13.07.2015 Views

Beslut om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen - Högskoleverket

Beslut om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen - Högskoleverket

Beslut om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen - Högskoleverket

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

RektorLinnéuniversitetetLuntmakargatan 13, Box 7851,SE-103 99 Stockholm, SwedenTfn/Phone: +46 8 563 085 00Fax: +46 8 563 085 50hsv@hsv.se, www.hsv.seUlrika Thafvelin08-56308770Ulrika.thafvelin@hsv.seBESLUT2012-09-04Reg.nr 641-5442-11<strong>Beslut</strong> <strong>om</strong> <strong>tillstånd</strong> <strong>att</strong> <strong>utfärda</strong> <strong>civilingenjörsexamen</strong><strong>Högskoleverket</strong> beslutar <strong>att</strong> inte ge Linnéuniversitetet <strong>tillstånd</strong> <strong>att</strong> <strong>utfärda</strong><strong>civilingenjörsexamen</strong>.Ansökan och ärendets hanteringLinnéuniversitetet har den 14 oktober 2011 ansökt hos <strong>Högskoleverket</strong> <strong>om</strong> <strong>tillstånd</strong><strong>att</strong> <strong>utfärda</strong> <strong>civilingenjörsexamen</strong>. Av ansökan framgår <strong>att</strong> lärosätet avser <strong>att</strong> gecivilingenjörsutbildning med två inriktningar: Skogen och dess produkter samtByggteknik inriktning konstruktion. För granskning av ansökan har <strong>Högskoleverket</strong>utsett följande sakkunniga:Professor Björn Engström, Chalmers tekniska högskolaProfessor Anders Roos, Sveriges lantbruksuniversitetUniversitetslektor Mojgan Vaziri Luleå tekniska universitetDr Mikael Hallgren, arbetslivsrepresentant, Tyréns ABMaria Bremberg, studentrepresentant Kungl. Tekniska högskolanUnderlag för bedömningen har varit Linnéuniversitetets skriftliga ansökan medbilagor, k<strong>om</strong>pletteringar samt platsbesök den 16 maj 2012. De sakkunnigas yttrandebifogas.BedömningBedömningen har gjorts utifrån de krav s<strong>om</strong> ställs i högskolelagen och högskoleförordningen.De sakkunnigas samlade bedömning är <strong>att</strong> Linnéuniversitetet inte harförutsättningar <strong>att</strong> ge en civilingenjörsutbildning s<strong>om</strong> uppfyller kraven i högskolelagenoch de mål s<strong>om</strong> anges i högskoleförordningen för denna examen. Bedömargruppenssamlade bedömning är <strong>att</strong> lärosätet har en tillfredsställande utbildnings- ochforskningsmiljö, infrastruktur, styrdokument samt säkring av utbildningenskvalitet för de båda inriktningarna ansökan avser. In<strong>om</strong> inriktningen Byggteknik –konstruktion bedöms dock lärarresurser, undervisning och examination samt


säkring av examensmålen s<strong>om</strong> otillfredsställande och alltför begränsat för <strong>att</strong> ge ettlärosäte examens<strong>tillstånd</strong> för civilingenjörsutbildning. <strong>Högskoleverket</strong> instämmer idenna bedömning.<strong>Beslut</strong><strong>Högskoleverket</strong> beslutar <strong>att</strong> inte ge Linnéuniversitetet <strong>tillstånd</strong> <strong>att</strong> <strong>utfärda</strong><strong>civilingenjörsexamen</strong>.<strong>Beslut</strong> i detta ärende har f<strong>att</strong>ats av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragningav utredaren Ulrika Thafvelin i närvaro av avdelningschefen Maria Sundvist ochenhetschefen Per Westman.Lars HaikolaUlrika ThafvelinKopia:UtbildningsdepartementetDe sakkunnig2


