Ekonomi och konsumtion i den tidiga medeltidens Tälje : en ...
Ekonomi och konsumtion i den tidiga medeltidens Tälje : en ... Ekonomi och konsumtion i den tidiga medeltidens Tälje : en ...
Ekonomi och konsumtion i den tidiga medeltidens Tälje185sjöfågel är intressant och visar att de utgjorde ettviktigt komplement i konsumtionen. Frågan ärom det enbart var köttet som var eftertraktat.Sannolikt var efterfrågan på dun och fjädrar enviktig orsak till den storskaliga jakten. Kanskeser vi i benmaterialet det enda spåret av en efterfråganpå dun och fjädrar som handelsvara i detre tidigurbana orterna i mälarområdet undervikingatiden och tidiga medeltiden. Detta harannars inte kunnat spåras i det arkeologiskamaterialet.De tidigmedeltida benfynden från Strängnäsoch Västerås uppvisar ett helt annat mönstermed jämförelsevis små andelar fågelben. De ut -görs främst av tamfågel i form av tamhöns ochtamgås (Sten 1989, s. 3; Sten & Vretemark 1996,s. 2). Sannolikt var det geografiska läget längre ini Mälaren en bidragande orsak till frånvaron avrent marina arter knutna till den yttre skärgår -den, såsom ejder och svärta. Från 1100–talslagreni Västerås finns dock ett ensamt ben av småskraksom indikerar att viss jakt på sjöfågel bedrivits iMälaren (Sten & Vretemark 1996, s. 19).JaktviltJakt på vilda däggdjur har spelat en underordnadroll. Egentligen är det endast ett fragmentvardera av skogshare och rådjur som påvisar attjakt förekommit. Inslaget av vilt brukar dockvara ringa i vikingatida och tidigmedeltida benmateriali Syd- och Mellansverige. Vanligen ärdet mindre än 1% av det totala antalet art -bestämda fragment (Vretemark 1997, s. 147).Benen av björn och ekorre är falanger ochdärmed säkerligen spår av pälsar, då just dessasmå ben vanligen sitter kvar i råpälsarna. Möjligenär även benet från skogshare ett spår av päls -hantering.I Birka är inslaget av ben som kan kopplastill pälshantering stort. Här dominerar ekorreföljt av räv och mård (Wigh 2001, s. 123). Ettliknande mönster finns i Sigtuna. Också här varekorre ett betydelsefullt pälsdjur (Jonsson 1989,s. 56). Att döma av den stora mängden extremitetsbenfrån pälsdjur utgör dessa orter successivacentra för handel med päls i Mälarområdet.Möjligen är benen av ekorre och björn i Täljespår av råpälsar som kommit dit från Sigtuna,kanske för vidare transport mot Götalandska -pen eller vidare ut på Östersjön. I de samtidamaterialen från Strängnäs och Västerås finns en -staka ben som kan betecknas som spår av pälsar.Extremitetsben av räv förekommer i Strängnäs ilager daterade till 10/1100-talen, medan ben avräv från Västerås dateras till 1200-talet (Sten1989, s. 3; Sten & Vretemark 1996, s. 18). I detsenare fallet är det fragment från bålen somkanske bör ses som spår av styckning på platsensnarare än hantering av färdiga pälsar.SlutsatserBenen av tamdjur från Tälje ger en bild av enmiljö med en permanent bosättning vars konsumtioni grunden baserats på egen djurhållning.Speciellt nötkreatur och svin har varit viktigamedan får/get haft marginell betydelse. Idenna fördelning ser vi en djurhållning formadefter förutsättningarna i den fysiska miljön ochett ekonomiskt fokus