om måluppfyllelsenär lärare inte vet målen. Det är något man måste funderaöver, det går inte att ha lärare som inte har behörighet.– Det måste vår ledning tänka på framledes, det krävs 15 poäng föratt undervisa i bild och idrott. Det måste vi se till att alla har…– Men är det inte en fara nu, att allting kommer att handla omämnen? Det märks även i förskolan, snart har väl också förskolan enlektion i matematik mellan 9.00–9.40?!– Ja, men det handlar om ämneskunskaper, för att få en trygghet iatt göra saker. Det är viktigt, ju säkrare du är desto tryggare kan duvara att din undervisning ger bra förutsättningar. De som är osäkra isitt ämne, de bockar bara av, en musiklärare som inte har ämneskompetens,bara prickar av. De ämnesdidaktiker som vi har de arbetarmest tematiskt och ämnesövergripande.– Då tänker jag på förskolan, i de kvalitetsredovisningar jag lästtycker jag mig se att kunskaper inom ett sakområde ökar kvalitetenökar i genomförandet, man ser barnens lärande inom det man ärkunnig i. Det blir inte lika översiktligt, det handlar inte bara om attanvända begrepp utan också det beskrivs också hur barnens lärandeutvecklas. Men det sker inom ramen för förskolans uppdrag, personalenskompetens ökar förmågan att se hur barnens kunskap utvecklas.Kan inte det vara inom den ramen, en fyrfältare, eller en trappa. Mankanske har gått från omedvetet kompetent till medvetet kompetent?Omedvetet kompetentOmedvetet inkompetentMedvetet kompetentMedvetet inkompetentS i d a n – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

FörordEtt samtal om måluppfyllelse med chefer i NorrköpingDet sjuder inte av liv, sång, musik, kreativitet och lust iförskolan, då?– Jo, så kan det vara men nej, jag tycker svensk förskola är alltförbeige och förutsägbar. Om jag går in i förskolan klockan 9.30 såhänder samma sak i alla förskolor. Då är det samling i alla Sverigesförskolor.Hur många gånger sitter ni och pratar kring begreppetmåluppfyllelse i de olika sammanhang där ni är?– Jag skulle vilja ha mer av den typen av diskussion som vi har här,att brottas med det uppdrag vi har. Det nationella uppdraget alltså.Hur lyckas vi med det?– Det kanske är så att jag själv måste driva på för att sätta frågornapå dagordningen? Vi har ibland svårt att skilja på medel och mål, omvi då får ett så övergripande uppdrag som att ”öka måluppfyllelsen”blir det svårt.– Vi måste definiera begreppet måluppfyllelse. Det har varit alltförstort fokus på betygen. Vi måste vara bättre på att fokusera påprocessen. Vi behöver syna vilka mål som uppnås och inte bara påbetygenNorrköping april 2010Boel JohnsonS i d a n – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

SammanfattningÅtgärder för fortsatt utvecklingUtveckling av kvalitetsarbetet i alla verksamheter• Utveckla forum för dialog kring resultat och måluppfyllelseför alla verksamheter• Utveckla uppföljning av såväl kunskaper som ”mjuka värden”som trygghet, trivsel och barns och ungdomars upplevelserav delaktighet i dialog med verksamheterElevhälsa• Uppföljning av tillgången till läspedagoger och talpedagogerpå områdesnivå• Uppföljning av tillgången till elevhälsopersonal, specialpedagog/speciallärare,kurator, skolsköterska, skolläkare påenhetsnivå• Uppföljning och utveckling av gemensam styrning i pågåendesamverkan mellan utbildning, socialtjänst, vård- och omsorgoch landstingetFlerspråkighet och modersmål• Uppföljning av tillgången till modersmålsstöd för nyanländabarn i förskolan• Uppföljning av tillgången till studiehandledning på modersmålför nyanlända eleverFörskola• Fördjupad uppföljning av förskolans kvalitet genom att vägasamman föräldrars synpunkter, förskolans självskattning ochen strukturerad observation ska genomföras.Förskoleklass• Granska verksamheten i syfte att göra en bedömning av förskoleklassensmåluppfyllelseFritidshem• Granska verksamheten i syfte att göra en bedömning avfritidshemmens måluppfyllelseGrundskola och särskola• Fortsatta fördjupade analyser av måluppfyllelse, resultat ochåtgärder för utveckling på verksamhetsnivå och förvaltningsnivå• Fortsatta insatser i syfte att öka likvärdigheten i bedömningav elevers lärande och utveckling i förhållande till läroplanoch kursplaner10–12-årsverksamhet• Kartlägg barnens tillgång till 10-12-årsverksamheten i olikaområdenÖppen fritidsverksamhet• Utveckla information och kommunikation med ungdomar isyfte att öka delaktighet i planering och utveckling av verksamhetKorttidstillsyn• Uppföljning och utveckling av korttidstillsynen.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n

SammanfattningÅtgärder för fortsatt utvecklingGymnasieskola• Utbildningskontoret ska stödja skolorna i att utveckla metoderoch arbetssätt för uppföljning, analys och återkoppling avelevernas studieresultat.• Utbildningskontoret ska tillsammans med skolorna analyserabetygsresultaten för att kunna vidta åtgärder som bidrar tillatt höja kunskaps- och betygsnivån.• Utbildningskontoret ska tillsammans med skolorna fortsättaarbetet med att utveckla alternativa former och metoder förstödåtgärder så att fler elever upplever att de får den hjälp debehöver.• Utbildningskontoret ska utveckla olika sätt att bedöma elevernaskunskapsutveckling och måluppfyllelse för de eleversom inte får slutbetyg.• Utbildningskontoret ska genomföra kompetensutvecklinginom områden som ger ökad förståelse för olika lärandeprocessersamt betyg och bedömning.• Utbildningskontoret ska stödja gymnasieskolorna ochgymnasiesärskolorna i arbetet med ökad inkludering av allaelever.Gymnasiesärskola• Utbildningskontoret ska vidareutveckla former för bedömningav kunskapsutveckling i gymnasiesärskolan.• Utbildningskontoret ska tillsammans med gymnasiesärskolornaarbeta för att eleverna får ökade kunskaper och bättreförutsättning att klara ett arbete.• Utbildningskontoret ska i samarbete med skolorna, Aktemaoch Arbetsförmedlingen öka antalet elever i gymnasiesärskolansom får ett arbete.S i d a n 1 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

SammanfattningÅtgärder för fortsatt utvecklingVuxenutbildning – individuell studieplan• Alla studerande i alla skolformer ska upprätta en långsiktigstudieplan.• Den studerande ska alltid vara delaktig i upprättandet.Vuxenutbildning – värdegrundsarbetet• Likabehandlingsplanen ska göras mer tillgänglig.• Likabehandlingsplanen ska integreras mer i verksamheten/utbildningen.Vuxenutbildning – systematiskt kvalitetsarbete• Alla verksamheter ska utveckla och dokumentera sittsystematiska kvalitetsarbete.• Vi måste få till en tydligare koppling mellan uppföljning,utvärdering och utveckling.• Resultat av utförarnas egna uppföljningar och utvärderingarska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.Vuxenutbildning – inflytande och ansvar• De studerande ska få aktivt och kontinuerligt stöd för attkunna ta ansvar för sitt lärande.Vuxenutbildning – betyg• Kursplanemål och betygskriterier ska tydliggöras för denstuderande.• Resultaten på de nationella proven ska redovisas i den årligakvalitetsredovisningen.• Vuxenutbildningen ska tillsammans med alla utförare skaskapa strategier för att minska avbrotten.Vuxenutbildning – validering• Den studerandes tidigare kunskaper och erfarenheter skasystematiskt och rutinmässigt tas tillvara.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 1 1

Styrprocessen och kvalitetsarbetetStatlig styrningI skollagen anges skolans grundläggande uppdrag och de övergripandemålen för verksamheten. Läroplanen anger värdegrunden samtgrundläggande riktlinjer och mål. De styrdokument som anger kraveni utbildningen är kursplaner och betygskriterier.Inom de ramar som styrdokumenten anger fördelar kommunenresurser och organiserar verksamheterna utifrån lokala förutsättningarså att nationella mål och krav kan uppfyllas. Verksamheterna väljerutifrån detta ett arbetssätt som passar dem.KvalitetsredovisningI en förordning om kvalitetsredovisning, 1997:702, anges att kvalitetsredovisningenska innehålla en bedömning av i vilken utsträckningnationella och kommunala mål har förverkligats och vilka åtgärdersom planeras för att öka måluppfyllelsen.Utbildningskontoret ger anvisningar om vad som ska redovisas församtliga verksamheter och chefer ansvarar för att genomföra arbetet.Barn, elever, ungdomar och deras vårdnadshavare ska ges möjlighetatt vara delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisning.Varje enhet redovisar årligen sin verksamhet i en kvalitetsredovisningsom innehåller en bedömning av i vilken utsträckning nationella ochkommunala mål har förverkligats och vilka åtgärder som planerasför att öka måluppfyllelsen. Verksamheternas redovisningar avser ettverksamhetsår, några skolor redovisar på läsår. Samtliga kvalitetsredovisningargörs offentliga och tillgängliga på kommunens hemsida.Utbildningskontoret ansvarar för en kommunövergripande kvalitetsredovisningsom är en sammanfattande bedömning av hur långt olikaverksamheter i Norrköpings kommun har kommit när det gäller attförverkliga nationella och kommunala mål.Ansvar för kvalitetsredovisningDen kommunövergripande kvalitetsredovisning som publiceras i majvarje år ansvarar tjänstemän på utbildningskontoret för. Kvalitetsredovisningendelges de tre nämnderna under juni 2010.Kommunal styrningStyrprocessen och kvalitetsarbetet inom barn- och ungdomsnämndensansvarsområde bedrivs enligt den styrmodell som gäller i Norrköpingskommun sedan 2003. Den utgår från en uppdragsmodellsom bygger på att visionen konkretiseras i program för kommunensolika verksamheter. Programmen utarbetas av ansvariga nämnder ochfastställs av kommunfullmäktige.Utifrån program och ekonomiska förutsättningar formulerar sedanansvarig nämnd uppdragsplaner som ska innehålla konkreta, mätbara ochuppföljningsbara mål. Utbildningspolitiskt program, antaget av kommunfullmäktige2008, gäller som skolplan enligt Skollagen 2 kap 8 §.Uppdragsplanerna, som är ettåriga, är nämndernas styrdokument. I uppdragsplanerför 2009 preciseras mål och verksamhet som ska följas uppunder och efter året. Uppdrag utformas utifrån uppdragsplanen av utbildningskontoret.Områdeschef är mottagare av uppdrag och ekonomiskaresurser till områden och verksamheter. I uppdragen till områdescheferingår ansvar för kontinuerlig återkoppling till respektive nämnd.S i d a n 1 2 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Förvaltningsledning 2009Förvaltningsledningen omorganiserades under 2009. Från den 1 februari2009 har den bestått av utbildningschef Lars-Åke Edvardsson,barn- och ungdomschef Jan Bouvin, gymnasiechef Mait Walderlo,Vuxenutbildningschef Mats Olsson samt förvaltningsekonom AnnicaLjusberg som från 1 augusti ersattes av Eva Jansson som ny ekonomiochadministrativ chef. Områdeschefer för barn och ungdom varunder året Anna Ringborg, Bitte Sundin, Ann- Christine Johanssonoch Bo Eriksson.ÅrsredovisningNämnderna redovisar i februari varje år verksamheternas förutsättningaroch måluppfyllelse samt bokslut i en årsredovisning. Kommunfullmäktigeanvänder materialet i en bokslutsdebatt under april isamband med planering av budget inför nästkommande år.Perspektiv på kvalitet – eller hur vet vi det vi vet?Syftet med kvalitetsarbetet är att visa på en förändring mot ett önskvärttillstånd. Om ett kommungemensamt arbete ska lyckas behövssynpunkter från och återkoppling till dem som verksamheten är tillför, barn, ungdomar, elever och deras vårdnadshavare.Genom att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som ärnödvändiga för arbetet mot de nationella målen, hur arbetsprocesserutvecklas, bedömning av resultat och måluppfyllelsen som nåtts kanlämpliga åtgärder planeras. Med kunskap om nuläge och förbättringsbehovfår den politiska ledningen underlag för beslut om insatserför en fortsatt utveckling. Denna kvalitetsredovisning innehåller deperspektiv som är viktiga för det fortsatta arbetet.BrukarperspektivBarn, ungdomar och föräldrar har kommit till tals i utbildningskontoretsuppföljning av verksamhet under 2009. Synpunkter tas tillvaragenom brukarundersökningar i form av enkäter och samtal samt ielevråd och föräldraråd. Det finns också möjlighet att möta förtroendevaldafrån nämnderna vid deras besök i förskolor, grund- ochsärskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet samt i gymnasiet ochi vuxenutbildningen. Servicedeklarationer finns inom alla tre nämndernasansvarsområden. Genom servicedeklarationerna har samtligabarn, elever och deras vårdnadshavare haft möjlighet att lämna insynpunkter på verksamheten.KontrollperspektivKommunen har ett ansvar för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsenför att kontrollera hur verksamheten fungerar i förhållandetill de nationella och kommunala styrdokumenten. Ett faktabaseratunderlag ger den politiska nivån underlag för beslut.Utbildningskontoret följer upp arbetet i samtliga verksamheterenligt fastställd plan. Kommunrevisionen genomför varje år en verksamhetsrevisionav nämndernas verksamhet avseende måluppfyllelse,kvalitetssäkring och ekonomisk styrning.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 1 3

UtvecklingsperspektivMed utveckling avses en förändring mot ett önskvärt tillstånd, visioneller idé. Utveckling kan i princip initieras var som helst och av vemsom helst. Det är de professionella som i sitt vardagsarbete ska drivautvecklingen mot det önskvärda tillståndet. För att driva utvecklingbehövs kunskap om nuläge och förbättringsbehov, engagerad ledningoch personal.Uppföljning och utvärdering av verksamhet och särskilda satsningarsom genomförts under året finns redovisat i rapporter som återfinnsunder respektive nämnds avsnitt.Systematiskt arbetsmiljöarbeteAnsvarig för arbetsmiljön på enheten är varje chef enligt delegationfrån utbildningschefen. Vid behov återkopplas arbetsmiljöfrågor tillutbildningskontoret som hanterar övergripande arbetsmiljöfrågorsamt ger stöd till enhetschefer.Livsstils- och drogvaneundersökningUndersökningen som genomförts i årskurs 8 sedan 1999 och även igymnasiets årskurs 2, är en totalundersökning som sker digitalt. Syftetär att undersöka ungas förhållande till tobak, alkohol och narkotikamen har utifrån aktuell forskning på senare år utökats med frågorsom vidgar den till att ge en vidare bild av ungas hälsa. Totalt sett harett drogförebyggande arbete varit framgångsrikt. Norrköpings eleveri årskurs 2 i gymnasiet berusar sig i lägre utsträckning jämfört medungdomar i riket.S i d a n 1 4 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Kommungemensam verksamhetUtvecklingsorganisationenUtvecklingsorganisationen är förändrad i samband med förändring avorganisationen inom utbildningsförvaltningen från och med den1 februari 2009. Den samlade erfarenheten är att de lokala utvecklingsgruppernaoch arbetsgrupperna bidragit till att skapa större förståelseför hur utvecklingsfrågor drivs och bättre förutsättningar fördelaktighet, samsyn och helhetsperspektiv på kommungemensammautvecklingsfrågor.I den reviderade utvecklingsorganisationen är det därför viktigt attbåde de lokala utvecklingsgrupperna och särskilda arbetsgrupper förvissa utvecklingsområden behålls och utvecklas.Utvecklingsorganisationen består av fem lokala utvecklingsgrupper.Den centrala utvecklingsgruppen består av utbildningschef, barn- ochungdomschef, områdeschefer och programsekreterare. Områdescheferansvarar för lokala utvecklingsgrupper, som disponerar medelför att genomföra insatser inom prioriterade utvecklingsområden. Detfinns också arbetsgrupper för olika förbättringsområden inom barnochungdomsområdet sammansatta av områdeschefer, programsekreterare,förskolechefer och rektorer. I några grupper finns ocksåpersonal från verksamhet med. Förvaltningsövergripande utvecklingsområdenhar under 2009 varit:• Flerspråkighet• Mångfald och integration• Matematik• Naturvetenskap och teknik• Studie- och yrkesvägledning• Övergångar och mottagningsfunktion mellan grundskolaoch gymnasium• Genus• Elevhälsa• Kvalitetssystem• IT-frågor• MarknadsföringKompetensutvecklingI Lärarlyftet deltar cirka 80 lärare i universitets- eller högskolekurser.Av dessa är 44 förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärareupp till årskurs 6. 36 är lärare i grundskolans senare år, i gymnasieskolansamt komvux.Inom Lärarlyftet finns ”Forskarskola” för lärare med behörighetför forskarstudier. Läraren tjänstgör på sin skola på 20 procent ochstuderar på 80 procent av sin tjänst för att uppnå en licentiatexameninom 2,5 år. Två gymnasielärare fortsätter under 2009 sina studier iforskarskolan vid Karlstads respektive Lunds universitet.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 1 5

Barn- och elevhälsans organisationNorrköping har en decentraliserad elevhälsoorganisation där ansvaroch befogenheter finns hos områdeschef och rektor. I varje områdeinom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde finns det lokalabarn- och elevhälsoteam vars uppdrag är att vara ett komplementtill enheternas elevhälsa. Den centrala elevhälsan består av skolhälsovård,specialpedagog- och psykologkompetens. Centrala elevhälsanerbjuder skolhälsovård och specialpedagogiska insatser. Personalenbestår av tre läkare och 39 skolsköterskor samt sex specialpedagogermed spetskompetens inom syn- och hörsel, läspedagogik samt neuropsykiatri.Arbetet med att kvalitetssäkra och utveckla verksamhetenavbröts, då skolhälsovården under hösten fick i uppdrag att planeraför och genomföra vaccinering mot pandemi A, H1N1. Uppdragetinnebar ett omfattande arbete och en anpassning av ordinarie verksamhet.UngdomshälsanUngdomshälsan är ett samarbete mellan kommunen och landstinget,utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Verksamhetenvänder sig till ungdomar upp till 25 år. Ungdomshälsan ska gestödjande och hälsofrämjande insatser till ungdomar för att förbättraderas fysiska och psykiska hälsa. Personal som ingår är barnmorskor,skolsköterska, läkare, socialsekreterare, psykologer och kuratorer.När ungdomshälsan ersatte ungdomsmottagningen utökades antaletsamtalsbehandlare. Allt fler ungdomar kommer till Ungdomshälsan,för närvarande söker sig 100 nya ungdomar till samtalsbehandlarnavarje månad.Antalet ungdomar som vänder sig till Ungdomshälsan ökar. Trycketpå Ungdomshälsan ökar både för samtalsbehandlare och för barnmorskor.Ungdomshälsan behöver avgränsa sig och vara tydliga medvilket uppdrag de har. Ungdomshälsan utgör ett komplement tillannan verksamhet och ska inte ta över insatser som förväntas uppfyllasav andra verksamheter till exempel primärvård, skolhälsovård ellersociala insatser.Interkulturella språkenheten – IKSELärare från interkulturella språkenheten IKSE undervisar inomgrundskolan i 28 språk och inom gymnasiet i 19 språk. Det finnsdessutom ett fåtal modersmålslärare som har sin anställning på skolor.Enheten har 55 modersmålslärare med varierande uppdrag anställda,32 personer är heltidsanställda och 20 modersmålslärare arbetardeltid.S i d a n 1 6 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

AnteckningarU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 1 7

Underlag och rutinerför kvalitetsredovisningBARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETUnderlag och rutinerför kvalitetsredovisningUtbildningskontorets kommunövergripande kvalitetsredovisning ären sammanfattande bedömning av hur långt olika verksamheter iNorrköpings kommun har kommit när det gäller att förverkliga prioriteradenationella och kommunala mål. Denna kvalitetsredovisningbygger på underlag från uppföljning mellan den 1 januari 2009 ochden 1 april 2010.Uppföljningsplan och utvärderingUtbildningskontoret har enligt uppdrag tagit fram en plan för hur deprioriterade utvecklingsområdena i uppdragsplan för 2009 ska följasupp under året. Tjänstemän på utbildningskontoret ansvarar för attdet genomförs såväl kvalitativa och kvantitativa uppföljningar avresultat och kvalitet under 2009–2010:• Ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat i alla verksamheter• Elevhälsan• Modersmål• Prioriterade utvecklingsområden inom förskola, förskoleklass,grundskola, särskola och fritidshem• Prioriterade utvecklingsområden inom 10–12-årsverksamhetsamt för öppen fritidsverksamhetBarns, elevers och vårdnadshavares synpunkter på verksamheten harvi fått i årets brukarundersökning. Elever i grundskolans årskurs 5och årskurs 8 och föräldrar med barn i förskolan har lämnat synpunktervia en webbaserad enkät under januari och februari. Svarenredovisas för kommunen som helhet. Varje förskola och skola harockså en egen rapport som publiceras under förskolans och skolansnamn på kommunens hemsida.Varje enhet redovisar i februari varje år sin verksamhet i en kvalitetsredovisningmed en bedömning av i vilken utsträckning de prioriteradenationella och kommunala målen har förverkligats. Enheterna skaockså beskriva vilka åtgärder som planeras för att öka måluppfyllelsen.Enheternas kvalitetsredovisningar är viktiga underlag vid analysav och samtal om verksamhetens resultat och måluppfyllelse. Analysav verksamheternas måluppfyllelse har genomförts av programsekreterare.S i d a n 1 8 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Plan för uppföljning av kvalitet och ekonomiVad ska göras? Hur genomföra? Vem ansvarar? När händer det?Ekonomisk redovisningBudget förkommande årAnalys av nulägeoch verksamhetensbehovEkonomichef.Beslut i barn- ochungdomsnämndenNovember –decemberUppföljningav ekonomiAnalys av ekonomi Ekonomichef MånadsvisDelårsbokslutEkonomichef.Beslut i barn- ochungdomsnämndenMars och augustiBokslut för föregåendeår, årsredovisningtill KFAnalys avföregående årsverksamhetEkonomichef.Beslut i barn- ochungdomsnämndenJanuari – februariKvalitetsuppföljningKvalitetsredovisningför föregåendeår från enheterSammanfattandedokumentationFörskolechef,rektor ochfritidschefFebruariGemensam kvalitetsredovisningförföregående årSammanfattandedokumentationBarn- ochungdomschefApril - majUppföljningsplanför åretPlanering av metoderför uppföljningBarn- ochungdomschefMarsVerksamhetsplansamt mål för åretPlanering avinsatserOmrådeschefMarsUtbildningsresultatinnevarande årSammanställningoch analysProgramsekreterareAugustiUppföljning avuppdragsplanenBesök, dokumentoch observationProgramsekreterareNovember –decemberUtvecklingsorganisationPrioritering av utv.områden för nästkommandeårPlanering utifrånnuläge och förbättringsbehovUtbildningschefAugustiArbetsgrupper förönskvärdutveckling bildasPlanera insatserutifrån förbättringsbehovBarn- ochungdomschefAugustiPrioritering avutvecklingsområdeninom områdetPlanera insatserutifrån förbättringsbehovOmrådeschefAugustiArbete med pågåendeutvecklingPlanera insatserutifrån förbättringsbehovFörskolechef,rektor ochfritidschefHela åretKälla: Årshjul, tidplan för uppföljning av verksamhet och budget 2009–2010,utbildningskontoretU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 1 9