Luntmakargatan 13, Box 7851,SE-103 99 Stockholm, SwedenTfn/Phone: +46 8 563 085 00Fax: +46 8 563 085 50hsv@hsv.se, www.hsv.seSAKKUNNIGAS YTTRANDE2012-09- 04Granskning av ansökan <strong>om</strong> <strong>tillstånd</strong> <strong>att</strong> <strong>utfärda</strong> <strong>civilingenjörsexamen</strong>vid LinnéuniversitetetUppdragetLinnéuniversitetet har den 14 oktober 2011 ansökt till <strong>Högskoleverket</strong> <strong>om</strong> <strong>tillstånd</strong> <strong>att</strong><strong>utfärda</strong> <strong>civilingenjörsexamen</strong>. Vi, Anders Roos, Björn Engström, Maria Bremberg,Mikael Hallgren och Mojgan Vaziri, har fått i uppdrag av <strong>Högskoleverket</strong> <strong>att</strong> granskaansökan <strong>om</strong> <strong>civilingenjörsexamen</strong>.BedömningVår bedömning baseras på högskolans skriftliga ansökan med k<strong>om</strong>pletteringar samtintervjuer med ledning, programansvariga, lärare och studenter i <strong>Högskoleverket</strong>slokaler den 16 maj 2012.Vår prövning har utgått från högskolelagen och högskoleförordningen samt dekvalitetsaspekter s<strong>om</strong> ingår i <strong>Högskoleverket</strong>s kvalitetssäkringssystem.BakgrundLinnéuniversitetet bildades år 2010 gen<strong>om</strong> en fusion av Växjö universitet ochHögskolan i Kalmar. Vid fakulteten för naturvetenskap och teknik (FNT) bedrivsundervisning och forskning bland annat in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådena byggteknik och skogs- ochträteknik. Linnéuniversitetet ansökte 2009 <strong>om</strong> <strong>tillstånd</strong> för <strong>civilingenjörsexamen</strong> menfick då avslag. Den nu föreliggande ansökan <strong>om</strong> <strong>tillstånd</strong> <strong>att</strong> få <strong>utfärda</strong><strong>civilingenjörsexamen</strong> <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar en utbildning med två inriktningar:Skogen och dess produkter, 300 hp, samt Byggteknik, inriktning konstruktion, 300hpInriktningen Skogen och dess produkter <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar kedjan skog – trä – träproduktermed materialkunskap, produktutveckling, produktionsmetoder, ekon<strong>om</strong>i ochmarknadsaspekter s<strong>om</strong> kärn<strong>om</strong>råden. Inriktningen Byggteknik - konstruktion<strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar konstruktion, beräkningsteknik och träbyggnadsteknik.För närvarande ges två utbildningar på grundnivå in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet Skogen och dessprodukter; skogs- och träteknik, högskoleingenjör, 180 hp och skog och trä, kandidat,


180 hp. Vidare ges kurser i familjeskogsbruk på distans upp till 90 hp. Tillstånd förmasterexamen in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet erhölls 2008 och från och med 2011 ges en utbildnings<strong>om</strong> leder till masterexamen i skogs- och träteknik (120 hp), med de tvåinriktningarna skogsteknologi och träteknologi. In<strong>om</strong> byggteknik finns idag två olikautbildningar på grundnivå – högskoleingenjörsutbildning i byggteknik (180 hp) ochkandidatutbildning i byggnadsutformning (180 hp). På avancerad nivå ges enutbildning s<strong>om</strong> leder till magisternivå i byggteknik s<strong>om</strong> särskilt <strong>om</strong>f<strong>att</strong>arberäkningsteknik, tillämpad konstruktion och träbyggnadsteknik. Idag skerundervisningen in<strong>om</strong> de två <strong>om</strong>rådena på avdelningarna Skog och Trä samtavdelningen Byggteknik. Man samverkar även med andra institutioner s<strong>om</strong>datavetenskap, fysik och matematik (DFM) på utbildnings- och forskningsnivå.Den föreslagna utbildningen baseras till <strong>att</strong> stora delar på de befintliga utbildningarnas<strong>om</strong> leder till högskoleingenjörsexamen, kandidatexamen och magister-/masterexamen, vilka k<strong>om</strong>bineras och k<strong>om</strong>pletteras. Många av de kurser s<strong>om</strong> nu gesåterfinns också i de planerade utbildningarna. Den planerade utbildningen erbjuderinga valbara kurser även <strong>om</strong> sådana möjligheter planeras för framtiden. Det valdautbildningskonceptet bygger på ingenjörsutbildning i två steg med en treårighögskoleingenjörsutbildning och tvåårig fortsättning s<strong>om</strong> leder till<strong>civilingenjörsexamen</strong>.Utbildningens förutsättningarLärarresurserVid avdelningen för Skog och Trä finns enligt ansökan sju professorer (5,4heltidsekvivalenter), varav en är tjänstledig. Vidare finns åtta lektorer, två adjunkter,och en laboratorieingenjör. Det framk<strong>om</strong> vid intervjun <strong>att</strong> för närvarande medverkarfyra doktorander i undervisningen. Totalt har avdelningen 21 lärare in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet.För undervisning i angränsande och k<strong>om</strong>pletterande ämnen sås<strong>om</strong>matematik/statistik, el- och reglerteknik, vetenskapsteori rekryteras lärare från andraavdelningar. In<strong>om</strong> avdelningen Byggteknik finns enligt ansökan sex professorer (4heltidsekvivalenter), tre heltidslektorer, två disputerade forskare (1, 2heltidsekvivalenter), fem adjunkter (3, 4 heltidsekvivalenter), en forskningsingenjöroch tio doktorander. Totalt tillhör 16 lärare avdelningen för byggteknik och ytterligarefem lärare undervisar i de k<strong>om</strong>pletterande ämnena sås<strong>om</strong> matematik,produktutveckling och virkeslära samt i ämnet strukturdynamik. Enligt ansökanplaneras studentgrupperna ligga på 30 studenter in<strong>om</strong> vardera inriktning, dvs totalt 60studenter för hela civilingenjörsutbildningen. Baserad på redovisningen i ansökan ochdess k<strong>om</strong>plettering är antalet tillsvidareanställda lärare enligt vår bedömning i godproportion till utbildningens beräknade <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning.2(8)