på icke-agrara aktiviteter.Kosthållningen uppvisar slående likheter meddet samtida Västerås och det tidigurbana Sigtunaoch pekar mot en likartad ekonomisk miljöoch livsstil hos invånarna.Vad täljeborna såg när de blickade ut överbebyggelsen är svårt att uttala sig om. Spår avhus påträffades vid de arkeologiska undersök -ningarna, men bebyggelsens täthet, struktur ochomfattning är svåra att få en uppfattning om.Den med Sigtuna likartade anpassningen avdjurhållningen talar dock för en liknande fysiskmiljö på platsen.Man kan föreställa sig att det första resandemötte på väg längs med dragfåran mot Mälarenvar den lilla gråstenskyrkan, möjligen i sitt ur -sprung tillägnad sjöfararnas skyddshelgon SanktOlof, och bakom kyrkan där dragfåran korsas avGöta landsväg en småskalig bebyggelse befolkadav köpmän, båtbyggare, sjöfarare och deras fa -miljer.En tydlig ekonomisk skillnad mellan Täljeoch de mer betydande orterna inne i Mälarenkan dock skönjas i det osteologiska och arkeologiskamaterialet. Medan Sigtuna och föregånga -ren Birka var produktionsmiljöer med tydligaspår av hantverk i metall såväl som ben och hornuppvisar Tälje mycket få spår av egen varuproduktion.Smidesspår i form av slagg är sällsynta ide äldsta skikten. I det osteologiska materialet ärFornvännen 104 (2009)
186 Johnny Karlssonhornfragment helt frånvarande. Ett enstaka fragmentav kanonben av nötkreatur med avsågadledände måste ses som ett ytterst marginellt spårav benhantverk, sannolikt för husbehov. Av ma -terialet att döma var platsen ingen uppenbarhantverksort med egen produktion av handels -varor. Orten har sannolikt redan omkring år 1100främst fungerat som en nod och omlastningsplatsi varudistributionen mellan Östersjön, Mälarenoch landsvägen som förbinder Mä arområdet medGötalandskapen. Samma funktion har varit ut -märkande för Södertälje in i modern tid.Tack till Kjell Nordeman, Eskilstuna, för intressantaupplysningar angående den arkeologiska undersök -ningen, samt Mary Anne Murray, UCL, för värdefullasynpunkter. Den osteologiska analysen har möj lig -gjorts genom medel från Berit Wallenbergs stiftelse.ReferenserAdam av Bremen, 1984. Historien om Hamburgstiftet ochdess biskopar. Översättning E. Svenberg. Skrifter ut -givna av samfundet Pro fide et Christianismo 6.Stockholm.Bergqvist, E.H., 1968. Den äldsta stadskärnan. Södertäljestads historia. Band 2. Stockholm.– 1968a. Sankta Ragnhilds kyrka. Södertälje stads historia.Band 2. Stockholm.Boessneck, J. & Driesch, A. von den., 1979. Die Tierknochenfundemit Ausnahme der Fischknochen.Eketorp. Befestigung und Siedlung auf Öland, Schweden.Die Fauna. Stockholm.Clark, H. & Ambrosiani, B., 1993. Vikingastäder. Höganäs.Damell, D., 1973. Nya fakta om Södertäljeleden. Fornvännen68.Ericson, P.G.P., 1987. Exploitation of seabirds in centralSweden during late Iron Age – conclusionsdrawn from the bird remains at Birka. TheoreticalApproaches to Artefacts, Settlement and Society. Studiesin honour of Mats P. Malmer. BAR InternationalSeries. Oxford.Ericson, P.G.P.; Iregren, E. & Vretemark, M., 1988.Animal exploitation at Birka – a preliminary re -port. Fornvännen 83.Evanni, L., 1986. Osteologisk