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETUnderlag och rutinerför kvalitetsredovisningUppföljning av likabehandlingsplanerDen 1 januari 2009 upphörde barn- och elevskyddslagen. Den ersättsav ett nytt kapitel i skollagen, den del av barn- och elevskyddslagensom avser ”annan kränkande behandling”. Bestämmelsernaom diskriminering skrivs in i den nya diskrimineringslagstiftningen.Varje förskola och skola ska årligen upprätta en likabehandlingsplan.Skolverket har upprättat allmänna råd att utgå ifrån vid upprättandeav planer mot kränkande behandling i förskolor och skolor. I Norrköpinghar varje enhet arbetat med sin likabehandlingsplan med olikagrad av förankring bland personal, barn, elever och föräldrar. Arbetetfinns beskrivet i förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningar.Utbildningskontoret har inte gjort någon granskning av förskolorsoch skolors likabehandlingsplaner.Skolinspektionen har genomfört kvalitetsgranskning av arbetet medtrakasserier och kränkande behandling vid två grundskolor, Diamantensskola och Råsslaskolan i Norrköping. Diamanten lyftes fram somett föredöme med endast någon åtgärd för förbättring. Skolinspektionensrapport ger enheterna ett underlag för vad som måste åtgärdaspå kort sikt och vilka områden som behöver förbättras. Förbättringsområdenär:• barns och elevers delaktighet vid upprättandet av skolansplan mot kränkande behandling• det ska finnas en redogörelse för planerade åtgärder underdet kommande året• det förebyggande arbetet behöver en tydligare förankring hospersonal och elever för att få ett bättre genomslagi verksamheten• rutiner för att utreda och stoppa kränkande behandlingbehöver utvecklas på systemnivå, inte bara på individnivå• de fall som uppstår på skolan behöver analyseras i högre gradNorrköpings två skolor har dragit lärdom av arbetet och kan nuvara goda förebilder för övriga skolors arbete. Barnombudsmannenhar bjudit in representanter från Norrköping till en dialog för attidentifiera hinder och formulera lösningar för skolhuvudmännensarbete med att stödja skolors arbete med att förverkliga lagens kravpå nolltolerans mot kränkande behandling i skolan. Norrköping ochDanderyd har inbjudits som goda exempel i arbetet mot kränkandebehandling.S i d a n 2 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Verksamhetens förutsättningaroch omfattningRedovisningen inleds med en beskrivning av verksamhetens förutsättningarunder 2009. Förutsättningar är hur resurser tilldelas men ocksåhur verksamheten styrs och leds, personaltäthet samt personalenskompetens och kompetensutveckling. Andra strukturella faktorer ärbarn- elevgruppers storlek och sammansättning och materiella resursersom lokaler och miljö.Ekonomiska och materiella resurserFör 2009 års verksamhet har barn- och ungdomsnämnden en budgetpå 1 796 231 tkr. Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskottpå 4 325 tkr för 2009 vilket motsvarar 0,2 procent av budgetramen.Resursfördelning till områdenResurser fördelas från barn- och ungdomsnämnden till område.Resursfördelningen till områden bygger på en fast del baserad påantalet barn/elever i området och en rörlig del baserad på områdetssociala struktur. Områdeschef ansvarar för att medel fördelas tillverksamheterna utifrån enheternas sociala struktur och organisatoriskaförutsättningar. Inom varje område finns medel avsatta föratt möta oförutsedda kostnader för insatser till barn med behov avsärskilt stöd. Riktade resurser fördelas för verksamheter som familjecentraler,natt- och helgomsorg, 10–12-årsverksamhet och öppenfritidsverksamhet, grundsärskola, kommungemensamma enheter,helintegrerade elever, korttidstillsyn samt för internationella klasser.Barn- och ungdomsnämndens ekonomi ska vara i balans, tilldeladbudget får inte överskridas.StrukturarbeteKartläggning av barn- och elevantalsutvecklingen och lokalbehovinom hela utbildningsområdet genomförs årligen. Materialet utgören del av planeringsförutsättningar för verksamheten. På grund avförändringar i barn- och elevantal arbetar utbildningskontoret med attomstrukturera kommunens skolorganisation och anpassa verksamhetentill ett minskat antal elever och ett ökat antal barn i förskolan.Förskoleverksamheten har utökats i hela kommunen. Det har startat17 nya förskolegrupper. I väntan på byggnation och renovering harutökningen skett i tillfälliga lokaler och i paviljonger. Renovering avflera förskolor har inletts. Regnbågens och Önskeringens förskolortotalrenoveras. Församlingshemmet i Taborsberg i Eneby har byggtsom till förskola för sex barngrupper som invigts i januari 2010. IRambodal pågår byggnationen av en helt ny förskola som ska varaklar efter sommaren 2010. Det är den första typförskolan som byggsenligt en modell framtagen i Norrköping. Bråviksskolan i Lindöinvigdes i september 2009. Lindö fritidsgård har flyttat till nya lokaleri City Gross Arena vid Bråviksskolan.För att bättre kunna tillgodose behoven hos de barn som ansökerom korttidstillsyn har en ny avdelning öppnat på Ektorps fritidsgård.Bottenvåningen är anpassad för barn med extra stora behov och detfinns möjlighet att ta emot åtta barn.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 2 1

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETVerksamhetensförutsättningaroch omfattningOrganisationsförändringarEfter utredning och beslut i barn- och ungdomsnämnden samordnadesVrinneviskolan och Hagebyskolan till en enhet medgemensam ledning hösten 2009. Årskurs 7–9 på Ljuraskolan flyttadetill Ektorpskolan höstterminen 2009. I och med det finns bättreförutsättningar för en verksamhet med god kvalitet och en ekonomii balans. Ljuraskolan blev en sammanhållen F–6-skola genom att årskursF–6 på Regnbågsskolan flyttade till Ljuraskolans lokaler.Regnbågsskolans lokaler anpassades under hösten till förskoleverksamhetmed fyra avdelningar.FörskoleverksamhetNorrköpings kommun fortsätter att ha en positiv befolkningsutveckling.Det föds fler barn och det flyttar in många barnfamiljer till Norrköping.I förskoleverksamheten ökade antalet barn mer än beräknatvilket innebär att behovet av och efterfrågan på förskoleplats ökade.93 procent av förskolebarnen i åldern 1-5 år deltar i förskoleverksamhet.Antalet barn i förskolan med arbetssökande förälder har ökat.Antal barn i förskoleverksamhet2009 2008Barn i kommunal förskola 5981 5680Barn i enskild förskola 643 602Barn i familjedaghem 164 204Barn till föräldralediga 541 518Barn till arbetssökande 828 735Totalt antal barni förskoleverksamhet6788 6490Källa: Extens genomsnitt under åretAntal barn i förskoleverksamhet, per område2009 2008Södra 1541 1447City 1393 1295Norra 1813 1758Västra 1398 1388Enskild förskola 643 602Summa 6788 6490Källa: Extens genomsnitt 15/3, 15/10 2009FamiljedaghemAntalet barn i familjedaghem minskar. Det finns 26 familjedaghem.Familjedaghem ska erbjudas i nuvarande omfattning vilket är ensvårighet på grund av minskad efterfrågan och svårighet att rekryteranya dagbarnvårdare.Enskild förskolaDet finns 27 enskilda förskolor med 643 barn placerade.S i d a n 2 2 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Barngruppernas storlek och sammansättningBarngruppernas storlek och sammansättning, personaltätheten samtpersonalens utbildning är viktiga faktorer för förskolans kvalitet ochdärmed angeläget att analysera och följa över tid. Tabellen ger en bildav förskoleverksamheten när det gäller barngruppernas sammansättningoch visar variationen mellan områden. Det finns också storaskillnader inom områden.Barns genomsnittliga närvarotid har minskat med en timme pervecka. Uppgifterna är hämtade i verksamhetssystemet Extens den 15oktober 2009 och har sammanställts på områdesnivå. Uppgifternaingår i den insamling som görs av Skolverket varje år och ingår i dennationella statistiken.Barngruppernas storlek och sammansättningOmrådeAntal barn ifamiljedaghemAndel barnunder treår, %Andel barnmed 15 tim/vecka, %Genomsn.närvarotidtim/veckaSödra 38 38 31 29,5 17,1City 30 45 23 30,5 17,6Norra 20 38 22 30,7 17,5Västra 47 37 26 29,7 16,8Enskild – 38 – – 17,4Hela 135 39 25 30,5 17,5kommunenKälla: Extens 2009-10-15Genomsn.barngruppsstorlekPersonaltäthet och personalens utbildning i förskolanPersonaltätheten i förskolan var 5,6 barn per årsarbetare den 15 oktober2009. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning iförskolan är fortfarande 60 procent.Antal barn per årsarbetare, personalens utbildningsnivåOmråde Antal barn per årsarbetare Andel högskoleutbildad personalSödra 5,7 65City 5,5 59Norra 5,7 60Västra 5,4 56Enskild 5,2 52Hela kommunen 5,6 59Källa: SCB 2009-10-15U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 2 3

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETVerksamhetensförutsättningaroch omfattningFörskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorgDe senaste årens ökande födelsetal och inflyttning till Norrköpingvisar sig nu tydligt i ett ökande antal elever i de lägre åldrarna. Antaletbarn i förskoleklass till årskurs 3 ökade med 168 elever medan eleveri årskurs 4-9 minskade med 387 elever. Elevantalet sjönk totalt med219 elever mellan vår- och hösttermin. Ett sjunkande elevantal ställerstora krav på flexibilitet i verksamheten. Av det totala antalet elevergår 13,8 procent i fristående skolor. Hösten 2009 utökade Prolympiamed 50 elever i årskurs 4. Det totala antalet barn i grundskolan ökarfrån och med 2012.Barn och elevantal i förskoleklass–årskurs 9OmrådeFörskoleklassÅk 1–3 Åk 4–6 Åk 7–9 TotaltSödra 346 912 889 786 2933City 266 792 673 662 2393Norra 411 1142 1078 1148 3779Västra 305 916 736 929 2886Kommunala skolor 1328 3762 3376 3525 11991Fristående skolor 81 250 569 1015 1915Totalt 1409 4012 3945 4540 13 906Källa: Extens genomsnitt 15/3, 15/10 2008Kommungemensamma resursgrupperDet finns elva kommungemensamma resursgrupper som riktar sig tillelever med komplicerad undervisningssituation. 106 elever är placeradei kommungemensamma resursgrupper. Två elever kommer frånandra kommuner.Obligatorisk särskolaSärskoleklasser finns i Klockaretorpsskolan, Tamburinen, Skarphagsskolan,Matteusskolan, Vrinneviskolan, Silverdansen och i Ljuraskolan.De flesta elever i årskurs 7–10 går i Borgsmoskolan, Ektorpsskolanoch Navestadsskolan.Särskola och träningsskola2009 2008Grundsärskola 91 88Träningsskolan 63 69– varav från egen kommun 53 60– varav från annan kommun 10 9Integrerade elever 27 29Specialskolor 4 2Fristående skola 7 5Totalt 190 193Källa: Extens 2009-10-15S i d a n 2 4 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Personaltäthet i särskolanLärartätheten i särskolan var 19,9 per 100 elever, vilket är en ökningjämfört med året innan. Lärartätheten för jämförbara kommuner var24,5 per 100 elever. Norrköping har hög andel lärare med högskoleexamen,99 procent. Jämförbara kommuner har 93 procent högskoleutbildade.Norrköping har förhållandevis en låg andel personal medspecialpedagogisk högskoleexamen, endast 12 procent. Det finns ensträvan att öka andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexameni särskolan.Kommunal friskolaDjäkneparksskolan som från 1 januari 2008 är en kommunal friskolafick fortsatt uppdrag som kommunal friskola genom beslut i barnochungdomsnämnden i november 2009. Syftet med en kommunalfriskola är att höja den pedagogiska verksamhetens kvalitet, ökamåluppfyllelsen och öka medarbetarnas engagemang, delaktighet ochinflytande genom ökade möjligheter till snabba beslut med förkortadebeslutsvägar. Elevers, föräldrars och arbetslivets inflytande ochdelaktighet i skolans arbete ska öka bland annat med hjälp av skolansverksamhetsstyrelse som består av sex ledamöter, en personal- ochen föräldrarepresentant, två representanter från omgivande samhälletsamt två elevrepresentanter varav en har rösträtt. De beslut som fattasär rådgivande till rektor.Ekonomiska resurser fördelas till skolan enligt samma principersom till övriga skolor. I syfte att generellt kunna utöka det kommunalainflytandet kommer utbildningskontoret under 2010 att utreda vilkaförutsättningar som varit framgångsfaktorer för Djäkneparksskolansom kommunal friskola.Fristående grundskolorAv det totala elevantalet i Norrköping går 13,8 procent i friståendeskola, 1915 elever, en ökning jämfört med tidigare år. Jönsbergskautökade hösten 2009 med 50 elever i årskurs 4. Det finns nio friståendeskolor, två skolor är konfessionella, en med kristen och en medmuslimsk inriktning, två skolor med idrott och hälsa som profil, enskola med waldorfpedagogik och en skola med Friluftsfrämjandets Uroch Skur- pedagogik samt Kunskapsskolan och Vittra vid Röda stan,med egna pedagogiska profiler samt en landsbygdsskola med allmäninriktning. Den största skolan har 440 elever och den minsta skolanhar 30 elever.Det finns en överenskommelse för samverkan med de friståendeskolorna i syfte att skapa kommunikation och mötesplatser mellan företrädareför de fristående skolorna, utbildningskontoret och de kommunalaskolorna. Målet är att öka kunskapen om varandras verksamheteroch på så sätt skapa ett samarbetsklimat som gynnar elever ochföräldrar oavsett verksamhetsform. Fem angelägna områden beskrivsi överenskommelsen: information, kompetensutveckling, kommungemensamverksamhet, resultatuppföljning och lokaler. Under 2009har uppföljning av överenskommelsen skett genom samtal. Sju av denio fristående skolorna deltar i överenskommelsen och uppföljningenvisar att behov av och önskan om samarbete varierar mellan skolorna.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 2 5

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETVerksamhetensförutsättningaroch omfattningSkolbarnsomsorgAntalet barn i fritidshemsverksamheten har ökat med 332 platser.Ökningen beror dels på att antalet barn i åldersgruppen ökar menockså på att barn till arbetssökande och föräldralediga har rätt tillfritidshemsplats.Barn i skolbarnsomsorg per verksamhetÅr 2009 2008Antal barn i skolbarnsomsorg 6–12 år 4465 4133Varav kommunalt fritidshem 4069 3768Varav enskilt fritidshem 297 27110–12-årsverksamhet (alla driftsformer) 99 94Källa: Extens genomsnitt 15/3, 15/10Barn i skolbarnsomsorg per områdeÅr 2009 2008Södra 963 897City 949 912Norra 1235 1139Västra 1021 914Enskilt fritidshem 297 271Summa 4465 4133Källa: Extens genomsnitt 15/3, 15/10Öppen fritidsverksamhetI Norrköping finns 14 fritidsgårdar och Fritid City med tillsammans75 fritidsledare. Fritid City är inriktad på uppsökande verksamhet icentrala Norrköping. Fritidsgårdarna har tre olika verksamhetsdelar:korttidstillsyn enligt LSS, 10–12-årsverksamhet och öppen fritidsverksamhetför tonåringar. Föreningsdriven verksamhet finns på Strömvillansfritidsgård, Skateboardhallen samt de två parklekarna i Vasaparkenoch i Folkparken.Öppen 10–12-årsverksamhetFritidsgårdarna har öppen verksamhet för 10–12-åringar, cirka 1 500barn deltar. Sådan verksamhet finns också på några skolor. Frälsningsarménhar verksamhet för barn i området Nordantill. Enhetermed öppen 10-12-årsverksamhet samverkar i olika aktiviteter för attkunna dra nytta av varandras resurser och ge möjligheter för barnenfrån olika delar av kommunen att träffas och skapa en större förståelseför varandra.KorttidstillsynPå sex av fritidsgårdarna förekommer korttidstillsyn enligt lagen omstöd och service för barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar.I verksamheten deltar 80 ungdomar i åldern 13–21 år. Verksamhetenerbjuds under eftermiddagstid och under lov- och studiedagaroch integreras i så stor utsträckning som möjligt med övrigverksamhet på fritidsgårdarna.S i d a n 2 6 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Personaltäthet och personalens utbildningPersonaltätheten har minskat i förskoleklassen och i grundskolan.Personaltätheten har ökat i särskolan. Andelen personal med högskoleexamenhar ökat i samtliga verksamheter. Personaltätheten i fritidshemmenhar minskat.Personaltäthet och personalens utbildning2009 2008 Större städerFörskoleklassÅrsarbetare per 100 elever 5,6 6,0 5,8Andel personal medpedagogisk högskoleutbildning, %93 90 90Andel med förskollärarexamen, % 70 70 68Andel med fritidspedagogutbildning, % 14 10 9Andel med lärarutbildning, % 9 6 13GrundskolaLärare per 100 elever 7,6 8,1 8,2Pedagogisk personal per 100 elever 8,6 9,3 8,8Andel lärare med pedagogiskhögskoleutbildning, %93 90 90SärskolaLärare per 100 elever 19,9 18,9 24,5Andel personal med pedagogiskhögskoleutbildning, %Andel personal med specialpedagogiskhögskoleexamen, %99 95 9312 46FritidshemBarn per årsarbetare 24,7 22,9 22,7Andel personal med pedagogiskhögskoleutbildning, %81 74 72Antal inskrivna barn per avdelning 39,5 37,6 37,8Källa: Källa: SCB 2009-10-15, ur Skolverkets databas SIRIS.Personaltäthet i fritidshemPersonaltätheten i fritidshem var 24,7 barn per årsarbetare. Det är enminskning i förhållande till 2008 då personaltätheten var 22,9 barnper årsarbetare.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 2 7

Arbetet i verksamheten,prioriterade utvecklingsområdenBARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamheten,prioriterade utvecklingsområdenInom detta avsnitt redovisas en uppföljning av pågående arbetsprocesserinom prioriterade utvecklingsområden samt åtgärder förutveckling från föregående års kvalitetsredovisning. Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan för 2009 utgår ifrån mål i läroplanerna,Lpfö 98 och Lpo 94 och anger ett flertal prioriterade utvecklingsområdenför samtliga verksamheter att följa över tid, inom elevhälsan,flerspråkighet, förskolan, förskoleklassen, grundskolan och särskolan,fritidshemmen och 10–12-årsverksamheten samt inom den öppnafritidsverksamheten. Här följer en redovisning av årets uppföljning avett urval prioriterade utvecklingsområden.ElevhälsaElevhälsans uppdrag är att främja hälsa hos alla barn/elever och attundanröja hinder och skapa förutsättningar för växande och lärande.”Barn och elever ska ha tillgång tilllikvärdigt stöd oavsett var man bor ikommunen. Strävan ska vara att deåtgärder som genomförs för barn ochelever i behov av särskilt stöd sker inärmiljön, där de har sin naturligagrupptillhörighet. ... Rutiner och effektivsamverkan ska finnas mellan förskolanoch skolan, socialtjänsten och vård- ochomsorgskontoret kring familjer och barni behov av särskilt stöd. Ett särskiltfokus ska finnas på elever som inte gåri skolan.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009För att öka förutsättningarna för tillgång till likvärdigt stöd oavsettvar man bor i kommunen har samtliga områden från hösten 2009samma basbemanning i de lokala barn- och elevhälsoteamen. Det villsäga en stödsamordnare, en psykolog och en specialpedagog. Underkommande år behöver tillgången till läspedagoger och talpedagogerföljas upp på områdesnivå. På enhetsnivå behöver tillgången till elevhälsopersonal,specialpedagog/speciallärare, kurator, skolsköterska,skolläkare följas upp.Norrköping har utsetts till modellkommun – en av 14 i landet – ettprojekt som drivs av Sveriges kommuner och landsting, SKL, föratt förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga. Detta är ettsamarbetsprojekt mellan kommun och landsting med en styrgruppbestående av förvaltningschefer från utbildningskontoret, vård- ochomsorgskontoret, socialkontoret, psykiatrichef, primärvårdschef samtnärpolischef. Denna är också styrgrupp för modellkommun sedanhösten 2009. Överenskommelse om samverkan mellan Norrköpingskommun och polisen har träffats. Ett samarbete med BUP angåendepsykologernas arbete har inletts. Det arbete som drivits sedan2003 under namnet ”BUSS-samverkan” barn och unga socialtjänsti samverkan, är nu en del av det ordinarie arbetet på områdesnivå,områdeschefer ansvarar för att hålla i och driva detta arbete fortsättningsvis.Forskningen visar att samverkan påverkas av olikheter när det gällerde professionellas synsätt och perspektiv, organisatoriska förhållandenoch regelverk. En väl fungerande samverkan kräver engagemang ochtydlig styrning på alla ledningsnivåer. För att samverkan skall bli framgångsrikkrävs också en tydlig struktur och samsyn, vilket förutsätterkontaktytor och kommunikation, tvärprofessionell kompetens- ochmetodutveckling. Det innebär inte att skillnader mellan de professionellasolika uppdrag suddas ut.Riktlinjer för att följa upp skolnärvaro har reviderats. Den uppföljningav elevers frånvaro som genomfördes under hösten visar att detfortfarande behövs ett aktivt arbete för att upptäcka frånvaro tidigt.I och med de nya kriterier som införts vid kartläggning ökar möjligheternatill tidiga insatser för att bryta mönster och förhindra ohälsa.Det går inte att jämföra mellan åren eftersom nya kriterier införts.S i d a n 2 8 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Skolorna i Klockaretorpet har genom att prioritera skolnärvaro ochinförande av skolnärvaroteam redovisat en minskning av frånvaronmed 30 procent jämfört med tidigare. Skolnärvaroteam finns nu äveni Ektorp.Det har genomförts en översyn av de kommungemensammagruppernas verksamhet. Undervisningen i grundskolan ska anpassastill alla elever och placering i kommungemensam grupp sker först närskolan uttömt alla sina möjligheter till stöd. Att särskilja elever frånskolan i närområdet sker därför bara undantagsvis och efter samrådmed och på ansökan om plats av vårdnadshavaren. Ett arbete förtidiga alternativa lösningar har påbörjats för att pröva möjligheten attvarje område ska hitta egna lösningar inom området. Arbetet ska varaklart hösten 2011.Familjecentralerna fortsätter att vara en mycket viktig mötesplats förföräldrar och barn i Norrköping. Besökare i familjecentralerna fortsätteratt öka, både för att verksamheten uppskattas och för att antaletfödda barn har ökat de senaste åren.En uppföljning av hur samverkansavtalen mellan öppna förskolan,socialtjänsten och barnhälsovården fungerar på varje familjecentralvisar att avtalen fungerar bra. Varje enhet har aktuella avtal som beskriverförutsättningarna för verksamheten. Det pågår planering kringfamiljecentralernas roll i arbetet med nyanlända förskolebarn tillsammansmed BVC.Flerspråkighet och modersmålAndelen barn med annat modersmål än svenska är 31 procent i förskolanoch i grundskolan har andelen ökat till 26 procent. Det är 27procent elever med annat modersmål än svenska i kommunala skoloroch 17 procent i de fristående skolorna. Andelen barn med annatmodersmål än svenska varierar mellan områden. Andelen är högst iSödra och lägst i Norra och vid de enskilda förskolorna.Modersmålsstöd i förskolanBarn i förskolan har rätt till modersmålsstöd. I de flesta förskolor ochskolor finns flerspråkiga barn och elever, i vissa förskolor och skolortalar majoriteten ett annat modersmål än svenska.Andel barn med annat modersmål somfår modersmålsstöd i förskolanAndel annat modersmål, %Södra 40 20Andel barn som fårmodersmålsstöd, %”Arbetet med att utveckla familjecentralensroll som mötesplats för föräldrar ochbarn ska fortsätta.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009”Modersmålet har stor betydelse för deflerspråkiga barnens och ungdomarnasidentitetsutveckling. Modersmåletsställning är till stor del en fråga omattityder. Det är därför viktigt attdet grundläggande synsättet är att seflerspråkighet som en tillgång för bådesamhälle och individ. ... Arbetet medatt utveckla former för modersmålsstödska fortsätta. Arbetet med att ta frammodeller för hur flerspråkig personal ochmodersmålslärare kan vara en resurs iförskolan ska fortsätta.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009City 39 5Norra 17 2Västra 26 15Enskild 14 31Hela kommunen 31 12Källa: SCB 2009-10-15U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 2 9