Majoriteten av lärarna in<strong>om</strong> avdelningen Skog och Trä är disputerade och förefallerenligt k<strong>om</strong>pletterat material ha god k<strong>om</strong>petens och forskarbakgrund. Det framgårvidare av intervjun <strong>att</strong> de anställda lärarna har god erfarenhet av undervisning ochhandledning, har god pedagogisk k<strong>om</strong>petens och k<strong>om</strong>petensutvecklingen för lärarnahar dokumenterats på ett tillfredsställande sätt. Tid för forskning bland lärarna uppgårtill 6 heltidsekvivalenter vilket kan anses s<strong>om</strong> tillfredsställande. Flera lektorer forskardock inte, eller ägnar endast en mindre tid åt forskning. Detta kan hämmak<strong>om</strong>petensuppbyggnaden och forskningsanknytningen av undervisningen.Avseende lärarnas vetenskapliga k<strong>om</strong>petens in<strong>om</strong> avdelningen för Byggteknik ser vidock brister, bl a <strong>att</strong> det saknas disputerade lärare i flera av de olika ämnen s<strong>om</strong> ingår iutbildningen och <strong>att</strong> det inte heller bedrivs aktiv forskning in<strong>om</strong> dessa ämnen. Enligtansökan till den aktuella civilingenjörsutbildningen är examinatorer för 11 av de 36kurserna i utbildningen inte disputerade. Av dessa 11 kurser är två kurser med ickedisputeradexaminator förlagda i år fyra och fem dvs. på avancerad nivå. Dessut<strong>om</strong> ges6 kurser med examinator s<strong>om</strong> visserligen är disputerad men s<strong>om</strong> enligt vår bedömninginte har bedrivit forskning in<strong>om</strong> kursens ämne. Vidare är det enligt vår bedömning förfå med docentk<strong>om</strong>petens på avancerad nivå. Av ansökan och k<strong>om</strong>plettering framgår<strong>att</strong> endast tre av 13 kurser i år fyra och fem har examinator s<strong>om</strong> innehar formelldocentk<strong>om</strong>petens. Vid intervjun framhöll fakultetsledningen <strong>att</strong> lärarna k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong>ges möjligheter till k<strong>om</strong>petensutveckling och egen forskning samt <strong>att</strong> icke-disputeradelärare ges goda möjligheter <strong>att</strong> bedriva forskarstudier s<strong>om</strong> del av sin anställning. Enmer konkret plan för detta framk<strong>om</strong> dock inte och med bakgrund av den relativt högaåldern hos flertalet av de icke-disputerade lärarna så torde det inte vara en lösning påkort sikt. Lärarnas pedagogiska k<strong>om</strong>petens in<strong>om</strong> avdelningen förefaller dock varagen<strong>om</strong>gående god. De intervjuade studenterna vittnade <strong>om</strong> mycket positivaerfarenheter.Vår bedömning är <strong>att</strong> lärarkapaciteten in<strong>om</strong> inriktningen Skogen och dess produkter samtByggteknik - konstruktion är tillfredsställande. Vår bedömning är <strong>att</strong> lärark<strong>om</strong>petensenin<strong>om</strong> Skogen och dess produkter är tillfredställande, men <strong>att</strong> lärark<strong>om</strong>petensen in<strong>om</strong>inriktningen Byggteknik - konstruktion är otillfredsställande.Utbildnings- och forskningsmiljöUtbildningen k<strong>om</strong>mer, enligt dokumenten, <strong>att</strong> betona de kreativa, problemlösande,ingenjörsmässiga k<strong>om</strong>petenserna i undervisningen gen<strong>om</strong> bl.a. projektarbeten ochtillämpning av ett CDIO (Conceive, Design, Implement, Operate)-perspektiv. Detfinns ett nära samarbete med regionens industriföretag och universitetet harsamverkansavtal och student-lärarutbyten med andra högskolor och universitet i3(8)