rapport. Benmaterialet frånde två vikingatida platserna: Skillinge, Sollentuna snoch Hässelby, Spånga sn. Uppsats i Osteologi II,samt bestämningsprotokoll. Stencil. Stockholmsuniversitet.Gustin, I.; Kjellén, U. & Lundin, C., 1996. Smärre un -dersökningar i Södertälje 1982–1989. Rapport 1996:100. Raä UV Mitt. Stockholm.Hårding, B., 1992. Mat för dagen. Mathållning och resurs -utnyttjande i Sigtuna under vikingatid och tidig me -deltid. Stencil. Uppsats i påbyggnadskurs i arkeo -logi vid Stockholms universitet.Jonsson, L., 1989. Massfångst av sjöfågel och päls -djursjakt. Tesch, S. (red.). Avstamp för en ny Sig tunaforskning.18 forskare om Sigtuna. Kommittén för Sigtunaforskning.Sigtuna Museer.– 2003. Djurbenen från Kättsta 1:1, Ärentuna socken iUppland. Rapport ANL 2003:13. Arkeologiskt Na -turvetenskapligt Laboratorium. Göteborgs uni -versitet.Karlsson, J., 2009. Tidigmedeltida Tälje. Osteologisk ana -lys av djurben från kvarteren Silen, Skeden, Skålen, Vå -gen samt Mälarbron, Södertälje stad, Söder man land.SHM 33222. Rapport SHM. Stockholm.Nordeman, K., 1987. Södertälje. 7000 år på 20 år. Ar -keo logiska undersökningar i Mellansverige. Riksantikvarieämbetet.Stockholm.Nordström, A., 1968. Det äldsta Tälje. Södertälje stadshistoria. Band 1. Stockholm.Olofsson, S. I., 1968. Sankt Olofs stad. Södertälje stadshistoria. Band 1. Stockholm.Rasmusson, N.L., 1942. Svenska stadsvapen och helgonbilderförr och nu. Ett diskussionsinlägg. Fornvännen37.Roslund, M., 2001. Gäster i huset. Kulturell överföringmellan slaver och skandinaver 900 till 1300. Vetenskapssocieteteni Lund.Sigvallius, B., 1988. Husdjur på förhistoriska boplat -ser – en utvärdering av osteologiska undersök -ningar. Gotländskt arkiv. Visby.Silver, I.A., 1969. The ageing and sexing of domesticanimals. Brothwell, D.& Higgs, E.S. (red.). Sciencein Archaeology. London.Sten, S., 1989. Kvarteret Rådstugan 4. Analys av djurbenfrån Kvarteret Rådstugan 4, Strängnäs, Söderman -land. Osteologisk rapport 1989:14. Statens histo -riska museum. Stockholm.– 1990. Djur och djurhållning på kungsgården HusabyEnhörna – en osteologisk analys av de påträffade djur -benen. Rapport. Statens historiska museum. Stock -holm.Sten, S. & Vretemark, M., 1996. Djurbenen från Kv.Linnea, Västerås, Dnr 4658/88. Osteologisk rapport1995:12. Statens historiska museum. Stockholm.Vretemark, M., 1987. Djurben i väst- och mellansvens -ka städer – en översikt av kunskapsläget. META 3.Lund.– 1997. Från ben till boskap. Kosthåll och djurhållningmed utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara.Del I. Skrifter från Länsmuseet Skara 25. Skara.Wigh, B., 2001. Animal Husbandry in the Viking AgeTown of Birka and its Hinterland. Excavations in theBlack Earth 1990-95. Birka Studies 7. Stockholm.Fornvännen 104 (2009)
- Page 1 and 2: Ekonomi och konsumtion i den tidiga
- Page 3 and 4: 178 Johnny KarlssonFig. 1. Läget f
- Page 5 and 6: 180 Johnny KarlssonFig. 2. Anatomis
- Page 7 and 8: 182 Johnny Karlssondjurbensfynden f
- Page 9: 184 Johnny Karlssonekonomiskt fokus
