<strong>Ekonomi</strong> <strong>och</strong> <strong>konsumtion</strong> i <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>tidiga</strong> medelti<strong>d<strong>en</strong></strong>s <strong>Tälje</strong>183Fig. 4. Proc<strong>en</strong>tuell fördelning av nötkreatur, svin <strong>och</strong> småbovider på några vikingatida – tidigmedeltida lokaleri Mälarregion<strong>en</strong>. (Birka: Wigh 2001; Västerås: St<strong>en</strong> & Vretemark 1995; Södertälje: Karlsson 2009; Sigtuna:Hårding 1992; Strängnäs: St<strong>en</strong> 1989; Husaby: St<strong>en</strong> 1990; Granby-Hyppinge, Pollista, Lingnåre: Vretemark1997; Hässelby: Evanni 1986; Kättsta: Jonsson 2003) —Distribution of cattle, pig and sheep/goat at VikingPeriod and Early Medieval sites in the lake Mälar<strong>en</strong> region.Sammantaget visar åldersfördelning<strong>en</strong> blandtamdjur<strong>en</strong> att det åtminstone funnits <strong>en</strong> reproducerandepopulation av svin <strong>och</strong> nötboskap påplats<strong>en</strong>. Får/get har haft marginell betydelse ikosthållet. Frågan är om det över huvud tagetfunnits <strong>en</strong> reproducerande population på plats<strong>en</strong>eller om b<strong>en</strong><strong>en</strong> av får/get repres<strong>en</strong>terar djursom förts till <strong>Tälje</strong> från omgivande bosättningar<strong>och</strong> slaktats där.Artsammansättning <strong>och</strong> ekonomisk miljöD<strong>en</strong> finns tydliga g<strong>en</strong>erella skillnader mellan art -sammansättning<strong>en</strong> i 1000-talets <strong>och</strong> det <strong>tidiga</strong>1100-talets tidigurbana miljöer <strong>och</strong> landsbygds -bosättningar. Skillnaderna grundar sig i djur -hållning<strong>en</strong>s grad av int<strong>en</strong>sitet, det vill säga an -passning<strong>en</strong> till <strong>d<strong>en</strong></strong> disponibla landareal<strong>en</strong> somstått till förfogande för hushållets uppehälle. Ifig. 4 görs <strong>en</strong> jämförelse mellan olika lokalers artsammansättningar.Här syns <strong>en</strong> tydlig g<strong>en</strong>e rellskillnad mellan <strong>d<strong>en</strong></strong> mer int<strong>en</strong>siva djurhållning<strong>en</strong>vid de vikingatida <strong>och</strong> tidigmedeltida tidig -urbana miljöerna <strong>och</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> mer ext<strong>en</strong>siva på lands -bygdslokalerna. Det framgår tydligt hur <strong>Tälje</strong> pla -cerar sig i <strong>en</strong> grupp tillsammans med de tidigurbanaSigtuna <strong>och</strong> Västerås. Tydligt är ett handels -Fornvänn<strong>en</strong> 104 (2009)
184 Johnny Karlssonekonomiskt fokus där djurhållning<strong>en</strong> anpassatstill de begränsade landområ<strong>d<strong>en</strong></strong> invånarna nyttjatför sitt uppehälle med <strong>en</strong> int<strong>en</strong>siv djurhållningsom följd, präglat av <strong>en</strong> hög andel svin <strong>och</strong>nötkreatur. Särskilt i fördelning<strong>en</strong> mellan tam -svin <strong>och</strong> får/get syns <strong>en</strong> tydlig skillnad mellanlandsbygd <strong>och</strong> stadsmiljö.D<strong>en</strong>na uppdelning är särskilt tydlig i urbani -sering<strong>en</strong>s inledningsskede när man fortfarandekan tala om invånarna i de <strong>tidiga</strong> orterna sombönder eller sta<strong>d<strong>en</strong></strong> som <strong>en</strong> förtätad landsbygd.Självhushållning<strong>en</strong> var fortfarande <strong>en</strong> i stor ut -sträckning privat angeläg<strong>en</strong>het. I urbanisering<strong>en</strong>sinledande skede uppgår andel<strong>en</strong> svin till mel lan40 <strong>och</strong> 50 %. Detta mönster återfinns i Birkasåväl som i Visby <strong>och</strong> Hedeby (Sigvallius 1988, s.42; Wigh 2001, s. 105). I takt med sta<strong>d<strong>en</strong></strong>s be -folkningstillväxt <strong>och</strong> bebyggels<strong>en</strong>s förtätningökar emellertid bero<strong>en</strong>det av omlandets överskott.Som ett komplem<strong>en</strong>t till <strong>d<strong>en</strong></strong> egna djur -hållning<strong>en</strong> har särskilt nötkreatur förts in till detidigurbana miljöerna. Nötdjur<strong>en</strong> bidrog inte<strong>en</strong>bart till kött<strong>konsumtion</strong><strong>en</strong>, utan var också <strong>en</strong>viktig källa för råmaterial till b<strong>en</strong>hantverk, nå -got som kan beläggas i de flesta tidigmedeltidamiljöer. I de s<strong>en</strong>are hög- <strong>och</strong> s<strong>en</strong>medeltida ske<strong>d<strong>en</strong></strong>ases ett närmande till landsbyg<strong>d<strong>en</strong></strong>s artför -delningar som <strong>en</strong> konsekv<strong>en</strong>s av det ökade in -flödet av animalieprodukter med högre