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamheten,prioriterade utvecklingsområdenDet pågår ett medvetet språkligt arbete med god kvalitet i förskolansom till största delen är fokuserat på det svenska språket. I förskolanskapas språkliga miljöer och resurser som finns i verksamheten tastillvara. Barn uppmuntras att prata sitt modersmål. Flerspråkig personaloch föräldrarna tas tillvara som viktiga resurser. Modersmålsstödetär integrerat i den vardagliga verksamheten och ingår så långtdet är möjligt i alla förskolans aktiviteter vilket innebär att barn sominte kan svenska inte är i särskilda grupper. Inskolningsstöd behövstill alla nya familjer. Förskolorna uttrycker behov av större tillgång tillsärskild personal för modersmålsstöd.Arbetet med modersmålstödet i förskolan var i fokus under vårendå områdesvisa arbetsgrupper arbetade med att ta fram olika sätt attförbättra modersmålsstödet på enheter och i området. Många enheterkom långt i sitt arbete, exempelvis Valthornet och Kopparkypen. Pågrund av omorganisation av områden och förvaltning avstannadearbetet på kommungemensam nivå. Tilläggsbudgeten gjorde också attnågra goda exempel på gott arbete med modersmålsstöd avbröts.Nytt fokus på både modersmålstöd i förskolan och undervisningför elever med annat modersmål har tagits bl. a genom att områdeCity har gjort ett fördjupat arbete som kan bli en modell för övrigaområden. Ansvar för utveckling av modersmålstödet i förskolan finnsnu i uppdraget till IKSE: IKSE ska kunna erbjuda modersmålstödi förskolan och ge förslag på hur modersmålstöd i förskolan kan organiserasoch finansieras.”Organisation av och metoder för modersmålsundervisningoch studiehandledningpå modersmål ska utvecklas.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009Modersmålsundervisning i skolanDet finns skolor där ca 80 procent av eleverna har annat modersmål,till exempel Hagebyskolan, Gustav Adolfsskolan och Diamanten.Skolorna har satsat olika mycket på modersmålsundervisning ochsvenska som andraspråk. Det finns skolor med en stor andel eleversom läser modersmål och svenska som andraspråk, exempelvis deskolor som har internationella klasser. På ett flertal skolor finns dethög kompetens kring flerspråkiga elevers lärande vilket också synsi skolornas statistik över andelen elever som deltar i undervisning imodersmål och svenska som andraspråk.Andel elever med annat modersmål som deltari modersmålsundervisning i skolanAndel annat modersmål, %Södra 41 60City 36 50Norra 16 67Västra 23 63Fristående skolor 8 48Hela kommunen 21 58Källa: SCB 2009-10-15Andel elever som deltar imodersmålsundervisning, %S i d a n 3 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning är fortsatt hög,med över 61 procent av dem som är berättigade till modersmålsundervisning.Andelen i Norrköping är högre än riket och i kommungruppenstora städer där 51 procent deltar i modersmålsundervisning.På De Geerskolan deltar över 80 procent av eleverna, som är berättigade,i modersmålsundervisning. På Hagebyskolan deltar 60 procentav eleverna, på Gustav Adolfsskolan 70 procent och på Diamantendeltar 58 procent i undervisning på sitt modersmål. I de friståendeskolorna skiljer det stort mellan skolorna vad gäller antalet elever medannat modersmål samt hur många som deltar i modersmålsundervisning.Studiehandledning på modersmålAndelen elever som får studiehandledning har ökat, framförallt iinternationella klasser. På Djäkeparksskolan undervisas nyanländaelever från de flesta språkgrupper på sitt modersmål. Endast elevernai Djäkneparksskolans IK-klasser får undervisning i alla ämnen. Detstora antalet elever i IK-klasser har möjliggjort att skolan kan ha flerspråkigpersonal anställd.Efterfrågan på studiehandledning från IKSE har ökat men är fortfarandelåg. Det har skett ett omfattande arbete med att se överIKSE:s nuvarande organisation och ledning samt kartlägga kompetenshos modersmålslärare. Arbetet har lett fram till att ledningsresursenpå IKSE har fördubblats och det arbete som genomfördesunder våren kring kursplanemål, betygsättning, skriftliga omdömenoch läromedel får en fortsättning. Den genomförda kartläggningenav modersmålslärarnas kompetens visade att IKSE har modersmålsläraremed god kompetens. Kartläggningen kommer att användas iplaneringen av kompetensutveckling för modersmålslärare. Arbetetförankrades i alla chefsgrupper under hösten 2009.Uppdraget till IKSE har förtydligats: IKSE ska i samverkan med skolorkartlägga behov, planera och genomföra undervisning i modersmåloch studiehandledning på modersmål i skolorna.Nyanlända barn i förskola och i grundskolansinternationella klasserAntalet nyanlända barn fortsätter att öka kraftigt och kommer enligtprognoser troligen fortsätta att öka under de närmaste åren. Underåret kom ett hundratal förskolebarn och 197 nya elever till grundskolanoch förskoleklass. Flertalet barn kom via anknytningsinvandring,ett tjugotal var barn till asylsökande och fem var ”gömda barn”. Ettfemtiotal barn kom av andra skäl, till exempel föräldrars arbete ochnya familjerelationer.Nyanlända barn i förskolan, förskoleklass och åk 1 börjar direkt iordinarie verksamhet. Internationella klasser anordnas för elever i åk2–9 då kunskapskraven ökar. Internationella klasser har ökat med 66platser, totalt finns 290 platser som kan fördelas flexibelt under året.Det har varit svårt att planera för och möta behovet av nya platser.Elever i internationell klass har rätt till undervisning och studiehandledningpå modersmålet i skolans alla ämnen och undervisas i mindreU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 3 1

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamheten,prioriterade utvecklingsområdengrupper varför kostnaden för ett barn i internationell klass är högreper elev än i övriga grundskolan. Ambitionen att elever ska kunnagå i IK-klass så nära hemmet som möjligt har ibland varit svårt atttillgodose.Norrköpings kommun har tidigare fått kritik av Skolverket för attelever fått vänta på att få börja skolan. Östsam och Länsstyrelsen lätgöra en kartläggning av nyanlända barns introduktion i Östergötlandstretton kommuner under våren 2009, ”Lite i skymundan…”. Irapporten framkom brister men även goda exempel på bra rutiner.Nya rutiner för introduktionen av förskolebarn och skolbarn harutarbetats utifrån kritiken. Ett särskilt fokus för internationellaklasserna har varit kartläggning av elevernas kunskaper samt skolornasmöjligheter till undervisning i alla ämnen utifrån ”Allmänna rådför utbildning av nyanlända elever.”Arbetet med rutiner kring nyanlända elevers introduktion i skolanhar gjort att tiden från en första kontakt med familjen till skolstart ärkortare. De flesta eleverna har, i enlighet med rutinen, en skolplaceringinom sju dagar efter att IKSE fått uppgifter om eleven. FörutomDjäkneparksskolan har Navestadsskolan, Ektorpsskolan och Hagaskolaninternationella klasser för åk 7 –9.Föräldrar med förskolebarn får ansöka om plats i förskolan vilketmåste erbjudas inom fyra månader enligt barnomsorgsgarantin.Föräldrar som nyligen anlänt till Sverige behöver plats direkt för attkomma igång med studier, SFI. På grund av ett ökat tryck på förskoleplatserhar detta inte varit möjligt.Utveckla insatser för att främja integrationmellan enheter och områdenDet finns ett flertal aktiviteter som medverkar till att främja integration.Inom skapande skola anordnas ett kontinuerligt utbud avkultur och erfarenhetsutbyte för lärare, elever och kulturpersoner.Under året har projektet ”Idrott utan gränser” tagit fart på allvar ochengagerar ett tiotal föreningar i fyra stadsdelar där de på skolornasidrottslektioner entusiasmerar ungdomarna att bli aktiva i någonform av idrotts- eller rörelsesammanhang. Verksamheten som leds avAdmir Lukacevic, syftar till att bryta barriärer mellan olika kulturermed idrott som metod. Idrott utan gränser bidrar också till att skapakontakt mellan ungdomar och föreningslivet samt öka intresset förrörelse och fysisk aktivitet.Barn- och ungdomsnämnden har introducerat möjligheten för skolor,fritidshem och fritidsgårdar att under namnet Vänskolor påbörjaett utbyte mellan enheter med hög andel barn och ungdomar medutländsk bakgrund och d:o med hög andel svenska barn. Två enhetermed 10–12-årsverksamhet har träffats i city och i Tåbyskogen.De kommungemensamma arrangemang ger flera möjligheter tillmöten för unga i olika delar av Norrköping.S i d a n 3 2 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Prioritera arbete med att ge pojkar och flickor lika förutsättningarför utveckling och lärandeUtbildningskontoret har i uppdrag att hålla ihop jämställdhetsarbeteti kommunen, att stödja och verka för ett brett engagemang. Tregenuspedagoger har de senaste fyra åren haft 20 procent av sina tjänsterför att fungera som en kommungemensam resurs. Deras arbetehar nått flertalet förskolor och ett antal skolor på olika sätt, blandannat genom föreläsningar och lärgruppsarbete. De arbetar med ettprocessinriktat lärande, där deltagare träffas vid ett flertal tillfällenoch genom litteraturstudier och reflekterande samtal ökar sin kunskapom genus och jämställdhet. Fritidsgårdarnas jämställdhetsarbete harockså lyfts fram. Bland annat har Borgsmo fritidsgård granskats aven student och redovisas i en c-uppsats. Arbetet har återkopplats tillalla fritidsgårdar i form av halvdagsseminarier. Under 2009 gjordepersonalutskottet en satsning på att förstärka jämställdhetsarbetet.Genuspedagogerna har i och med det haft utökad tid för sitt arbete.De har nu arbetat fram en modell för utbildning av vägledare i jämställdhet.Genuspedagogers arbete har bidragit till ökad kunskap ochett fokus som varit gynnsam för arbetet med att ge flickor och pojkarmer likvärdiga förutsättningar för utveckling och lärande.Insatser för att utveckla elevernas förmåga i matematik,naturvetenskap och teknik ska prioriterasI syfte att öka måluppfyllelsen i matematik för samtliga barn och ungdomari kommunen har två matematikdidaktiker utsetts som processledareoch matematikutvecklare. Satsningen syftar till att medvetandegöraoch kompetensutveckla pedagogerna i framgångsrika arbetssättsom gynnar elevernas lust att lära och förståelse för matematik.Avsikten är att fler ungdomar ska välja utbildningar med matematiskinriktning efter grundskolan.Enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning är undervisningen i matematiki flertalet skolor inte tillräckligt varierad och anpassad för attmöta olika elevers behov och förutsättningar. Läroböcker och enskiltarbete dominerar kraftigt och samtal om matematiska fenomen fåralltför litet utrymme. Detta innebär att elever i grundskolan får för liteträning i samtliga kursplanemål. Inspektionen visade också att elevernahar bristande kunskap om vilka mål som ska nås vilket innebäratt de inte kan ta fullt ansvar för sitt lärande.Matematiksatsningen i Norrköping inleddes med en kartläggningav elevers kunskaper i matematik och lärares kompetens inommatematikämnet. Kartläggningen av elevernas kunskaper visar attNorrköpings resultat är sämre än riket i övrigt. Jämförelsen är gjordmed följande mått: genomsnittlig betygspoäng, resultat av det nationellaprovet i åk 5 och 9 och andelen elever som saknar betyg iämnet matematik. Kartläggningen av personalens kompetens ochutbildningsnivå visade att flertalet av de lärare som undervisar i delägre årskurserna har alltför lite matematikpoäng och matematikdidaktiki sin utbildning. Bland de lärare som undervisar i årskurserna4–6 och 7–9 har flertalet längre formell utbildning i matematik meninte alla. I kartläggningen har lärarna beskrivit vad deras undervisningi huvudsak består av under en tvåveckorsperiod. Flertalet lärare, tvåU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 3 3

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamheten,prioriterade utvecklingsområdentredjedelar uppger att deras matematikundervisning består av enskiltarbete och genomgångar. Det som är mindre vanligt förekommandeär laborationer och diskussioner i smågrupper. Detta visar att matematikundervisningeni Norrköpings kommun liknar övriga rikets närdet gäller undervisningens innehåll.Det genomförs stora satsningar på att öka personalens kompetensatt undervisa i matematik med hjälp av matematikutvecklare ochmattepiloter på skolor och förskolor. Kartläggningen och kunskapenom vikten av att variera matematikundervisningen är utgångspunkterför matematikutvecklarnas fortsatta pedagogiska diskussioner tillsammansmed lärare och rektorer. Studier i matematik prioriteras inomlärarlyftet.Uppföljning av matematik i sommarskolaI syfte att ge elever förutsättningar att nå målen och bli behöriga tillgymnasiet erbjuds sommarskola på Victoriaskolan till elever somjust avslutat sitt nionde grundskoleår och saknar betyg i matematik,engelska eller svenska alternativt svenska som andraspråk. Förnyanlända elever i årskurs 7 och 8 anordnades även sommarskola påDjäkneparksskolan. Uppföljning av sommarskolans resultat finns i enrapport. En särskild uppföljning med elever i sommarskola ägnadesåt matematik. Eleverna har beskrivit sina uppfattningar om möjligheteratt nå målen i matematik och vilka svårigheter de haft medämnet matematik under sin skoltid. Resultaten av samtalen bekräftardet som tidigare visat sig i olika studier av elever som inte når målen.Elevernas relationer till lärare har betydelse, att läraren ser vad eleverkan och vad de behöver utveckla samt att lärare har förmåga att förklara,med stort tålamod:”Ta dig tid, sätt dig ner och visa de som inte kan hur de ska göra.När jag satt med en lärare själv gick det jättebra, då förstod jag allt.Det finns annat som stör, andra som pratar om fotboll och så. Sättasig ned, ta sig tid, de ska förstå vad du förstått och vad du behöverlära dig. Ha tålamod, bli inte arg!” ”Fokusera mera på dem som inteär så duktiga. Jag har alltid haft en dålig relation med mina lärare.”Elevernas kunskaper och förståelse i matematik gynnas av att de kännertill vilka mål som ska nås: ”Här i sommarskolan går det mycketbättre, JJ förklarar så jag förstår. Han förklarar så enkelt, med tålamodoch så. Mycket tålamod jämfört med min förra lärare, som sa ’Kandu inte det här?’. Han förklarade inte bra för mig. Han gick inte ensigenom målen. När jag kom hit såg jag målen.”Skillnaden mellan undervisningen i sommarskola och den vanligagrundskolan beskrivs av eleverna som framgångsrik för deras lärande.Organiseringen av undervisningen i längre pass, med gemensammagenomgångar och individuell planering och stöd har haft betydelseför deras förståelse och påverkat deras resultat i matematik:”Jobba i en mindre grupp kanske, jag kan inte jobba i en stor grupp.En hel klass, 15-20 elever är för många. Jag behöver en liten grupp.Mindre klass, vi får mer hjälp och mer undervisning. Jag behöver genomgångarframför tavlan, då förstår man. Det behöver vara lugnt också,ibland springer alla omkring. På min gamla skola alltså. Jag har lärt migmer här på sommarskolan än vad jag gjort under hela grundskolan. Detkändes bättre att komma hit, AA har hjälpt mig hela tiden.”S i d a n 3 4 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Resultat, analys och bedömning avmåluppfyllelse i alla verksamheterMåluppfyllelse innebär en bedömning av verksamhetens förmåga attuppfylla statliga och kommunala krav. Att höja kunskaps- och utbildningsnivåni Norrköping innebär ett krav på att följa utvecklingen avmåluppfyllelse i alla verksamheter. Här redovisas resultat av årets uppföljningav förskolor, skolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet.Underlag till bedömningen är uppföljningsbesök, enheternas egnakvalitetsredovisningar samt undersökningar som genomförts.Ökad måluppfyllelse och förbättrade resultati alla verksamheterFör att följa upp arbetet med ökad måluppfyllelse och prioriterade utvecklingsområdenhar utbildningskontoret genomfört tretton uppföljningsbesökunder 2009. Besöken har genomförts på fyra förskolor,två grundskolor med fritidshem och förskoleklass, två grundskolormed särskola, två grundskolor med kommungemensamma resursgrupper,två fritidsgårdar samt med den centrala elevhälsan. Barnochungdomsnämndens ledamöter och områdeschefer erbjöds attdelta i besöken. Enheternas kvalitetsredovisningar har använts somen källa för information inför samtalen.• Förskolor: Flagglinans förskola, Isjaktens förskola, Spinettensförskola och Lövkojans förskola.• Grundskolor med förskoleklass och fritidshem: Diamantensskola och Långtorpsskolan.• Grundskolor med särskola: Matteusskolan ochNavestadsskolan• Grundskolor med kommungemensam grupp: Enebyskolanoch Urbergsskolan.• Fritidsgårdar med öppen 10–12-årsverksamhet: Hagafritidsgård och Vikbolandets fritidsgård”Det högst prioriterade målet ska varaökad måluppfyllelse och förbättrade resultati alla verksamheter. Större kravpå ökad måluppfyllelse innebär att allaenheter och verksamheter ska utifrånsina egna resultat använda resurser ocharbetsmetoder på ett sådant sätt att flerbarn och ungdomar når målen enligtläroplanerna. Chefen har ansvar föratt kopplingen mellan mål, resultat ochåtgärder för förbättring utvecklas påenheten.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009Våra frågeställningar utgår ifrån kunskap om systematiskt kvalitetsarbete.Samtalen följer en gemensam frågemanual om systematisktkvalitetsarbete, utifrån BRUK-materialet, bedömning, reflektion,utveckling och kvalitet.För att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete behöver man göraen lägesbedömning, ha tydliga målsättningar och målformuleringar,göra en systematisk planering och strategi, arbeta med resultat ochanalysera dessa. En beskrivning av dessa delar i bild:U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 3 5

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat, analys ochbedömning av måluppfyllelsei allaverksamheterSummering och analys av samtalenOlika bilder framträder, någon skattar sig högt och någon har tänktatt börja med ett mer systematiskt kvalitetsarbete. Samtalen bekräftardet som beskrivs i enheternas kvalitetsredovisningar. Där det finnstydliga prioriteringar av mål, är det möjligt att följa upp och utvärderamåluppfyllelsen.• I förskolorna finns behov av att utveckla ett gemensamtsystem för systematiskt kvalitetsarbete.• Visioner och bra sätt att tänka kring prioritering av mål samtförbättringsområden är påbörjade, det används ord som visaratt enheter är igång med förbättring av vissa valda områden.• Chefer har i stor utsträckning börjat formulera sina egnavisioner. Det finns inget nuläge formulerat och mycket av”tänket” finns i skolledarens huvud.• Delaktigheten hos arbetslagen saknas. Flera arbetslag kundeinte svara på varför vissa utvecklingsområden valts ut. Personalenkänner till planerna men det saknas delaktighet kringhur genomförandet av förbättringen ska ske. I stor utsträckningsaknas gemensamma forum för att diskutera målen.• Omorganisation har betydelse, två områdeschefer har slutatoch chefsgrupper har nystartats eller gjort ”omtag”. Ävenarbetslag har förnyats vilket påverkar pågående förbättringsochutvecklingsarbete.Goda exempel• Navestadsskolan och Haga fritidsgård har system föruppföljning.• Diamantens vision och enhetens förbättringsområden varvälkända av både barn, personal och chefer.• Det finns mycket dokumentation kring barns och eleverskunskaps- och sociala utveckling.• Centrala elevhälsan arbetar systematiskt och strukturerat.Uppdraget har brutits ner i mindre delar som går att följaupp.Utveckling av kvalitetsarbetet i alla verksamheterEn viktig åtgärd för förbättring från föregående kvalitetsredovisningvar att utveckla verktyg för uppföljning av resultat på verksamhetsochförvaltningsnivå. Förmågan till analys var också ett förbättringsområde,både på verksamhets- och förvaltningsnivå.Det pågår arbete med att utvärdera och systematisera det gemensammakvalitetsarbetet på både verksamhetsnivå och förvaltningsnivå.Många insatser har medverkat till att öka kompetens och förmåga.Genom att utveckla nyckeltal som håller över tid får verksamheternamaterial för analysarbetet. Utbildning för chefer och kvalitetsansvarigai analysarbete har genomförts. Erfarenhetsutbyte med andrakommuner har bidragit till att utveckla kvalitetsarbetet i Norrköping.I det fortsatta arbetet behövs forum för dialog kring resultat ochmåluppfyllelse för att alla verksamheter utvecklas. Kvalitativ uppföljningav såväl kunskaper som ”mjuka värden” som trygghet, trivseloch barns och ungdomars upplevelser av delaktighet behöver utvecklasi dialog med verksamheter.S i d a n 3 6 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Förskolan – förskoleundersökning 2010För andra året i rad genomförs en kommungemensam förskoleundersökningdär föräldrar till barn födda 2005 med plats i förskolan i enwebbenkät fått besvara frågor kring normer och värden, utvecklingoch lärande, ansvar och inflytande och förskolemiljön. Syftet medundersökningen är att utvärdera måluppfyllelse i förskolan genomatt mäta attityder till förskolan hos föräldrar samt att bidra till utvecklingav ökad kvalitet i verksamheterna. Ytterligare ett syfte är attfölja upp förra årets enkätundersökning som genomfördes på motsvarandesätt. I årets enkät var det möjligt för föräldrar att lämna sine-postadress och få enkäten via den. Årets förskoleundersökning somgenomfördes i februari- mars 2010 har besvarats av 721 föräldrarfrån såväl kommunala som enskilda förskolor. Antalet svar har ökatbetydligt jämfört med förra året.Resultaten visar att:• Förskoleföräldrarna är fortsatt nöjda med verksamheten.Förskolan i Norrköpings kommun får starka resultat på flertaletområden. 82 procent är nöjda med verksamheten på sittbarns förskola, vilket är samma resultat som förra året. Föräldrarnatycker att verksamheten erbjuder lämpliga aktivitetersamt att personalen visar respekt för förälderns synpunkteroch önskemål.• Barnen trivs på förskolan, utvecklas och lär sig. Flertalet föräldrartror att deras barn tycker att det är roligt att gå till förskolan.Föräldrarna tycker också i stor utsträckning att derasbarn utvecklas positivt och får hjälp och stöd av personalen.• Föräldrarna känner sig välkomna till förskolan. Föräldrarnakänner sig i hög grad trygga när deras barn är på förskolan,tycker att personalen bryr sig om deras barn och känner sigvälkomna till förskolan.Förskolan – förbättring av utvecklingsområdenFörra årets undersökning identifierade två förbättringsområden, attförskolan erbjuder utvecklingssamtal tillräckligt ofta samt att förskolansinomhusmiljö ger bra möjlighet till lek och annan aktivitet. I åretsförskoleundersökning visar resultatet att bägge utvecklingsområdenaförbättrats.Förskolan – ansvar och inflytandeDet finns två olika aspekter på ansvar och inflytande, dels hur förskolanjobbar med att lära barnen att fungera i grupp och ta ansvar, ochdels hur föräldrarna upplever sina möjligheter till inflytande i verksamheten.Föräldrarna är mer nöjda med hur förskolan jobbar medatt lära barnen att ta ansvar än med möjligheten till föräldrainflytande.Föräldrarnas delaktighet är ett fortsatt förbättringsområde - en relativthög andel av föräldrarna upplever inte att de får vara delaktiga ochpåverka verksamheten.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 3 7