186 Johnny Karlssonhornfragm<strong>en</strong>t helt frånvarande. Ett <strong>en</strong>staka fragm<strong>en</strong>tav kanonb<strong>en</strong> av nötkreatur med avsågadledände måste ses som ett ytterst marginellt spårav b<strong>en</strong>hantverk, sannolikt för husbehov. Av ma -terialet att döma var plats<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> upp<strong>en</strong>barhantverksort med eg<strong>en</strong> produktion av handels -varor. Ort<strong>en</strong> har sannolikt redan omkring år 1100främst fungerat som <strong>en</strong> nod <strong>och</strong> omlastningsplatsi varudistribution<strong>en</strong> mellan Östersjön, Mälar<strong>en</strong><strong>och</strong> landsväg<strong>en</strong> som förbinder Mä arområdet medGötalandskap<strong>en</strong>. Samma funktion har varit ut -märkande för Södertälje in i modern tid.Tack till Kjell Nordeman, Eskilstuna, för intressantaupplysningar angå<strong>en</strong>de <strong>d<strong>en</strong></strong> arkeologiska undersök -ning<strong>en</strong>, samt Mary Anne Murray, UCL, för värdefullasynpunkter. D<strong>en</strong> osteologiska analys<strong>en</strong> har möj lig -gjorts g<strong>en</strong>om medel från Berit Wall<strong>en</strong>bergs stiftelse.Refer<strong>en</strong>serAdam av Brem<strong>en</strong>, 1984. Histori<strong>en</strong> om Hamburgstiftet <strong>och</strong>dess biskopar. Översättning E. Sv<strong>en</strong>berg. Skrifter ut -givna av samfundet Pro fide et Christianismo 6.Stockholm.Bergqvist, E.H., 1968. D<strong>en</strong> äldsta stadskärnan. Södertäljestads historia. Band 2. Stockholm.– 1968a. Sankta Ragnhilds kyrka. Södertälje stads historia.Band 2. Stockholm.Boessneck, J. & Driesch, A. von <strong>d<strong>en</strong></strong>., 1979. Die Tierkn<strong>och</strong><strong>en</strong>fundemit Ausnahme der Fischkn<strong>och</strong><strong>en</strong>.Eketorp. Befestigung und Siedlung auf Öland, Schwe<strong>d<strong>en</strong></strong>.Die Fauna. Stockholm.Clark, H. & Ambrosiani, B., 1993. Vikingastäder. Höganäs.Damell, D., 1973. Nya fakta om Södertäljele<strong>d<strong>en</strong></strong>. Fornvänn<strong>en</strong>68.Ericson, P.G.P., 1987. Exploitation of seabirds in c<strong>en</strong>tralSwe<strong>d<strong>en</strong></strong> during late Iron Age – conclusionsdrawn from the bird remains at Birka. TheoreticalApproaches to Artefacts, Settlem<strong>en</strong>t and Society. Studiesin honour of Mats P. Malmer. BAR InternationalSeries. Oxford.Ericson, P.G.P.; Iregr<strong>en</strong>, E. & Vretemark, M., 1988.Animal exploitation at Birka – a preliminary re -port. Fornvänn<strong>en</strong> 83.Evanni, L., 1986. Osteologisk rapport. B<strong>en</strong>materialet frånde två vikingatida platserna: Skillinge, Soll<strong>en</strong>tuna sn<strong>och</strong> Hässelby, Spånga sn. Uppsats i Osteologi II,samt bestämningsprotokoll. St<strong>en</strong>cil. Stockholmsuniversitet.Gustin, I.; Kjellén, U. & Lundin, C., 1996. Smärre un -dersökningar i Södertälje 1982–1989. Rapport 1996:100. Raä UV Mitt. Stockholm.Hårding, B., 1992. Mat för dag<strong>en</strong>. Mathållning <strong>och</strong> resurs -utnyttjande i Sigtuna under vikingatid <strong>och</strong> tidig me -deltid. St<strong>en</strong>cil. Uppsats i påbyggnadskurs i arkeo -logi vid Stockholms universitet.Jonsson, L., 1989. Massfångst av sjöfågel <strong>och</strong> päls -djursjakt. Tesch, S. (red.). Avstamp för <strong>en</strong> ny Sig tunaforskning.18 forskare om Sigtuna. Kommittén för Sigtunaforskning.Sigtuna Museer.