39 Goda exempel på Hållbart byggande ifrån ByggaBoDialogen

39 Goda exempel påHållbart byggandeifrån Bygga-bo-dialogen

Titel: 39 Goda exempel på Hållbart byggande ifrån Bygga-bo-dialogenFörfattare: Bygga-bo-dialogens sekretariat samt respektive aktörUtgivare: Boverket, Bygga-bo-dialogen september 2009Upplaga: 300Tryck Alfaprint AB, SolnaISBN: 978-91-86045-90-6Sökord: Goda exempel, hållbart byggande, Bygga-bo-dialogenPublikationen kan beställas från:Boverket, publikationsservice, Box 534, 371 23 KarlskronaTelefon: 0455-35 30 00E-post: publikationsservice@boverket.seWebbplats: www.boverket.se och www.byggabodialogen.seDenna skrift kan på begäran beställas i alternativa format.© Boverket 2009

39 Goda exempel påHållbart byggandeifrån Bygga-bo-dialogenBoverket september 2009

Innehåll1. AB Svenska Bostäder – Värme från kylaggregat ger spetsvärme................................. 62. Akademiska Hus – Bra blev ännu bättre - från Hus Key till Hus 21............................... 83. Alingsåshem – Miljonprogramsområde byggs om till lågenergihus.............................. 104. Bostads AB Poseidon – Energibesparing med helhetsbild........................................... 125. Bravida – Enkla åtgärder sparar fjärrvärme.................................................................. 146. Electrolux – Diskmaskiner är energisparare................................................................. 167. Familjebostäder Göteborg – Energijägare med besparingar i siktet............................ 188. Folksam – Miljödeklarationen avslöjar materialet i ditt hus ........................................ 209. Gillesvik – Små fastighetsägare gjorde gemensam sak............................................... 2210. Gårdstensbostäder – Delaktighet leder till framgång................................................... 2411. Göteborgs Egnahem – Ökad medvetenhet om lågenergihus ..................................... 2612. Göteborgs stads bostads AB – Nya mål i femårsplaner .............................................. 2813. Göteborgs stad – Dialog på alla nivåer........................................................................ 3014. HSB Riksförbund – Små steg gör stor skillnad............................................................. 3215. Hofors kommun – Tidig dialog gav bättre lösning......................................................... 3416. JM Silverdal – Modern trädgårdsstad med höga krav på miljön................................... 3617. JM:s energihus i Tensta – Energiklokt hus gav mersmak............................................. 3818. Kalmar kommun – Workshop gav snabb programstart................................................ 4019. Landstingsfastigheter Dalarna – Ständig strävanatt spara energi................................ 4220. LB-hus AB – God dialog förbättrar samarbetet............................................................. 4421. Länsförsäkringar AB – Ny mätmetod sparar många miljoner....................................... 4622. Malmö stad – Flagghusen - dialog för ökad hållbarhet................................................. 4823. Miljödepartementet – Utbildningar ökar kompetensen i branschen.............................. 5024. NCC – Ökad efterfrågan på lågenergihus.................................................................... 5225. Naturvårdsverket Naturum – Naturvänligare Naturum med biobränsle........................ 5426. Platzer Fastigheter AB – Ultimatum fick energibolag att vakna till liv........................... 5627. Riksbyggen – Concordia – stilfullt, prisvärt och hållbart............................................... 5828. Riksbyggen – Eriksbergsterassen – energisnålt och grönt.......................................... 6029. Saint-Gobain Isover AB – Framtidens energisnåla koncept är redan här ................... 6230. Skanska i Sverige – Skanska satsar på fastigheter med låg energianvändning.......... 6431. Stockholms stad – Nordvästra Kungsholmen............................................................... 6632. Sweco – Koncept för utveckling av hållbara städer...................................................... 6833. Vasakronan AB – Världens första klimatneutrala fastighets förvaltare ......................... 7034. Vasakronan Novartis – Naturens resurser ger gratis energi......................................... 7235. Veidekke – TellHus – det klimatkloka huset.................................................................. 7436. White arkitekter AB – Idétävling resulterade i en energieffektiv byggnad..................... 7637. WSP Sverige AB – Egenvärmehus – ett koncept som vinner i längden....................... 7838. WSP Sverige AB – Energieffektivt glaskontor i Malmö................................................. 8039. Älvstranden Utveckling AB – Hamnhuset ger sjuttio procent lägre koldioxidutsläpp.... 82

InledningBygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner ochregeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektori Sverige.Genom frivilliga åtaganden vill aktörerna inom Bygga-bo-dialogen nå längreän lagar och regler. Det gemensamma målet är att före år 2025 – inom engeneration – nå en hållbar bygg- och fastighetssektor. Särskilt tonvikt ägnas åttre prioriterade områdena; hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning ocheffektiv resursanvändning.I denna uppdaterade version av rapporten finns ytterligare goda exempel äni tidigare upplaga. Innehållet i boken bygger på Bygga-bo-dialogens aktörersfrivilliga åtaganden och visar på konkreta åtgärder i enskilda byggnader.Bertil PetterssonOrdförande Bygga-bo-dialogens styrgrupp

Projekt inom Bygga-bo-dialogenAB Svenska BostäderVärme från kylaggregat ger spetsvärmeDen värme som produceras av matvaruhandelns kyl- och frysaggregat bordeåtervinnas och användas för uppvärmning av till exempel tilluft och varmvatteni fastigheter i närheten, i stället för att gå rakt ut i luften. På ICA-hallen i Husby ivästra Stockholm har man tagit tillvara värmen genom en speciell lösning.I Husby centrum äger AB Svenska Bostäder en fastighet där detfinns en ICA-hall med kontor och personalutrymmen, en resebyråoch en post. Hela bostadsområdet är en del av 70-taletsmiljonprogram. Ventilationsanläggningen behövde renoveras.Fläktsystemen var gamla och från- och tilluftsfläktarna var separerade,det fanns alltså ingen värmeåtervinning.– På 1970-talet behövdes det inte spara på energin, då var denbillig, förklarar Erik Andersson, VVS ingenjör på AB SvenskaBostäder.Vid renoveringen sattes ett gemensamt aggregat in med roterandevärmeväxlare. Värmen från luften som går ut förs över tillden kyligare luften som går in, värmeåtervinningen blir så högsom 85 procent. Men för att nå 100 procent behövdes ett tillägg,spetsvärme. Den brukar vanligtvis komma ifrån fjärrvärme. Försina frys- och kyldiskar hade ICA i källaren en separat kylanläggning,denna anläggning avgav också värme som alla kylochfrysskåp. Vanligen brukar värmeöverskottet kylas bort medhjälp av kondensorfläktar på yttertaket och så var också fallethär.– Vi kom på att här fanns den spetsvärme vi behövde. I ställetför att elda för kråkorna kunde vi installera en värmeväxlare tilldessa kylmedelsledningar och på så vis ta vara på överskottet.Resultatet blev att hallen inte behövde någon fjärrvärme överhuvud taget.– Spetsen får vi gratis från ICA:s egen kylanläggning. Mendet kräver samarbete med alla berörda.Installationen krävde godkännande av ICA och att kylentreprenörenvar med. Efter samråd kunde installationen göras. Inkopplingenmot ICA:s centrala kylsystem måste utföras skickligtoch snabbt så att inga fördröjningar och svårigheter uppstod.Det betydde att kylanläggningen stängdes av under några timmar.Tidigt på morgonen drog arbetet igång och innan dagen varslut var det färdigt.– Under så kort tid hann matvarorna i kyl- och frysdiskarnainte börja värmas upp, förklarar Erik Andersson.Det tog cirka 14 dagar att demontera det gamla fläktsystemetoch installera det nya tillufts- och frånluftsaggregatet. Om alltinggår som det är tänkt behövs ingen fjärrvärme alls för uppvärmningav tilluften. Istället blir man självförsörjande med värmeför ventilationen i en ganska stor byggnad.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.6

Så löste AB Svenska Bostädersina Bygga-bo-åtagandenbakgrund Husby är en förort väster om Stockholm som ären del av miljonprogrammet från 1970-talet. I centrum finns affäreroch service. Svenska Bostäder äger en hall i centrum därventilationsanläggningen behövde renoveras. Fläktsystemen vargamla och från- och tilluftsfläktarna var separerade. Det fannsalltså ingen värmeåtervinning utan hallen värmdes upp helt ochhållet med fjärrvärme.utmaningar För att inte frys- och kyldiskarna skulle påverkasgällde det att göra en snabb installation. Kylan var avstängd undernågra timmar, och allting gick bra. Bytet av ventilationsaggregatgjordes på drygt två veckor, medan hela installationen togcirka tre månader. I det ingick även omfattande kompletteringarav kanalsystemet.lösningar Vid renoveringen sattes ett gemensamt aggregat inmed roterande värmeväxlare. Men för att nå 100 procent behövdesett tillägg, spetsvärme. Den brukar vanligtvis komma frånfjärrvärme. För sina frys- och kyldiskar hade ICA i sin källareen separat kylanläggning som levererade köldmedel. Denna anläggningavgav också kondensatorvärme, som brukar kylas bortmed hjälp av kondensorfläktar på yttertaket. Kondensatorvärmenborde kunna utnyttjas mer, ansåg Erik Andersson. På allatak runt om i städerna syns kondensorfläktar, men ingen tar varapå den värme som där förs ut i luften. Den borde kopplas in påvärmesystemen och värma framför allt varmvatten, men äventilluft, i stället för att värma uteluften. För det krävs att det inteär för långa avstånd mellan kylaggregaten och de installationersom ska värmas upp.erfarenheter För att projektet skulle lyckas var det nödvändigtatt ha ett gott samarbete med ICA-hallens kylleverantör.Under en längre tid bör också mätas vilken mängd energi somfinns att tillgå i det befintliga kylsystemet, för att kunna planeraatt så effektivt som möjligt utnyttja den gratis energi som fannsatt tillgå. Erik Andersson rekommenderar att logga värdena enmånad under sommaren och en månad under vintern.framtiden En nytt, liknande projekt är på gång på Södermalmi Stockholm. Där ska tilluften värmas av ICA:s egen kylanläggning.Om det visar sig i framtiden att fastigheten inte köps avhyresgästerna, som bildat bostadsrättsförening, kommer ABSvenska Bostäder att investera ytterligare för att maximera värmeåtervinningen.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag och kommuner åtar ossatt göra energi- och miljöhänsyn tillen viktig del av vår strategiska ochoperativa ledning. Vi åtar oss vidareatt kompetensutveckla vår personalsamt att utveckla kvalitetsochmiljöledningssystem så att eneffektiv el- och energianvändningoch en begränsad användning avfossila bränslen uppnås. En godinnemiljö och ett i övrigt miljömössigtriktigt utnyttjande av byggnader,anläggningar och installationssystemska även tillgodoses.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor. Användningenav köpt energi i sektornminskar med minst 30 procent tillår 2025 jämfört med år 2000. Energianvändningenär lägre år 2010än år 1995.ResultatEnergibesparingar. Den nya anläggningenhar inte varit igång i ettår än men statistiken visar att 100procent av energiförbrukningen förventilationen sparas och cirka 65procent av det totala energibehoveti det 2 000 kvadratmeter storautrymmet. Ingen fjärrvärme förbrukasför uppvärmning av tilluften,fjärrvärme förbrukas endast föruppvärmning av radiatorer. Det visaratt Svenska Bostäder bidrar tillmålet om att sänka energiförbrukningenmed 30 procent. Samtidigtinstallerades en kylanläggningför tilluften, som är i drift underde varma sommarmånaderna.Anläggningen är en separat deli ventilationsaggregatet och elenbekostas av ICA.FöretagsfaktaAB Svenska Bostäder grundades1944 och ägs av Stockholms stad.Som Sveriges största bostadsbolaghar bolaget sedan 60 år haften aktiv roll i byggandet och förvaltandetav Stockholm och dessstadsdelar. AB Svenska Bostäderäger och förvaltar 870 fastighetermed 40 000 lägenheter och5 000 lokaler i Stockholm.ProjektfaktaLivsmedelshall med kontor, personalutrymmenoch annan serviceom totalt 2 000 kvadratmeter.KontaktErik AnderssonAB Svenska bostäderBox 95162 12 VällingbyTel. 08-508 37 148Länkwww.svenskabostader.se7