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat, analys ochbedömning av måluppfyllelsei allaverksamheter”Verksamheten i förskolan ska utformasså att alla barn ges de bästa möjligheternaatt utvecklas och lära utifrånsina förutsättningar. Förskolan skaanvända leken för att främja barnsutveckling och lärande. Verksamhetenska utgå ifrån barnens fantasi ochnyfikenhet....Förskolorna ska främja och utvecklabarnens språkliga förmåga, matematiskanyfikenhet och förståelse för enklarenaturvetenskapliga och tekniskafenomen....Förskolornas arbete med att utvecklauppföljning och utvärdering av verksamhetenska fortsätta....Förskolan måste ge föräldrarnakunskap om innehållet i förskolansläroplan och göra dem delaktiga i hurmålen för verksamheten konkretiserasi planering, genomförande och utvärdering.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009Förskolans prioriterade utvecklingsområdenFörskolornas arbete har följts upp i form av samtal med chefer ochpersonal vid fyra förskolor om deras prioriterade mål och kvalitetsarbete.Förskolornas kvalitetsredovisningar har också använts somutgångspunkt för bedömningen av verksamhetens utveckling ochkvalitet. Genomgången av dessa visar att man arbetar aktivt med deprioriterade utvecklingsområdena i uppdragsplanen.Arbetet med att stödja barnens språkutveckling pågår ständigt. Språkligtarbete har alltid haft hög prioritet i förskolans arbete vilket framgåräven i årets kvalitetsredovisningar. En förändring är att förskolornai större utsträckning beskriver hur man arbetar med matematik,naturvetenskap och teknik. Förskolorna beskriver hur personalenanvänder matematiska begrepp, på ett naturligt sätt i den vardagligaverksamheten. Lekens betydelse betonas. Det finns ”mattepiloter”utsedda på alla förskolor. Flera förskolor gör bedömningen att personalenhar behov av ökad kompetens inom matematikområdet.I Kvillinge och på Vikbolandet har det gjorts en särskild satsninginom projektet naturvetenskap och teknik. Fördjupad kunskap hospersonalen har gett effekt. Förskolorna beskriver på ett medvetet sätthur man har utnyttjat inne- och utemiljön för att skapa förutsättningarför att stimulera naturvetenskaplig nyfikenhet och upptäckande förbarnen.Huvudintrycket från uppföljningsbesök och kvalitetsredovisningarär att arbetet med att utveckla och förbättra system för uppföljningoch utvärdering fortsätter att ha hög prioritet, särskilt för att förbättraportfolioarbetet. Förutom portfolio lyfts pedagogisk dokumentation,observationer, film, samtal med barnen och utvecklingssamtal fram.Det finns ett flertal ”verktyg” som används till att både synliggöraoch dra slutsatser om barnens lärande och utveckling och för attbedöma verksamhetens kvalitet. Den pedagogiska dokumentationenär underlag för planeringen av verksamheten, både för det enskildabarnet och för gruppen. Den används på ett systematiskt sätt för attgöra bedömning av• barnens behov av stöd för fortsatt utveckling• verksamhetens behov av utvecklingFörskolorna lyfter i högre grad än tidigare fram och beskriver sittarbete med att engagera och involvera föräldrarna i förskolans arbete.Genom att ge information om och relatera till läroplanen vid inskolningen,på föräldramöten och i den vardagliga verksamheten försökerchefer och personal öka föräldrarnas intresse och därmed inflytandeöver verksamhetens planering och genomförande. I årets förskoleundersökningbekräftas att föräldrarna anser sig i högre grad än tidigareha möjlighet till inflytande. Föräldrars delaktighet och inflytandeär ett fortsatt utvecklingsområde.S i d a n 3 8 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Förskolan, analys och åtgärder för utvecklingKvalitetsskillnader mellan olika förskolor har ökat enligt en forskningsstudieom förskolans miljö för lärande. Förskolor med hög kvalitethar ytterligare förfinat sitt arbete medan det blivit en kvalitetsförsämringi förskolor med låg kvalitet. I förskolor som har hög kvalitetär verksamheten mål- och lärandeorienterad, omsorg, lek och lärandeär integrerade i verksamheten och barnen ges möjlighet att utvecklakunskap i relation till läroplanens målområden. Personalen visar barnrespekt och har en ambition att möta barns perspektiv vilket innebäratt barn i förskolor med hög kvalitet lär sig mer.Det finns behov av att belysa vilka förutsättningar för lärande barni Norrköpings förskolor har. Förskolans kvalitet ska följas upp ochbedömas genom att väga samman resultat av föräldrars synpunkter iförskoleundersökningen, förskolans självskattning och kompletterasmed en strukturerad observation.FörskoleklassFörskoleklassen är en verksamhetsform som ägnats lite tid och uppmärksamhetfrån förvaltningsnivå. Förskoleklasserna finns i alla kommunensskolor organisatoriskt under samma rektor som de tidigareårskurserna i grundskolan. Behörig utbildad personal har betydelseför den goda kvaliteten i verksamheten. I förskoleklassen arbetarförskollärare och fritidspedagoger tillsammans. Ofta ingår personaleni arbetslag tillsammans med lärare i årskurserna 1–3. Det finns intetillräckligt underlag för att bedöma verksamhetens kvalitet och måluppfyllelsesom helhet.FritidshemFritidshemmens förutsättningar för att genomföra verksamheten i enlighetmed nationella mål är beroende av ledningens och personalenskunskaper om uppdraget.Utvecklingsarbetet ”Offensiva fritidshem” som pågått i samtligaområden under ett par år har ökat kunskaperna om fritidshemmetsuppdrag på skolorna. Huvudintrycket från skolornas kvalitetsredovisningarär att beskrivningen av fritidshemmens verksamhet är begränsad.Det som lyfts fram är en verksamhet där barnen intressen ärutgångspunkt för aktiviteterna och att tillfällen att utveckla kamratrelationerprioriteras. Det finns inte tillräckligt underlag för att bedömaverksamhetens kvalitet och måluppfyllelse som helhet.”Verksamheten i fritidshemmen skautformas så att alla barn erbjudsen meningsfull fritid och stöd i utvecklingoch lärande. Fritidshemmetska komplettera skolan genom atterbjuda aktiviteter som ger barnenandra erfarenheter och kunskaper än denormalt får i skolan.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 3 9

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat, analys ochbedömning av måluppfyllelsei allaverksamheter”Verksamheten i grundskolan inklusivesärskolan ska utformas så att allaelever ges de bästa möjligheterna attutvecklas, lära och nå målen utifrånsina förutsättningar.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009Grundskola och särskola – skolundersökning 2010För andra året i rad genomförs en kommungemensam skolundersökningför elever i årskurs 5 och årskurs 8. Syftet med undersökningenär att mäta attityden till skolan bland elever för att se om skolan iNorrköpings kommun uppfyller uppställda mål samt för att bidratill utveckling mot ökad kvalitet i verksamheterna. Eleverna har i enwebbenkät fått besvara frågor kring normer och värden, utvecklingoch lärande, ansvar och inflytande och skolmiljön. Skolundersökningengenomfördes i februari–mars 2010 och har en svarsfrekvenspå 78 procent vilket innebär att den besvarats av 2219 elever, frånsåväl kommunala som fristående skolor. Resultaten av årets undersökningkan jämföras med föregående års resultat. Undersökningen i sinhelhet är publicerad på utbildningskontorets hemsida och varje skolasrapport finns på respektive skolas hemsida.Resultaten visar följande:• Förbättrat resultat – eleverna mer nöjda med skolan.Eleverna är som helhet mer nöjda med sin skola idag jämförtmed för ett år sedan. Det finns också flera enskilda faktorerdär eleverna instämmer i högre grad än 2009, till exempelatt det känns roligt att gå till skolan, att flickor och pojkarbehandlas lika och att lärarna och andra vuxna är bra på attlyssna på eleven. Elever i årskurs fem instämmer i högregrad än elever årskurs åtta i flertalet påståenden. Flickorna ärmer nöjda med skolan än pojkarna. Elever i de kommunalaskolorna är som helhet mer positiva till sin skola jämfört medelever i fristående skolor.• Barnen känner sig trygga och trivs i skolan. Flertaletelever känner sig trygga i skolan och upplever att de harkamrater att vara med på rasterna. Flertalet elever uppger attde i skolan arbetar med att motverka mobbning och annankränkande behandling, samt att det alltid finns vuxna som dekan vända sig till med frågor och problem.• Kunskaper, utveckling och lärande. Eleverna instämmeri mycket stor utsträckning i att de får ett skriftligt omdömevarje termin samt att de får lära sig viktiga saker i skolan.Eleverna instämmer i hög grad i att de vet vad de behöverkunna för att nå målen samt att de får tillräckligt med stödnär de har svårt att hänga med i något ämne. Tre av fyraelever pratar regelbundet med sina lärare om hur de klarar avskolarbetet vilket är en förbättring sedan föregående år.• Ansvar och inflytande. Skolorna i Norrköping får ett mycketgott resultat när det gäller pojkars och flickors lika möjligheteri skolan samt att de som elever får lära sig att ta ansvarför sina studier. Eleverna upplever i större utsträckning attvuxna i skolan lyssnar på dem. Att som elev få vara med ochvälja arbetssätt har ett lägre men acceptabelt resultat. Dettakan vara ett förbättringsområde som kan förbättra eleversintresse för skolarbetet.• Skolmiljön. Eleverna är i mindre utsträckning nöjda medskolmiljön än med andra områden. Klassrumsmiljö och läromedelhar en stark påverkan på hur nöjda eleverna är medskolan. Eleverna i årskurs fem är nöjdare med skolmiljön änelever i årskurs 8.S i d a n 4 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

• Skillnader mellan årskurser och skolor. Elevernas helhetsattitydtill skolan varierar stort beroende vilken skola de gårpå. Skolornas resultat omfattar ett spann mellan 2,7 till 4,9 påen femgradig skala.• Arbetsro ett fortsatt förbättringsområde. 23 procent aveleverna håller inte med om att det är arbetsro på lektionernavilket innebär att detta är ett fortsatt förbättringsområde.Grundskolan – kunskapsresultatResultaten ska förbättras på följande områden:• Läsförmåga i årskurs 2• Uppfylld kravnivå i årskurs 3 och årskurs 5 med stöd avnationella prov• Godkända betyg i årskurs 9 i alla ämnen• Meritvärde• Alla 7–9-skolor ska minst uppnå förväntat resultat enligtSkolverkets Salsastatistik• Andel behöriga till gymnasieskolanGrundskolan – Läsförmåga i årskurs 2Läs- och skrivförmågan är av central betydelse för förståelse och utvecklingav kunskaper. Elevers läsförmåga vid slutet av årskurs 2 harföljts upp sedan 2004. Både nationella och internationella undersökningarvisar att det är ungefär 15 procent av en årskull i olika åldrarsom har svårigheter med sin läsning. Tidig upptäckt av svårigheteroch tidiga stödinsatser är av stor vikt för att svårigheterna inte ska blibestående eller öka. Insatser för att öka elevernas läsförmåga prioriterasi hela grundskolan.Resultatet av uppföljningen visar att 89 procent av eleverna har enåldersadekvat läsförmåga och elva procent bedöms ha behov av stödför fortsatt läsutveckling. Resultatet för läsåren 2008–2009 är identisktmed resultatet från läsåret 2007–2008.Läs- och skrivinlärning har traditionellt förlagts till de tidiga skolårenoch ämnet svenska, fokus har varit att lära barnen att knäcka skriftkoden.Det är ett alltför smalt sätt att se på läs- och skrivinlärning.Forskning har visat att läs- och skrivinlärning ofta påbörjas långt föreskolstart och att man i princip aldrig blir fullärd. De krav som dagenssamhälle ställer på läsande och skrivande förutsätter att elever kanutveckla sin läs- och skrivförmåga genom hela skoltiden och ävensenare i livet. Detta innebär att det inte bara är svenskämnet och detidiga skolåren som bär ansvaret för läs- och skrivinlärningen i olikautvecklingsfaser. Ansvaret vilar på både förskolan och skolan, underhela skoltiden och i skolans alla ämnen.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 4 1

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat, analys ochbedömning av måluppfyllelsei allaverksamheterGrundskolan – uppfylld kravnivå i årskurs 5Skolor med årskurs 5 genomför nationella ämnesprov i engelska,matematik, svenska och svenska som andraspråk. Syftet med denationella proven är att ge läraren stöd för bedömning av om elevernanår målen i dessa ämnen.Andel elever som bedöms nått målen i årskurs 5, procentLäsår 2008–2009 2007–2008Svenska 85 85Matematik 84 82Engelska 82 86Källa: Utbildningskontorets sammanställning av skolors resultatResultatredovisningen är en helhetsbedömning av elevernas resultat.Den resultatförbättring som påbörjats är stabil i svenska och ökar imatematik men minskar i engelska vilket behöver analyseras. Kommunövergripandesatsningar har skett i svenska och matematik meninte i engelska.Skolornas bedömning av uppfylld kravnivå visar att 94 procent aveleverna når målen i samhällsorienterande ämnen; samhällskunskap,religionskunskap, historia och geografi. I naturorienterande ämnen;fysik, kemi och biologi bedöms 95 procent av eleverna nå målenenligt nuvarande kursplaner. I bild, musik, slöjd, idrott och hälsa samthem- och konsumentkunskap bedöms mellan 95 och 99 procent aveleverna nå målen.Grundskolan – betyg i samtliga ämnen i årskurs 9Betygen i olika ämnen jämförda över tid visar att andelen elever somnår målen varierar i olika ämnen men tendensen är stabil över tid ide flesta ämnen. Lägst andel elever når målen i kemi, 89,9 procent,och i matematik 89,6 procent. De tre ämnen där hög andel elever nårmålen är svenska där 96,1 procent når målen, bild med 95,8 procentsamt slöjd där 95 procent av eleverna når målen. Detta måste vara ettgott resultat för Norrköpings skolor totalt även om variationen mellanämnen i olika skolor behöver analyseras vidare. Vid resultatuppföljningför skolor med årskurs 7–9 finns mycket statistik i skolverketsdatabaser som möjliggör en jämförelse av betygen mellan olikagrupperingar av elever samt över tid.S i d a n 4 2 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Andel elever som uppnått målen 2008–09 enligt SalsaKälla: Skolverkets Salsa-statistik 20090126.Grundskolan – resultat i förhållande till förväntat resultatSalsa är ett verktyg för att följa en skolas eller en kommuns utveckling.Det är en statistisk modell där värdena inte kan användas föratt rangordna skolor utan för att över tid följa en enskild enhet.Med hjälp av Skolverkets analysverktyg Salsa kan kommuners ochskolors samlade betygsresultat bedömas i ett kommunalt eller i ettriksperspektiv. Genom att ta hänsyn till skolors elevsammansättningkan kommuner och skolor få en ny utgångspunkt för diskussion ochanalys av skolors förutsättningar och resultat.Faktorer som enligt forskning påverkar utbildningsresultat är andelenpojkar, elever med utländsk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivåvilket räknas in i statistiken. I Norrköpings skolor varierarandelen elever med utländsk bakgrund mellan skolor. Av statistikenframgår att elva av Norrköpings skolor uppnår förväntat eller bättreresultat än förväntat. Sex av de tretton kommunala skolorna och enav de fristående skolorna uppnår inte förväntat resultat.Grundskolan – betyg i årskurs 9, meritvärde ochbehörighet till gymnasieskolanI resultaten för 2009 finns samtliga elever i Norrköping inräknade,även nyanlända elever i de internationella klasserna. Detta innebär atten del skolor måste arbeta med att synliggöra två olika statistikuppgifter,en för hela skolan och en där eleverna i internationell klass ingår.Internationell klass för nyanlända elever finns på Tamburinens skola,Matteusskolan, Hagaskolan, Djäkneparkskolan, Ljuraskolan, GustafAdolfsskolan, Ektorpsskolan, Hagebyskolan, Silverdansens skola ochNavestadsskolan.Av eleverna i årskurs 9 nådde 85,6 procent behörighet till nationelltprogram i gymnasiet. Behörighetsgivande ämnen är svenska, svenskasom andraspråk, matematik och engelska. Efter slutförd sommarskolahar ytterligare 50 elever blivit behöriga till gymnasiet vilket inte syns iden nationella statistiken. 76,4 procent av eleverna har uppnått måleni alla ämnen, ett sämre resultat än tidigare år. Det genomsnittligameritvärdet har försämrats till 199,1 för de kommunala skolorna och201,9 om vi räknar in de fristående skolorna. Det är stor skillnad islutbetyg mellan skolor och det finns stor spridning inom skolor.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 4 3

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat, analys ochbedömning av måluppfyllelsei allaverksamheterSlutbetyg i årskurs 9 läsåret 2008–2009SkolorKommunalaskolorEnebyskolanHagaskolanLjuraskolanRåsslaskolanFriståendeskolorJönsbergskaskolanBorgsmoskolanDjäkneparksskolanEktorpsskolanHagebyskolanHultdalsskolanMosstorpsskolanNavestadsskolanVictoriaskolanVikbolandsskolanKunskapsskolanVittra vidröda stanAntal elever iåk 9GenomsnittligtmeritvärdeAndel behörigatill nationelltprogram, %Andel som nåttmålen i allaämnen, %Andel som ejnått måleni ett ämne, %1336 199,1 83,4 73,9 8,2 16,681 178,1 64,2 54,3 14,8 28,4145 189,1 74,5 68,3 6,9 24,8109 186,2 81,7 71,6 7,3 21,1105 219,3 88,6 77,1 14,3 7,6123 208,4 88,6 82,9 4,9 12,268 173,6 77,9 51,5 14,7 33,8109 210,9 91,7 89 5,5 5,572 200,2 76,4 65,3 5,6 22,2133 195,7 84,2 71,4 6 19,5146 195,5 87 78,1 5,5 15,175 199,6 90,7 76 14,7 9,373 213,6 84,9 78,1 5,5 1197 223 93,8 87,6 8,2 4,153 217,1 98,1 98,1 0 1,9103 222,4 99 93,2 4,9 1,946 217,1 95,7 87 8,7 4,3Andel som ej nåttmålen i två ellerflera ämnen, %Prolympia 88 201,1 92 76,1 14,8 9,1Vindruvan 16 215,3 75 75 18,8 6,3Samtligaskolor1642 201,9 85,6 76,4 8,2 14,3Rikssnitt 119 042 209,6 88,8 77 7,9 13,9Källa: SIRIS, Skolverkets statistik för läsåret 2008–2009S i d a n 4 4 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Grundskolornas analys av resultat i årskurs 9, meritvärdeoch behörighet till gymnasieskolanSamtliga skolor med årskurserna 7–9 använder nyckeltal och analyserarsina resultat för läsåret 2008–2009 i årets kvalitetsredovisningar.Flertalet skolor beskriver resultat av sina prioriterade mål och målenligt uppdragsplanen. Det finns olika jämförelser och beskrivningaröver tid, mellan ämnen, mellan skolor i åk 5 och åk 7–9, samt kopplingartill nationella prov i åk 5 och i åk 9. Det går att läsa sig tillen förbättrad analys vid en sammanställning av och genomgång av7–9-skolornas kvalitetsredovisningar. Det finns viktiga iakttagelser iskolornas analyser.Jämförelser mellan nationella prov i åk 5 och åk 9 visas över tid. Nårfler eller färre elever målen i åk 9 än i åk 5, syns någon progression ilärandet? Om inte, vad beror detta på? Finns det åtgärdsprogram, gestillräckligt och rätt stöd för elever, hur är kompetensen hos ämneslärare,är den tillräcklig?• Arbetet med kunskap och bedömning har haft stor betydelseför bedömningsarbetet på skolan. Det syns en tydlig skillnadpå hur pedagogerna skriver IUP -dokumenten och skriftligaomdömen. Dessutom konkretiserar vi mål och kriterier på ettannorlunda sätt, det är tydligt att det finns behov att konkretiseradessa för varandra som kollegor, och för elever.– Borgsmoskolan, Råsslaskolan• Betygsresultaten och bedömningskompetens hos lärareutvecklas. Det pågår mycket arbete för att säkra en likvärdigbedömning. Detta innebär ett omfattande arbete med analysoch att utveckla ett gemensamt bedömningsspråk vilket ocksåinnebär att personalens kompetens utvecklas. Finns det överensstämmelsemellan nationella prov och slutbetyg? Ibland ärdet stor skillnad, då har skolans lärare analyserat varför vilketär nödvändigt för såväl likvärdighet som fortsatt utveckling.– Djäkneparksskolan, Ektorpsskolan, Victoriaskolan, VikbolandsskolanDet finns ett samband mellan elevers läsförmåga, läsförståelse ochämneskompetens. Elevers förförståelse och erfarenhet av olika texttyperhar stor betydelse för om eleven kan ta till sig innehåll och sesamband i de texter han eller hon läser. För att elevers läsförmåga skautvecklas inom alla skolans ämnesområden krävs det att alla läraretalar om texter i undervisningen. Varje ämneslärare måste hjälpaeleven att bygga upp kunskap om hur man läser en text inom fysikentill skillnad från en text i historia.• Grundläggande kunskaper för läs- och skrivinlärning påbörjastidigt och förutsätter kompetens och ett väl genomtänktspråkligt arbete från tidig ålder.– Vikbolandsskolan, EktorpsskolanU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 4 5

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat, analys ochbedömning av måluppfyllelsei allaverksamheter• För elever som har ett annat modersmål än svenska kan ordförståelseoch förförståelse av sammanhang ha betydelse förförmågan att ta till sig en text eller förklaringar på svenska.De som nyligen anlänt till Sverige kan behöva studiehandledning.Elever med modersmålsundervisning lyckas bättre i sittskolarbete visar skolverkets studie.– Hagaskolan, Djäkneparksskolan, Victoriaskolan.• Om resultaten i matematik är oroväckande låga reflekterar lärareöver såväl undervisning som läromedel. Flera skolor harredan eller kommer att ompröva sin undervisning i matematiki ämnesgrupper. Flera skolor ska också öka lärares kompetensatt undervisa i matematik genom särskilda satsningarinom lärarlyft eller med hjälp av mattepiloter och matteverkstäder.– Enebyskolan, Råsslaskolan, Djäkneparksskolan.• Förbättra dokumentationen av elevers lärande, öka elevernasdeltagande i IUP och utveckla skriftliga bedömningar. Förbättraoch systematisera resultatuppföljning, skapa gemensamtkvalitetssystem i kommunen.– Hagebyskolan• Ingen av skolorna med åk 7–9 lägger över problematiken påde elever som undervisas. Däremot konstateras av några skoloratt samspelet inom spåren, mellan skolor behöver förbättrasnär skolors undervisning i årskurserna F-6 inte gett elevertillräckliga kunskaper att nå målen i årskurs 7–9.– Borgsmoskolan, EktorpsskolanVad vet vi om grundskolors resultat?Det finns ingen enkel överensstämmelse mellan socioekonomiskafaktorer och betygsresultat. Aktuell forskning har visat att såväl huvudmänsom skolor känner till sina utvecklingsbehov samt att viljanatt förbättra finns, men inte alltid förmågan. Variationen i skolorsresultat hänger till en mindre del samman med skolors olika förutsättningarvad gäller elevers olika sociala och kulturella bakgrund.Skolornas måluppfyllelse och resultat beror till största delen påförutsättningarna för elevers lärande i form av organisation, lärareskompetens samt rektors pedagogiska ledarskap. Det behöver finnasintresse, resurser och strukturer för utveckling.Några av de erfarenheter och slutsatser som arbetet med idéskolorför mångfald gav visar att det finns stora skillnader i skolors förmågaatt utveckla en själförnyande förmåga med en tydlig struktur för hurde ska gripa tag i brister i verksamheten. Norrköping har fem idéskolor:Folkparksskolan, Klockaretorpsskolan, Navestadsskolan ochVictoriaskolan samt förskolan Önskestjärnan.Sveriges kommuner och landsting, SKL, har genomfört en studie avframgångsrika skolkommuner och identifierat åtta framgångsfaktorer.Framgångsrika skolkommuner har ett ledarskap som på politisknivå tar ansvar för resultaten, ställer rätt frågor, inte ändrar mål ochS i d a n 4 6 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

strategier för ofta och håller ansvarsnivåerna samt har förtroende förtjänstemän. På förvaltningsnivå skapar en intresserad ledning godaförutsättningar för rektorernas ledarskap, ett gott samarbetsklimatoch följer upp resultat. Rektorerna tar sitt pedagogiska ledarskap,samarbetar inom rektorsgruppen och tar ansvar för helheten i kommunensskolverksamhet.Denna studie är mycket intressant, det finns mycket att lära av attstudera framgång samtidigt som egna vägar mot målen utprovas.Norrköping kommer att använda de framtagna framgångsfaktorernasom ledstjärnor i arbetet kommande år.Grundskola – analys och åtgärder för utvecklingGrundskolan arbetar för att öka andelen elever som når målen förutbildningen. Skolorna tar ansvar för att förbättra och utveckla undervisningenför att alla elever ska nå målen. I det fortsatta arbetet börskolornas analyser samt planering av skolförbättring stödjas. Stödettill elever som riskerar att inte nå målen har förbättrats och utvecklats.Arbetet med att utvärdera verksamheten mot strävansmålen och säkraen likvärdig bedömning av kunskaper och en rättvis och likvärdigbetygsättning i grundskolan måste fortsätta. Det behövs fördjupadeanalyser av måluppfyllelse, resultat och åtgärder för utveckling samtinsatser i syfte att öka likvärdigheten i bedömning av elevers lärandeoch utveckling i förhållande till läroplan och kursplaner.SärskolanAndelen elever som tillhör särskolan och är individintegrerade ärfortfarande hög, 15 procent, vilket är många i jämförelse med kommungruppenstörre städer. Antalet individintegrerade har minskat desenaste två åren medan eleverna i grundsärskoleklasserna har ökat.En orsak kan vara att skolan fått svårare att möta de individintegreradeelevernas behov i vanliga klasser på grund av minskade resurser.Elever som i grundskolans senare årskurser blir utredda och mottagnai särskolan har ofta svårt att identifiera sig som personer med utvecklingsstörning.Några enstaka elever väljer att inte tillhöra särskolan,de fortsätter på gymnasieskolans individuella program.Alla skolor arbetar med inkluderingsmålet ”att åstadkomma eninkluderande skola” genom att ge förutsättningar till samverkan medgrundskolan och ge eleverna möjlighet att vara delaktiga. Skolor medsärskoleklasser prövar olika modeller för att öka inkludering, exempelvisgemensamma lektioner och aktiviteter. Erfarenheterna varierarmellan skolorna, men oftast beskrivs goda resultat av arbetet. Tvåspecialpedagoger handleder och ger stöd till skolor och arbetslag medindividintegrerade elever. En viktig del i deras arbete är attitydfrågor,åtgärdsprogram och läromedel. Särskilt viktigt är det fördjupade arbetetkring elevernas övergång till gymnasiesärskolan.”För att åstadkomma en inkluderandeskola – en skola för alla – måste samverkanmellan särskolans och grundskolanselever öka. Särskolan ska varaen naturlig del av skolan.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009Kunskapsutveckling i särskolanSkolor med särskola har fokuserat på arbetet med kunskapsbedömningari både rektorsgruppen och i personalgrupper. Portfoliearbetethar förfinats. Eleverna har blivit vana vid att utvärdera sitt arbete efterde målbeskrivningar som görs enskilt eller tillsammans. En utbildningom kunskapsbedömning och IUP för elevassistenter och fritidsledarei särskolan genomförs under ledning av rektorsgruppen.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 4 7

