Blytak - Riksantikvarieämbetet

ningen består av en gryta, vari man smälter blyet, en gjutform medsandbädd, uppriggad på en stålställning, samt en våg och en arbetsbänk.Plattor från det gamla, nertagna blytaket läggs i en gasoluppvärmdjärngryta tillsammans med en viss mängd nytt bly (se figur). Blandningenmellan nytt och gammalt bly sker med en noggrann avvägning, då det ärviktigt att blylegeringen blir lika för samtliga plattor. Under tiden somblyet smälter, iordningställs gjutformen med sandbädden. Lutningen pågjutformen justeras och avpassas så att smältan, när den stelnar, blirjämntjock. Sanden får inte innehålla metallföroreningar som kan tas uppav blyet och ge t.ex. rostutfällningar i plattorna. Därefter fuktas sanden,rivs porös genom en kraftfull krattning (se figur) samt dras plan med enraka (se figur). För att sandytan skall bli riktigt jämn och slät glättas densedan med ett varmt järn som är smort med stearin, enligt hantverkstraditionenav ett altarljus 44 (se figur).Ytslagg skummas av smältan. Med en skopa öses blysmältan frångrytan över till ett metalltråg i början på sandbädden. Blygjutaren väntarnågra sekunder, under det att han mumlar en ramsa, innan han med envarsam handrörelse vickar på tråget så att smältan rinner ut översandbädden (se figur). Överskottsblyet rinner ner i tråget vid gjutbordetsbortre ände. Smältan stelnar snabbt. När plattan svalnat, skärs bortrekortsidan ren, plattan rullas ihop (se figur) och vägs. En av svårigheternavid gjutningen är att få blyplattan jämntjock, och tjockleken skall varamellan 2,5 och 3 mm. För att kontrollera detta görs stickprov med enmikrometerskruv.I Sverige tillverkas valsad blyplåt i Sala i Västmanland. Råämnet utgörsav blytackor som väger 45 kg (se figur). Dessa smälts i en gryta, varpåblysmältan tappas ut i en form och bildar en rektangulär platta, ungefär50 x 50 cm med tjockleken 3-5 cm. Plattan lyfts sedan över till valsningsmaskinen,där den förs fram och tillbaka, valsas, mellan stålvalsarna,samtidigt som spannet mellan valsarna långsamt reduceras (se figur).Processen övervakas manuellt. När plåten fått önskad tjocklek, avslutasvalsningen, och plåten läggs upp på rulle (se figur). standardtjocklekar påplåten är mellan 1 och 4 mm (den senare tjockleken levereras i skivor).standardbredder är 100 och 120 cm. Tillverkningsprocessen vid Salavalsverk överensstämmer i stora drag med hur valsningen gjordes på1700-talet, så som den illustreras i den franska encyklopedin.Den valsade blyplåten har slät yta och exakt samma tjocklek över helaplåten, medan det gjutna blyets yta är porig och tjockleken kan varieramed några tiondels mm. Den kraftiga mekaniska bearbetningen vidvalsningen förändrar blyets struktur, varför den valsade och den gjutnablyplattan har olika mikrostruktur.Kulturhistoriskt och estetiskt är den gjutna blyplåten i allmänhet avstörre värde som taktäckning på äldre byggnader än den valsade, som ihuvudsak används till garneringar, list- och murkrönsavtäckningar.HANTVERKET 3 3