Sverige samt internationella universitet. Det framgår av intervjun <strong>att</strong> målsättningen är<strong>att</strong> bygga upp en miljö med fokus på specifika teknik<strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> är <strong>att</strong>raktiva förregionen och dess näringsliv men även ur ett internationellt perspektiv.Totalt har 25 doktorander över åren antagits vid institutionen, varav 16 nu har avlagtdoktorsexamen och fem licenciatexamen. Den sammantagna vetenskapligapubliceringen, innef<strong>att</strong>ande träbyggnad, bioenergi och träteknik är god meninskränker sig till några profilämnen. Det finns en aktiv publicering av vissaprofessorer och lektorer.Huvud<strong>om</strong>rådena in<strong>om</strong> Skogen och dess produkter k<strong>om</strong>mer enligt vår uppf<strong>att</strong>ning ledas aven god senior k<strong>om</strong>petens. Utbildningens inriktning på problemlösning och projekt gerförutsättningar för utvecklande av ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Denvetenskapliga miljön in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet är av sådan kvalitet och <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning <strong>att</strong> universitetet kanerbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå i relevanta ämnen.Det är dock otydligt hur studenterna k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> ta del av forskningsmiljön.Utbildningen in<strong>om</strong> Byggteknik – konstruktion k<strong>om</strong>mer enligt vår bedömning ges i enforskande miljö. I sina kärn<strong>om</strong>råden träbyggnad och strukturmekanik bedrivs vidavdelningen en högkvalitativ forskning idag vilket ger goda förutsättningar för en kritiskt ochkreativt/reflekterande miljö. På avancerad nivå k<strong>om</strong>mer studenterna troligtvis <strong>att</strong> få del av engod forskarutbildnings- och forskningsmiljö.Vår bedömning är <strong>att</strong> utbildnings- och forskningsmiljön in<strong>om</strong> båda inriktningarna ärtillfredsställande.InfrastrukturEtt universitetsbibliotek finns mitt på campus och universitetet förfogar över ettvälutrustat strukturmekaniskt laboratorium gen<strong>om</strong> lokalt samarbete med SP Trä (SPSveriges Tekniska Forskningsinstitut). Laborativa resurser för provning, mätning ocholika analyser finns också. Studenterna har även möjlighet <strong>att</strong> gen<strong>om</strong>föraprojektarbeten och examensarbeten samt vissa praktiska övningar i samarbete medlokala industrier med vilka man har nära samarbete. Enligt vår bedömning k<strong>om</strong>merstudenterna ha god tillgång till litteratur, informationstekniska resurser samt tilllaborativ utrustning.Vår bedömning är <strong>att</strong> infrastrukturen är tillfredsställande.Utbildningens utformningStyrdokument4(8)