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat, analys ochbedömning av måluppfyllelsei allaverksamheterGrundsärskolan vid Ektorpsskolan har uppmärksammats då Skolverketintervjuat och filmat fyra lärare från grundsärskolan ochträningsskolan. I filmen beskrivs hur Ektorpsskolan arbetar medkunskapsbedömning och IUP och med elevernas delaktighet i sinkunskapsutveckling. Även träningsskolan har tagit fram en modell förskriftliga omdömen där eleverna är delaktiga. Filmen är en del av detstödmaterial som tagits fram om ”Kunskapsbedömning i särskolanoch särvux”. Ektorpsskolan används som exempel i kompetensutvecklingför särskolan på nationell nivå för att öka kvalitén i särskolan.Särskola – analys och åtgärder för utvecklingArbete med en inkluderande skola måste pågå aktivt och följas helatiden för att utvecklingen ska fortsätta. Det är både särskolans ochgrundskolans ansvar att en utveckling sker. Det finns en risk att särskolanspersonal upplever det bäst att ”vara för sig” och därmed integer eleverna tillräckliga utmaningar. Skolledningen har en viktig rollvilket visar sig tydligt där inkluderingsarbete varit framgångsrikt, tillexempel vid Skarphagsskolan. Klockaretorpspåret har en spårdeklaration”Alla är lika viktiga” som stödjer inkluderingsarbetet.Ett systematiskt arbete har lett till en kvalitetshöjning och ökadeutmaningar för eleverna. Då personalen fått ökade kunskaper om arbetssättför att följa och planera för elevernas kunskapsutveckling harkvaliteten ökat, större vikt har lagts på utveckling av kunskaper. Detfinns skillnader mellan skolorna vilket innebär att detta fortfarande ärett förbättringsområde men den generella kritik som Skolverket riktarmot särskolan att omsorgen, tagit överhand framför kunskapsutvecklinggäller inte i Norrköping. Det behövs fortsatt arbete med kunskapsbedömningar,skriftliga omdömen och IUP i särskolan”Uppdraget är att erbjuda alla ungdomari kommunen öppen utvecklandefritidsverksamhet. Utöver sitt specifikaområdesuppdrag har fritidsgårdarna ettgemensamt ansvar för alla kommunensungdomar....Verksamheten ska anpassas eftervar ungdomar möts och efter despecifika behov som området har medsärskilt fokus på pojkars och flickorsolika intressen och mot flera kulturellauttrycksformer.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009Öppen fritidsverksamhet – utveckling av kvalitetsarbetetSamtliga fritidsgårdar har nu brutit ner nämndens mål i uppdragsplanentill egna mål och deras kvalitetsredovisningar innehåller enredovisning av hur arbetet med gemensamma och egna mål uppfylls.En undersökning av besökarnas uppfattningar om fritidsgårdarsarbete genomförs årligen och är ett bra hjälpmedel för planering.Resultaten av undersökningen innebär en möjlighet att jämföra mellanolika fritidsgårdar, samt med Västerås, Uppsala och Örebro. Avresultatet framgår att gårdarnas demokratiarbete har blivit bättre ochatt andelen flickor bland besökarna ökat något. Besökarna har stortförtroende för personalen och uppger att de har nytta av sina gårdsbesöki skolarbetet.Fritidsgårdarnas kvalitetsredovisningar visar att det pågår ett aktivtarbete med förbättringar av verksamheten för unga. Någon störresatsning på utemiljön för att höja kvaliteten för 10–12-åringar harännu inte blivit av. Flera fritidsgårdar har satsat på förbättring av deninre miljön och beskriver i sina kvalitetsredovisningar hur de anpassarlokaler och utrustning för att skapa en bättre miljö, utvecklatekniken och för att arbeta med rörelse och hälsa, läslust, musik etc.Sortimentet i flera gårdars cafeterior har förändrats ytterligare medmer hälsosam inriktning Fritidsgårdarna marknadsför sig nu mest viaFacebook, några fritidsgårdar har uppdaterade hemsidor. Den gemensammasidan som planerats under ett par år har ännu inte byggts upp.S i d a n 4 8 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Fritidsgårdarna har ansvaret för den populära talangtävlingen,benämnd Stage 09. Tävlingen samlade 170 ungdomar som iolika grupperingar eller som soloartister deltog i åtta deltävlingarinnan en vinnare korades vid finalen i samband med det drogfriavalborgsmässofirandet i Folkborgen. De ungdomar som står på scenenoch deltar i denna talangjakt har ofta börjat sin karriär på någon avfritidsgårdarna och medverkat i lokala kulturverksamheter. Vinnarenhar fått tillfälle att framträda vid augustifest, sommarlovsnatt med fleraarrangemang. I arbetet med Stage 09 finns ett nära samarbete medHyresbostäder, vilket utvecklas ytterligare inom 2010 års aktiviteter. Isamband med augustifesten ordnade fritidsgårdarna tillsammans medföreningar och Kulturskolan en särskild ungdomszon där Prästgatanförvandlades för aktiviteter med informationstält och utedisco.Samverkan mellan skolor och fritidsgårdar har utvecklats i olika höggrad under året. På vissa skolor är fritidsledare delaktiga i undervisningi bland annat musik och livskunskap, på några enheter svarargården för inskolningsaktiviteter, rastverksamhet, deltagande i elevrådoch i samverkansråd för elever. I Åby samverkar fritidsgården medsocialtjänsten, kyrkan och skolan i projektet Åby Ungdomsresurs.Arbetet syftar till att öka trivseln och tryggheten i skolan, förebyggaalkohol- och drogkonsumtion samt arbeta med attityder och värderingarbland 12–16-åringar.Fritid City och ungdomsgruppen Back up fick stort gensvar blandföretag och i media i samband med sin resa till Los Angeles för attstudera arbetet mot kriminalitet. Spridning av upplevelser och erfarenheterfrån resan via föreläsningar har resulterat i att 40 ungdomar iåldern 14–27 år nu har genomgått Back Up:s utbildning.Frinavets kooperativa styrelse har tillsammans med personal varitpå studieresa till Berlin och fortsatt sitt samarbete med Odense.Råssla har liksom tidigare år haft besök från Aizpute i Lettland för enveckas lägergemenskap.”Ett gott samarbete mellan fritidsgårdarnaoch skolorna ska utvecklas föratt gynna ungdomarnas utveckling ochförbättra måluppfyllelsen....Ungdomarna ska stimuleras till medverkani planering och genomförandeav verksamheten samt till utveckling avverksamheten.Barn- och ungdomsnämndensuppdragsplan 2009Ung i Norrköping – en undersökning avungdomars uppfattningarFritidsforskare Ulf Blomdahl genomförde undersökningen UNG iNorrköping där ungdomar från årskurserna 7 och 9 samt gymnasietåk 2 ger sin syn på hälsa, fritid, kultur, trygghet, skolsituation m.m.I rapporten finns jämförelse med hur ungdomar i andra kommunerser på sin situation. Undersökningen har redovisats för olika gruppermed ansvar för ungdomars situation i skola och fritidssammanhangoch ligger till grund för planering av fortsatta insatser och åtgärder.Liksom i utbildningskontorets egen livsstilsundersökning visardenna ”Ung i Norrköping” att särskilt flickor skattar sin hälsa sämreän förväntat och sämre än vad flickor i jämförbara kommuner gör.Detta faktum kräver en närmare analys. Blomdahls rapport UNG iNorrköping visar att kommunen behöver erbjuda ungdomarna merlockande helgverksamhet som skiljer sig från de vardagliga fritidsgårdsaktiviteterna.Gemensamma arrangemang för tonåringar underfredag - söndag, lov och vissa stora helger behöver utvecklas. Mångaungdomar saknar också en mötesplats centralt i staden – en plats sominte fungerar som en traditionell fritidsgård.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 4 9

BARN- OCHUNGDOMS-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat, analys ochbedömning av måluppfyllelsei allaverksamheterÖppen fritidsverksamhet – analys och åtgärderför utvecklingLokala utvecklingsområden, omvärldskontakter och samverkan samtfortsatt arbete med förhållningssätt och bemötandefrågor som ärgrunden till att alla ska känna sig välkomna och inkluderade i verksamhetenär utvecklingsområden som berör alla fritidsgårdar. Detfinns behov av nya metoder för delaktighet och inflytande, en möjlighettill fortsatt utveckling är att behålla äldre ungdomar som kanvara ledare för yngre. Den öppna fritidsverksamheten bör satsa påhälsa och friskvård på ett lustfyllt sätt, utveckla helgverksamheten ochvidareutveckla samarbetet med skolorna.Fritidsgårdschefers bild för fortsatt utvecklingsarbete inom denöppna fritidsverksamheten.S i d a n 5 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Åtgärder för fortsatt utvecklingUtveckling av kvalitetsarbetet i alla verksamheter• Utveckla forum för dialog kring resultat och måluppfyllelseför alla verksamheter• Utveckla uppföljning av såväl kunskaper som ”mjuka värden”som trygghet, trivsel och barns och ungdomars upplevelserav delaktighet i dialog med verksamheterElevhälsa• Uppföljning av tillgången till läspedagoger och talpedagogerpå områdesnivå• Uppföljning av tillgången till elevhälsopersonal, specialpedagog/speciallärare,kurator, skolsköterska, skolläkare påenhetsnivå• Uppföljning och utveckling av gemensam styrning i pågåendesamverkan mellan utbildning, socialtjänst, vård- och omsorgoch landstingetFlerspråkighet och modersmål• Uppföljning av tillgången till modersmålsstöd för nyanländabarn i förskolan• Uppföljning av tillgången till studiehandledning på modersmålför nyanlända eleverFörskola• Fördjupad uppföljning av förskolans kvalitet genom att vägasamman föräldrars synpunkter, förskolans självskattning ochen strukturerad observation ska genomföras.Förskoleklass• Granska verksamheten i syfte att göra en bedömning av förskoleklassensmåluppfyllelseFritidshem• Granska verksamheten i syfte att göra en bedömning avfritidshemmens måluppfyllelseGrundskola och särskola• Fortsatta fördjupade analyser av måluppfyllelse, resultat ochåtgärder för utveckling på verksamhetsnivå och förvaltningsnivå• Fortsatta insatser i syfte att öka likvärdigheten i bedömningav elevers lärande och utveckling i förhållande till läroplanoch kursplaner10–12-årsverksamhet• Kartlägga barnens tillgång till 10–12-årsverksamheten i olikaområdenÖppen fritidsverksamhet• Utveckla information och kommunikation med ungdomar isyfte att öka delaktighet i planering och utveckling av verksamhetKorttidstillsyn• Uppföljning och utveckling av korttidstillsynen.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 5 1

Underlag och rutiner för attta fram kvalitetsredovisningenGYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETUnderlag och rutinerför att ta framkvalitetsredovisningenGymnasienämndens modell för kvalitetsarbetet utgår från övergripandemål för verksamheten och finns formulerade i skollag, förordningarsamt Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Modellen förkvalitetsarbetet utgår dessutom från kommunens Utbildningspolitiskaprogram för Norrköpings kommun samt nämndens Uppdragsplan2009–2010 för den kommunala gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.Under 2009 har ett utvärderings- och analysarbete av verksamhetengenomförts enligt en särskild modell för kvalitetsarbetet. Som underlagoch rutiner i arbetet med att ta fram kommunens kvalitetsredovisninghar denna modell använts.Modellen för kvalitetsarbetet består av fem delar:• Brukarperspektivet. En elevenkät, skolkvalitetsmätningen,genomförs med alla elever på alla program under våren i år2 i gymnasieskolan. Enkäten belyser 15 olika mätområdenoch bedömningen görs enligt en femgradig skala. Exempelpå mätområden är undervisning, lärare, demokrati i skolan,läromedel och utrustning och jämställdhet. Resultatet redovisasingående i form av totalmedelvärden för varje områdeoch varje skola, program och gren/inriktning, frekvenstabellför respektive svarsalternativ och skola samt i tvådimensionellafaktordiagram. Skolorna använder sammanställningarnaför återkoppling till elever och personal vid särskilda utvärderingsdagar.En smärre revidering av några frågor gjordesinför enkätundersökningen 2008 inom områdena Demokratioch Lärande. Tidigare år har Marielundsgymnasiet särredovisatsmen fr.o.m. våren 2008 är Marielundsgymnasiet inkluderati Hagagymnasiets mätvärden. De fristående gymnasieskolornadeltar också i enkätundersökningen.Under året har även gymnasiesärskolan genomfört en elevenkätmotsvarande den som genomförs i gymnasieskolansåk 2 men enligt en tregradig skala. Den är en del i gymnasiesärskolanskvalitetsarbete och genomförs varje år. Elevenkätundersökningarnagenomförs i alla årskurser under vårenoch resultat och analys finns med som underlag i arbetet medkvalitetsredovisningen.·• Gymnasiestatistiken, som belyser viktiga nyckeltal dels ijämförelse med gruppen ”Större städer” dels i jämförelsemellan kommunens gymnasieskolor avseende resultat.• Utvärderingsbesök, som görs på varje gymnasieskola avpolitiker och tjänstemän. Vid besöken diskuteras gymnasienämndensprioriterade mål gruppvis med representanter förelever och personal samt med skolledningen.• Riktade utvärderingar, som genomförs efter direktiv avgymnasienämnden och i vissa fall även med deltagande avgymnasienämndens politiker.·S i d a n 5 2 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

• Gymnasieskolornas årliga kvalitetsredovisningar.Kvalitetsredovisningarna avser verksamheten under kalenderåret2009 och redovisningarna lämnades till utbildningskontoretden 1 mars 2010. En gemensam mall med struktur förkvalitetsredovisningen har tagits fram på utbildningskontoret.Denna har diskuterats och justerats tillsammans med ansvarigaför kvalitetsredovisningen på gymnasieskolorna.Skolornas kvalitetsredovisningar ligger till grund för kommunenssamlade kvalitetsredovisning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.Redovisningen syftar till att kunna följa förändringar i kvalitetenöver tiden.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 5 3

Verksamhetens förutsättningaroch omfattningGYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETVerksamhetensförutsättningaroch omfattning”Gymnasienämnden redovisar ettunderskott för 2009 med 2 961 tkr.Året har präglats av mycket storaansträngningar till följd av tilläggsbudgetensom beslutades av kommunfullmäktigeunder pågående verksamhetsår.Tilläggsbudgeten innebar besparingar pånärmare 5 500 tkr.Om nämndens ekonomiska utfallEkonomiskt utfallGymnasienämnden redovisar ett underskott för 2009 med 2 961 tkr.Året har präglats av mycket stora ansträngningar till följd av tilläggsbudgetensom beslutades av kommunfullmäktige under pågåendeverksamhetsår. Tilläggsbudgeten innebar besparingar på närmare 5500 tkr. Besparingarna kunde enbart göras i den kommunala verksamhetenoch de fyra kommunala gymnasieskolorna fick stå för huvuddelenav dessa. De kommunala gymnasieskolorna uppvisar sammantagetett underskott på 2 200 tkr. Eftersom skolornas verksamhetlöper under läsår har de vidtagna åtgärderna i allt väsentligt fått verkaunder höstterminen 2009. Det har inte varit tillräckligt för att nå ettnollresultat. Ytterligare analyser finns i kommunens bokslut för 2009.Verksamhetens omfattningNorrköping har en väl utbyggd gymnasieskola med flertalet nationellaprogram och inriktningar samt flera specialutformade program ochlokala inriktningar. I Norrköpings gymnasieskolor studerar ocksåelever från många andra kommuner. Huvuddelen av dessa kommerfrån närliggande kommuner i Östergötland. Andelen elever frånandra kommuner var 17 procent, jämfört med 22 procent i jämförelsegruppenStörre städer.Närmare 37 procent av Norrköpingsungdomarna studerar hosexterna utbildningsanordnare, vilket är en fortsatt betydande ökningjämfört med tidigare år. Det är en hög andel även i jämförelse medgruppen Större städer.Andel elever folkbokförda i kommunen 2009, procentNorrköpingStörre städeri kommunens skolor 63,2 (65,3) 74,1 (76,7)i fristående gymnasieskola 29,3 (26,7) 20,1 (17,7)i annan kommuns gymnasieskola 4,2 (4,7 ) 4,9 (4,8)i Landstingets naturbruksutbildning 3,4 (3,4 ) 0,8 (0,9)Källa: Skolverket. (2008 års siffror inom parentes.)Den kommunala gymnasieskolan är organiserad i fyra gymnasieskolor.Huvuddelen av verksamheten inom det individuella programmetär koncentrerad till Hagagymnasiet/Marielund.Elevtal 2009, medeltalDe Geergymnasiet 972 (1100)Ebersteinska gymnasiet 1515 (1442)Hagagymnasiet/Marielund* 1156 (1163)Kungsgårdsgymnasiet 687 (756)Summa 4330 (4461)* Varav Marielund 426 (440) elever. 2008 års siffror inom parentes.Källa: Norrköpings kommun, ExtensS i d a n 5 4 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Jämfört med gruppen Större städer har Norrköping en lägre andelelever på NV-, SP- och TE-programmen. Norrköping har dock enbetydligt högre andel elever på specialutformade program med inriktningmot NV- och SP-utbildningar. Andelen elever på övriga nationellaprogram är högre än för jämförelsegruppen. Andelen elever pådet individuella programmet är högre än för jämförelsegruppen.Andel elever i huvudmannens skolor 2009, procentNorrköpingStörre städerAndel på NV-, SP- och TE-programmen 19 32Andel på övriga nationella program 46 42Andel på specialutformade program 23 17Andel på individuella program 13 10Källa: SkolverketInom gymnasiesärskolan finns fem nationella program och individuellaprogram knutna till de nationella samt verksamhetsträning.Gymnasiesärskolan i Norrköping 2009Gymnasieskola Program ÅrseleverDe Geergymnasiet Hotell- och restaurang 23Verksamhetsträning 40Ebersteinska gymnasiet Fordonsprogrammet 13Industriprogrammet 10Omsorg och service 5Hagagymnasiet Estetiskt program 19Kungsgårdsgymnasiet Handel och administration 26Himmelstalundsskolan Naturbruksprogrammet 34Övriga (ex. fristående) 5Totalt elevtal 175Varav från annan kommun 41Källa: Norrköpings Kommun, ExtensAntalet elever i gymnasiesärskolans olika program (inkl. Naturbruksprogrammet)ökar från 169 år 2008 till 175 år 2009. Norrköpingselevernaökade med 10 elever fördelat över alla programmen. Hotell- ochrestaurangprogrammet ökade mer än de övriga programmen.Andelen elever från annan kommun minskar något. Elever frånFinspång, Söderköping och Valdemarsvik går i gymnasiesärskolani Norrköping. Finspång har byggt upp en egen utbildning och fleraelever därifrån går i sin hemkommun.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 5 5

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETVerksamhetensförutsättningarResurser – ekonomiGymnasienämndens budget uppgick 2009 till totalt 476 miljonerkronor. Elevkostnaderna i gymnasieskolans verksamhet uppgicktill 442 miljoner och gymnasiesärskolan kostade drygt 31 miljonerkronor. Kommunen fick in drygt 59 miljoner kronor i ersättning förelever från andra kommuner. Fördelningen av kostnaderna framgårav nedanstående diagram.och omfattning Kostnader 2009Kommunala skolorFristående skolorNaturbruksskolorAndra kommunerGymn. särskolanSärkilda insatserÖvrigtKostnaden per folkbokförd elev är högre i gruppen Större städer,jämfört med Norrköping. Variationerna inom jämförelsegruppen ärdock stora. Värden saknas ännu för 2009.Kostnad per folkbokförd elev i kommunen, 2003–2008Område 2003 2004 2005 2006 2007 2008Norrköping 73400 76000* 76200 79100 80300 83800Större städer 79600 80400 81900 83600 85800 89200Källa: Skolverket. * I värdet för Norrköping 2004 finns underskott orsakat avutebliven uppdragsutbildning medtaget. Ökningen mellan 2003 och 2004 torde förgymnasieutbildning uppgå till cirka 1200 kronor per elev, vilket motsvarar ett pris perelev på cirka 74 600 kronor (utbildningskontorets kommentar).När det gäller fördelningen av kostnader per elev kan noteras attNorrköping har högre kostnader för undervisning, skolmåltider ochelevvård jämfört med gruppen Större städer. Samtidigt har kommunenlägre kostnader för lokaler och läromedel.Resurser – personalEnligt statistik från Skolverket finns under läsåret 2009–10, 320 (355)lärare vid gymnasieskolan, omräknat till heltidstjänster. Av dessa har83 procent (80) pedagogisk utbildning, vilket är i nivå med jämförelsegruppenStörre städer. Antalet heltidstjänster per 100 elever uppgårläsåret 2009–10 till 7,5, vilket är betydligt lägre än jämförelsegruppens8,0 och föregående års 8,1.I gymnasiesärskolan var lärartätheten 22,0 heltidstjänster på 100elever vilket är något lägre än för jämförbara större städer (23,1) ochsnittet i landet (22,8). Lärartätheten har sjunkit med 1,3 lärare jämförtmed förgående år, vilket är en följd av ökat antal elever och störreklasser. Källa: SCB 2009–10–15.S i d a n 5 6 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamhetenoch prioriteratmålområdeGymnasienämnden prioriterar följande mätbara mål för 2009:• Andelen elever som fullföljer gymnasieskolan med slutbetyginom fyra år inklusive det individuella programmet skaöka och dessutom vara högre än genomsnittet i jämförelsegruppenStörre städer. 2008 var denna andel 73 procent förNorrköping och 77 procent för större städer.• Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år exklusivedet individuella programmet ska öka och dessutom varahögre än genomsnittet för jämförelsegruppen Större städer.2008 var denna andel 82 procent för Norrköping och 84procent för större städer.• Andelen elever med grundläggande behörighet till universitetoch högskola ska öka. 2008 var denna andel 90 procent.• Andelen elever som inom tre år efter avslutad utbildning gårvidare till studier vid universitet och högskola ska öka ochdessutom vara högre än genomsnittet för jämförelsegruppenStörre städer. 2008 var denna andel 41 procent för Norrköpingoch 43 procent för större städer.”Skolorna arbetar för att eleverna sättsi centrum. Man möter eleven i dialog,skapar tillhörighet och gemenskap föreleverna i syfte att uppnå trygghet ochtrivsel för dem.Om insatser för att nåuppsatta mål• Avgångselevernas kunskapsnivå ska öka. Därmed ökar ocksåbetygspoängen. 2008 var den genomsnittliga betygspoängen13,9.• För gymnasiesärskolans del ska antalet elever som i någonform får anställning inom tre år efter genomgången utbildningöka. 2006-2008 är antalet sju av totalt 58 elever.• Gymnasiesärskolans kunskapsmål på de nationella programmenska redovisas och följas upp. En elev på dessa programska få antingen betyg eller intyg efter varje avslutad kurs.Andelen betyg i relation till andelen intyg ska öka.InsatserGymnasieskolorna arbetar fokuserat inom mätområdet lärande förökad måluppfyllelse och förbättrade resultat för eleverna. Olika insatseroch åtgärder används för att nå målet.Skolorna arbetar för att eleverna sätts i centrum. Man möter eleveni dialog, skapar tillhörighet och gemenskap för eleverna i syfte attuppnå trygghet och trivsel för dem.Skolorna har organiserat arbetet kring elevernas lärandeprocess iarbetslag och ämnesarbetslag. Ett arbetslag har ansvar för en elevgruppoch samverkar kring elevens lärande. Arbetslag finns inom allaprogram. Syftet med arbetslagets arbete är att samverka kring eleven,öka ämnesintegrationen, förbättra kvaliteten på undervisningen samtbidra till skolutveckling.Arbetet med arbetslagen har utvecklats vidare. Arbetslagen arbetar medatt sätta upp mål för vilken metodik, pedagogik och innehåll i undervis-S i d a n 5 8 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

ningen som man kommer att arbeta med utifrån elevernas behov ochförutsättningar. Arbetslagen anger också vilken strategi man kommer attanvända sig av för att uppnå ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat.Uppföljning och utvärdering av arbetslagens insatser görs för att slutligenanalysera resultaten och formulera åtgärder för utveckling.Olika arbetssätt och arbetsformer används i undervisningen. Mananvänder sig bl.a. av traditionell och ämnesövergripande undervisning,tematiska projekt och laborativt arbete. Eleverna får träna sig iatt samarbeta och arbeta i grupp men också arbeta på egen hand, lösaproblem, reflektera och få insikt om sitt eget sätt att lära.En av skolorna erbjuder friskvårdsprofil inom vilken man erbjudereleverna insatser som stresshantering och mental träning.Information om kursmål och betygskriterier och vad som krävs föratt nå kursmålen ges i början och under hand kursen går. Elevernagörs delaktiga i att planera innehåll och arbetssätt i kurserna samt attdelta i utvärdering av kurserna. Eleverna erbjuds ingå i arbetslag ocharbetslagskonferenser för att ha möjlighet att påverka planeringen avundervisningen.Gymnasieskolorna genomför utvärderingar under och efter kursernasslut, vid terminsslut samt vid läsårsslut.För att uppnå en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernasresultat diskuteras detta i arbetslag och ämnesarbetslag. Arbetslagenpå några skolor använder sig av bedömningsmatriser vid bedömningenav elevernas resultat.En viktig faktor för elevernas lärande och resultat är elevernasnärvaro. Att eleverna är närvarande är en förutsättning för att lärandekan ske. Här är mentorn en viktig person kring eleven som stödjereleven i dess kunskapsutveckling och sociala utveckling.En viktig funktion är studie- och yrkesvägledningen. Den fungerarsom ett stöd i planering och utformning av elevens studiegång utifrånelevens behov och förutsättningar. Alla gymnasieskolor erbjuderstudie- och yrkesvägledning i olika former.För de elever som behöver stöd för att uppnå sina mål erbjuderskolorna olika typer av stöd. Läraren i undervisningsgruppen erbjuderindividuellt stöd så långt detta är möjligt. Lärare samarbetar medresurslärare, speciallärare samt elevstödet. Några skolor erbjuderstöd i olika ”stödstugor” t.ex. i matematik, fysik, engelska men ocksåallmänt stöd i andra ämnen i så kallade lärstudios. Se vidare underavsnittet Individuellt stöd med uppföljning.En del av undervisningen på yrkesförberedande program sker påarbetsplatser. Det gäller arbetsplatsförlagd utbildning, APU. Någonskola erbjuder eleverna att arbeta med Unga företag, övningsföretag(Öfa) och fadderföretag.Gymnasieskolorna deltar i försöksverksamhet med lärlingsutbildningpå vissa yrkesförberedande program sedan hösten 2008. Hälften avutbildningstiden är förlagd till en arbetsplats där lärandet sker underhandledning.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 5 9