– 2003. Djurb<strong>en</strong><strong>en</strong> från Kättsta 1:1, Är<strong>en</strong>tuna sock<strong>en</strong> iUppland. Rapport ANL 2003:13. Arkeologiskt Na -turvet<strong>en</strong>skapligt Laboratorium. Göteborgs uni -versitet.Karlsson, J., 2009. Tidigmedeltida <strong>Tälje</strong>. Osteologisk ana -lys av djurb<strong>en</strong> från kvarter<strong>en</strong> Sil<strong>en</strong>, Ske<strong>d<strong>en</strong></strong>, Skål<strong>en</strong>, Vå -g<strong>en</strong> samt Mälarbron, Södertälje stad, Söder man land.SHM 33222. Rapport SHM. Stockholm.Nordeman, K., 1987. Södertälje. 7000 år på 20 år. Ar -keo logiska undersökningar i Mellansverige. Riksantikvarieämbetet.Stockholm.Nordström, A., 1968. Det äldsta <strong>Tälje</strong>. Södertälje stadshistoria. Band 1. Stockholm.Olofsson, S. I., 1968. Sankt Olofs stad. Södertälje stadshistoria. Band 1. Stockholm.Rasmusson, N.L., 1942. Sv<strong>en</strong>ska stadsvap<strong>en</strong> <strong>och</strong> helgonbilderförr <strong>och</strong> nu. Ett diskussionsinlägg. Fornvänn<strong>en</strong>37.Roslund, M., 2001. Gäster i huset. Kulturell överföringmellan slaver <strong>och</strong> skandinaver 900 till 1300. Vet<strong>en</strong>skapssocietet<strong>en</strong>i Lund.Sigvallius, B., 1988. Husdjur på förhistoriska boplat -ser – <strong>en</strong> utvärdering av osteologiska undersök -ningar. Gotländskt arkiv. Visby.Silver, I.A., 1969. The ageing and sexing of domesticanimals. Brothwell, D.& Higgs, E.S. (red.). Sci<strong>en</strong>cein Archaeology. London.St<strong>en</strong>, S., 1989. Kvarteret Rådstugan 4. Analys av djurb<strong>en</strong>från Kvarteret Rådstugan 4, Strängnäs, Söderman -land. Osteologisk rapport 1989:14. Stat<strong>en</strong>s histo -riska museum. Stockholm.– 1990. Djur <strong>och</strong> djurhållning på kungsgår<strong>d<strong>en</strong></strong> HusabyEnhörna – <strong>en</strong> osteologisk analys av de påträffade djur -b<strong>en</strong><strong>en</strong>. Rapport. Stat<strong>en</strong>s historiska museum. Stock -holm.St<strong>en</strong>, S. & Vretemark, M., 1996. Djurb<strong>en</strong><strong>en</strong> från Kv.Linnea, Västerås, Dnr 4658/88. Osteologisk rapport1995:12. Stat<strong>en</strong>s historiska museum. Stockholm.Vretemark, M., 1987. Djurb<strong>en</strong> i väst- <strong>och</strong> mellansv<strong>en</strong>s -ka städer – <strong>en</strong> översikt av kunskapsläget. META 3.Lund.– 1997. Från b<strong>en</strong> till boskap. Kosthåll <strong>och</strong> djurhållningmed utgångspunkt i medeltida b<strong>en</strong>material från Skara.Del I. Skrifter från Länsmuseet Skara 25. Skara.Wigh, B., 2001. Animal Husbandry in the Viking AgeTown of Birka and its Hinterland. Excavations in theBlack Earth 1990-95. Birka Studies 7. Stockholm.Fornvänn<strong>en</strong> 104 (2009)
Change language