Utbildningsplanen in<strong>om</strong> inriktningen Skogen och dess produkter avser <strong>att</strong> ge en bredförståelse för ingenjörens yrkesroll och en specifik tillämpning mot skogen, materialetträ och dess förädling. Grundkunskaper i skogsbruk och träteknologi k<strong>om</strong>pletterasmed mekanik och matematik och förutsättningar ges för studenterna <strong>att</strong> skaffa sigbetydande insikt i ekon<strong>om</strong>i, marknadsföring, produktion, produktutveckling ochledarskap. Progressionen och den successiva fördjupningen är till en del beskriven ochgeneriska färdigheter utvecklas enligt CDIO-målen. Utbildningsplanen har utarbetatsi enlighet med examensordningen. Kursplanerna ger en överblick över utbildningensstruktur och deras ordningsföljd är väl beskriven och motiverad. Alla formella krav ihögskoleförordningen är uppfyllda. Kursplanerna kan dock utvecklas mer avseendekursmål, examinationsformer samt hur generiska förmågor utvecklas in<strong>om</strong> ramen förde enskilda kursernaUtbildningsplanen för Byggteknik - konstruktion har inriktningsspecifika mål s<strong>om</strong>tydligt ansluter till målen i examensordningen och i en designmatris för utbildningenvisas hur olika kurser är tänkta <strong>att</strong> bidra till <strong>att</strong> utbildningsmålen uppnås. Inriktningenär utformad så <strong>att</strong> den säkrar progression vilket framgår av designmatrisen förutbildningen, kursernas karaktär på grundläggande och avancerad nivå och lärarnasyrkeserfarenhet och forskningsverksamhet. Kursplanernas lärandemål är s<strong>om</strong> regeltydligt kopplade till inriktningsmålen. I flertalet kurser bör lärandemål dockformuleras på ett tydligare sätt, mer inriktade på resultatet av lärandet och medstudentens lärande i centrum. I många fall redovisas vad studenterna ska ha gjort ikursen, istället för vad de ska kunna göra efter kursen. För yrkesutövning s<strong>om</strong>civilingenjör är förmåga <strong>att</strong> utveckla och utforma produkter, processer och system medhelhetssyn och <strong>att</strong> utvärdera tekniska lösningar av central betydelse. Motsvarandelärandemål saknas i stor utsträckning i kursplaner på avancerad nivå vilket är en brist.För <strong>att</strong> säkerställa <strong>att</strong> grundläggande kunskaper och färdigheter k<strong>om</strong>mer tillanvändning i senare kurser är det önskvärt <strong>att</strong> dessa integreras tydligt i lärandemål ochexamination i kurser där ämnena är tänkta <strong>att</strong> användas enligt utbildningsdesignen.Likaså är det önskvärt <strong>att</strong> examensmål beträffande värderingsförmåga ochförhållningssätt säkerställs bättre i kursernas lärandemål och examination.Utbildningens utformning av inriktning Byggteknik - konstruktion sås<strong>om</strong> denbeskrivs i styrdokumenten innebär dock en oönskad begränsning av utbildningensbredd, se nedan.Vår bedömning är <strong>att</strong> styrdokumenten för utbildningens båda inriktningar ärtillfredsställandeUndervisning, kurslitteratur och examination5(8)