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamhetenoch prioriteratmålområdeGymnasiesärskolanSamarbete mellan gymnasiesärskolans program och motsvarande programi gymnasieskolan förekommer men behöver utvecklas. Ett samarbetepågår mellan hotell- och restaurangprogrammen där särskolanselever ges möjlighet att delta i köksundervisning och kurser påHR- programmet. Eleverna på fordonsprogrammet vid Ebersteinskagymnasiet har haft en del av sin praktiska utbildning vid det nationellafordonsprogrammet programmet på Bråvalla.För att följa elevernas kunskapsutveckling har de flesta elever igymnasiesärskolan individuella utvecklingsplaner. På Lennings verksamhetsträninghar man arbetat fram en för utbildningen gemensammodell. Den individuella utvecklingsplanen och en portfolio ska varaett stöd för eleven, att själv kunna se tillbaks och reflektera över sittlärande och sin egen utveckling. För personalen är den individuellautvecklingsplanen ett viktigt redskap att följa elevens kunskapsutveckling.Framgångsfaktorer för att nå måletI begreppet framgångsfaktorer ingår alla element som på något sättleder till högre måluppfyllelse och förbättrade resultat. Skolornasarbete med framgångsfaktorerna beskrivs nedan.”Introduktionen av eleverna i åk 1 är enviktig del av värdegrundsarbetet. Densyftar till att skapa ökade kontakter,samhörighet, samarbete och gemenskapmellan elever och personal samtatt uppleva trygghet. Man träffas påvälkomst- eller introduktionsdagar.Övningar genomförs i syfte att lärakänna varandra, till exempel samarbets-och värderingsövningar. Elevernaträffas även över årskurserna.Om framgångsfaktor BemötandeFramgångsfaktor BemötandeAlla gymnasieskolor har en likabehandlingsplan som omfattar riktlinjerför arbetet med normer och värden. En skola har formulerat sinvision för likabehandlingsarbetet.Kartläggningar har gjorts av diskriminering och kränkningar blandeleverna och därefter har revidering gjorts av likabehandlingsplanen.Innehållet i planerna och tas upp vid läsårsstart och i olika fora medelever och personal, bl.a. i medarbetarsamtal. På en av skolorna haren särskild behovsanalys, uppföljning och dokumentation av likabehandlingsplanenplanerats till 2010.Trivselreglerna som omfattar både den fysiska och psykiska miljön påskolorna diskuteras, revideras och förankras med personal och elever.Vid läsårsstart diskuteras trivselreglerna med eleverna i mentorsgrupperna.Introduktionen av eleverna i åk 1 är en viktig del av värdegrundsarbetet.Den syftar till att skapa ökade kontakter, samhörighet, samarbeteoch gemenskap mellan elever och personal samt att upplevatrygghet. Man träffas på välkomst- eller introduktionsdagar. Övningargenomförs i syfte att lära känna varandra, till exempel samarbets- ochvärderingsövningar. Eleverna träffas även över årskurserna.En god och respektfull dialog med elever och föräldrar eftersträvas.Skolorna betonar vikten av ett professionellt och konsekvent förhållningssättbland personalen i syfte att skapa trygghet och delaktighetför eleverna. Varje elev ska vara sedd och det ska alltid finnas envuxen att vända sig till. Ett öppet arbetsklimat eftersträvas där elevernavågar framföra sina åsikter.Mentorn är en kontakt mellan eleven, föräldrarna och skolan ochS i d a n 6 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

fungerar som ett stöd och bollplank i kontakterna. Mentorns roll äratt motivera och handleda eleven i dennes studieval och bistå eleveni skolsituationen. Mentorn följer elevens kunskapsutveckling ochsociala utveckling. I mentorsgruppen diskuteras skolans verksamhetsplanoch trivselfrågor.Elevstödspersonal är resurspersoner inom området etik och livsfrågor.De möter elever i klass, grupp och enskilt och uppmuntrar ochger positiv förstärkning i elevens lärande. Elever i årskurs 1 bjuds intill ett hälsosamtal.Schemabrytande temadagar som tar upp norm- och värderingsfrågorgenomförs för eleverna. De kan bland annat handla om livskunskap,kärlek samt mångfald. I samarbete med Vägverket genomförs projektetDon´t drink and drive på alla gymnasieskolor.Ledarskap i klassrummet är en insats som har genomförts på en avskolorna. Den har vänt sig till personalen och handlar om vikten avett positivt bemötande i olika sammanhang.I varje klass finns elevskyddsombud som bland annat har till uppgiftatt slå larm om eventuell kränkande behandling. Elevskyddsombudengenomgår en endagsutbildning i skyddsfrågor. Ombuden kan äveningå i skolans arbetsmiljögrupp.Skolorna deltar i internationella projekt i syfte att öka kunskapen omandra och öka medvetenheten om sin egen kultur och värdegrund.Framgångsfaktor Bemötande i gymnasiesärskolanGymnasiesärskolan arbetar fortlöpande med att göra ungdomarnamedvetna om vikten av att bemöta varandra med ömsesidig respekt.Lärarna vid Kungsgårdsgymnasiet har arbetat med Agression ReplacementTraining, ART, en metod att komma tillrätta med aggressivtbeteende. Gemensamma aktiviteter genomförs för att skapa gemenskapoch stärka gruppen. Samverkan mellan gymnasiesärskolan ochmotsvarande program i övriga skolan förekommer. Gymnasiesärskolanselever deltar i temadagarFramgångsfaktor Demokratin i skolanGymnasienämndens modell med att låta elever från de fyra kommunalagymnasieskolorna delta i nämndens möten på insynsmandat harfortsatt att gälla under året. Den är nu en naturlig del i det ordinarienämndarbetet.Norrköpings Elevråd som är en fungerande sammanslutning avmedlemmar från de fyra gymnasieskolornas elevråd har fortsatt sittgemensamma arbete under året.Mentorsgrupperna/klassråden utgör grunden för elevinflytandearbetet,där alla elever tillsammans med mentor tar upp grupp- ellerklassgemensamma frågor, kommer med lösningar, förslag och överenskommelser.Elever deltar även i en del av de arbetslagsmöten sompersonalen har.”Mentorsgrupperna/klassråden utgörgrunden för elevinflytandearbetet, däralla elever tillsammans med mentortar upp grupp- eller klassgemensammafrågor, kommer med lösningar, förslagoch överenskommelser. Elever deltaräven i en del av de arbetslagsmöten sompersonalen har.Om framgångsfaktor Demokratii skolanU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 6 1

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamhetenoch prioriteratmålområdeSträvan är att elever inom alla utbildningar ska engageras i skoldemokratiarbetet.Inflytande och delaktighet för eleverna över lärandetsinnehåll och arbetssätt sker i det dagliga arbetet genom dialog och i deåterkommande utvecklingssamtalen. Det gäller bland annat individuellstudieplanering, kursernas uppläggning, arbetssätt och arbetsformer,kursutvärderingar samt examinationsformer.Eleverna erbjuds att delta i olika fora för det formella inflytandet ochdelaktigheten till exempel i trivselråd, matråd, skyddsrond, elevföreningar,programråd eller programkonferens samt skolkonferens. Genomatt lägga in tid under veckan för föreningsrast eller demokratitidså skapas möjligheter för alla elever att delta.Skolkonferenserna fyller en viktig funktion för skolorna, men arbetsformernakan variera något.Framgångsfaktor Demokratin i skolan i gymnasiesärskolanGymnasiesärskolans elever har deltagit i de demokratiska fora somfinns på skolorna, såsom klassråd, elevråd och skolkonferenser. IKungsgårdsgymnasiet programråd ingår även gymnasiesärskolan. Vidnämndens besök, då samtal med elever ingår, har särskolans eleveroftast deltagit.Framgångsfaktor Skolan, arbetsmarknadenoch eftergymnasial utbildningFör att underlätta övergången mellan grundskolan och gymnasieskolaninbjuds eleverna i åk 9 till Gymnasiemässan, Öppet Hus samtProva på dagar på olika program.På alla de yrkesförberedande programmen erbjuds arbetsplatsförlagdutbildning (APU) Skolorna tar själva kontakt med branscher ochföretag för att få till stånd APU-platser som skolorna har behov av. PåBarn- och fritidsprogrammet erbjuds eleverna fältstudier på höstenoch APU på samma plats på våren vilket fungerar bra för alla parter.APU utomlands erbjuds eleverna på i stort sett alla gymnasieskolor.Även praktik och projektarbeten genomförs i nära samarbete medolika arbetsplatser.Skolorna låter lärare göra besök på arbetsplatser, anordnar handledarträffar,handledarutbildning samt arbetar på att få fungerande programråd.I ett programråd ingår representanter från skolans personaloch elever samt företrädare för arbetsplatserna.Eleverna som går i Second Chance School inom det individuellaprogrammet genomför sina studier på heltid dels som skolförlagd undervisningdels som yrkesutbildning på en utbildningsplats i företag.Man arbetar målmedvetet med att utveckla och fördjupa samarbetetmed arbetsplatserna. Praktikplatser omvandlas till utbildningsplatserinom vilka eleverna ges möjlighet att utbildas till ett yrke.Samarbete mellan gymnasieprogrammen, det lokala näringslivet,branschföreträdare samt fackliga representanter sker även i andra former.Det handlar om studiebesök, näringslivs- och arbetsmarknadsinformationsamt medverkan av yrkesföreträdare i skolan.S i d a n 6 2 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Skolorna knyter vissa utbildningar till olika ”fadderföretag” för att geeleverna ett helhetsperspektiv i lärandet. Inom vissa utbildningar erbjudseleverna att gå in i Unga företag, UF, en verksamhet där eleverna inomramen för undervisningen får möjlighet att starta egna företag.Temadagar genomförs där representanter för företag besöker skolornaoch där elever kan träffa verksamma yrkesutövare, till exempeli form av ”Öppet torg” och ”Näringslivsdag”. Skolorna erbjuder elevernaatt delta i SACO-mässan för att ta del av olika information omolika yrken och framtidsutsikter.Utbildningarna industriprogrammet och omvårdnadsprogrammetingår i det regionala samarbetet kring Teknikcollege och Vårdcollegedär också näringslivet deltar. Under året har man blivit certifierade.Elever på Omvårdnadsprogrammet erbjuds feriearbeten inom denkommunala verksamheten om de har fått godkänt i kurserna.Från och med läsåret 2008–2009 erbjuder alla gymnasieskolornaförsöksverksamhet med lärlingsutbildning på ett antal av de yrkesförberedandeprogram. I detta arbete krävs ett nära samarbete medbranscher och företag inom de olika yrkesområdena. Ett nära samarbetei form av planering och uppföljning sker i lärlingsråden som ärkopplade till lärlingsutbildningen.Studie- och yrkesvägledning erbjuds eleverna i alla årskurserna pågymnasieskolorna. Vägledning ges individuellt och i grupp. Informationom nya antagningsregler till högskolan har getts, utbildninghar erbjudits i informationssökning via internet samt i att skriva CVinför att söka arbete. Olika insatser och aktiviteter genomförs medbåde interna och externa aktörer som medverkande. SACO-mässan,utbildnings- och yrkesmässa, har besökts, studiebesök på arbetsplatseroch studieresor har genomförts.Ett samarbete sker mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen iform av validering av studerandes kompetens inom byggsektorn.Samarbete och samverkan mellan kommunen, gymnasieskolorna samtuniversitet och högskolor förekommer i olika former. Informationtill eleverna om universitets- och högskolestudier ges både genom attgymnasieelever besöker olika universitetsutbildningar och universitetetförlägger information till gymnasieskolorna.”Studie- och yrkesvägledning erbjudseleverna i alla årskurserna på gymnasieskolorna.Vägledning ges individuelltoch i grupp. Information om nyaantagningsregler till högskolan har getts,utbildning har erbjudits i informationssökningvia internet samt i att skrivaCV inför att söka arbete.Om framgångsfaktor Skolan,arbetsmarknaden och eftergymnasialutbildningGymnasieelever får möjlighet att träffa både studenter och läraresom undervisar på Campus Norrköping. Eleverna har under året fåttmöjlighet att ”Skugga student”. De får då kontakt med en studentsom kommer att fungera som mentor innan och under universitetsstudierna.Temadagar eller kvällar har anordnats då skolorna bjuder in företrädareför bland annat universitet och högskola till exempelvis Campuskväll,Öppet Torg samt Efter plugget-dag.Gymnasieskolorna tar emot lärarstudenter på verksamhetsförlagdutbildning (VFU).U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 6 3

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamhetenoch prioriteratmålområdeFramgångsfaktor Skolan, arbetsmarknadenoch eftergymnasial utbildning i gymnasiesärskolanI gymnasiesärskolan finns en utarbetad plan där elev, förälder ochmentor får fortlöpande information från arbetsförmedlingen, försäkringskassanoch vård- och omsorgskontoret. Gymnasiesärskolan samverkari år 4 med Aktema, ett kommungemensamt team inom dagligverksamhet. Teamet arbetar som en länk mellan gymnasiesärskolan,arbetsförmedlingen och försäkringskassan för att säkra en daglig sysselsättningeller en eventuell anställning för eleven.I samverkan med Aktema, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassangörs bedömningar av elevernas arbetsförmåga. Arbetet ska ledafram till att fler elever får anställning efter avslutad skolgång. Rutineröver hur kontakten mellan skolan och arbetsplatserna ska förbättrashar arbetats fram vid nätverksträffar för all personal.Framgångsfaktor InternationaliseringSkolornas internationella kontakter omfattar utbyten av olika slagmellan elever, lärare och skolledare, studieresor, deltagande i EUprojekt,nordiskt utbyte och andra internationella kontakter.Utbyten sker inom ramen för egna anordnade utbyten som skolanansvarar för. Andra utbyten sker inom ramen för olika EU-program.Vissa utbyten handlar om att eleverna studerar ett år utomlands.Länder som har varit involverade i dessa verksamheter är till exempelPortugal, Spanien, Rumänien, Frankrike, Tyskland, England, Sydafrika,USA, Australien, Canada, Finland, Danmark, Norge, Holland,Ungern, Irland, Österrike, Italien samt Tjeckien.Studieresor inom olika yrkesområden och kulturresor har gjortsbland annat till Finland, Tyskland och Danmark.”Alla gymnasieskolor deltar iEU-projekt av olika slag till exempelinom EU-programmen Leonardo daVinci, Comenius, DALPSE, Grundtvigoch Athena.Om framgångsfaktorinternationaliseringAlla gymnasieskolor deltar i EU-projekt av olika slag till exempelinom EU-programmen Leonardo da Vinci, Comenius, DALPSE,Grundtvig och Athena. Det handlar om skolutvecklingsprojekt,nätverksprojekt, transnationell rörlighet samt bilateralt partnerskap.Flera yrkesprogram deltar i EU-projekt, till exempel Byggprogrammet,Energiprogrammet, Industriprogrammet och Omvårdnadsprogrammetpå Ebersteinska gymnasiet samt Hantverksprogrammet ochBarn- och Fritidsprogrammet på Hagagymnasiet.Elever i Second Chance School, SCS, på Hagagymnasiet, har haftpraktik i Danmark. Personal och elever deltar i programmet GrundtvigLärande Partnerskap. Second Chance School ingår i det internationellanätverket E2C-Europé. Politiker i gymnasienämnden ingåri styrelsen. Elever och personal har deltagit i det årliga mötet YouthSummit, denna gång i Portugal. SCS-skolorna i Norrköping, Linköping,Malmö och Köpenhamn har bildat ett nordiskt samarbete,Nordic Second Chance Schools, N2C, inom det europeiska nätverket.Hantverksprogrammet Florist ingår i det internationella nätverketFLORNET. I nätverket ingår 24 olika floristutbildningar i 14 länder.Floristprogrammet har deltagit i blomsterutställningen i SanRemo iItalien. Inom ett projekt för lärarmobilitet har 10 lärare och personalmöjlighet att besöka partnerskolor inom FLORNET.S i d a n 6 4 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Elever och lärare från de olika gymnasieskolorna har deltagit i etteuropeiskt samarbetsprojekt i Alden Biesen i Belgien. Det är ett internationelltprojekt som handlar om EU:s institutioner och europeisktmedborgarskap och där elever från olika länder deltar i och genomförett europeiskt ungdomsparlament.Elever på Naturvetenskapliga programmet på Ebersteinska gymnasiethar studerat vid en skola i England under ett antal månader. Studiernabedrivs på engelska utifrån svenska kursplaner. De engelska elevernahar i sin tur besökt de svenska eleverna under året.Ebersteinska gymnasiet har haft elever som genomfört arbetsplatsförlagdutbildning, APU, i Tyskland, Frankrike och Irland. Elever påHotell- och restaurangprogrammet på De Geergymnasiet har gjortsin APU i Spanien, Malta och Kanarieöarna. På Hagagymnasiet harelever på Hantverksprogrammet gjort APU i Holland och Tysklandoch på Barn- och fritidsprogrammet APU på Irland. Elever påKungsgårdsgymnasiet har haft APU i Holland, Belgien och Frankrike.Ett annat inslag i de internationella kontakterna utgör den Globalaskolan och hållbar utveckling, ett initiativ som har tagits av Myndighetenför skolutveckling och där SIDA är samarbetspartner. Elevernapå Global profil i åk 3 på Hagagymnasiet har deltagit i en studieresatill Indien. Under året har Kungsgårdsgymnasiet startat global profilinom ramen för det individuella valet.Språkutbytesprogram där elever bor i familjer i andra länder genomförsför elever som studerar franska, spanska eller tyska. Detta år hardessa utbyten minskat eller upphört på ett par av skolorna på grundav minskade ekonomiska resurser.Internationaliseringsarbete bedrivs även i det egna klassrummet. Skolornaarbetar med globala frågor i form av olika teman och projekt.Tillgång till internet gör att internationella kontakter kan upprättasutan att man besöker andra länder.Framgångsfaktor Internationalisering i gymnasiesärskolanGymnasiesärskolorna har vid två tillfällen under året tagit emot internationellastudiebesök. En grupp pedagoger och andra befattningshavareinom utbildning från Polen och en grupp från olika europeiskaländer har tagit del av skolornas arbete. Eleverna har medverkat ochpå Kungsgårdsgymnasiet berättade eleverna på engelska, vilket imponerademycket på besökarna.”Internationaliseringsarbete bedrivs äveni det egna klassrummet. Skolorna arbetarmed globala frågor i form av olikateman och projekt. Tillgång till internetgör att internationella kontakter kanupprättas utan att man besöker andraländer.Om framgångsfaktorinternationaliseringFramgångsfaktor Individuellt stöd med uppföljningSkolorna arbetar med olika åtgärder för att anpassa undervisningenefter elevernas individuella behov.I början av läsåret görs diagnostiska prov i svenska, engelska ochmatematik för att kunna erbjuda vissa elever stöd- eller specialundervisning.Information från grundskolan om enskilda elevers behov avsärskilt stöd är viktig i planeringen för den enskilda eleven.Ju tidigare stöd sätts in desto bättre förutsättningar har eleven attU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 6 5

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETArbetet i verksamhetenoch prioriteratmålområdelyckas med sina studier. Introduktionskonferens och liknande genomförsvid starten i åk 1 för att på så sätt informera lärarna om enskildaelevers behov av stöd.Undervisningen anpassas på olika sätt bl.a genom att variera arbetsformeroch metoder samt att pröva olika lärstilar. Små undervisningsgruppereftersträvas och ibland måste undervisningen vara individuelltutformad. För vissa elever anpassas studiegången. Med stödav mentor och studie- och yrkesvägledare görs en genomgång ochrevidering av den individuella studieplanen i syfte att optimera varjeelevs kursval. Lärare samarbetar med elevstödspersonal och studieochyrkesvägledare. Mentorsamtalen är viktiga.Elevstödsgrupp, i vilken ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare,kurator, skolsköterska samt speciallärare, följer upp elevernas resultatoch föreslår insatser för de elever som så behöver. Elevvårdskonferensenplanerar stödinsatser som ska erbjudas eleven utifrån dennesbehov.”Läraren stimulerar, handleder, och stödjereleverna och utgår från den enskildaelevens behov, förutsättningar, erfarenheteroch tänkande.Om framgångsfaktor Individuelltstöd med uppföljningStöd och extra hjälp erbjuds eleven i första hand av respektive lärareinom den ordinarie undervisningen. Läraren stimulerar, handleder,och stödjer eleverna och utgår från den enskilda elevens behov, förutsättningar,erfarenheter och tänkande. Ibland sätts resurslärare inparallellt med ordinarie lärare. Arbetslagen erbjuder särskild resurstidför att stödja och hjälpa eleven i skolsituationen.Särskilt stöd ges i så kallade räkne- eller språkstugor dit eleven gårför att få hjälp på sin nivå. Öppen stödverksamhet erbjuds i form av”lärstudios”, dit eleverna kan gå för att få hjälp i olika ämnen. Elevensstudier planeras i samarbete mellan ordinarie lärare och specialpedagogeller resurslärare så att eleven får en plan upplagd för sitt stödbehov.Eleverna ges möjlighet att ta igen moment i vissa kurser efter skoltiddå skolan håller kvällsöppet. På en av gymnasieskolorna erbjuds elevernastöd under höst- och sportlov.Gymnasieskolorna samarbetar för att göra det möjligt för elever sominte har uppnått godkänt i avslutade kurser att delta i sommarskolansom erbjuds mellan två årskurser.Eleverna kan också få göra särskild prövning i de kurser som de inteuppnått målen i vid fyra tillfällen per läsår. De har också möjlighet attrepetera kursen.För vissa elever finns möjligheten att få läsa reducerat program,vilket innebör att eleven har möjlighet att välja bort en kurs.Svenska som andraspråk erbjuds elever med annat modersmål änsvenska.Åtgärdsprogram upprättas för de elever som har behov av extrastöd och hjälp.För elever med läs- och skrivsvårigheter ges individuellt stöd av speciallärare.Särskilt stöd ges till elever med dyslexi. Särskilda anpassadeS i d a n 6 6 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

läromedel finns t.ex. Daisy-spelare och bärbar dator med anpassadeprogram. Skolbiblioteken spelar en viktig roll i inhämtandet av kunskaper.Särskilt pedagogiskt stöd ges till elever som befaras att inte uppnåsina kunskapsmål efter att behov har kartlagts. Elever ges särskiltstöd av specialpedagog beträffande läsförmåga, ordförståelse ochstudieteknik. Även i matematik erbjuds stöd av matematiklärare medspecialpedagogisk kompetens på någon skola.Särskild undervisning erbjuds i hemmet eller på sjukhus för de eleversom på grund av sjukdom inte kan delta i ordinarie undervisning. Vidlångvarig sjukdom kan eleven få repetera hela årskursen eller förlängasin skolgång.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 6 7