Projekt inom Bygga-bo-dialogenAkademiska HusBra blev ännu bättre - från Hus Key till Hus 21Akademiska Hus arbetar för att skapa utmärkta arbetsmiljöer med minimerad energiåtgång.Hus Key i Linköping togs i bruk år 2000. Där har man uppnått sina mål medråge. Med hus 21 i Karlstad, som invigs hösten 2008, tar man ytterligare ett kliv framåt.Hus Key vid Lärarhögskolan på Linköpings universitet utvaldessom ett lämpligt projekt att utveckla metodiken för utformningav energieffektiva lokaler. Det var ett av de första projekten inomThermiprogrammet med svenskt huvudansvar. Thermiprogrammetär ett EU-program för stöd till forskning och utveckling,med inriktning mot ny energiteknik och dess prövning i praktisktillämpning. Ambitionen var att komma under en energiförbrukningpå totalt 100 kWh/kvadratmeter. Materialet som användsfick inte vara skadligt för människor varken i dag eller i framtiden.Inomhusklimatet skulle upplevas som positivt. Avfalletskulle tas om hand på ett ekologiskt riktigt sätt.Byggnaden domineras av rum som är knutna direkt till utbildningen:grupprum, seminarierum, datorsalar, övningssalar ochaula. 10 procent av ytan är kontorsrum. Huset har tre våningaroch våningshöjden är 3,8 meter. Under mark finns en källarvåningför all teknisk utrustning, som till- och frånluftsaggregat,och undercentraler för fjärrvärme och fjärrkyla. Fönstren bestårav en övre del med solskyddsglas för dagsljus längre in i rummenoch en undre del med klarglas för ljus i rummen nära fasaden.Den undre delen har markiser som solskydd.Med hus 21 vid Karlstad universitet har man tagit utvecklingenännu ett steg längre. Det är byggt som ett partneringsprojektmellan Akademiska Hus och Skanska, som också är en aktör iBygga-bo-dialogen. Målet för den totala energiförbrukningen ärsatt till 100 kWh/kvadratmeter (LOA) efter ett års inkörningstid.Det innebär att Hus 21 kommer att bli mer energieffektivtän Key-huset, speciellt för ”köpt energi”, då Key-huset använde157,2 kWh/LOA för värme och el år 2008.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.8

Så löste Akademiska Hussina Bygga-bo-åtagandenbakgrund Byggnaderna måste utformas så att de får ett lågtenergibehov utan försämringar för dem som arbetar i huset. Samtidigtbör de resurser som avsätts för minskat energibehov vararimliga i förhållande till den energimängd som sparas. Inverkanpå byggnadens totala värme- och elbehov av olika utformningaroch alternativa dimensioneringar har vägts mot byggkostnadengenom LCC-beräkningar med sju procents kalkylränta.utmaningar Relativt omfattande studier har krävts för att fåen totallösning som säkerställer en hög dagsljusfaktor och godabländningsförhållanden utan stor solvärmebelastning. Sådanastudier är speciellt viktiga i en bred byggnad i flera våningar.lösningar Fönsterlösningarna, med en övre del för ljus tillfasad rummens inre och en undre markisskyddad del för ickebländande ljus till fasadnära arbetsplatser är ett resultat av studierna.Detsamma gäller utformningen och omfattningen av taklanterninernaför ljus till byggnadens inre delar. De är glasadeenbart mot norr, vilket ger ett stort infall av diffust ljus och godkontakt i rummen mot gården. För energieffektiva dagsljuslösningarkrävs att den diffusa instrålningen av ljus maximerassamtidigt som direkt instrålning förhindras. En möjlighet till avskärmningarav direkt instrålning bör alltid finnas. Närvarostyrningav belysningen i seminarierum och dagsljusstyrning i korridoreroch ljusgårdar har visat sig energieffektiv. Med hänsyn tillväggkonstruktionen valdes 20 cm isolering. För klimatsystemetvisade sig den mest energieffektiva lösning vara att kontorsrummenfick CAV-system (Constant Air Volyme) med lufttillförselvia fönsterapparatur med värme- och kylbatterier. Seminarierum,hörsalar med flera fick VAV-system med kombinerad CO 2 - ochtemperaturstyrning. Start och stopp sker via rörelsedetektorer.Man använder sig av regenativ värmeåtervinning.erfarenheter Många använder datorer i Key-huset. Det harvisat sig att ljusinsläppet trots allt har varit för stort och man harblivit tvungen att skärma av en del av ljuset.– Dagsljuset är starkare än artificiellt ljus. Idag skulle vi kanskeha gjort det litet annorlunda och skärmat av på ett annat sätt.Men då fanns inte bättre material mot dagsljuset, förklarar StigHoff, Akademiska Hus.framtiden Hus 21 som byggs vid Karlstad universitet har sommål att den totala energiförbrukningen ska bli under 100 kWh/kvadratmeter (LOA). Största delen av den energi som behövsför att värma och kyla byggnaden hämtas från en marklageranläggningdär temperaturdifferensen mellan uteluft och mark tastillvara. Det innebär att man utnyttjar den solvärme som sommartidvärmer upp marken för uppvärmning under vintern. Påsamma sätt används marklagret sommartid, då processen vändsoch överskottsvärmen från byggnaden kyler genom att denskickas ner i marken. Uttaget av värme under vintern är störreän solens uppvärmning av marken under den varma årstiden.Därför skickas värmen från byggnaden under sommaren ocksåner i marken genom kylanvändningen.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att enligt egna,fastställda rutiner utföra LCC-analyservid val av systemutformningav byggnadsverk, tekniska installationeroch större komplement. Därså erfordras, kompletteras LCCanalysernamed livscykelanalyser(LCA) i lämplig omfattning utifråntillverknings- och driftsskedenasbetydelse. Detta gäller såväl vidny- som ombyggnad.Vi företag, kommuner, myndigheteroch verk ska regelmässigt utarbetaoch använda projektspecifika miljöprogramför hållbar utveckling.MålMiljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokalerminskar och senast år 2025sker uppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energi i sektornminskar med minst 30 procenttill år 2025 jämfört med år 2000.Energianvändningen är lägre år2010 än år 1995.Senast år 2005 finns sektorsanpassadinformation som gör det möjligtatt välja bort byggvaror/bygg- konstruktionersom innehåller eller gerupphov till kända hälso- eller miljöskadligaämnen.ResultatStudier av hur byggnaden fungeraroch de krav som ställts på till exempelinneklimat, har uppfyllts utfördesmed detaljerade mätningar2001 och 2002. De visade att kravenpå inneklimat, dagsljus medmera har uppfyllts. Värmebehovetår 2002 var 95,1 kWh/kvm BTA.Jämförelser med de 15 störstabyggnaderna inom campusområdethar visat att Key-huset liggerunder detta medelvärde. År 2008är värmebehovet 73,9 kWh/kvmBTA. Studierna visade att verksamhetenofta pågick till sent på kvällaroch även under helger. Därförhölls ventilationsanläggningen tillatt börja med i full drift dygnet runt.Under mitten av 2002 skedde enbehovsanpassning och driften harändrats så att luftflöden har minskatsunder normal arbetstid. Arbetetfortsätter med att effektiviseraenergianvändningen. Huset harblivit energieffektivt utan att tappafunktion. Sedan dess har AkademiskaHus ambitioner skärpts förHus 21 i Karlstad.Projektfakta för Key-husetYta LOA: 11 138 kvadratmeter.BTA: 15 706 kvadratmeter.Byggherre: Akademiska Hus i LinköpingAB.Övriga medverkande: CIT energymanagement AB, Esbensen rådgivandeingeniører A/S.Byggnaden har projekteterats av:Lund & Valentin Arkitekter AB, MWByggtekniska AB, Andersson &Hultmark AB, KM Elteknik ABFöretagsfaktaAkademiska Hus äger, bygger ochförvaltar lokaler för universitet ochhögskolor och finns på 33 orter iSverige fördelade i sex regionbolag.KontaktStig HoffAkademiska Hus ABBox 482401 27 GöteborgTel. 031-632413Länkwww.akademiskahus.se9

Projekt inom Bygga-bo-dialogenAlingsåshemMiljonprogramsområde byggs om till lågenergihusNär 300 lägenheter i området Brogården i Alingsås byggs om får de mycketlägre energiförbrukning genom en rad åtgärder. Ett tvåårigt förberedelsearbeteligger bakom den genomgripande ombyggnaden, som grundar sig i ett helt nyttangreppssätt där ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ingår.Brogården är ett typiskt 1970-talsområde med industriellt byggdaflerfamiljshus. Husen hade uppvisat flera tekniska brister, ochför att avhjälpa dem var en radikal ombyggnation nödvändig.Alingsåshem har sedan flera år arbetat med ett miljöledningssystem,som visade att man nått vägs ände med de befintligasystemen. Analysen av hela området och projekteringen av ombyggnadenär klar. Ombyggnaden av de första 18 lägenheternablev klar den februari 2009.– Vi har fått lära oss nya angreppssätt, berättar Ing-MarieOdegren, vd för Alingsåshem.Tre aspekter: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ärviktiga för hela arbetet. Ombyggnaden ska leda till så låg energiförbrukningsom möjligt. Hyresgästerna ska få möjlighetatt påverka sin energianvändning när det gäller varmvatten ochhushållsel. Hyreshöjningarna ska i framtiden hålla sig på en rimlignivå. Grunden är ett långsiktigt hållbarhetstänkande.– Vi lånar av framtiden och gör ganska stora investeringarsom på sikt leder till lägre driftskostnader.Målet är att energiförbrukningen ska sänkas från 216 kWh/kvadratmeter till 92, och det målet ska nås redan det första året.Husen har fått nya ytterväggar, som är väl isolerade. I lägenheternafinns inga radiatorer, utan en värmeväxlare i varje lägenhetvärmer upp den ingående luften med värmen från luften som gårut med hjälp av två små fläktar.– Tio dygn om året i genomsnitt behövs tillskottsvärme. Denfår vi med hjälp av en liten fjärrvärmeslinga, där värmen kommerfrån biobränsle.De boende kan följa hur mycket energi och varmvatten de använder,vilket också sänker förbrukningen. Utbyte av vitvarornatill moderna och energisnåla ger dessutom resultat.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.10

Så löste Alingsåshem sinaBygga-bo-åtagandenbakgrund Alingsåshem har under mer än åtta år årligen revideratmålen i sitt miljöledningssystem för driften. Så småningomhar taket nåtts med de befintliga systemen. Tekniska brister ihusen har gjort att man inte har kunnat gå längre utan att inomhusklimatetförsämrats. Nu var ett radikalt ingrepp nödvändigt.– Vi har följt forskning och utveckling och andra faktorerunder resans gång. Det har hjälpt oss att arbeta fram det nyaangreppssättet, berättar Ing-Marie Odegren.Miljonprogramsområdena byggdes enkelt, rationellt och industriellt.Det finns många sådana områden runt om i Sverigeoch husen ser ungefär likadana ut. Därför har intresset frånandra fastighetsägare för Brogården-projektet blivit så stort. På1980-talet byggde man burspråk och utbyggnader, som bröt avmot 1970-talshusens enkelhet. Men det är enkelheten i arkitekturensom har inspirerat vid ombyggnaden.– Vi behåller det som är kvalitet och åtgärdar bristerna, berättarIng-Marie Odegren.Hyresgästerna har medverkat i arbetet genom att påpeka bristeri boendet. Under den genomgripande ombyggnaden evakuerashyresgästerna.utmaningar Det nya angreppssättet med helhetstänkande, därbåde den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarheten ingår,har varit den stora utmaningen. Det angreppssättet har funnitsmed i varje beslut.lösningar Lägenheterna i 1970-talsområdena består mest avtvåor och treor, någon enstaka fyra finns. Det har man sett somen kvalitetsbrist, för så ser inte dagens behov ut. För att åtgärdaden bristen har alltså en del lägenheter slagits ihop till större.Plan två och tre i de ombyggda husen får ombyggnadsnivå enligtbyggreglerna, medan plan ett får nybyggnadsnivå med tillexempel lite större badrum.– Det gör vi för att äldre människor ska kunna bo kvar. Dåmåste lägenheterna vara tillgängliga för dem också, säger Ing-Marie Odegren.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag och kommuner åtar ossatt göra energi- och miljöhänsyn tillen viktig del av vår strategiska ochoperativa ledning. Vi åtar oss vidareatt kompetensutveckla vår personalsamt att utveckla kvalitetsochmiljöledningssystem så att eneffektiv el- och energianvändningoch en begränsad användning avfossila bränslen uppnås. En godinnemiljö och ett i övrigt miljömässigtriktigt utnyttjande av byggnader,anläggningar och installationssystemska även tillgodoses.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälftenav energibehovet över åretfrån förnyelsebara energikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört med år2000. Energianvändningen är lägreår 2010 än år 1995.FöretagsfaktaAlingsåshem är ett kommunalt bostadsbolagmed 32 anställda. Detäger och förvaltar 3 400 lägenheter.Årligen bygger bolaget cirka 50nya lägenheter.KontaktIng-Marie OdegrenAlingsåshemBox 146441 23 AlingsåsLänkwww.alingsashem.seerfarenheter Företaget har förvärvat ny kompetens tack varehelhetstänkandet, där inte minst den tekniska kunskapen varitviktig.11