Inriktningen Skogen och dess produkter uppfyller i upplägg och innehåll kraven påbåde breddning och fördjupning in<strong>om</strong> utbildningen. Den litteratur och demålsättningar s<strong>om</strong> redovisas är enligt vår uppf<strong>att</strong>ning tillfredställande. Några kurserhar dock ännu inte upprättat en preliminär litteraturlista. I ansökan framhålls <strong>att</strong>examensformerna k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> varieras. Procedurerna och förutsättningar förexamination beskrivs nöjaktigt.In<strong>om</strong> inriktningen Byggteknik – konstruktion ger den grundläggande delen avutbildningen en bredd in<strong>om</strong> byggteknik, men flera ämnen saknarforskningsanknytning och ges av lärare s<strong>om</strong> inte är verksamma i forskande miljöer därkunskaper in<strong>om</strong> de aktuella ämnena bearbetas och utvecklas. På avancerad nivåutvecklas väsentligt fördjupade kunskaper in<strong>om</strong> vissa delar av <strong>om</strong>rådet, menutbildningen är här för avgränsad i förhållande till den angivna inriktningen”konstruktion”. Utbildningen ger därför begränsad förmåga <strong>att</strong> utveckla och utformaprodukter i andra material än trä och för andra tillämpningar än husbyggnader.Efters<strong>om</strong> utbildningen inte kan ge studenter s<strong>om</strong> så önskar möjlighet <strong>att</strong> fördjupa sig ikonstruktionstekniska frågeställningar när det gäller andra material än trä harutbildningen inte den bredd in<strong>om</strong> inriktning konstruktion s<strong>om</strong> kan förväntas.Examination beskrivs på ett summariskt och traditionellt sett i kursplaner. I huvudsakanges form för examination, men inte vad s<strong>om</strong> examineras. För några kurser anges inteens form för examination i förelagda kursplaner, utan examinationen hålls öppet tillkursstart., vilket torde göra det svårt <strong>att</strong> bedöma <strong>om</strong> examinationen är tillfredställandeför utbildningen. Den litteratur och de målsättningar s<strong>om</strong> redovisas, <strong>om</strong> än ibegränsad <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning, är enligt vår uppf<strong>att</strong>ning tillfredställande.Vår bedömning är <strong>att</strong> undervisning, kurslitteratur och examination in<strong>om</strong> inriktningenSkogen och dess produkter är tillfredställande men in<strong>om</strong> inriktning Byggteknik -konstruktion är den otillfredsställande.Utbildningens resultatSäkring av examensmålenDe flesta kursplanerna in<strong>om</strong> utbildningens inriktning Skogen och dess produkterinnehåller relevanta betygskriterier. Förfarandet <strong>att</strong> bedöma dessa kriterier är dock ivissa fall oklara. Inslagen av matematiska och naturvetenskapliga m<strong>om</strong>ent och derasexamination, är emellertid nöjaktiga. Även kapaciteten <strong>att</strong> arbeta med produkter,processer, miljö/resursfrågor och utveckling i näringslivet in<strong>om</strong> det angivnaverksamhets<strong>om</strong>rådet är tillfredsställande. Vi anser <strong>att</strong> lärosätet visar på <strong>att</strong> de kan ge6(8)


studenterna tillräckligt goda förutsättningar <strong>att</strong> uppnå examensmålen för encivilingenjörsutbildning in<strong>om</strong> denna inriktning.Avseende inriktning Byggteknik – konstruktion saknas klart formulerade krav, t. ex.betygskriterier, s<strong>om</strong> ansluter till lärandemål i kursplaner och programplaner, liks<strong>om</strong>instruktioner för tentamina, examensarbeten och annan examination. Vidare är det våruppf<strong>att</strong>ning <strong>att</strong> examensordningens mål avseende kunskap och förståelse inte säkrasnär det gäller brett kunnande in<strong>om</strong> det valda teknik<strong>om</strong>rådet. Vidare säkras inteuppfyllelsen av målet avseende förmåga och färdighet när det gäller utveckling ochutformning av bärverksprodukter och bärverkssystem i andra material än trä.Civilingenjörer in<strong>om</strong> byggteknik eller samhällsbyggnadsteknik med inriktningkonstruktion förväntas enligt vår uppf<strong>att</strong>ning <strong>att</strong> ha utvecklat kunskaper och förmåganär det gäller egenskaper och verkningssätt hos vanliga konstruktionsmaterial,modellering av k<strong>om</strong>ponenter och strukturer i olika material med hänsyn tillmaterialspecifika fen<strong>om</strong>en, simulering av verkningssätt på k<strong>om</strong>ponent- ochstrukturnivå, utveckling och bedömning av konceptuella lösningar för bärandestrukturer, dimensionering och detaljutformning av bärverksk<strong>om</strong>ponenter ochbärande system i olika material för hus och anläggningar. Det är mycket troligt <strong>att</strong>studenter efter examen k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> sakna k<strong>om</strong>petens s<strong>om</strong> arbetsgivare förutsätter börfinnas vid en <strong>civilingenjörsexamen</strong> med benämningen ”Byggteknik med inriktningkonstruktion”.Vår bedömning är <strong>att</strong> säkring av examensmålen in<strong>om</strong> inriktning Skogen och dessprodukter är tillfredställande, men in<strong>om</strong> Byggteknik - konstruktion är otillfredsställande.Säkring av utbildningens kvalitetUniversitetet har en kvalitetspolicy där det framgår <strong>att</strong> ansvaret för kvalitet ochkvalitetsarbete finns på olika nivåer in<strong>om</strong> universitetet, från styrelse till allamedarbetare. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> haövergripande ansvaret för den systematiska kvalitetsuppföljningen. Studenter ochnäringslivsrepresentanter än inblandade i kvalitetsarbetet. Två gånger per år utförs<strong>om</strong>f<strong>att</strong>ande enkätundersökningar med nuvarande och tidigare studenter. Det finnsrutiner för utförande och uppföljning av utbildningskvalitén både på kurs- ochprogramnivå. Kvalitetsarbetet beträffande sambandet studieresultat-examinationinnehållsamlas under temat ”Den gula tråden”.Kvalitetsarbetet är till stor del inriktat på utformning av styrdokument, s<strong>om</strong> <strong>att</strong>kursplaner har en utformning s<strong>om</strong> överensstämmer med lärcentreradundervisningsplanering samt arkivering och utvärdering. För <strong>att</strong> garanterautbildningens kvalitet i ett längre perspektiv är det väsentligt <strong>att</strong> kvalitetsarbetet inte7(8)