Resultat och måluppfyllelseGYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat ochmåluppfyllelseLärande för ökad måluppfyllelse och ökade resultatGymnasieskolornas olika sätt att organisera undervisningen och arbetamed framgångsfaktorerna syftar till att öka måluppfyllelsen ochförbättra resultaten för eleverna.Genom att skolorna arbetar för att eleverna sätts i centrum, kännertillhörighet, gemenskap och upplever trygghet och trivsel skapasförutsättningar för att ett ökat lärande sker för eleverna. I skolkvalitetsmätningen2009 visar området psykosocial miljö höga värden.Eleverna säger att de trivs på sin skola och är nöjda med sina lärare.Arbetet inom friskvårdsprofilen på en av gymnasieskolorna skaparförutsättningar för att eleverna bättre ska nå en balans i sitt lärande.Genom arbetslagens sätt att arbeta med ämnesintegration, samordningoch samverkan, uppnås en helhet för elevens lärande och enhelhetssyn på elevens utveckling skapas. Att ha fokus på elevernaslärandeprocesser och utveckling av dessa så bidrar detta till att elevernaskunskapsnivå ökar. Därmed förbättras elevernas betygsresultat.Att använda sig av bedömningsmatriser medför att eleverna får enstörre tydlighet och förståelse för sitt lärande och sina resultat ochvad som förväntas av eleverna i olika ämnen och kurser. Med ökadförståelse ökar förutsättningarna för bättre måluppfyllelse.Eleverna ges möjlighet att få stöd i sin kunskapsutveckling i så kalladelärstudios. Under 2009 har detta stöd erbjudits eleverna i minskadutsträckning på någon skola på grund av minskade resurser.Studie- och yrkesvägledningen för eleverna är ett led i att öka måluppfyllelsenför eleverna. Att stödja eleven i sina val av utbildningoch kurser är av stor vikt för att eleven ska kunna välja utifrån sinaförutsättningar och därmed uppnå bättre resultat.Lärande i olika former sker även på arbetsplatser. Lärandet sätts dåin i ett annat sammanhang där eleven får pröva sina kunskaper ochockså lära nytt. Undervisningen blir mer verklighetsbaserad och kanresultera att flera elever når målen.För elever i lärlingsutbildning sker yrkesutbildningen i en större helhetvilket kan resultera i en högre måluppfyllelse för dessa elever. Under2009 har inga lärlingselever funnits inom bygg-, fordons-, el-, industri-eller vård- och omsorgssektorn. Flest lärlingselever finns inomhandel, hotell och restaurang samt barn- och fritidsområdet.S i d a n 6 8 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

I nedanstående tabell redovisas några nyckeltal beträffande utbildningsresultatenför de kommunala gymnasieskolorna de senaste femåren. När det gäller den genomsnittliga betygspoängen och andelenelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, ärkommunens resultat i nivå med jämförelsegruppen Större städer ochsvagt stigande jämfört med 2008. Däremot har andelen elever somfullföljt utbildningen inom fyra år sjunkit.Elever i huvudmannens skolor2005 2006 2007 2008 2009Genomsnittligbetygspoäng14,0(14,0)14,1(14,1)14,2(14,1)13,9(14,0)14,0(14,1)Fullföljd utbildning inom4 år exkl. IV-progr, %82(83)82(83)83(84)82(84)80(84)Fullföljd utbildning inom4 år inkl. IV-progr, %71(78)71(76)72(77)73(77)71(77)Andel med grundl.behörighet till univ. ochhögskola, %92(89)93(90)93(89)90(89)Källa: Skolverket. Inom parentes anges jämförelsegruppen Större städer.91(91)I nedanstående tabell anges övergången till högskolan inom tre årefter avslutat utbildning. Tabellen avser folkbokförda i kommunen,vilket inkluderar elever från såväl kommunala som fristående ochlandstingsdrivna gymnasieskolor.Övergång till högskolan inom tre år, i kommunen (%)2005 2006 2007 2008 2009Norrköping 43 45 46 41 41Större städer 48 46 45 43 43Källa: SkolverketAndelen elever som påbörjar högskolestudier inom tre år efter fullföljdutbildning är densamma som 2008. Resultaten de senaste tvååren är något lägre än jämförelsegruppen men på samma nivå som iriket som helhet. De elever som avses är de som avslutade gymnasieutbildningen2006–2008.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 6 9

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat ochmåluppfyllelseGymnasieskolan, resultat, betygAndel elever med minst G i kärnämneskurser, två karaktärsämneskurser samt projektarbeteAntal m slutbetygBetygspoäng, snittReducerat prog., %Utökat program, %Eng AEstetisk verksamh.Idrott och hälsa AMa ANa ARe ASam ASv ASv BSv. andraspr. ASv. andrasp. BKaraktärsämne 1Karaktärsämne 2Projektarbete20081018 13,9 0,6 16,8 95,5 98,3 96,9 97,1 94,9 92,6 95,7 99,6 94,5 100 72,7 99,7 96,5 9320091078 14,0 0,7 19,5 95,3 99,5 97,3 97,8 92,9 94 96,3 98,9 99,3 100 85,7 98,9 98 95,2Tabellen ovan visar betygsresultaten för kommunens gymnasieskoloråren 2008 och 2009 för alla kärnämnen, karaktärsämne 1 och 2 samtprojektarbetet.Vid en jämförelse av resultaten från 2008 och 2009 kan följandenoteras: andelen elever som har läst utökat program har ökat. Dengenomsnittliga betygspoängen har ökat något från 13,9 till 14,0. I deflesta kurser har andelen elever som fått minst betyget godkänt ökat.Ökningen är störst när det gäller Svenska som andraspråk B. Detskulle kunna vara ett resultat av att skolorna särskilt satsat på att erbjudasvenska som andraspråk i större utsträckning. De ämnen i vilkabetygsresultatet har sjunkit något NaA, SvA, SvB samt karaktärsämne1. Resultaten kräver ytterligare en analys för att kunna vidta åtgärder.S i d a n 7 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Skolkvalitetsmätning vårterminen 2009, medelvärdenKommunalagymn. skolorDe GeerEbersteinskaHagagymn.KungsgårdMarielundKommunalagymn. skolorLärare2009: 3,68 3,79 4,06 3,64 – 3,802008: 3,61 3,73 4,06 3,47 – 3,732007: 3,64 3,83 3,98 3,62 4,46 3,812006: 3,75 3,87 3,81 3,63 4,32 3,832005: 3,47 3,85 3,88 3,61 4,56 3,762004: 3,48 3,66 3,95 3,57 4,52 3,712003: 3,41 3,83 3,88 3,59 4,54 3,73Undervisning2009: 3,54 3,63 3,97 3,57 – 3,682008: 3,44 3,58 3,90 3,49 – 3,612007: 3,47 3,63 3,84 3,60 3,75 3,622006: 3,55 3,67 3,66 3,59 3,84 3,642005: 3,30 3,61 3,72 3,46 3,96 3,552004: 3,29 3,45 3,89 3,50 3,98 3,542003: 3,20 3,61 3,68 3,54 4,04 3,55Examination2009: 3,42 3,50 3,91 3,48 – 3,572008: 3,45 3,43 3,92 3,30 – 3,532007: 3,45 3,55 3,74 3,53 3,90 3,572006: 3,68 3,54 3,46 3,40 3,70 3,542005: 3,34 3,45 3,70 3,28 4,15 3,492004: 3,34 3,40 3,83 3,35 3,86 3,492003: 3,18 3,55 3,69 3,36 4,06 3,49Källa: Skolkvalitetsmätning vårterminen 2009. Tidigare år har Marielundsgymnasietsärredovisats men från och med våren 2008 är Marielundsgymnasiet inkluderat iHagagymnasiets mätvärden.Tabellen ovan visar resultatet för de tre frågeområden som berörmålområdet ”Lärande” och som är ett resultat av åk 2-elevernas svar iskolkvalitetsmätningen.Tabellen redovisar för kommunen totalt stabila värden över åren förde tre mätområden som berör målområdet ”Lärande för högre måluppfyllelseoch förbättrade resultat”. Man kan se en trend över att allavärdena har ökat något över åren. Alla mätområden för 2009 redovisarhögre värden än för 2008. De frågor som rör den arbetsplatsförlagdautbildningen, APU, visar på mycket höga värden,3,61 – 4,39, för alla de kommunala gymnasieskolorna.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 7 1

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETResultat ochmåluppfyllelseKvaliteten i gymnasiesärskolan är fortsatt hög även om skillnaderfinns mellan skolorna. Arbete pågår för att höja kvaliteten ett genomförbättrat arbete med elevernas kunskapsutveckling.En elevenkät, motsvarande den som genomförs i åk 2 i gymnasieskolan,har besvarats av alla elever i gymnasiesärskolan utom verksamhetsträningen.Enkäten (2009) visar att eleverna är nöjda med sinskola. Genomsnittsresultatet ligger på 2,7 på en tregradig skala, vilketär samma som förra året. Högst värde fick området Elevomsorg.Brukarundersökningen tyder att eleverna är nöjda även om skillnaderfinns mellan skolorna. Resultatet för både undervisning och lärareligger på höga 2,7 på en 3-gradig skala. Det är ingen större skillnadmellan skolorna utom för Hotell- och restaurangprogrammet, somligger något lägre.Ett arbete som pågår att för att öka antalet elever som får anställningefter avslutad skolgång i gymnasiesärskolan har varit framgångsrikt.En bättre samverkan, med större krav på såväl skolan som arbetsplatserna,har lett fram till fler anställningar. Av de 24 elever, som avslutadegymnasiesärskolans nationella program våren 2009 hade 8 eleveranställning vid början av höstterminen. Detta är en ökning jämförtmed tidigare år, då endast enstaka elever haft en anställning.S i d a n 7 2 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Analys och bedömningav måluppfyllelsenLärande för ökad måluppfyllelse och ökade resultatGymnasieskolorna har under 2009 fortsatt arbetet med att utvecklaverksamheten mot ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat.Målet är att elevernas kunskapsnivå ska öka och därmed också studieresultaten.Som framgår av tabellen Elever i huvudmannens skolor på sidan69 har resultaten ökat något när det gäller det samlade betygsmedelvärdetoch grundläggande behörighet till högskolan.Däremot har andelen elever som fullföljt utbildningen inom 4år sjunkit, vilket är oroväckande. Resultaten i tabellen skulle kunnaanalyseras enligt följande: den genomsnittliga betygspoängen avserelever med slutbetyg, likaså andelen elever med grundläggande behörighettill högskolan. Dessa värden står sig bra och till och med ökar.Samtidigt sjunker andelen elever som fullföljer utbildningen inomfyra år. Det skulle kunna tyda på ökade klyftor mellan de som lyckasi gymnasieskolan och de som inte gör det. Det behövs en analys avom elever med stödbehov får detta tillgodosett och fortsätter utbildningeni programmet eller om dessa elevers utbildning reduceras medkurser så att de inte får slutbetyg, alternativt övergår till ett individuelltprogram och går ut med ett samlat betygsdokument.Det skulle också kunna vara så att många elever på yrkesprogramhar som mål att hitta ett arbete efter gymnasiestudierna. Idag kan vise en kraftig expansion inom handelssektorn som resulterat i månganya jobb för ungdomarna. Den arbetsplatsförlagda utbildningen blirbland det viktigaste i skolan för dessa elever.Inställningen till att läsa vidare i eftergymnasiala utbildningar är intesärskilt stark. Att få ett slutbetyg och att uppnå allmän behörighet tillhögskolestudier blir inte lika viktigt för dessa ungdomar.Andelen elever som påbörjar högskolestudier inom tre år efter fullföljdutbildning är densamma som 2008. Resultaten de senaste tvååren är något lägre än jämförelsegruppen men på samma nivå som iriket som helhet. En analys av dessa resultat skulle kunna vara att dethar varit möjligt att få arbete inom vissa sektorer under 2006– 2008för de ungdomar som gick ut under den perioden. Resultaten kräverdock en djupare analys.Tabellen Gymnasieskolan, resultat, betyg som redogör för betygsresultateni alla kärnämnen, karaktärsämne 1 och 2 samt projektarbeteti gymnasieskolorna i kommunen, visar att den genomsnittligabetygspoängen har ökat. Ökningen är störst när det gäller ämnetsvenska som andraspråk. En analys av det resultatet skulle kunnavara att skolornas insatser och aktiviteter inom ramen för mångfaldssatsningensom gjordes under 2006–2008 har bidragit till ökadmåluppfyllelse i ämnet svenska som andraspråk under 2009. Flerelever har läst ämnet och fler har fått betyget godkänt i svenska somandraspråk.”Den genomsnittliga betygspoängen harökat. Ökningen är störst när det gällerämnet svenska som andraspråkUr analys och bedömningav måluppfyllelsenU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 7 3

GYMNASIE-NÄMNDENSVERKSAMHETAnalys och bedömningav måluppfyllelsen”Att ta ansvar för sina studier ochutöva ett aktivt inflytande förutsätteratt eleverna inte uteblir från undervisningen.Det är därför viktigt att skapaen sådan miljö att eleverna fortsätter attutvecklas i sitt lärande och trivs på sinskola.Ur analys och bedömningav måluppfyllelsenResultat och måluppfyllelse för elever på individuella programmetgår inte alltid att mätas med enbart betygsstatistik. Elevens utvecklingoch ökade kunskaper måste kunna bedömas och mätas på annat sätt,till exempel genom bedömningssamtal och omdömen från lärare ochhandledare på arbetsplatsen.Skolledning, mentorn och arbetslagen är en viktig förutsättning förelevernas lärande. Genom samarbete och dialog om målen uppnås enbättre samsyn om elevernas lärandeprocess, kunskapsutveckling ochbetygsresultat.I det fortsatta arbetet är det därför viktigt att förbättra arbetet medatt följa upp, utvärdera och jämföra tidigare resultat.Att ta ansvar för sina studier och utöva ett aktivt inflytande förutsätteratt eleverna inte uteblir från undervisningen. Det är därför viktigtatt skapa en sådan miljö att eleverna fortsätter att utvecklas i sittlärande och trivs på sin skola.En utbildning som eleven är nöjd med och inte leder till studieavbrottger förutsättningar för att eleven ska uppnå goda resultat. Genom envälplanerad studie- och yrkesvägledning kan omval för eleven förhindras.Det är positivt att se att elevernas bedömning av sina lärare får dehögsta värdena inom mätområdet ”Lärande” enligt skolkvalitetsmätningen2009. Höga värden får även undervisning, elevomsorg samtarbetsplatsförlagd utbildning, APU.Ambitionen för både utbildningskontoret och gymnasieskolorna ärnu att ytterligare analysera resultaten och de bakomliggande orsakernaoch vidta sådana åtgärder att resultatutvecklingen blir positiv.Analys och bedömning av måluppfyllelsen i gymnasiesärskolanGymnasiesärskolan behöver fortsätta arbetet med att utveckla formeraför uppföljning och samverkan med APU-platserna. Målet är attfler elever ska få en anställning efter avslutad gymnasieutbildning Denpositiva trend som 2009 visar ska fortsätta. Resurserna för studie- ochyrkesvägledningen i särskolan behöver ses överArbetet med alla människors lika värde är av särskild stor betydelsepå skolor där elever med funktionshinder har sin utbildning. Värdegrundsarbetetoch alla elevers delaktighet måste hela tiden var i fokusoch vidareutvecklas.Kontinuerligt arbete med inkludering och delaktighet pågår, menbehöver ytterligare utvecklas liksom kunskap om olikheter och allamänniskors lika värde.S i d a n 7 4 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Åtgärder för fortsatt utvecklingLärande för ökad måluppfyllelse och ökade resultatUtbildningskontoret ska• stödja skolorna i att utveckla metoder och arbetssätt för uppföljning,analys och återkoppling av elevernas studieresultat.• tillsammans med skolorna analysera betygsresultaten för attkunna vidta åtgärder som bidrar till att höja kunskaps- ochbetygsnivån.• tillsammans med skolorna fortsätta arbetet med att utvecklaalternativa former och metoder för stödåtgärder så att flerelever upplever att de får den hjälp de behöver.• utveckla olika sätt att bedöma elevernas kunskapsutvecklingoch måluppfyllelse för de elever som inte får slutbetyg.• genomföra kompetensutveckling inom områden som gerökad förståelse för olika lärandeprocesser samt betyg ochbedömning.• stödja gymnasieskolorna och gymnasiesärskolorna i arbetetmed ökad inkludering av alla elever.• vidareutveckla former för bedömning av kunskapsutvecklingi gymnasiesärskolan.• tillsammans med gymnasiesärskolorna arbeta för att elevernafår ökade kunskaper och bättre förutsättning att klara ettarbete.• i samarbete med skolorna, Aktema och Arbetsförmedlingenöka antalet elever i gymnasiesärskolan som får ett arbete.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 7 5

Underlag och rutiner för attta fram kvalitetsredovisningenGymnasiesärskolaARBETS-MARKNADS-OCH VUXEN-UTBILDNINGS-NÄMNDENUnderlag och rutinerför att ta fram kvalitetsredovisningenKvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen utgår från de statliga styrdokumentensamt de lokala mål som formulerats i Utbildningspolitisktprogram 2008 – 2011 och i Uppdragsplan för arbetsmarknadsochvuxenutbildningsnämnden 2009. Som underlag för att bedömakvaliteten i vuxenutbildningen används resultatet på den årligaenkätundersökningen till de studerande, egen statistik som belyser utbildningsbakgrund,avhopp, betygsnivåer, könsfördelning, åldersfördelningsamt intryck från verksamhetsbesök. Politiker och tjänstemänhar gjort besök i verksamheten under året.Verksamhetens förutsättningaroch omfattningOmfattning – volymer över åren 2003 – 2009Skolform 2009 2008 2007 2006 2005 2004Särvux (antalstuderande)Svenska förinvandrare(antal studerande)Grundläggandevuxenutbildning(årsstudieplatser)Gymnasialvuxenutbildning(årsstudieplatser)88 92 86 93 105 951 445 1 274 674 528 325 306277 273 311 340 329 3301287 1 143 1 345 1 422 1 562 1 513Vuxenutbildning för människormed utvecklingsstörning (särvux)Särvux bedrivs i egen regi av Komvux.Utbildningsnivåer i särvux, andel i procent2005 2006 2007 2008 2009TräningsskolaGrundsärskola45 53 52,5 39 3944 39 39,5 52 5211 8 8 9 9S i d a n 7 6 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Svenskundervisning för invandrare (sfi)Sfi bedrivs i egen regi av Komvux. Undervisningen sker i tre olikastudievägar:Under året 2009 har följande antal elever varit inskrivna vid sfi (inteomräknat till årsstudieplatser):Antal elever vid sfiKategoriAntalFlykting 815Övriga 630Summa 1 445Grundläggande vuxenutbildningGrundläggande vuxenutbildning bedrivs i egen regi på Komvux. Omfattningenhar varit 277 årsstudieplatser.Gymnasial vuxenutbildningDen gymnasiala vuxenutbildningen bedrevs 2009 i egen regi påKomvux och två gymnasieskolor samt av åtta externa utförare, varaven folkhögskola. Den totala volymen som genomfördes var 1 287årsstudieplatser (1 029 844 gymnasiepoäng). Mer än 4 267 studerandehar under året deltagit i den gymnasiala vuxenutbildningen. I realitetenkan det dock röra sig om färre personer, eftersom samma personkan ha räknats två gånger, det vill säga både höst och vår.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 7 7

ARBETS-MARKNADS-OCH VUXEN-UTBILDNINGS-NÄMNDENVerksamhetensförutsättningaroch omfattningTotalt antal utförda poäng fördelade på andel allmänna ämnen ochyrkesämnen samt på egna respektive externa utförare.120,0%100,0%80,0%60,0%40,0%20,0%0,0%Utförda poäng 2009 gymnasial vux. Egen regi samtexternaAllm.ämnen Yrkeskurser SamtligaEgen regiExternaTotaltAv den totala poängvolymen har 60 procent genomförts i egen regioch 40 procent av externa utförare. 50 procent av genomförda poängär allmänna ämnen och lika mycket yrkesämnen (turkos staplar).69 procent av kurserna inom allmänna ämnen har genomförts avKomvux och resten av de externa utförarna. 50 procent av yrkeskursernahar genomförts av externa utförare och 50 procent av Komvux.Utbildningsbakgrund i den gymnasiala vuxenutbildningenStuderande med tvåårigt och treårigt gymnasium har minskat sedan2006 och så även under 2009. Andelen med utländsk utbildning fortsatteatt öka under 2009.Utbildningsbakgrund 2003 - 200950,0%40,0%30,0%20,0%10,0%0,0%Grundskola 2-årigt gymn 3-årigt gymn Högskola Utländsk2003200420052006200720082009S i d a n 7 8 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Specialundervisning/stöd – dyslexienhetenPå dyslexienheten, som organiseras inom grundläggande vuxenutbildning,finns undervisning för vuxna med läs- och skrivsvårigheter.Dyslexienheten har studerande som läser på heltid eller deltid.En del arbetar, andra har praktik eller går en utbildning. Många av destuderande läser ämnen på grundläggande och/eller gymnasial nivåoch får stöd i sina studier. Studierna anpassas efter den studerandesbehov och kan ske på del- eller heltid. Kurser i svenska, matematikoch engelska ges. Två lärare genomför tester och kartläggningar.På dyslexienheten har varje elev en individuellt anpassad språklig träning.Målet är att bli en bättre läsare och skrivare och bättre behärskamatematiken, samt att klara högre studier. För att de studerande skanå målen erbjuds bland annat:• läshjälp• Daisy• läslinjal• rättstavningsprogram• prov i lugn miljö• inläst material• individuell studiehjälpKomvux har en gemensam policy för studerande med dyslexi/läsochskrivsvårigheter. I den står bland annat ”För att ge studerandemed dyslexi/läs- och skrivsvårigheter samma möjligheter som övrigastuderande inom Komvux att klara sina studier, ska de ha rätt tillkompensatoriska åtgärder”.Stödverksamhet för studerande med inlärningssvårigheteroch/eller neuropsykiatrisk problematikTvå lärare, cirka 1,3 tjänst, arbetar med att ge stöd till studerandemed inlärningssvårigheter/neuropsykiatrisk problematik som behöveranpassning i sina studier. De studerande behöver hjälp medplanering och strukturering. Dessutom är de i behov av en anpassadmiljö i vissa inlärningssituationer. Lärarna är mentorer och ger stödbåde i studier och i de studerandes kontakter med andra lärare ochmyndigheter. Nätverksarbetet är en viktig del av stödverksamheten.Under respektive termin 2009 har cirka 45 studerande, som läserpå både grundläggande- och gymnasial nivå, tagit del av detta stöd.Extra stort stödbehov finns när de väljer att läsa på öppet/distans.De flexibla studierna är en passande studieform, eftersom det där ärtydliga riktlinjer med strukturerat innehåll. Möjligheten att göra enindividuell studieplan med anpassad studietakt är också positivt fördessa studerande.” Under respektive termin 2009 harcirka 45 studerande, som läser på bådegrundläggande- och gymnasial nivå,tagit del av detta stöd.Om stödverksamhet förstuderande med inlärningssvårigheteroch/eller neuropsykiatriskproblematikU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 7 9