Projekt inom Bygga-bo-dialogenBostads AB PoseidonEnergibesparing med helhetsbildMed hjälp av ett kvalitetsledningssystem för energi- och innemiljöarbete kanproblem upptäckas och avhjälpas innan de växer sig stora samtidigt som energiförbrukningensänks. Själva finessen med systemet är det parallella arbetet.I ledningssystemet finns åtta parametrar som styr innemiljöarbetet.De handlar om termisk komfort, luftkvalitet, fukt, tappvarmvatten,belysning, buller, elektriska och magnetiska fält ochradon. De fyra första parametrarna förändras över tid och kontrollerasdärför varje år. De sista fyra kontrolleras i regel enbartnär man gör en grundlig första undersökning (GFU) av hela fastigheten,inte bara lägenheterna. Då kontrolleras alla parametrari lägenheterna och även vinden, källaren, fönster och dörrar. Vidklagomål från hyresgästerna eller vid andra indikationer på problemi innemiljön görs kontroll av samtliga parametrar. Alla åttaparametrarna har olika funktionskrav som ska uppfyllas.– Vårt mål är att alla våra lägenheter ska uppfylla dessa värden.När vi bygger nytt skärper vi kraven ytterligare, berättarLena Medby, Bostads AB Poseidon.Vinsten med att arbeta parallellt med frågorna är att man undvikeren försämring av innemiljön på grund av energiåtgärderna.Det kan till exempel hända att en lägenhet upplevs som kall närenergianvändningen optimeras. Genom årliga kontroller av enfemtedel av lägenheterna säkerställs den termiska komforten.Viss hänsyn måste dock tas till husets ålder. Exakt samma funktionskravkan inte ställas på ett hus från början av 1900-taletsom på ett nytt. Däremot tar man med parametrarna när husetbyggs om och försöker i görligaste mån uppfylla alla nya krav.En rasslande spårvagn går inte att flytta, däremot kan fönstretbullerdämpas.Systemet är i dag färdigt och har resulterat i en handbok somfinns tillgänglig för alla medarbetare i företagets intranät. Närdet gäller energianvändningen är målet en minskning med femprocent varje år.Det når man genom olika åtgärder. Framför allt har företagetjobbat med att optimera de befintliga anläggningarna och att anslutaalla tekniska system till en datoriserad övervakning. Detgör att bland annat värme och ventilation i alla fastigheter kanbevakas och styras från en och samma dator.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.12

Så löste Bostads AB Poseidonsina Bygga-bo-åtagandenutmaningar Det var en utmaning att få den egna personalen attändra sitt arbetssätt och att arbeta mer med energifrågorna. Varjefastighet kan lätt övervakas via dataprogram och system somsamtliga berörda har tillgång till. Bland annat har vi ett uppföljningsverktygför all energistatistik. Initialt har konsulter jagatenergianvändningen, men sedan gäller det att den egna personalenbevakar och följer upp för att upprätthålla den goda nivån.Hittills har företaget jobbat med att optimera den befintliga fastigheten.Nu gäller det att bibehålla den goda driften av fastigheternaäven i framtiden. Driftoptimeringar har en tendens att glidatillbaka in i en högre energianvändning om man inte är där ochövervakar och efterjusterar. För att klara fortsatt minskad energianvändningmåste företaget börja jobba mer med fastigheternasklimatskal. Det innebär stora investeringar för till exempel byteav fönster eller tilläggsisolering av fasad. Lönsamheten är intelika god när det gäller sådana åtgärder. Det är en stor utmaningatt klara den ekvationen.lösningar Bostads AB Poseidon försöker genom uppföljningsmötenen gång i månaden granska arbetssättet och utvecklingenför att fokusera på de problem som uppstått under tiden.Trots hög arbetsbelastning måste utvecklingen följas. Man måsteligga ett steg före problemen.erfarenheter Små läckage och andra byggfel har upptäcktsgenom systemet. De har kunnat stoppas i tid innan de vuxit tillstora problem och skador. Bland annat har begynnande vattenskadorkunnat stoppas på ett tidigt stadium. Det finns inga siffrorpå de besparingar som är gjorda, men Lena Medby tror att de ärbetydande. Hon är nöjd med att företaget engagerat sig i Byggabo-dialogen.– Samarbetet inom Bygga-bo-dialogen har gett mycket i formav bollplank och utbyte av idéer med andra aktörer. Om vi intedeltagit hade vi inte använt LCC, som vi nu börjat använda i tvåprojekt. Vi hade heller inte blivit inbjudna att ingå i MILPARE-NA-projektet, som gett oss en naturlig input från forskningen ivårt ombyggnadsprojekt, säger Lena Medby.framtiden Ett hus i ett miljonprogramsområde renoveras till attbli ett lågenergihus. Huset är ett fyravånings punkthus med 16lägenheter. Projektet befinner sig ännu på utredningsstadiet, såinga systemlösningar är klara.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att analyserafunktioner, delsystem och byggnadsverkutifrån helhetssyn ochlivscykelperspektiv.Vi företag och kommuner åtar ossatt göra energi- och miljöhänsyn tillen viktig del av vår strategiska ochoperativa ledning. Vi åtar oss vidareatt kompetensutveckla vår personalsamt att utveckla kvalitetsochmiljöledningssystem så att eneffektiv el- och energianvändningoch en begränsad användning avfossila bränslen uppnås. En godinnemiljö och ett i övrigt miljömässigtriktigt utnyttjande av byggnader,anläggningar och installationssystemska även tillgodoses.Vi företag, kommuner, myndigheteroch verk ska genom utbildningbygga upp och höja kompetensenhos vår personal beträffande sambandmellan byggnadsverk, tekniskainstallationer, komponenter ochverksamheter. Detta gäller såvälinom driftsorganisationen som vidköp av tjänster.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.ResultatFöretaget har fått mer nöjda hyresgästeri takt med att resultatetfrån uppföljningen av innemiljöparametrarnaförbättrats. Däremotfinns det ett visst missnöje hoshyresgästerna med låga rumstemperaturer.Kostnaden för energianvändningenhar minskat med 25 miljonerkronor om året och dennormalårskorrigerade fjärrvärmeanvändningenhar sänkts till 154kWh/m 2 . Det innebär att sedanslutet på 1990-talet har energianvändningenför värme och varmvattenminskat med 18 procent.Det visar att Bostads AB Poseidonbidragit till målet om 30 procentsänkt energiförbrukning.FöretagsfaktaBostads AB Poseidon äger ochförvaltar 23 500 lägenheter i Göteborg.Företaget ägs av Göteborgskommun.KontaktLena MedbyBostads AB PoseidonBox 146424 21 AngeredTel 031-332 11 51lena.medby@poseidon.goteborg.seLänkwww.poseidon.goteborg.se13

Projekt inom Bygga-bo-dialogenBravidaEnkla åtgärder sparar fjärrvärmeÄven i den dagliga driften av en fastighet kan det finnas energibesparingar attgöra, som är tämligen enkla att införa men som ändå ger återbetalning i formav lägre energikostnader. Ett exempel på driftoptimering av ett befintligt hus ärSunderbyns sjukhus, som ligger vid kusten mellan Luleå och Boden.Sunderbyns sjukhus har en total yta på 88 000 kvadratmeter ochalla specialiteter inom medicin och psykiatri. Byggnaden utsågstill ”Årets hus 1999” i en tävling anordnad av den svenska facktidskriftenByggindustrin. I motiveringen nämns framför alltdet gedigna miljötänkandet som genomsyrat hela processen alltfrån planeringsstadiet. För två år sedan fick installations- ochservice företaget Bravida ett driftavtal med sjukhuset.– Vi började med att undersöka vilka möjligheter det fannsatt göra driften mer energieffektiv. Vi försökte identifiera problemen,inte bara planlöst gå runt och skruva lite, berättar BjörnSvedberg, Bravida.En analys av luftflöden från fläktar till och från fastigheteninledde arbetet. Frågan löd hur stort är flödet och hur mycketbehövs för att behålla de krav och regler som gäller för sjukhus?Det visade sig att det fanns en hel del besparingar att göra genomatt sänka luftflödet.– Vi gick igenom hur det såg ut i rum efter rum och undersöktevad vi kunde göra. Vi började för det mesta med en försiktigsänkning.I vissa rum behövde ventilationen höjas för att ge ett gottinom husklimat, men generellt var flödet överdimensionerat.Tack vare inventeringen gick det att spara både elektricitet ochenergi genom att hastigheten i luftombytet sänktes. Detta förfarandehör egentligen inte till drift och skötsel av en fastighet,men arbetet med driftoptimering har gjorts allteftersom och harblivit en del av rutinerna.– Vi hade inte något klart definierat mål men vi ville göraenergibesparingar och vi har också nått resultat, säger BjörnSvedberg.En analys av siffrorna från de två senaste åren, jämfört medförbrukningen tidigare år, visar att besparingen enbart i fjärrvärmeligger på 2 400 megawattimmar. Elförbrukningen har ännuinte analyserats. Det är i det här fallet kunden som gör besparingen,inte Bravida.– Men självklart får landstinget en mer positiv bild av oss genomdet här arbetssättet, förklarar Björn Svedberg.Bravida började alltså med att undersöka ventilationen mendet finns också andra områden att arbeta med. Alla utrymmeni ett sjukhus behöver till exempel inte vara uppvärmda till 23grader. Vissa korridorer och väntrum kan kanske få en sänkttemperatur. En översyn av belysningen ska också göras. Då undersökerman om ett utrymme måste vara upplyst, hur länge ochhur mycket ljus som behövs.– Det är enkelt att skruva ur en lampa eller ta bort armatur.I vissa fall kan armaturerna flyttas. På så sätt går det att sparaenergi men neddragningarna får naturligtvis inte påverka inomhusklimatetnegativt, tillägger Björn Svedberg.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.14

Så löste Bravida sinaBygga-bo-åtagandenBakgrund När sjukhuset byggdes på 1990-talet ansågs det varaultramodernt och helt igenom miljövänligt enligt den tidens tankaroch teknik. Trots detta fanns det energibesparingar att göramed ganska enkla medel visar Bravidas arbete. Ett byte av fläktochvärmesystem var inte ekonomiskt motiverat.utmaningar När det inte finns en beställning på åtgärder förenergibesparingar kan det vara tveksamt att genomföra en sådanmen det går ju att begära fastighetsägarens tillstånd. Själva analysenvar inte svår att utföra.– Det handlar i grunden om enkla saker, som man lätt glömmerbort att göra i vanliga fall, säger Björn Svedberg.lösningar Det kan bli dyrt att byta ut hela tekniska installationereller göra stora ombyggnader av energisystem i en äldre fastighet.Även en insats som ligger på en lägre teknisk nivå kan gegoda resultat trots att den är enkel att tänka ut och genomföra.erfarenheter Om en befintlig installation är i dåligt skick måsteman överväga vilka insatser som blir bäst. I en större fastighetkan man nå bättre resultat om man byter ut ett helt fläktaggregat.Om den ger en god värmeåtervinning kan stora investeringaråterbetalas inom en relativt kort tid. Dessutom blir installationenlättare att styra.– Äldre installationer kan vara svåra att finjustera. Maskinermed rörliga delar blir slitna och får sämre verkningsgrad efterett antal år. Ett modernt fläktaggregat sparar el och kan i mångafall återvinna värme – en övervägning när man räknar på installationskostnaderna.Energieffektivitet gagnar både fastighetsägare och miljönplus att husets värde ökar. Björn Svedberg skulle gärna vilja rekommenderasolpaneler, men det är svårt att föreslå kundernaeftersom de är dyra i dagsläget. Det behövs en enorm besparingför att motivera installation av sådana.– Det är lite av ett Moment 22. Det behövs storskaliga beställningarför att tekniken ska utvecklas. Men de görs inte i dag föratt det är för dyrt, säger Björn Svedberg.Åtaganden inomBygga-bo-dialogen4.3 - under de närmaste 5–10 årenuppnå ”Den goda driften” (DGD),så att den befintliga installeradetekniken utnyttjas optimalt.4.5 - pröva system för en kvalitetssäkraddrift för att uppnå en sundinomhusmiljö,– vid upprättande av hyresavtaleftersträva en precisering av denerbjudna innemiljöns luftkvalitetoch komfort,– erbjuda kunder avtal som styrmot miljöhänsyn och energihushållningt. ex. genom att erbjudahjälp med energiplanering och förbättradenergistatistik4.6 Bygga upp och höja kompetensenhos vår personal om sambandmellan byggnadsverk, tekniskainstallationer, komponenter ochverksamheter. Detta gäller såvälinom driftsorganisationen som vidköp av tjänster. Vi skall vid upphandlingställa höga krav på sådankompetens hos leverantörer, projektöreroch installatörer.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen.Senast år 2015 erhålls mer änhälften av energibehovet över åretfrån förnyelsebara energikällor.Användningen av köpt energi i sektornminskar med minst 30 procenttill år 2025 jämfört med år 2000.Energianvändningen är lägre år2010 än år 1995.ResultatEnergibesparingHittills är endast besparingarnavad gäller uppvärmning analyserade.Besparingarna i fjärr värmeförbrukningär 2 400 MWh underen tvåårsperiod. Det är 10 procentlägre årsvärmeförbrukning än ursprungsvärdet10 954 MWh/år.Tilldet kommer elbesparingar närfläktarbetet minskar.Det är ännu ingen som har klagatpå att inomhusklimatet har blivitsämre eller att det blivit kallarei utrymmena, utan alla verkar varanöjda.FöretagsfaktaBravida är ett entreprenadföretagsom tillhandahåller installationeroch drift av ventilationsanläggningar,vvs och elektricitet. Företageterbjuder också konsulttjänsterinom samma områden.KontaktBjörn SvedbergBravida Sverige ABMikrofonvägen 28126 37 HägerstenTel. 070-672 55 23Länkarwww.bravida.sewww.nll.seframtiden I samarbete med Siemens building technologyutförs just nu ett epc-projekt (energy performance contracting)tillsammans med fastighetsföretaget Micasa, som drivervård- och behandlingshem samt äldreboende om totalt 800 000kvadrat meter.15