ara <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar utformning av styrdokument, sås<strong>om</strong> kursplaner, utan <strong>att</strong> lärare s<strong>om</strong>gen<strong>om</strong>för utbildning engageras i ett kontinuerligt pedagogiskt utvecklingsarbete.Vår bedömning är <strong>att</strong> säkring av utbildningens kvalitet in<strong>om</strong> båda inriktningarna ärtillfredsställande.Samlad bedömningLärosätet har visat på <strong>att</strong> de har tillfredställande lärarkapacitet men <strong>att</strong>lärark<strong>om</strong>petensen in<strong>om</strong> inriktning Byggteknik – konstruktion är otillfredsställande.Forskningsanknytning in<strong>om</strong> ämnen utanför det vetenskapliga kärn<strong>om</strong>rådet,träbyggnad och strukturmekanisk analys anser vi vara bristfällig. In<strong>om</strong> Skogen ochdess produkter ses det även s<strong>om</strong> angeläget <strong>att</strong> större delar av lärarkåren underprofessorsnivån ges möjlighet <strong>att</strong> forska och vidareutvecklas, även <strong>om</strong> k<strong>om</strong>petensenidag bedöms s<strong>om</strong> tillfredställande.Vidare anser vi <strong>att</strong> utbildnings- och forskningsmiljön in<strong>om</strong> båda inriktningarna ärtillfredsställande även <strong>om</strong> det finns ett behov av <strong>att</strong> precisera hur studenterna skak<strong>om</strong>ma i kontakt med forskningsmiljön och <strong>att</strong> det in<strong>om</strong> Byggteknik - konstruktionfinns ett behov av <strong>att</strong> bredda så väl forskning s<strong>om</strong> utbildning.Infrastruktur och säkring av utbildningens kvalitet bedöms s<strong>om</strong> tillfredsställande in<strong>om</strong>båda inriktningarna och utbildningens styrdokument är tillfredställande men börvidareutvecklas främst när det gäller lärandemål och examination.Inriktning Byggteknik – konstruktion bedöms s<strong>om</strong> för begränsad för encivilingenjörsutbildning in<strong>om</strong> ”byggteknik och konstruktion” och medför <strong>att</strong>examensmålen inte säkras. Utbildningen ger studenterna en begränsad förmåga <strong>att</strong>utveckla och utforma produkter i andra material än trä och för andra tillämpningar änhusbyggnader och har därför inte den bredd in<strong>om</strong> inriktning konstruktion s<strong>om</strong> kanförväntas.Förslag till beslutMot bakgrund av ovanstående föreslår vi <strong>att</strong> <strong>Högskoleverket</strong> beslutar <strong>att</strong> inte geLinnéuniversitetet <strong>tillstånd</strong> <strong>att</strong> <strong>utfärda</strong> <strong>civilingenjörsexamen</strong>.Bedömargruppen 20 augusti 2012Anders Roos, Björn Engström, Maria Bremberg, Mikael Hallgren och Mojgan Vaziri8(8)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!