andelarnötkreatur <strong>och</strong> får/get (Vretemark 1987, s. 9f).Fisk <strong>och</strong> fågelFiskarnas artsammansättning speglar ett lokaltfiske i <strong>Tälje</strong>s omedelbara närhet. Gäddan tycksha haft stor betydelse <strong>och</strong> förmodlig<strong>en</strong> har fisketfrämst bedrivits i de förgr<strong>en</strong>ade fjärdsystem<strong>en</strong>kring ort<strong>en</strong>, både på Mälarsidan <strong>och</strong> på Saltsjö -sidan. Intressant att notera är <strong>d<strong>en</strong></strong> låga andel<strong>en</strong>av utpräglade salt- <strong>och</strong> bräckvatt<strong>en</strong>sfiskar som imaterialet repres<strong>en</strong>teras av <strong>en</strong> <strong>en</strong>sam kota avtorsk. Dess storlek antyder ett lokalt utskärsfiske,sannolikt i <strong>d<strong>en</strong></strong> närbelägna södra skärgår<strong>d<strong>en</strong></strong>.Artsammansättning<strong>en</strong> över<strong>en</strong>sstämmer meddem i Birka <strong>och</strong> Sigtuna, där lokalt fångad fiskutgör majoritet<strong>en</strong> av materialet. I Birka saknastorsk helt <strong>och</strong> sill förekommer ytterst marginellt:<strong>d<strong>en</strong></strong> utgör mindre än 2% av fiskb<strong>en</strong>smaterialet(Ericson et al. 1988, s. 87). I kvarteret Träd -gårdsmästar<strong>en</strong> i Sigtuna utgör Östersjöfiskarnatorsk <strong>och</strong> sill mellan 5 <strong>och</strong> 10% av det totalamaterialet. Atlanttorsk dyker här först upp i fas7a-8, ca 1125–1200 (Hårding 1992, s. 27). ISträng näs dyker <strong>en</strong>staka b<strong>en</strong> av torsk upp först ifas I, daterad till 1200–1300-tal<strong>en</strong>. I Västeråsförekommer sill från 1200-talets början <strong>och</strong>torsk uppträder i lager daterade till 1200-taletss<strong>en</strong>are del (St<strong>en</strong> 1989, s. 15; St<strong>en</strong> & Vretemark1996, s. 2).Sammantaget visar detta att fisket vid de ti -diga c<strong>en</strong>tralorterna i Mälarområdet främst be -drevs lokalt i orternas omedelbara närhet. Lång -väga handel med fisk blir mer utbredd i områdetförst under 11/1200-tal<strong>en</strong>.Fågelb<strong>en</strong><strong>en</strong> från <strong>Tälje</strong> innehåller ett bety dan -de inslag av vild sjöfågel. Främst rör det sig omandfåglar som skrak <strong>och</strong> svärta. Vissa av arternahör hemma i ytterskärgår<strong>d<strong>en</strong></strong>, såsom svärta <strong>och</strong>ejder, medan skrak<strong>en</strong> har sina biotoper i bådeinnerskärgår<strong>d<strong>en</strong></strong>s <strong>och</strong> Mälar<strong>en</strong>s fjärdsystem. Trotsde fåtaliga fågelb<strong>en</strong><strong>en</strong> <strong>och</strong> materialets storlekuppvisar sammansättning<strong>en</strong> klara likheter medfyn<strong>d<strong>en</strong></strong> från Sigtuna <strong>och</strong> Birka. I Birka varierarinslaget av sjöfågel i 900-talets lager mellan 88%i de äldsta skikt<strong>en</strong> <strong>och</strong> 66% i de yngsta. De med<strong>Tälje</strong> samtida lagr<strong>en</strong> från kvarteret Trädgårds -mästar<strong>en</strong> i Sigtuna uppvisar <strong>en</strong> likartad fördelningmed ca 85% sjöfågel (Ericson et al. 1988, s.86; Hårding 1992, s. 23). I dessa båda fall harman tolkat <strong>d<strong>en</strong></strong> anmärkningsvärt stora mäng<strong>d<strong>en</strong></strong>sjöfågelb<strong>en</strong> som spår av storskalig <strong>och</strong> välorgani -serad fågeljakt ute i skärgår<strong>d<strong>en</strong></strong>. Av köns- <strong>och</strong>åldersfördelning<strong>en</strong> att döma tycks jakt<strong>en</strong> ha be -drivits under vår<strong>en</strong> <strong>och</strong> försommar<strong>en</strong> i sambandmed vårsträckning<strong>en</strong> <strong>och</strong> häckning<strong>en</strong>. Sannoliktnyttjade skärgårdsborna stora luftnät spändamellan skär <strong>och</strong> fjärdar vid jakt<strong>en</strong> såsom belagtfrån s<strong>en</strong>are tider (Ericson 1987, s. 447; Jonsson1989, s. 56).Det tydliga inslaget av sjöfågel i det tidig -medeltida <strong>Tälje</strong> visar att ortsborna sannoliktvarit inblandade i <strong>d<strong>en</strong></strong>na organiserade sjöfågelsjakt.B<strong>en</strong>fragm<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s anatomiska fördelning vi -sar att man fört med sig hela fåglar till ort<strong>en</strong>såväl som till Birka <strong>och</strong> Sigtuna längre in i Mä -lar<strong>en</strong>. Sannolikt har <strong>en</strong> stor del av sjöfågeln sompåträffas i de samtida lagr<strong>en</strong> i Sigtuna förts in iMälar<strong>en</strong> via <strong>Tälje</strong>passag<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> stora mäng<strong>d<strong>en</strong></strong>Fornvänn<strong>en</strong> 104 (2009)
Change language