Projekt inom Bygga-bo-dialogenElectroluxDiskmaskiner är energisparareFortfarande är det många som tycker att en diskmaskin är en lyxprodukt. ”Jagdiskar så gärna efter maten”, säger man och menar att det är onödigt med diskmaskin.Det går ju så bra ändå. Men Electrolux kan tillsammans med Konsumentverketvisa att installation av diskmaskin är en sparbössa för fastighetsägaren.Konsumentverket har tagit fram siffror som visar att en familjom två vuxna och två barn i genomsnitt använder 30 000 litervatten om året till att diska för hand. Av dessa är 19 000 litervarmvatten. Mätningarna är baserade på blandad disk, ömsomi balja, ömsom under rinnande vatten. Siffran är ett medeltal.Om familjen i stället skulle diska med en modern och effektivmaskin skulle de använda 3 500 liter varmvatten om året. Detger en besparing på 1 430 kronor och lika många kWh om åretper lägenhet.Det allmännyttiga bostadsbolaget Lulebo i Luleå började2008 installera diskmaskiner som standard i trerumslägenheteroch större i samband med ett rotprojekt i området Kallkällan.Kallkällan har totalt 450 hyreslägenheter. MKB i Malmö är ettallmännyttigt bostadsföretag som förvaltar över 21 000 lägenheter.Efter ett års diskussioner med Electrolux har styrelsen beslutatatt installera diskmaskiner i mellan 500 och 800 lägenheter.– Två år efter installationen är investeringen en sparbössa förföretaget, säger Malte Hult, Electrolux.MKB ska samtidigt installera individuella vattenmätare ivarje lägenhet för att undersöka hur mycket vatten som användsoch för att kunna debitera vattenförbrukningen individuellt.Samtidigt installeras vattenmätare också i lägenheter utan diskmaskin.– Vi tror att utfallet blir så positivt att diskmaskin blir standardi nybyggda fastigheter, säger Malte Hult.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.16

Så löste Electrolux sinaBygga-bo-åtagandenutmaningar Electrolux tycker att det har varit svårt att övertygafastighetsägare om att siffrorna faktiskt är riktiga. Siffran 30 000liter vatten per år vid handdisk har verkat orealistiskt hög tyckermånga. De har också varit skeptiska till att en diskmaskin verkligenförbrukar mindre vattenmängder än handdisk. Electroluxhar under drygt ett år medvetet bearbetat bland andra MBK ochvisat underlag från Konsumentverket, som i svart på vitt visaratt en installation av en diskmaskin verkligen kan bli en energibesparing.Det finns dessutom ett motstånd hos fastighetsägaremot att installera ”våta produkter”, som tvätt- och diskmaskiner.Men befarar vattenskador som kan bli kostsamma. Men idag har maskinerna slangar av hållbart material, dessutom finnsöversvämningsskydd och läckagebrickor, som samlar upp eventuelltläckage.lösningar Nya, effektiva diskmaskiner sparar energi om manjämför med hur mycket varmvatten som går åt vid handdisk.Speciellt om diskmaskinens vattenintag kommer från varmvattenledningeni fastigheten. Men det gäller bara om vattnet värmsupp av fjärrvärme. Diskmaskinen måste vara fullastad när densätts igång för att energibesparingen ska bli optimal. Efter två årär investeringen i en diskmaskin betald och fastighetsägaren kanspara pengar på lägre energianvändning. Produkter ur sortimentetElectrolux Green Range är utformade för att följa strängastestandarder när det gäller energi- och vatteneffektivitet.erfarenheter Det kan vara svårt att övertyga om att en diskmaskininte är en lyxprodukt och att miljöboven i stället är densom diskar för hand. Electrolux tror att diskmaskiner blir standardi hyreslägenheter om några år när fler fastighetsägare inseratt en diskmaskin faktiskt är en energibesparing och på sikt ensparbössa.framtiden Det allmännyttiga bostadsbolaget MKB i Malmöska installera diskmaskiner i 500 - 800 lägenheter.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att analyserafunktioner, delsy-stem och byggnadsverkutifrån helhetssyn ochlivscykelperspektiv.Vi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att enligtegna, fastställda rutiner utföraLCC analyser vid val av system– utformning av byggnadsverk,tekniska installationer och störrekomplement. Där så erfordras,kompletteras LCC-analyserna medlivscykelanalyser i lämplig omfattningutifrån tillverknings- och driftsskedenasbetydelse. Detta gällersåväl ny- som ombyggnad.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.ResultatEnergibesparingGenom att installera en energisnåldiskmaskin kan fastighetsägarenspara 1 430 kronor om året i energikostnaderper lägenhet, vilketmotsvarar 80 % jämfört med handdisk.En miljökonsult som MKB anlitathar visat att det blir optimalenergibesparing om diskmaskineninte ansluts till kallvattnet, utan tillvarmvattenledningen. Detta underförutsättning att varmvattnet värmsupp med fjärrvärme. MKB kommerförmodligen att ansluta diskmaskinernatill varmvattenledningarna.ProjektfaktaFrån 2008 installerar bostadsbolagetLulebo diskmaskiner vid renoveringenav området Kallkällan.I Malmö ska mellan 500 och 800lägenheter i MKB:s bestånd utrustasmed diskmaskin.FöretagsfaktaElectrolux tillverkar hushållsapparateroch maskiner för professionellanvändning. Företaget säljer40 miljoner produkter i 150 länderoch har 56 000 anställda.KontaktAnnika KühnerAB Electrolux105 45 StockholmTel: 08-738 65 50annika.kuhner@electrolux.seLänkarwww.electrolux.sewww.mkbfastighet.sewww.lulebo.se17

Projekt inom Bygga-bo-dialogenFamiljebostäder GöteborgEnergijägare med besparingar i siktetFamiljebostäder i Göteborg kartlägger i samarbete med externa konsulter ochentreprenörer hela sitt bestånd i jakten på energitjuvar. Inget lämnas åt sitt öde,alla funktioner undersöks. Genom den systematiska kontrollen ska energianvändningensänkas och stora vinster nås, både miljömässigt och ekonomiskt.Energi- och miljöfrågor såväl som energiåtervinning engagerarFamiljebostäder i Göteborg AB mer än någonsin. Företaget driveren rad projekt på egen hand eller tillsammans med de andraföretagen i allmännyttan i Göteborg och samverkar med andraaktörer i Bygga-bo-dialogen kring till exempel LCC-analyseroch utvecklingsfrågor. Energijägarna startade i mars 2009, fortsättertill årsskiftet och är redan på god väg mot målet.– Prognosen visar att vi når vårt mål. Energianvändningenhar minskat rejält under de här månaderna, säger Harald Pleijel,Familje bostäder.Cirka åtta externa konsulter och entreprenörer ingår i olika arbetslagoch arbetar för att minska energianvändningen. Det handlarom driftoptimering av byggnader, och jägarna tittar på ventilation,värmesystem, elektricitetsanvändning och varm- och kallvattenförbrukning.Alla byggnader analyseras utifrån dessa parametrar.Flera kompetenser arbetar tillsammans för att nå bästa resultat.Den externa projektledningen styr projekten tillsammans medinterna drifttekniker och energicontrollers. Tillsammans analyserarde siffrorna och de senaste årens energistatistik för att beslutavilka byggnader som står på tur för att åtgärdas.Bovärdar, distrikttekniker och distriktschefer hjälper till att tafram byggnader som bör undersökas. Samtidigt som energijägarnagör sitt jobb datoriseras 339 undercentraler för fjärrvärmen.– Efter sommaren ska vi datorisera en undercentral per dag.Det är ett omfattande projekt, men det ger oss möjlighet att bliännu mer offensiva i vårt arbete.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.18

Så löste Familjebostäder Göteborgsina Bygga-bo-åtagandenBakgrund Husen i Familjebostäders bestånd är byggda från1850-talet till början av 2000-talet. Äldst är landshövdingehuseni Majorna och Kungsladugård med 7 000 lägenheter. De husenär dessutom klassificerade som skyddsvärda. Många hus från1940- och 1950-talen är i behov av energiöversyn, liksom de frånmiljonprogrammets dagar. Även hus från början av 2000-talethar visat sig ha brister. Projektet har hittills berört främst de östrastadsdelarna i Göteborg, som Bergsjön, Kortedala, Eriksbo, centrum,Hisingen och Högsbo.utmaningar Med Bygga-bo-dialogen har miljöfrågorna hamnati fokus och diskuteras alltmer inom Familjebostäder. Den storautmaningen är att få alla system att fungera optimalt i det storabeståndet om 18 000 lägenheter.lösningar Energijägarna hittar löpande fel i anläggningarna.En stor del av felen hittas när de kontrollerar funktioner som liggerinlagda i styrsystemen eller att de indata som styr är riktiga.Ett fel är till exempel att pumpar finns i drift även när det inteär eldningssäsong, trots att funktioner mot detta är installerat. Iflera fall har felet berott på att man i samband med byte till nyapumpar inte längre får styra start och stopp via kontakter, utanmåste starta och stoppa pumpen digitalt. Även styrventiler sominte stänger helt när de ska, förekommer.I takt med att systemen blir alltmer komplicerade får förhållandevissmå fel stora konsekvenser. Detta gäller framför alltventilationssystem som hanterar stora mängder energi. Ett såenkelt fel som en missvisande tryckgivare kan innebära förödandekonsekvenser för energianvändningen. Tanken medenergijägarna har varit att komplettera den egna organisationenmed personer som är experter på att hitta vanliga fel och att seanläggningarna med andra ögon. Samtidigt bidrar det till att ökaintresset för energianvändning hos den egna personalen, när nyaerfarenheter och kunskaper om de egna systemen finns. Sammanfattningsvishandlar det om att se hela byggnaden som ettsystem där inget är starkare än den svagaste länken.erfarenheter Familjebostäder ar de senaste åren arbetat medatt utveckla sin driftsorganisation som mer tydligt ska fokuserapå driftsoptimering och förebyggande planering. Nu byggs enny struktur för att sätta Familjebostäder på kartan över företagsom aktivt arbetar med energi- och miljöfrågor. Harald Pleijeltycker det är positivt att Bygga-bo-dialogen driver på och sätterpress på prestationerna.framtiden Det finns fortfarande många insatser kvar att genomföraför att minska energianvändningen. Familjebostäderarbetar tillsammans med många aktörer i utvecklingsprojekt föratt introducera ny- och framtida energiteknik framför allt i denbefintliga bebyggelsen.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att formuleraegna mål och planer på fastighetsnivåför att under de närmaste5–10 åren uppnå ”Den goda driften”(DGD) vilket innebär att viorganisatoriskt och tekniskt skasäkerställa att den befintliga installeradetekniken utnyttjas optimalt.Att under de närmaste 10-15 årenintroducera ”Ny energiteknik”(NET) vilket innebär att vi i vårtfastighetsbestånd, framför allt isamband med planering av ombyggnadsåtgärder,systematisktska pröva möjligheterna att utnyttjany teknik. Att under de närmaste25 åren introducera ”Framtida energiteknik”(FET) vilket innebär attvi redan i dag åtar oss att praktisktpröva möjligheten att införa sådanenergiteknik som fortfarande är underutveckling.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.ResultatEnergieffektiv förvaltningÅr 2007 var energiförbrukningen161,8 kWh/kvadratmeter, målet äratt komma ner till 156 kWh/kvadratmeterunder 2008. Energimängdenmotsvarar en årlig förbrukning i 400genomsnittsvillor. Resultatet för år2008 blev över förväntan: 153 kwh/kvadratmeter. Energipriset ligger idag på 0,64 öre. 2020 beräknasanvändningen ligga på 100 kWh/kvadratmeter.Tekniska lösningarEn del av pumparna för frånluftsvärmentogs ur drift när det integick att få dem att fungera tillfredsställande.Nu finns det betydligtbättre teknik och pumparna kangå igång.MiljöklassTvå byggnader ska miljöklassas.Det är ett hus i Bergsjöns centrum,som är byggt under miljonprogrammetpå 1970-talet och sedanbyggts om och tilläggsisolerats under1986, och ett hus i Björkekärrsom är byggt i mitten av 1980-talet.Miljöklassningen blir klar underhösten. I samband med att manklassificerar byggnaderna kommeräven energideklarationer genomföras.FöretagsfaktaFamiljebostäder i Göteborg ABäger och förvaltar drygt 18 000hyreslägenheter i Göteborg. Omsättning2007: 1 014 Mkr. Antal anställda2007: 233. Familjebostäderingår i Förvaltnings AB Framtiden,helägd av Göteborgs Stad.ProjektfaktaKonsultföretag och entreprenörersom medverkar: ECIS, ÅF, PICON,VVS Kontroll AB, Canmera, Ventilationskontroll,Göteborg EnergiKontaktHarald PleijelMattias PetterssonFamiljebostäder i Göteborg ABBox 5151402 26 GöteborgTel. 0761-18 35 63Tel. 0706-57 30 17Länkarwww.familjebostader.goteborg.se19