LedningsorganisationVuxenutbildningen är ett av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndensfyra ansvarsområden. Nämndens övriga ansvarsområdenär arbetsmarknadsfrågor, flykting- och invandrarfrågorsamt ekonomiskt bistånd. De fyra verksamheterna ska ha en närasamverkan och målet är att hjälpa människor till egenförsörjning. Påtjänstemannasidan tillhör vuxenutbildningen utbildningskontoret, därall utbildningsverksamhet är samlad. Utbildningskontoret leds av enutbildningsdirektör. Vuxenutbildningskontoret fick efter organisationsförändringunder våren 2009 drygt tre tjänster; en vuxenutbildningschef,en programsekreterare tillika rektor för de externa utförarna,en administratör samt viss del av ekonomifunktionen.Kommunen driver ett infotek som i slutet av året bytte namn tillVägledningscentrum. Här finns den samlade resursen för vuxenvägledning.Personalen arbetar med uppsökande verksamhet, studie- ochyrkesvägledning, studiestödsinformation, validering samt marknadsföring.ARBETS-MARKNADS-OCH VUXEN-UTBILDNINGS-NÄMNDENVerksamhetensförutsättningaroch omfattningEkonomiska resurserKommunen satsade 72 800 tkr kommunala medel på vuxenutbildningen2009. Därutöver fick kommunen 5 000 tkr i statsbidrag föryrkesutbildning. På grund av en stor tillströmning av flyktingar tillkommunen under året erhöll vuxenutbildningen med 27 400 tkr avstatsbidraget för introduktion för svenskundervisning för invandrare(sfi).Fördelning av medel till kommunal vuxenutbildningSkolformTkrVuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 3 700Svenskundervisning för invandrare (sfi) 32 800Grundläggande vuxenutbildning 14 400Gymnasial vuxenutbildning i egen regi (inkl validering) 25 800Gymnasial vuxenutbildning i extern regi 17 900Administration, infotek 7 100Påbyggnadsutbildning 3 500Summa 105 200S i d a n 8 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Viktiga händelser under åretOmvärldsfaktorerDen internationella finanskrisens påverkan på arbetsmarknadeninnebar en tydlig påverkan även på vuxenutbildningen. Efterfrågan påkommunal vuxenutbildning ökade markant under året. Även Vägledningscentrum(tidigare Infoteket) upplevde en stor ökning i besöksvolymen.Flyktingsituationen i omvärlden har också medfört stora konsekvenserför sfi. Antalet flyktingar som anlänt till Norrköping har varitstort, vilket lett till konstant och omfattande ökning av antalet studerandeinom sfi. Den totala volymen har omfattat mer än 950 samtidigastuderande, vilket kan jämföras med de cirka 350 studerandeper år som gällde under många år i början av 2000-talet.Statliga beslutI februari kom förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasialvuxenutbildning. Denna möjliggjorde utökade satsningar påyrkesinriktad vuxenutbildning. Staten premierade ansökningar somgjordes i samverkan mellan kommuner. Norrköpings kommunansökte därför om statsbidrag tillsammans med övriga kommunerinom Regionförbundet Östsam. Ovanstående förordning ändrades inovember och möjliggjorde för kommuner att i viss omfattning ocksåanvända statsbidrag till allmänna ämnen.Denna yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildning benämns ”yrkesvux”och definieras som en egen skolform med antagningsbestämmelsersom möjliggör större urvalsbredd och möjligheter till utökatstudiestöd för den studerande. I november meddelade Skolverket atten del av statsbidraget för yrkesvux 2010 ska användas för yrkesförarutbildningbuss och lastbil. Norrköpings kommun ansökte om platseräven för detta och fick viss tilldelning.Myndigheten för Yrkeshögskolan inrättades den 1 juli 2009 och dentidigare KY-myndigheten upphörde. Den nya myndigheten ansvararför påbyggnadsutbildningar, vissa kompletterande utbildningar, lärlingsutbildningarför vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificeradeyrkesutbildningar.” I november meddelade Skolverket att endel av statsbidraget för yrkesvux 2010ska användas för yrkesförarutbildningbuss och godstransport. Norrköpingskommun ansökte om platser även fördetta och fick viss tilldelning.Om statliga beslut under åretI december lade regeringen fram propositionen ”Svenskundervisningför invandrare i folkhögskola”. Den föreslår att sfi ska kunna genomförasav en folkhögskola från och med augusti 2010. Vidare föreslåsatt viss del av rektors myndighetsutövning ska kunna överlämnas tilluppdragstagare som på entreprenad utför utbildning inom det offentligaskolväsendet för vuxna.Kommunala beslutOrdföranden i AV-nämnden har på delegation och i samråd medpresidiet fattat beslut om att förlänga ramavtalen med de externa utbildningsanordnarnatill att även gälla 2010 och därmed utnyttja denoption om förlängning som finns inskriven i ramavtalen. Avtalet medFolkuniversitet avseende allmänna ämnen förlängdes inte.AV-nämndens utvecklingsuppdrag till Infoteket har bland annat letttill flytt av verksamheten och byte av namn.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 8 1

ARBETS-MARKNADS-OCH VUXEN-UTBILDNINGS-NÄMNDENViktiga händelserunder åretVerksamheten benämns nu Vägledningscentrum och flyttade tillHospitalsgatan 20 den 1 mars 2010.UtbildningskontoretEn omorganisation av utbildningskontoret medförde att befattningen”Chef för vuxenutbildningen” skapades den 1 februari 2009. Dettainnebär en tydligare fokusering på vuxenutbildningen inom utbildningskontoret.Tjänstemannaorganisationen på utbildningskontorethar under året blivit helt ny. Ingen av de fem personer som hade uppgifterinom vuxenutbildningen i januari 2009 var kvar i sin befattningefter december 2009.Vuxenutbildningen inom vård och omsorg bedrivs av Komvuxoch den externa utföraren Tankerum. Dessa har tillsammans medEbersteinska gymnasiet blivit certifierade utbildare inom ”Vård- ochomsorgscollege”.S i d a n 8 2 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Arbetet i verksamheten ochprioriterade utvecklingsområdenMål för vuxenutbildningen 2009• Individuella studieplaner ska upprättas för alla studerande ialla skolformer.• Ett aktivt värdegrundsarbete ska bedrivas kontinuerligt ochvarje utförare ska ha en likabehandlingsplan, som ska följasupp och ses över under medverkan av de studerande.• Ett aktivt kvalitetsarbete ska bedrivas tillsammans med destuderande och kvalitetsredovisningen ska utarbetas undermedverkan av lärare, övrig personal och studerande.• Den studerande ska ha inflytande över verksamheten ochöver sitt eget lärande samt• ges möjlighet att kontinuerligt bedöma sina studieresultat iförhållande till kraven i kursplanerna.• Den studerandes tidigare kunskaper och erfarenheter ska tastillvara i undervisningen.• Andelen lästa kurser som avslutas med godkänt betyg ska ökaoch andelen avbrott ska minska.Insatser för måluppfyllelseVuxenutbildning för studerande med utvecklingsstörning– individuella studieplanerDe individuella studieplanerna har utvecklats och fått en ökad utvärderingsbarhetsamt blivit tydligare både för studerande och för lärare.Planerna stäms av med de studerande två gånger per termin. Påträningsskolenivå är det svårt att genomföra uppföljningar på grundav deras bristande förmåga att kunna tänka abstrakt; resultatet avuppföljningar blir därmed svårtolkade. Kontinuerliga avstämningargenomförs av deras lärande utifrån deras dagsform. Genom att punktenmotiv finns med i studieplanen får man reda på de studerandessyfte med studierna.Vuxenutbildning för studerande med utvecklingsstörning– värdegrundsarbeteEn förenklad likabehandlingsplan har utformats. Planen diskuterasmed de studerande och används aktivt i verksamheten.Vuxenutbildning för studerande med utvecklingsstörning– inflytande och ansvarDe studerandes egna initiativ till arbetsuppgifter/kursinnehåll uppmuntrasi den grad som är genomförbart och relevant. Detta för attstärka deras inflytande, självständighet och möjlighet att påverka sinastudier. Användandet av bildstöd har utökats för att studerande påtidig nivå ska få mer ansvar och inflytande över sina studier.Vuxenutbildning för studerande med utvecklingsstörning– betygBetyg sätts efter avslutad kurs eller delkurs som motsvarar grundsärskolan.På kurser som motsvarar gymnasiesärskolenivå sätts betyg.Inom den del som motsvarar träningsskolan utfärdas ett intyg efteravslutad kurs.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 8 3

ARBETS-MARKNADS-OCH VUXEN-UTBILDNINGS-NÄMNDENArbetet i verksamhetenoch prioriteradeutvecklingsområdenSvenskundervisning för invandrare – individuella studieplanerInnan kursstart sker en kartläggning av samtliga studerande. Vid kursstartgörs en individuell studieplan som innehåller studieväg, beräknadstudietid, individuella behov, praktik och eventuell validering.Svenskundervisning för invandrare – värdegrundsarbeteLärarna initierar kontinuerligt diskussioner och samtal om respektoch diskriminering. Som underlag för diskussionerna har man använtsvenska filmer, tidningar, skönlitteratur, studiebesök och föreläsningarav inbjudna samhällsrepresentanter.Svenskundervisning för invandrare – inflytande och ansvarDet finns ett elevråd, där de studerande kan påverka verksamheteni stort. I övrigt försöker man att i så hög grad som möjligt individualiseraundervisningen för att den ska kännas meningsfull för denenskilde individen.Svenskundervisning för invandrare – betygInitialt görs tester och kartläggningar för att bedöma lämplig studievägför varje individ och därmed minimera avhoppen. Nationellaprov för D-kursen har gjorts fyra gången per termin.Grundläggande vuxenutbildning – individuella studieplanerAlla nya studerande som söker till den grundläggande vuxenutbildningenpasserar den så kallade slussen, där man upprättar en individuellstudieplan. Studerande som redan är i utbildning har någon formav individuell studieplan. Ett arbete pågår för att skapa en gemensamplan som ska gälla för alla studerande på Komvux.Grundläggande vuxenutbildning – värdegrundsarbeteVärdegrundsarbetet bedrivs kontinuerligt i det dagliga mötet medde studerande. Ett öppet och välkomnande klimat anser man skapartrygghet och förståelse för allas lika värde.Grundläggande vuxenutbildning – inflytande och ansvarPå dyslexienheten har varje studerande en egen unik kursplan och ettindividuellt schema, framtaget i dialog med den studerande. För desom läser Svenska som andraspråk finns ett mentorsystem som innebärkontinuerliga samtal och planering inför framtiden.I övrigt har de studerande generellt möjlighet att påverka arbetssättoch innehåll inom ramen för kursplanen. Exempelvis ligger denstuderandes intresse till grund för fördjupningsarbeten, val av tema,litteratur och studiebesök.Grundläggande vuxenutbildning – betygMål, innehåll och kriterier för godkänt presenteras vid varje kursstart.De studerande får sedan kontinuerlig återkoppling av sina resultat ochfår ta del av tidigare tester och provsvar i syfte att öka medvetenhetenom vad som krävs för att få godkänt.Gymnasial vuxenutbildning – individuella studieplanerI samband med utbildningsstart upprättas nästan alltid en individuellstudieplan för den närmaste terminen, ibland för en längre sammanhållenutbildning. Planerna följs upp och revideras kontinuerligt.S i d a n 8 4 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

Hos en av de externa utförarna får den studerande stöd med att upprättaen mera långsiktig studieplan, som sedan ligger till grund för enterminsplan.Gymnasial vuxenutbildning – värdegrundsarbeteSamtliga utförare har skriftligt upprättat en likabehandlingsplan,där man redogör för vilka rutiner man har för att hantera händelsersom innebär att någon blivit utsatt för diskriminering i någon form.Ansträngningar har gjorts för att implementera planen hos de studerande,exempelvis via diskussioner, i anknytning till vissa kurser ochsom en lättillgänglig broschyr.Gymnasial vuxenutbildning – inflytande och ansvarI utförarnas redovisningar ges en rad exempel på insatser för attstimulera de studerande till att påverka utbildningen och att ta ansvarför sitt eget lärande. Några utförare har skapat någon form av deltagarrådför att kontinuerligt kunna fånga upp de studerandes förslagoch behov. De individuella studieplanerna utvecklas ständigt för attde ska kunna vara ett stöd för lärandet. Vidare får den studerande ivissa utbildningar och kurser välja vilken nivå man vill bli bedömd på,det vill säga själv bestämma vilken ambitionsnivå man har med sinastudier.Gymnasial vuxenutbildning – betygNationella prov har använts av de utförare som genomfört de aktuellakurserna. En extern utförare har redovisat att man använder sig avmedbedömare för att öka rättsäkerheten vid betygssättningen.En rad olika åtgärder har vidtagits för att ge de studerande stöd föratt kunna fullfölja studierna och uppnå minst godkänt betyg. Stödethar exempelvis getts i form av återkommande återkoppling till betygskriterierna.En annan metod har varit att identifiera och kontakta destuderande som inte håller studietakten och erbjuda dem extra stöd.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 8 5

Resultat och måluppfyllelseARBETS-MARKNADS-OCH VUXEN-UTBILDNINGS-NÄMNDENResultat ochmåluppfyllelseVuxenutbildning för studerande med utvecklingsstörningIndividuella studieplanerSamtliga som är inskrivna i särvux har en individuell studieplan somföljs upp och revideras kontinuerligt.VärdegrundsarbetePersonalen upplever att man når upp till målet att aktivt arbeta medvärdegrundsfrågor.Inflytande och ansvarDe studerande på högre utvecklingsnivå har visat sig ha förmågan attkunna utöva visst inflytande på sina studier, vilket har gjort dem merfokuserade på sitt lärande. Studerande på de lägre utvecklingsnivåernahar sämre förutsättningar att utöva inflytande.Svenskundervisning för invandrareIndividuella studieplanerMåluppfyllelsen är hög eftersom alla studerande kartläggs och nivåtestasföre kursstart.VärdegrundsarbeteResultatet av elevenkäten tyder på stor trivsel bland de studerandeoch exempelvis tror 89 procent att kvinnor och män har det lika brapå skolan.Inflytande och ansvarSfi-rådet är ett aktivt forum för inflytande och påverkan. God representativitetav studerande och personal, möte varje månad samtprotokoll som sedan diskuteras i klassrummen tyder på goda förutsättningarför elevdemokrati.” Den yrkesinriktade sfi-undervisningenhar under året utvecklats både tillvolym och inriktning. En av de positivaeffekterna med yrkesinriktad sfi äratt i kontakten med arbetslivet inserindividen vikten av att lära sig svenskaoch motivationen att studera ökar.Om resultat och måluppfyllelseinom yrkesinriktad sfiBetygCirka en tredjedel av de studerande har fått betyg under året. Av desom avbröt sina studier gick över en fjärdedel vidare till studier ellerarbete.Yrkesinriktad sfiDen yrkesinriktade sfi-undervisningen har under året utvecklats bådetill volym och inriktning. En av de positiva effekterna med yrkesinriktadsfi är att i kontakten med arbetslivet inser individen vikten av attlära sig svenska och motivationen att studera ökar.Under året har 398 studerande deltagit i kurs med yrkesinriktning,vilket motsvarar 33 procent av studerandegruppen.Gymnasial vuxenutbildningIndividuella studieplanerAlla studerande har någon form av individuell studieplan. Dockvarierar planernas innehåll, omfattning och kvalitet mellan de olikautförarna.VärdegrundsarbeteEnligt skolverkets inspektion finns det variationer i hur aktivt man arbetarmed värdegrundsfrågor. I brukarundersökningen till studerandeS i d a n 8 6 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

i gymnasial vuxenutbildning ställs frågor som redovisar om man hardrabbats av mobbing eller främlingsfientlighet under utbildningen.Generellt sett är det få som anser sig drabbade.Samtliga utförare har en skriftligt dokumenterad likabehandlingsplan.Intrycket är dock att planen inte är ett levande dokument förden studerande. Utförarna redovisar svårigheter med att få de studerandeatt aktivt medverka i arbetet med likabehandlingsplanen. Eftersomvärdegrundsarbetet involverar de studerande i ringa omfattning,bedöms måluppfyllelsen som låg.Inflytande och ansvarResultatet på brukarundersökningen visar att de lägsta medelvärdenai enkäten gäller i vad mån man som studerande kan påverka hur manarbetar och hur målen ska nås. Våra erfarenheter visar att intresset föratt påverka sin utbildning inom stora delar av vuxenutbildningen ärbegränsad.ValideringValidering av kunskaper mot betygskriterier genomförs kontinuerligti den ordinarie undervisningen. Utöver detta sker också validering avyrkeskompetens mot gymnasiala kurser. Omvpårdnadsområdet är detmest omfattande. Därefter följer administration och bygg. Enstakapersoner har fått sina yrkeskunskaper validerade mot betyg i olikakurser inom andra områdenBrukarundersökningVarje år i november genomförs en enkätundersökning, som riktar sigtill de studerande på gymnasial nivå.Resultat av brukarundersökningar inom gymnasialvuxenutbildningOmråde Medelvärde (max: 5)2007 2008 2009Information 4,38 4,43 4,32Lärarna 4,58 4,57 4,46Undervisning och arbetsformer 4,35 4,35 4,31Valfrihet 4,54 4,52 4,44Psykosocial miljö 4,58 4,58 4,51Inflytande 3,88 3,95 3,91Jämställdhet 4,71 4,76 4,71Lokaler och läromedel 4,47 4,50 4,28Övergripande omdöme 4,66 4,66 4,58Totalt 4,41 4,42 4,35Värdena ligger fortsatt högt inom samtliga mätta områden, vilketbetyder att de studerande på gymnasial nivå upplever sina studiermycket positivt. Endast området inflytande har ett medelvärde somunderstiger 4.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 8 7

Analys och bedömningav måluppfyllelseARBETS-MARKNADS-OCH VUXEN-UTBILDNINGS-NÄMNDENAnalys och bedömningav måluppfyllelse” Inom sfi planerar man att översätta likabehandlingsplanentill de studerandesmodersmål samt till lättläst svenska.Särvux har utformat en förenkladlikabehandlingsplan, som gör det lättareatt kommunicera innehållet.Om måluppfyllelse inomvärdegrundsarbetetIndividuella studieplanerGenerellt sett upprättas studieplaner i de flesta utbildningar och skolformer,vilket innebär hög måluppfyllelse. Innehåll och kvalitet varierardock mellan utförare och mellan skolformer. Variationer finnsockså när det gäller i vilken utsträckning den studerande varit delaktigi upprättandet. Planen kan göras mera levande och stödjande för denstuderande än vad som ibland är fallet i dag. Ett steg i det utvecklingsarbetetkan vara att initialt göra en långsiktig och ”bred” plan medutgångspunkt från individens rådande situation. När den sökande valtstudieväg och utförare ska man få stöd i att också göra en kortsiktigterminsplanering innehållande kurser som leder mot de uppställdamålen. Ett sådant arbetssätt underlättar för den studerande att sätta instudierna i ett sammanhang och kan bidra till att höja motivation ochansvarstagande.VärdegrundsarbeteMålsättningen måste vara ett ingen ska drabbas av någon form avkränkande behandling under studietiden. I och med att det blev ettkrav att formulera en likabehandlingsplan har arbetet med värdegrundsfrågorlyfts fram och alla utförare arbetar medvetet och sytematisktför att på olika sätt uppmärksamma och förhindra kränkandebehandling.Inom sfi planerar man att översätta likabehandlingsplanen till destuderandes modersmål samt till lättläst svenska. Särvux har utformaten förenklad likabehandlingsplan, som gör det lättare att kommunicerainnehållet.Systematiskt kvalitetsarbeteKvalitetsarbetet bör överlag förbättras så att det utgår från systematiskauppföljningar och utvärderingar av verksamhetens resultat. Utöverdetta måste återkopplingar till verksamheten odch dess utveckling blitydligare. På utbildningskontoret pågår ett arbete med att förbättraarbetet med kvalitetsredovisningen kopplat till utvecklingen i alla våraenheter.Inflytande och ansvarResultatet på enkätundersökningen riktad till de studerande på grundläggandenivå visar på att de är mycket nöjda med sina möjligheter tillinflytande. Inom särvux är förmågan att utöva inflytande varierande,beroende på utvecklingsnivå. Här gäller det för personalen att varalyhörd och skapa förutsättningar för påverkan utifrån individernasbehov och förmåga.Måluppfyllelsen inom den gymnasiala vuxenutbildningen måste ansesvara tillfredsställande. De studerande ges inte alltid optimala möjligheteratt påverka sitt eget lärande. Samtidigt uttrycker många vuxnastuderande att de inte heller har behov av mer inflytande, utan villkoncentrera sig på studierna för att snabbt komma vidare. Arbetetmed att öka måluppfyllelsen måste dock fortsätta eftersom all forskningpekar på att ett personligt och ansvarstagande engagemang krävsför ett meningsfullt lärande.S i d a n 8 8 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

BetygInom den grundläggande vuxenutbildningen har andelen avbrottminskat under året. Minskningen anser man beror på att man skapadeen organisation med sluss och kontinuerlig antagning till samtligakurser. Inledande personliga samtal och individuella upplägg av studiernahar minskat risken för avbrott. Att få börja studera direkt efterdet att man gjort sin ansökan och inte vänta till terminsstart innebäratt man kan använda den sökandes motivation som en drivkraft i studierna.Den låga andel som inte klarat godkänt betyg tyder på att manlyckats väl med sina insatser.Inom den gymnasiala vuxenutbildningen har avbrotten och andelenicke godkänt minskat jämfört med tidigare år. Minskningen kan ha ettsamband med de nya rutiner som vi utvecklat på VägLedningsCentrum,där alla studerande till distansundervisning måste komma tillVLC för enskilt samtal. Lärarna har mera aktivt fått de studerande attfullfölja sina kurser och lämna in resultat.En analys av avbrottsorsaker under hösten visar att cirka en fjärdedelkan förklaras av att man fått ett arbete eller en praktikplats, valt annanutbildning eller bytt kurs.ValideringDet finns ett stort och uttalat behov av yrkesvalidering av invandraresom är i introduktionsfasen. Ett system för valideringsarbetet förutsätterdärför ett nära samarbete med de handläggare som arbetar medflykting- och invandrarfrågor.För att ta tillvara tidigare kunskaper och erfarenheter krävs medvetenhetoch lyhördhet av den undervisande personalen och resurser föratt genomföra validering, det vill säga ett validerande förhållningssätt.En förutsättning för en meningsfull validering är att det upprättatsindividuella studieplaner.Hinder som måste övervinnas för ett framgångsrikt valideringsarbeteär exempelvis svårigheten med att nå ut med information.YrkesutbildningMålet att 50 procent ska vara yrkesutbildning har uppfyllts under2009.Sfi med yrkesinriktningNämndens mål att andelen som läser sfi med yrkesinriktning ska ökatill 40 procent har inte uppfyllts. Vi nådde 33 procent vilket måsteanses vara ett mycket gott resultat med tanke den våldsamma ökningenav antalet SFI-studerande. Komvux har medvetet satsat på attutveckla och utöka yrkesinriktad sfi, med övertygelsen att det ger flerasynergieffekter som verkar i positiv riktning för individens utveckling.Motivation att lära sig svenska ökar och benägenheten att söka ochpåbörja yrkesutbildningar likaså.U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 8 9

Åtgärder för fortsatt utvecklingIndividuell studieplan• Alla studerande i alla skolformer ska upprätta en långsiktigstudieplan.• Den studerande ska alltid vara delaktig i upprättandet.Värdegrundsarbetet• Likabehandlingsplanen ska göras mer tillgänglig.• Likabehandlingsplanen ska integreras mer i verksamheten/utbildningen.Systematiskt kvalitetsarbete• Alla verksamheter ska utveckla och dokumentera sittsystematiska kvalitetsarbete.• Vi måste få till en tydligare koppling mellan uppföljning,utvärdering och utveckling.• Resultat av utförarnas egna uppföljningar och utvärderingarska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.Inflytande och ansvar• De studerande ska få aktivt och kontinuerligt stöd för attkunna ta ansvar för sitt lärande.Betyg• Kursplanemål och betygskriterier ska tydliggöras för denstuderande.• Resultaten på de nationella proven ska redovisas i den årligakvalitetsredovisningen.• Vuxenutbildningen ska tillsammans med alla utförare skaskapa strategier för att minska avbrotten.Validering• Den studerandes tidigare kunskaper och erfarenheter skasystematiskt och rutinmässigt tas tillvara.S i d a n 9 0 – U t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9

AnteckningarU t b i l d n i n g s k o n t o r e t I N O R R K Ö P I N G S K O M M U N – k v a l i t e t s r e d o v i s n i n g F Ö R 2 0 0 9 – S i d a n 9 1

N O R R K Ö P I N GUTBILDNINGSKONTORETN O R R K Ö P I N GGYMNASIENÄMNDENUtbildningskontoret ansvarar för en årligkommunövergripande kvalitetsredovisningsom innehåller en summering avarbetet under budgetåret 2009. Analys hargenomförts under mars–april 2010.Redovisningen är en sammanfattandebedömning av hur långt olika verksamheteri Norrköpings kommun har kommitnär det gäller att förverkliga nationella ochkommunala mål. Innehåller förutsättningarnaför verksamheten, arbetsprocesser,resultat och måluppfyllelse samt förslag tillåtgärder för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningenär upprättad enligt förordningom kvalitetsredovisning 1997:702.GymnasienämndensUPPDRAGSPLAN 2009–2010för den kommunala gymnasieskolan och gymnasiesärskolanBARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENSUPPDRAGSPLAN 2009UPPDRAGSPLAN 2009för Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenUppdragsplanerna 2009N O R R K Ö P I N GUTBILDNINGSKONTORETRådhuset, 601 81 NorrköpingTel: 011–15 00 00 Fax: 011–15 31 90E-post: utbildningskontoret@norrkoping.seRedaktion: Arne Karlsson, Birgitta Heikne-Tegström, Boel Johnson.Grafisk form: Daniel Lindblad, utbildningskontoret.Elevbild: Henrik Witt. Tryck: Norrköpings tryckeri juni 2010