Projekt inom Bygga-bo-dialogenFolksamMiljödeklarationen avslöjar materialet i ditt husFolksam har arbetat med miljöfrågor i många år, och det blev därför naturligt förföretaget att gå med i Bygga-bo-dialogen när den startade. Ett av de långsiktiga miljöarbetenahandlar om Byggmiljöguiden. Där finns de byggprodukter som finns i handelnoch deras miljöpåverkan listade. En utveckling av guiden blev Miljödeklarationen.Varje år inträffar vattenskador, bränder och andra olyckor i husoch hem runt om i Sverige. Det är försäkringsbolagen som tarhand om skadorna och beställer reparationsarbetet. Folksam reparerar28 000 byggskador varje år till ett värde av 800 miljonerkronor och är på så sätt stora förbrukare av byggmaterial. Av de28 000 skadorna är 16 000 vattenskador.Byggmiljöguiden blev ett sätt att styra in hantverkare och försäkringstagaremot de mer miljövänliga byggmaterialen. Mestär det golv, skivor, lim, spackel, isolering och färger som användssom material vid reparationerna.– I Byggmiljöguiden går vi igenom allt byggmaterial och miljödeklarerardet, berättar Karl-Eric Larsson, Folksam.Materialen finns nu förtecknade i guiden och är markerademed gröna, gula eller röda prickar efter deras miljövänlighet.På så sätt blir det ett enkelt system för konsumenterna att förstå,eftersom de ofta är okunniga om skillnaderna mellan olika material.Konsumenterna rekommenderas att använda material medgrön prick framför gul eller röd. Om en kund till exempel vill haen plastmatta i badrummet rekommenderar Folksam linoleum,vilket är bättre från miljösynpunkt, och är också berett att stå förmellanskillnaden i pris.Alla de cirka 200 byggentreprenörer som Folksam har avtalmed har utbildats så att de väljer rätt material när de river ochbygger nytt. Kunden får också Byggmiljöguiden så att han ellerhon vet vilka material som finns i huset.För att utveckla guiden gjordes Miljödeklarationen som lämnasöver till kunden efter reparationen. I deklarationen finnsuppgifter om vilken typ av spånskiva, spackel, färg och så vidaresom har använts. När husägaren ska sälja huset kan presumtivaköpare få information om vilka material som finns i väggar, takoch golv.– Kunderna tycker att deklarationen är intressant, och vi fårchans att prata om vårt miljöarbete med dem, berättar Karl-EricLarsson.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.20

Så löste Folksam sinaBygga-bo-åtagandenBakgrund Byggmiljöguiden startade för drygt tio år sedan. Allabyggentreprenörer och deras underentreprenörer kallades in fören tvådagars utbildning. För många var det ett uppvaknande imiljöfrågorna, anser Karl-Eric Larsson.– Nu finns det ett engagemang bland entreprenörerna, och detmaterial som vi rekommenderar finns i de hus vi reparerar. Helabyggindustrin har svängt under dessa tio år.Miljödeklarationen blev ett naturligt steg vidare. EftersomFolksam är ISO-certifierat blir deklarationen en del av de ständigaförbättringar som certifieringen kräver.utmaningar Konsumenter är sällan bekanta med byggmaterialoch eventuell miljöpåverkan. För att göra det enkelt för konsumentenatt välja bättre byggmaterial introducerades Byggmiljöguiden,som sedan har utvecklats till Miljödeklarationen.– Det var ett sätt för oss att göra det enklare för våra kunder,säger Karl-Eric Larsson.lösningar Genom systematisk utbildning och ökande engagemangi byggindustrin har miljöfrågorna nu blivit en del avplaneringen inför en reparation. Miljödeklarationen hjälper husägareoch köpare att förstå att också byggmaterial kan väljasutifrån miljöhänsyn.– Dagligen får vi frågor från kollegor som ska bygga om vilkamaterial de ska välja. Våra initiativ har fått en vid spridning,säger Karl-Eric Larsson.framtiden Till hösten startar ett projekt tillsammans medåtervinningsföretaget Ragn-Sells. Det går ut på att det utrivnamaterialet från skadade fastigheter ska tas om hand på bästa sätt.På små arbetsplatser kan det hända att det rivna materialet intesorteras enligt lagar och regler. Alla entreprenörer ska utbildasmed hjälp av Ragn-Sells för att lära sig hur avfallet ska sorteras.En försöksverksamhet som pågått i ett och ett halvt år i Örebrooch Västerås har visat att både Folksam och kunden tjänar på attavfallet återvinns på rätt sätt. Ju mindre volym som deponeras,desto billigare blir det. En del avfall, som järn och stål, kan dessutomsäljas vidare.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi försäkringsbolag åtar oss att anpassapremier och/eller självriskerför fastigheter efter den miljöklasssom fastigheten tillhör. Bättre miljöklassdär skaderisken minskarska leda till bättre villkor för försäkringstagaren.Vi åtar oss vidareatt vid reparationer och återuppförandeefter försäkringsskadorverka för att miljöhänsyn beaktasi varje enskilt ärende. Detta gällersåväl vid val av material som vidutförande.MålSenast år 2005 finns sektorsanpassadinformation som gör detmöjligt att välja bort byggvaror/byggkonstruktioner som innehållereller ger upphov till kända hälsoellermiljöskadliga ämnen.ResultatHusägaren kan med hjälp av Miljödeklarationeninformera framtidaköpare vilka material som användsnär huset har reparerats, någotsom uppskattas av både ägare ochköpare. Några mätbara resultat avMiljödeklarationen finns ännu intemen Folksam har tack vare projektenfått en tydlig miljöprofil och närmarsig målet att välja bort hälsoochmiljöfarliga ämnen.Miljöklass.Miljödeklarationen är ett steg påvägen att miljöklassificera husi Bygga-bo-dialogens anda. Endeklaration är nödvändig för enklassificering. Folksam har medsin Byggmiljöguide/miljödeklarationuppnått sitt åtagande att verkaför att miljöhänsyn beaktas i varjeenskilt ärende. Folksam har närmatsig Bygga-bo-målet genomatt välja bort hälso- och miljöfarligaämnen. Det visar att Folksam bidrartill målet.FöretagsfaktaFolksam försäkrar 430 000 villoroch 150 000 fritidshus i Sverige.KontaktKarl-Eric LarssonFolksam ABBohusgatan 14106 60 StockholmTel. 08-772 82 43, 0708-31 65 43karl-eric.larsson@folksam.seLänkarwww.folksam.se21

Projekt inom Bygga-bo-dialogenGårdstensbostäderDelaktighet leder till framgångBoendeinflytande och energibesparingar går hand i hand hos Gårdstensbostäderi Göteborg. I en helhetssyn på boendet ingår låg energiförbrukning,hållbarhet och låga boendekostnader, och det har gett resultat.Sedan kommunala Gårdstensbostäder tog över området i slutetav 1990-talet har det tidigare nedgångna miljonprogramområdetblommat upp.– Vi har hela tiden arbetat med inflytande. Hyresgästerna skavara delaktiga i alla viktiga frågor om boendet, säger MichaelPirosanto.Satsningen på Solhus 1 stod klar i början av år 2000. Det varett EU-projekt där fem länder och sex företag deltog. EU-bidragetuppgick till 6 miljoner kronor, men den totala ombyggnadskostnadenblev 105 miljoner kronor, det vill säga 5 600 kronorper kvadratmeter. 255 lägenheter med 18 700 kvadratmeterbostadsyta utrustades med soluppvärmning av varmvatten, ochman samlade in fakta om hur de boende ville ha det. Energiförbrukningenhar sedan dess sjunkit från 270 kWh/m 2 till målet164 kWh/m 2 och vidare till dagens 144 kWh/m 2 .Inflytandefrågorna är viktiga för Gårdstensbostäder. De boendeska vara delaktiga i frågor som gäller boende och omdaningar.I Solhusprojektet deltog åtta arbetsgrupper med representanterfrån hyresgästerna. Det handlade om bland annatavfallshantering, parabol, tvättstuga och färgsättning av fasad.Företaget fick in synpunkter och önskemål från hyresgästernaoch kunde uppfylla dem till 97 procent. I projektet Solhus 2 ingick243 lägenheter, så nu har nästan 500 lägenheter solfångareför varmvatten. Individuella mätningar av el, kall- och varmvatteni 1 700 av totalt 2 700 lägenheter har lett till att hyresgästernakan påverka sin hyra. Målet var lägre förbrukning men ocksåsänkta boendekostnader. Referenstemperaturen inomhus sattestill 21 grader. De som vill ha 22 grader inomhus betalar högrehyra, de som uppmäter lägre temperatur får tillbaka pengar. I dagfår ca 60 procent av hyresgästerna pengar tillbaka på hyran, ochenergiförbrukningen har sänkts. Resten av beståndet ska ocksåfå individuell mätning.Med hjälp av varmvattenåtervinning förvärmsluften på de inglasade balkongerna i loftgångshusen. Dethar sänkt energiförbrukningen i de 16 husen med 20 procent.– Trots att de ligger 100 meter över havet och vinden blåser inrakt från Vinga, säger Michael Pirosanto.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.24

Så löste Gårdstensbostädersina Bygga-bo-åtagandenutmaningar Gårdstensbostäder har arbetat med delad entreprenad.Det betyder att stora entreprenader delas upp i mindre,vilket underlättar beslutsprocessen, och även ansvaret blir tydligare.Vid Solhus 2-projektet delades två entreprenader upp i31 mindre åtaganden. Det var en utmaning från början men harblivit ett arbetssätt som passar Gårdstensbostäder.lösningar För Gårdstensbostäder går inflytande och energibesparingarhand i hand. Vid renoveringar bildas arbetsgrupperdär de boende deltar och påverkar. Möten ordnas med hyresgäster,huschefer och byggledare. Sänkt temperatur i lägenhetenger pengar i fickan till hyresgästen. Hyresgästerna kan följa sinelförbrukning via Gårdstensbostäder webbplats. De har självavarit med i utformningen av detta system, vilket gjort det meranvändarvänligt. Arbetssättet ger aktiva hyresgäster som ärmåna om sitt område.erfarenheter Delaktighet för de boende i boendefrågor är enframgångsstrategi och ett sätt att minska energiförbrukningen.Gårdstensbostäder har energimedvetna hyresgäster som självatjänar på energibesparingarna.framtiden Området Norra Gårdsten fräschas nu upp. Ny belysning,tryckstyrd ventilation som tar hänsyn till utomhustemperaturen,nya fasader och ommålade uppgångar står bland annatpå programmet.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss:• att pröva system för en kvalitetssäkraddrift i syfte att uppnå ensund inomhusmiljö.• att vid upprättande av hyresavtalmellan hyresgäst och hyresvärdeftersträva precisering av den erbjudnainnemiljön vad avser mätbaraegenskaper för luftkvalitetoch komfort.• att erbjuda kunder avtal somstyr mot miljöhänsyn och energihushållningtill exempel genom atterbjuda hjälp med energiplaneringoch förbättrad energistatistik.• att delta i arbete med fortlöpandejämförelser med andra företag,kommuner, myndigheter och verk isyfte att uppnå ständig förbättring iarbetet med hållbar utveckling.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen.Senast år 2015 erhålls mer änhälften av energibehovet över åretfrån förnyelsebara energikällor.Användningen av köpt energi i sektornminskar med minst 30 procenttill år 2025 jämfört med år 2000.Energianvändningen är lägre år2010 än år 1995Mängden deponerat avfall exklusivegruvavfall minskar med minst50 procent till år 2005 räknat från1994 års nivå samtidigt som dentotala mängden genererat avfallinte ökar.Senast år 2010 deponeras högst25 procent av avfallet från ny- ochombyggnad, fastighetsförvaltningsamt rivning räknat i ton från 1994års nivå. År 2025 deponeras högst10 procent.ResultatEnergibesparingNästan 500 lägenheter utrustadesmed soluppvärmning av varmvatten.Energiförbrukningen harsedan sjunkit från 270 kWh/m 2till 144 kWh/m 2 , det vill säga mednära hälften, det visar att Gårdstensbostädermed råge bidrar tillmålet om 30 procent sänkt energiförbrukning.De uppfyller ävenmålet om att minska mängdendeponerat avfall genom att återanvändainredning. Tilluften förvärmspå de inglasade balkongerna i loftgångshusen.BoendeinflytandeDet är viktigt att de boende är delaktigai boendefrågor. Företagetfick in flera synpunkter och önskemålfrån hyresgästerna i sambandmed projektet Solhus 1 och kundeuppfylla dem till 97 procent.Boende kan påverka hyran genomatt el, kall- och varmvatten mätsindividuellt.ProjektfaktaFöretaget förvaltar 2 700 lägenheteri Gårdsten, som ligger i Angeredutanför Göteborg.KontaktMichael PirosantoGårdstensbostäder ABBox 4424 21 AngeredBesöksadress:Kastanjgården 3Tel: 031-33 26 014, 070-635 63 16michael.pirosanto@gardstensbostader.seLänkwww.gardstensbostader.se25

Projekt inom Bygga-bo-dialogenGöteborgs EgnahemÖkad medvetenhet om lågenergihusEgnahemsbolaget var först i Sverige med att bygga lågenergihus. Husen, som ligger iLindås söder om Göteborg, har väckt uppmärksamhet över hela landet och Egnahemsbolagethar fortsatt att bygga hus med mycket låg energiförbrukning. Men för att kunnatillmötesgå marknadens krav på bekvämlighet har erfarenheterna från Lindås utvecklatstill ett eget koncept: 44 stycken par- och radhus på Bottnevägen i Torslanda, Göteborg.De flesta kunder vill ha golvvärme och handdukstork i badrummenmen det är något som är svårt att ha om man ska klara lågenergihusnormen.Därför har husen i Lindås varken golvvärmeeller handdukstorkar. För att kunderna ska kunna få den komfortde vill ha i sina hus har husen på Bottnevägen byggts något mermarknadsanpassade än husen i Lindås. Husen var inflyttningsklaramellan juni 2006 och april 2007.I Lindås var fönstren specialtillverkade och hade mycket lågtU-värde, 0,85. På Bottnevägen har man valt standardfönster medU-värde 1,0. I övrigt var konstruktionen ungefär densamma påBottnevägen som på Lindås: Väggar med 44 cm isolering, takmed 50 cm isolering och 30 cm isolering under bottenplattan.I ytterväggarna använde man stålreglar i stället för träreglar föratt ytterligare eliminera risken för fuktskador, vilket gav en någotdyrare väggkonstruktion. Husen på Bottnevägen har, liksomhusen i Lindås, en ouppvärmd ”sluss” vid entrén för att undvikaatt släppa in kylan.Husen i Lindås utrustades även med solfångare på taken somkomplement till det eluppvärmda varmvattnet. Värmebehovet iLindåshusen är på grund av den täta och välisolerade konstruktionenväldigt lågt. Det innebär att värmen från de boende plusvärmen från elektriska apparater som kylskåp, tv, lampor ochså vidare räcker för att hålla normal temperatur i bostaden. Vidriktigt kalla dagar kompletteras med värme från ett litet elbatterisom sitter i tilluftskanalen. På Bottnevägen produceras värmeoch varmvatten med hjälp av en luftvärmepump som tar vara påvärmen i frånluften och uteluften. Behovet av tillförd energi ärnågot högre än för Lindåshusen.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.26

Så löste Göteborgs Egnahemsina Bygga-bo-åtagandenEnergiförbrukning (kWh/m² och år)Projekt Teoretiskt Lägsta förbr. GenomsnittLindås 23 (20ºC) 25 (23ºC) 35 (23ºC)Bottnevägen 65 (20ºC) 48 59 (mätt i 4 hus)Alla värden avser energiförbrukning för ventilation, värmeoch varmvatten, d.v.s. allt utom hushålls el.utmaningar Utmaningen var att bygga ett energieffektivt hussom tillfredsställde kundernas önskemål.– Det var inga svårigheter att sälja husen, dels på grund av detattraktiva läget men också på grund av att de har byggts enligtmarknadens efterfrågan, säger Inger Ranheim, miljösamordnarepå Egnahemsbolaget.Hittills har energieffektiviteten inte varit anledningen till atten köpare valt huset varken i Lindås eller på Bottnevägen. Påsenare tid skulle det nog vara lättare att använda energifrågansom ett säljargument. Det finns en större efterfrågan på den härtypen av hus nu.lösningar Lösningen var att anpassa graden av energieffektivitetför att kunna bygga kundanpassade lågenergihus. Husenär täta och välisolerade. Vid entrén finns en ouppvärmd ”sluss”för att undvika att släppa in kylan. Värme och varmvatten producerasmed hjälp av en luftvärmepump som tar vara på värmeni frånluften och uteluften.erfarenheter För att energiförbrukningen ska bli riktigt låggäller det att kombinera det energisnåla huset med ett energimedvetetbeteende. Det visar sig också när man mäter energiåtgångeni de olika husen i Lindås. Den energimedvetna familjenhar lägre förbrukning än en familj som duschar och badarvarje dag, inte släcker lampor, låter tvättmaskinen gå halvtomoch slösar med energi på annat sätt.framtiden Nu byggs ett energisnålt flerfamiljshus med 26lägenheter i BRF Dalgången vid Ramberget i Hisingen i Göteborg.Energiförbrukningen beräknas till 50 kWh/m 2 och uppvärmningenblir ett från- och tilluftssystem med värmeåtervinning,solfångare på taken och bergvärme.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenEnligt åtagande 4.1 skall vi uppnåeffektiv el- och energianvändningsamt en begränsad användning avfossila bränslen. Det uppnås genomenergieffektiva bostäder.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor. Användningenav köpt energi i sektornminskar med minst 30 procent tillår 2025 jämfört med år 2000. Energianvändningenär lägre år 2010än år 1995.ResultatDet finns flera forskningsrapporterom Lindås. Resultaten visar attteoretiska beräkningar och verkligtutfall skiljer sig en del. Inte minstvarierar energiförbrukningen stortmellan de olika hushållen, beroendepå livsstil. I Lindås var förbrukningenstörre i verkligheten än denberäknade. Det visade sig ocksåatt genomsnittsförbrukningen låg40 procent över den lägsta förbrukningen.De teoretiska värdenaär baserade på en inomhustemperaturpå 20 grader medan det visatsig att i verkligheten har man uppmättdrygt 23 grader.På Bottnevägen var beräkningenbetydligt mer försiktig och lågöver den verkliga förbrukningen.Även dessa mätningar visar påstor variation på energiförbrukningmellan de olika hushållen, trots attmätningar har gjorts i endast fyrahus. Liksom i Lindås upplever deboende att ljudnivån inomhus ärväldigt låg jämfört med ett normalthus. Samtidigt gör det ocksåatt vissa saker hörs mer, som tillexempel ljud från ventilationen.Merkostnaden för att bygga lågenergihuspå Bottnevägen bedömstill 15-20 procent.FöretagsfaktaGöteborgs Egnahems AB är ettkommunägt företag med politisktstyrelse. Uppgiften är att bygga bostäderi Göteborgs alla stadsdelar.Projektfakta44 par- och radhus i Torslanda, Göteborg.Stomme: stålreglar i ytterväggar.Extra isolering i betongplatta,väggar och tak. Specielltfokus på täthet. Entreprenadform:Utförandeentreprenad. Byggherre:Göteborgs Egnahems AB. Entreprenör:Kungsbacka ByggnadsAB/Ivar Kjellberg Fastighets AB.Projekt ledare: Fredrik Davidsson.Arkitekt: Pyramiden arkitekter.Installations konsult: Bengt DahlgrenAB. Leverantör av stomme:Platsbyggt.KontaktInger RanheimGöteborgs Egnahem ABBox 4034422 02 Hisings BackaTel. 031-707 70 27, 0706-18 75 11Länkwww.egnahem.com27

Projekt inom Bygga-bo-dialogenGöteborgs stadsbostads ABNya mål i femårsplanerSedan 1999 har energisparprocessen varit en central del av verksamheteni Göteborgs stads bostads AB. Det betyder att en hel del energi och vattenhar sparats genom åren. Men mycket arbete återstår.År 1999 genomfördes en omorganisering inom företaget, ochdet beslutades bland annat att starta en energisparprocess i syfteatt minska förbrukningen av värme, el och vatten. Arbetet skullebli mer aktivt och synliggöras inom organisationen. Energi- ochvattenanvändningen skulle minskas utan att det skulle innebäranågon försämring för hyresgästerna.Under de första åren var upp till 15 personer från och till involveradei processen. Personer som i olika organisationsled fickansvaret för att arbeta med miljö, energi och vatten och för attföra ut budskapet i organisationen. Det är nio år sedan nu. Underdenna tid har inriktningen omprövats och ändrats utifrån vunnaerfarenheter. Nu är inte lika många direkt engagerade i processen,samtidigt som den har blivit en del av vardagen ute i förvaltningen.Fortfarande arbetar man lika intensivt med att optimeramed inriktning mot att få ut kunskapen i organisationen.– Från början koncentrerade vi oss på att skapa en processorganisationoch ta fram analysverktyg för att kunna följa uppförbrukningarna. Det statistikprogram vi hade höll inte måttet,berättar Dick Eriksson, som var processledare när energisparprocessenbörjade och fortfarande arbetar med frågorna.Efter en omfattande upphandling togs ett nytt energistatistikprogrami bruk och 1 600 förbrukningsmätare för värme, vattenoch el definierades och lades in. Varje månad lästes sedan dessamätare av manuellt. Fyra drifttekniker gick under fyra dagarrunt och läste av mätarna och sedan gjorde energiteknikerna enanalys. Utifrån analysen arbetades det fram åtgärdsprogram föroptimeringar och vi bevakar också att genomförda optimeringarbehålls över tid.En energisparplan för varje fastighet eller grupp av fastigheterupprättades. Där framgick vad som behövde göras för att minskaanvändningen av värme, vatten och fastighetsel. Speciellt fastighetermed hög förbrukning definierades för omgående åtgärder.– Vi upptäckte många brister i vårt bestånd. Bland annat harvi fastigheter som är byggda under 1940- och 50-talen som harbrister i eller en dålig klimatskärm, säger Dick Eriksson.Där behövdes höga temperaturer för att hålla främst fukt ute.Dessa fastigheter är av kulturhistoriskt intresse och därför begränsasmöjligheten att åtgärda klimatskärmen. Den ligger kvarmed hög energianvändning och kräver stora ekonomiska resurserför att åtgärdas.– Men vi har fått ner förbrukningen ganska långt i vårt bestånd.Vi försöker hitta nya optimeringsmetoder som komplementtill de mer traditionella, förklarar Dick Eriksson.Framför allt vill Göteborgs stads bostads AB nu engagera denegna personalen och göra till exempel kvartersvärdar medvetnaom och delaktiga i energi sparprocessen.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.28

Så löste Göteborgs stads bostads ABsina Bygga-bo-åtagandenBakgrund Syftet med processen var att säkerställa ett samlatgrepp om energi- och vattenanvändningen och att minska denöver tiden med bibehållen innemiljö för hyresgästerna. Inomprocessen sätts löpande femårsmål för varje bostadsområde, ochför de olika fastigheterna eller grupper av fastigheter upprättasenergisparplaner som årligen revideras.utmaningar Det har varit en utmaning att kunna sänka energi-och vattenanvändningen under flera år och att varje månadkunna följa minskningen med hjälp av analysverktygen. Varjemånad görs en utvärdering där det syns om insatserna gett önskatresultat.– Det blir lite av en tävling att få ner siffrorna för värme, eloch vatten från år till år. Vi har lyckats att med relativt små medeloch investeringar nå korta pay-off tider, från några månadertill som mest fem år, säger Dick Eriksson.ett långsiktigt systematiskt arbete och med egen kompetens och erfarenhetkommer man långt. Företaget har nu skaffat sig en gedigenerfarenhetsbank som underlättar alla energisparåtgärder och förenklarplaneringen.framtiden Företaget har i ett pilotprojekt installerat individuellamätare för tappvarmvatten och elanvändning i lägenheter.Via en datorskärm i hallen kan hyresgästen själv följa sin energianvändningi realtid och jämföra med normalförbrukningen. Datorskärmenerbjuder också andra tjänster som skapar ytterligareintresse, som till exempel porttelefoni med bild och tvättstugebokning.16 lägenheter är under utvärdering och ytterligare 100lägenheter ska få mätare under hösten.– Redan nu har vi sett att energianvändningen gått ner. Närhyresgästerna blir medvetna om sin förbrukning av varmvattenblir de försiktigare också med kallvattnet och värmen.lösningar En metod som nyttjas under ett antal år är prognosstyrningvia datoriserade övervakningssystem. Fastigheterom cirka 250 000 kvadratmeter är uppkopplade till styrningen.Ett antal timmar före en förändring i väderleken talar systemetom att nu är det dags att höja eller sänka temperaturen, för attinomhustemperaturen ska hållas jämn. Prognosen kommer frånSMHI och den omsätts till en kod som förs in i datasystemet.Därmed kan till exempel värmen som ackumuleras i fastighetenutnyttjas. Undercentralerna datoriserades tidigt. Detta systemuppgraderas nu till en webblösning så att alla i företaget kan gåin och avläsa värden och status i undercentralerna via en dator.– Vi har gjort rapporteringen enkel och lättförståelig så attäven de som inte sysslar med drift dagligen förstår vad som händer,som till exempel våra kvartersvärdar, säger Dick Eriksson.En temperaturgivare i ett antal representativt utvalda lägenheterkan också avläsas på webbsidan. Klagomål på att det är förkallt i lägenhet kan enkelt kontrolleras mot givarens värde. Påså sätt slipper kvartersvärden rycka ut för att på plats konstateraom klagomålet är befogat. I dag är det ingen förbrukningsmätaresom avläses manuellt, utan alla är uppkopplade till ett datoriseratmätvärdesinsamlingssystem där förbrukningsvärden kan avläsasoch analyseras ner på timnivå. Det går med andra ord enkeltatt avläsa om energispar-åtgärderna har haft avsedd verkan.Man har infört närvarostyrd belysning i allmänna utrymmensom trapphus, källare och tvättstuga. Energisnåla tvättmaskinerhar installerats. Blandare med en spärr för varmvatten har ocksåsänkt förbrukningen.erfarenheter Med små medel och en helhetssyn i energioptimeringsprojektenär det möjligt att nå bra resultat. Man behöver intealltid anlita folk utifrån. Med egen kunskap om fastighetsbeståndet,Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag och kommuner åtar ossatt göra energi- och miljöhänsyn tillen viktig del av vår strategiska ochoperativa ledning. Vi åtar oss vidareatt kompetensutveckla vår personalsamt att utveckla kvalitetsochmiljöledningssystem så att eneffektiv el- och energianvändningoch en begränsad användning avfossila bränslen uppnås. En godinnemiljö och ett i övrigt miljömässigtriktigt utnyttjade av byggnader,anläggningar och installationssystemska även tillgodoses.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor. Användningenav köpt energi i sektornminskar med minst 30 procent tillår 2025 jämfört med år 2000. Energianvändningenär lägre år 2010än år 1995.ResultatSedan 1999 har energisparprocessensparat in 24,5 miljoner kronorför företaget i dagens penningvärde.De årliga koldioxidutsläppenhar sänkts med 10 000 tonfrån år 2000 till år 2007. Fjärrvärmenhar minskat med 8,6 procent,elanvändningen med 14 procentoch vattenanvändningen med 11,5procent.FöretagsfaktaGöteborgs stads bostads AB ärkommunalägt. Det äger och förvaltar22 500 lägenheter i hela Göteborg.I beståndet ingår cirka 97 000m 2 lokaler.KontaktThomas LepikGöteborgs stads bostads ABBox 5044402 21 GöteborgTel. 031-731 50 60thomas.lepik@bostadsbolaget.seLänkwww.bostadsbolaget.se29

Projekt inom Bygga-bo-dialogenGöteborgs stadDialog på alla nivåerEn dialog på alla nivåer och i många konstellationer ska leda till att Östra Kvillebäcken, ettnedgånget industriområde, snabbt ska omvandlas till ett attraktivt bostadsområde med kontor,butiker och service nära centrum av Göteborg. Vid årsskiftet ska en antagen plan finnas ochlänsstyrelsen, byggherrarna och de kommunala nämnderna ska vara med på banan.Östra Kvillebäcken ligger centralt på Hisingen i Göteborg. Planeringenav det nya område som ska växa fram här har blivit ettprojekt i Bygga-bo-dialogens anda, närmare bestämt dialogformen”Det goda samtalet”.– Bygga-bo-dialogen passar väl ihop med vårt projekt. Det ärett av de högst prioriterade i Göteborgs stad och en reell etappi vårt bostadsbyggande, berättar Kenneth Fondén, planchef vidstadsbyggnadskontoret.Projektet har pågått sedan 2003 och ingår i en fördjupad översiktsplansom berör ett större område som kallas Backaplan.Göteborgs regionen har infört en hållbar utvecklingsstrategi. Föratt få en stark region krävs en stark kärna och Kvillebäcken räknastill stadens kärna. Göteborgs stad har därför kraftsamlat runtprojektet. Det finns en önskan att det ska planeras och genomförassnabbt. Inga överklaganden ska försena genomförandet.– Vi kallar det en fördjupad kommunal samverkan. Det betyderatt alla frågor måste upp på bordet så tidigt som möjligt. Genomfördjupad diskussion vill vi nå en form av konsensus eller ialla fall så nära man kan komma, säger Kenneth Fondén.Det hela bygger på ett politiskt engagemang. De sex involveradenämnderna har haft gemensamma presidier där planernahar presenterats. På startmöten med presidierna kunde politikernata upp frågor de ville ha belysta innan det externa samrådetdrog igång, och på återträffar vaskades knäckfrågorna fram ochlöstes. På så sätt är nämnderna väl förberedda på frågor som kankomma så att vi får så få överraskande synpunkter som möjligt.Älvstranden Utveckling AB har arbetat med en egen modell, därbyggherrarna arbetar med planprocessen utan att veta hur markfördelningenser ut. Det får de reda på när processen är klar. Påså sätt har alla intresse av att hela området ska bli bra och bevakarinte enbart sin egen del. Det arbetssättet har också tillämpatshär till viss del.I Bygga-bo-processen ingår även staten och i projektet harstaten i form av länsstyrelsen med sin handläggare deltagit i arbetsgruppsmötenoch seminarier och på så sätt på ett tidigt stadiumblivit djupt involverad i projektet. Tjänstemannen kan tidigtflagga för statens åsikter och på så sätt undvika överprövninglängre fram. Stadsdelsnämnden, som ansvarar för vård och omsorg,har kallat till samrådsmöten som varit välbesökta. Alla harvarit ense om att man vill ha en förändring av området snabbt.Den fördjupade översiktsplanen och detaljplan över ÖstraKvillebäcken är nu på samråd med kommunala nämnder ochbolag, statliga myndigheter, sakägare och boende i området. Detaljplanenbestår av en grov planritning där lägenhetsvolymeningår men inte är inritad i detalj. Det kommer senare inför denobligatoriska utställningen som plan- och bygglagen kräver.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.30

Så löste Göteborgs stadsina Bygga-bo-åtagandenBakgrund Kvillebäcken är ett bostadsområde som etableradesunder 1930- och 40-talen. I Östra Kvillebäcken har funnits mindrefabriker och annan industri. Numera finns det bilverkstäder,föreningsverksamhet och loppmarknader, men också en del kriminalitethar uppstått i de förfallna husen. Det fanns alltså enrad olika skäl för att utveckla området. Marken ägs delvis avNCC och Wallensten men Älvstranden Utvecklings AB, som ärett kommunalägt bolag som arbetar med miljö- och energifrågori bostadsbyggandet, har fått i uppdrag att köpa upp fastigheterför att samla mark-ägandet. Området får 1 600 lägenheter ochverksamheter i runt 10 000 kvadratmeter. Ett konsortium beståendeav ovanstående företag och en rad andra byggherrar, totaltsju stycken, ska genomföra projektet.utmaningar Utmaningen var att inte förblindas och göra någotförhastat. Det var viktigt att skapa en bra miljö och att inte slarvaigenom processen för att behovet var så stort. Här ska den centralastaden länkas ihop med ett gammalt område. Ett misslyckandeskulle påverka den kommande förnyelsen av Backaplan.Backaplan består av asfalt och plåtlådor idag och sådana associationervill man inte skapa.lösningar Diskussionerna på seminarier och workshops medbyggherrar, kommunala förvaltningar och länsstyrelsen harhjälpt till att höja blicken. Ett seminarium och en workshop runtkvalitetsfrågor har hjälp till att höja blicken och har satt in ÖstraKvillebäcken i sitt geografiska sammanhang. Parallella uppdragtill arkitekterna har öppnat upp för diskussioner när förslagenhar utvärderats. Tre arkitektfirmor fick samma uppdrag, och tvåav förslagen har valts ut.erfarenheter Efter samråden har många synpunkter kommitin som inte har hanterats ännu. Den fördjupade samverkan harfungerat men kan inte bli ett normalt sätt att arbeta. I så fall blirdet vardag så småningom och engagemanget falnar. Men metodenär utmärkt på särskilt prioriterade områden och det finnsdelar i metoden som kan tas med i det dagliga arbetet.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi kommuner åtar oss att tillämpa”Det goda samtalet” för delaktighetoch dialog på en planeringsuppgiftsom tas fram i samråd med berördamyndigheter. Vi ska bearbetaoch sammanställa resultatet ochutvärdera samtalet (i samråd medbland andra Boverket, Riksantikvarieämbetetoch respektive länsstyrelse)samt sprida erfarenheter frånsamtalet till andra kommuner ochföreträdare för relevanta aktörer. Viföretag, myndigheter och verk åtaross att, där förutsättningarna finnsatt delta i ”Det goda samtalet” fördelaktighet och dialog.MålAtt Göteborgs stad ska delta i ”Detgoda samtalet” för att bland annatlösa dialogens mål för:1. Miljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025sker uppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.2. Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30 %till år 2025 jämfört med år 2000.Energianvändningen är lägre år2010 än år 1995.ResultatDet goda samtaletDet finns inga utvärderingar avprojektet, men kraftsamlingen harvarit framgångsrik.– Vi arbetar snabbare och merfördjupat än i ett vanligt projekt.Med 1 600 lägenheter är dettaett stort projekt att hålla samman.Detta har tagit ca två år och vi harett snitt på ca tre år för planer somtas fram med normalt förfarande.Planen för Ö Kvillebäcken får sägasvara mer komplex än ”medelplanen”.En dialog med de närboende harägt rum via vanliga samrådsmöten.Länsarkitekterna träffas var tredjevecka. Mer arbete har lagts ner i etttidigare skede än normalt sett.EnergieffektivitetProjektet handlar om det godasamtalet, men Älvstranden UtvecklingAB har erfarenheter avlågenergiprojekt, som kommeratt tillämpas i Östra Kvillebäcken.Även kommunens fastighetskontorarbetar nu fram en policy för miljöfrågordär LCA ingår.ProjektfaktaAntal lägenheter: 1 600Lokaler: 10 000 kvadratmeterByggherre: Älvstranden UtvecklingAB, Lennart Wallenstam ByggnadsAB, NCC Construction Sverige AB,Derome Förvaltning AB, Ivar KjellbergFörvaltning AB, SverigehusetGöteborg AB, Veidekke BostadsAB. Projektledare: Annelie WaktelRendahl, S Rendahl ConsultingAB. Arkitekt: Parallella uppdrag:Södergruppen Arkitektkontor AB,White Arkitekter, Semrén ochMånsson Arkitektkontor AB, Bearbetningoch gestaltningsprogram:Martin Clase, Erséus ArkitekterAB, Handläggare Stadsbyggnadskontoret:Johan Wiik och AndersSvensson Installationskonsult.KontaktJohan WiikStadsbyggnadskontoretjohan.wiik@sbk.goteborg.seKenneth FondénStadsbyggnadskontoretkenneth.fonden@sbk.goteborg.seOlle LindkvistÄlvstranden Utvecklings ABolle.lindkvist@alvstranden.goteborg.seGöteborg StadBox 2554403 17 GöteborgTel. 0707-612105Länkarwww.norraalvstranden.sewww.goteborg.se31

Projekt inom Bygga-bo-dialogenHSB RiksförbundSmå steg gör stor skillnadFörändringar för en bättre miljö måste inte alltid vara kopplade till ett stort byggprojekt. InomHSB har de små stegen stor betydelse. Giftiga material byts ut, förvaltningen ses över ochenergifrågan har hög status. Här är arbetet för en bättre miljö ett ständigt pågående projekt.HSB består av 33 självständiga regioner och har 3 900 bostadsrättsföreningar.Organisationen är med andra ord stor, men fråncentralt håll kan man inte mer än att utfärda rekommendationeroch ta fram verktyg och förmånliga avtal till medlemmarna imiljöarbetet. Sedan är det upp till var och en att ta till sig ochutnyttja det som erbjuds. Men enligt miljöchef Mia Torpe har deflesta medlemmarna ett stort intresse av miljöfrågorna.– Vi jobbar på bredden, vilket spelar en stor roll i vår organisation,och rör oss framåt med små steg. Det finns en väldig viljadärute när verktygen kommer, berättar hon.Bland annat har Mia Torpe arbetat fram nya mallar för miljöstyrningsom används för ny- och ombyggnation. I miljö mallarnafinns allt från att man inte ska använda natursten, hur avfallet skahanteras till energikrav där lägsta nivå är Boverkets byggregler– men målet är att sänka den genomsnittliga energiförbrukningentill 75 kW/m 2 och år. Det är också målsättningen för HSB:slågenergihus som ska tas fram. Energifrågan är prioriterad ochbostadsrättsföreningarna erbjuds tjänster för att minska sin energianvändning.Det kan vara alltifrån fastighetsel för exempelvisbelysning, till energisnåla tvättstugor, där man har sett över vattenförbrukningensamt energi- och tvättmedelsåtgång.– Det vi gör är att ta fram en helhetsbild. Vi ser över ventilation,energibesparing och dosering av tvättmedel. Ventilationenär ofta undermålig i de flesta tvättstugor vi har. Det gör att bådeenergiförbrukning och risken för mögel ökar, berättar RolandJohansson, affärsutvecklare på HSB.Här samarbetar HSB med Electrolux som ligger i framkantmed miljövänlig teknik. Deras tvättmaskiner är anslutnatill både kallt och varmt vatten och väger tvätten vilket reducerarkoldioxidutsläpp och sänker driftkostnaden. I sambandmed renovering av tvättstugan väljer ofta bostadsrättsföreningarnaidag automatisk dosering av tvättmedel, som anpassasefter vad tvätten väger. I Sverige överdoserar vi 25 procent avtvättmedel varje år. Samma typ av samarbete finns för miljöklassadevitvaror, exempelvis pvc-fria kylskåp, som sätts in vidnyproduktion.HSB arbetar mycket med energicontrollers ochenergi experter och erbjuder även bostadsrättföreningarna dennatyp av tjänster. Ett annat arbete som pågått de senaste tio åren äratt ta bort giftiga kemikalier i byggandet.– Vi har en hög standard som är bättre än lagstiftningen ochanvänder oss av Byggvarubedömningen, där olika material klassas.Vi håller på att implementera allt detta i vårt byggande ocherbjuder bostadsrättsföreningarna denna kunskap när de skabygga om. Vi kan inte tvinga på dem det, och ibland väljer deandra alternativ för att de är billigare. Men faktiskt använder deflesta det som är smartast från miljösynpunkt, säger Mia Torpe.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.32

Så löste HSB Riksförbund sinaBygga-bo-åtagandenbakgrund HSB arbetar för begränsad klimatpåverkan och engiftfri och god miljö. Miljöstyrningsdokument har tagits framcentralt i HSB av miljöchef Mia Torpe, men det är upp till varoch en av de 33 regionerna och 3 900 bostadsrättsföreningar attanvända sig av dem i nyproduktion och ombyggnation. Sedantio år har HSB gått in för att ta bort kemikalier i byggandet ocharbetar i databasen Byggvarubedömningen tillsammans medandra organisationer.– Vi använder oss av material godkända av Byggvarubedömningen.Där har vi tagit fram kriterier för våra material. Det är enlivscykelanalys. Det kan vara material som vi inte tycker är OKoch som kan förbjudas, men vi ser också över innemiljöfaktorer,transporter, med mera.Om ett material är rödmarkerat får det inte användas, gult kananvändas, och grönt är lika med OK. Poängen med Byggvarubedömningenär att den genomförs i HSB förvaltningsverksamhet,nybyggnad och ombyggnation. När material rensas ut minskaskemikalier vid byggnation vilket gör skillnad på bredden. NärHSB handlar upp material och skriver avtal med leverantörerhar man med olika krav på att materialen ska granskas i Byggvarubedömningen,vilket i sin tur ställer krav på leverantörernaatt utveckla och ta in nya material. HSB Inköp har avtal för helaHSBs räkning med över 100 leverantörer inom tio produktområden/tjänster.HSB har bland annat krav på att tropiska träslaginte ska användas och håller på att implementera allt detta i byggandet.HSB går också igenom kemikalier i förvaltningen, tillexempel städprodukter. Vi har haft en kampanj, ”Städa rent”,för att rensa bort dåliga kemikalier. Bostadsrättsföreningarnaerbjuds denna kunskap när de ska bygga om, men den kan intetvingas på dem, ibland väljer de andra alternativ för att de ärbilligare.utmaningar Det finns bostadsrättsföreningar som tycker attmiljöfrågan är jobbig men de är snarare undantag än regel.Många vill göra sitt för en bättre miljö. Det kan också vara svårtatt påverka i frågor i byggbranschen som beställare. HSB haren resa att göra för att bli den goda beställaren och behöver braverktyg för att kunna följa upp.lösningar Mia Torpe har rest runt i hela Sverige för att utbildaalla i HSB:s Byggmiljönätverk i de verktyg som HSB tagitfram. Byggmiljönätverket omfattar cirka 175 personer (byggsamordnare,miljösamordnare med flera) med representanteroch expertis från HSB-föreningar, HSB Riksförbund och HSBProjektPartner. Byggmiljönätverket sätter upp viktiga ramar förhur HSBs gemensamma miljöarbete inom nyproduktion ska seut. Mia Torpe ser nu, att det börjar slå igenom i nybyggandet därmiljöstyrningen och Byggvarubedömningen används.– Den svåra processen är att se till att arbetet fortsätter ochatt uppföljningsprocessen blir bättre. Det finns krav på energisamordningi varje projekt och omgivningens krav ökar hela ti-den. Alla som nyanställs hos HSB introduceras i det här. Det ärmycket av en utbildningssatsning och det är något vi kommer attfortsätta med, säger Mia Torpe.framtiden HSB ProjektPartners huvuduppgift är att medverkavid nyproduktion av bostäder med ett antal mål för miljöarbetet:• 2008 ska samtliga projektledare ha genomgått Bygga-bo-dialogenskompentensutvecklingsprogram.• 2009 ska Byggvarubedömningen (f d MilaB) användas i samtligaprojekt där HSB ProjektPartner medverkar.• 2009 ska HSB ProjektPartner vara miljöcertifierad enligtISO 14001.• 2010 ska samtliga projekt där HSB ProjektPartner medverkarha noll fel vid färdigställandet.• 2010 ska 80 procent av de projekt där HSB ProjektPartnermedverkar vara miljöstyrda.• 2010 ska 80 procent av de projekt där HSB ProjektPartnermedverkar vara miljödeklarerade– Det alla talar om nu är energifrågan, och vi har fyra projektpå gång med lågenergihus och ska ta fram en standard för HSB:slågenergihus, säger Mia Torpe.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenPlanera för ett hållbart samhällsbyggande!Se till helheten ochbyggnadsverkets hela livscykel.Skapa en effektiv och kvalitetsstyrdbygg- och fastighetsförvaltningsprocess.Förvalta byggnadsverkmed energi och miljöhänsyn.MålÖkad förnyelsebar energi 2015.Minskad energianvändning 2025.Fasa ut farliga ämnen i byggvaror.ResultatHSB ProjektPartner medverkademed inköp och miljöstyrning i 83procent av HSBs samlade bostadsproduktion.2007 påbörjade HSB1 889 bostäder. 2007 var HSBsmarknadsandel 5 procent av densamlade bostadsproduktionen.FöretagsfaktaHSB har omkring 3 900 bostadsrättsföreningaroch 535 000 personerär medlemmar i HSB somboende och/eller bosparare.KontaktMia TorpeHSB RiksförbundBox 8310104 20 StockholmMia.torpe@hsb.seLänkwww.hsb.seunder ”Miljö” finns fakta om HSB:smiljöarbete, checklista för kemikalieri hus, med mera.33

Projekt inom Bygga-bo-dialogenHofors kommunTidig dialog gav bättre lösningInför planarbetet med en ny förskola i Hofors kommun inleddes tidigt endialog med andra myndigheter, allmänhet och grannar. Synpunkter ochförslag bollades på flera möten och ledde fram till en helt ny och bättrelösning än den ursprungliga. Ingen överklagade det slutliga planförslaget.Solbergaskolan är en låg- och mellanstadieskola i Torsåker, entätort i Hofors kommun. Skolan växte och behövde mer utrymmeför att få plats med alla förskolebarn. Hösten 2004 börjadekommunen planera för att bygga om en nedlagd affär bredvidskolan till förskola. Det krävde en ny detaljplan. Men i ställetför att först ta fram ett tjänstemannaförslag valde kommunen attinleda planarbetet med ett så kallat församråd.– Syftet var att försöka hitta ett nytt förhållningssätt, en modellför ”Det goda samtalet”. I vanliga fall är väldigt mycketredan klart när man ställer ut ett detaljplaneförslag. Då har manofta låst fast sig vid vissa lösningar och det blir svårt att ta insynpunkter som skulle medföra stora förändringar, säger kommunarkitektenLeif Holmqvist.Nu bjöds i stället andra myndigheter, grannar och intresseradallmänhet in till ett öppet möte redan innan någon börjat skissapå den nya detaljplanen. På mötet redogjorde Leif Holmqvist förvad förändringarna i detaljplanen syftade till och vilka problemsom behövde lösas – främst hur man skulle kunna förbättra trafiksäkerhetenoch underlätta för hämtning och lämning av elever.En knäckfråga som gjorde att kommunen ansåg sig tvungenatt utvidga skolområdet var behovet av parkeringsplatser. Diskussionernaledde fram till slutsatsen att man borde satsa på ettsammanhängande skolområde, vilket innebar att vägen mellanskolan och affärstomten måste stängas av. Med utgångspunktdetta gjorde Leif Holmqvist en skiss som diskuterades på ett nyttförsamråd två månader senare.– Att stänga av vägen var ju inte populärt så ingen var välriktigt nöjd med det här förslaget. Men då såg vi ingen annanlösning, berättar Leif Holmqvist.Planarbetet fortsatte därför med samma inriktning och sommaren2005 var det dags för samråd. Då, på ett möte i september,tog historien en ny vändning.– Plötsligt säger företrädarna för församlingen som äger tomtennärmast skolan att de skulle kunna upplåta mark för en parkering.Det öppnade för en helt ny lösning, vi kunde släppa affärstomtenoch bygga förskolan på det befintliga skolområdet.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.34

Så löste Hofors kommunsina Bygga-bo-åtagandenBakgrund Solbergaskolan är den största av de två skolorna iTorsåker, en tätort med cirka 3 000 invånare i Hofors kommun.Läsåret 2007/2008 hade skolan cirka 145 elever från förskoleklasstill årskurs sex. Skolområdet omges på tre håll av vägar. Åtdet fjärde hållet, utan väg emellan, gränsar skolfastigheten tillförsamlingshemmet.utmaningar Den gamla skolbyggnaden behövde kompletterasmed lokaler för förskolan. På skolans tomt fanns plats för en ny,mindre skolbyggnad men inte möjlighet att dessutom anlägga enparkeringsplats, vilket skulle behövas eftersom många förskolebarnhämtas och lämnas med bil. Nackdelen med att placera förskolani den gamla affärslokalen var att lokalgatan mellan skolanoch affärstomten måste stängas av. Detta för att säkra förskolebarnensväg till och från matsalen i den gamla skolan. Det skulleockså behövas en lång förbindelsegång mellan skolbyggnadernaför att barnen inte skulle behöva klä på sig ytterkläder inför varjematsalsbesök. Förslaget om avstängning var impopulärt blandallmänheten eftersom vägen var flitigt använd. Dessutom protesteradelänsstyrelsen med hänvisning till att vägen följer engammal byväg och därmed har ett kulturhistoriskt värde.lösningar Allmänheten, sakägare, politiker och andra myndigheterbjöds in till sammanlagt fyra öppna möten om planförändringen,två församråd, ett möte under pågående samråd ochett avslutande möte strax innan detaljplaneförslaget ställdes ut.Hofors valde att anlita en extern samtalsledare för mötena. Vidförsamråden fick mötesdeltagarna diskutera problemställningarnai grupper. De synpunkter som kom fram redovisades avmötesdeltagarna i dialogform med hjälp av samtalsledaren.erfarenheter – Genom församråden fick vi en större delaktighetfrån olika aktörer redan från början och kunde undanröjamånga hinder på ett tidigt stadium säger Leif Holmqvist.Dialogen medförde att en helt ny lösning snabbt kunde arbetasfram, en lösning där alla kände att de var överens med samtligamyndigheter, sakägare och mötesdeltagare. Ett bra fotarbetei början lönar sig i längden. Dialogmetoden har nu framgångsriktprovats i samband med två detaljplaneprocesser i Hoforskommun.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenÅtagande 1: Planera för ett hållbartsamhällsbyggande.MålDialogmetoden är ett åtagandesom indirekt är kopplat till genomförandetav samtliga mål.ResultatHofors resultat baseras på detframgångsrika sätt som ”Det godasamtalet” drivits och organiserats.Med hjälp av församråden ökadedelaktigheten, och dialogmetodenbäddade för ett konsensusförslag.Efter vändningen på samrådsmöteti september 2005 gick detfort. Detaljplaneförslaget ställdesut i april-maj 2006. Ett sista öppetmöte hölls strax innan dess, den 7mars. Det mötet var avklarat på enkvart eftersom ingen hade någrainvändningar, i stället möttes detslutliga förslaget av applåder. Detkom heller inga överklaganden. Iseptember 2006 beviljades bygglovetoch våren 2007 stod Vinkelbodaförskola klar. Den nya förskolanhar plats för 40 barn och är byggdalldeles intill, och är ihopkoppladmed den gamla skolan genom enkort förbindelsegång.Den gamla affärslokalen kommer istället att byggas om till bostäder.Fakta Hofors kommunKommunen består av två tätorter,Hofors och Torsåker. I december2007 hade kommunen drygt10 000 invånare.ProjektfaktaPlanprocessen inleddes i december2004 och avslutades i maj2006. Processen omfattade fyraallmänna möten med särskilt inbjudnaberörda sakägare, politikersamt myndigheter från stat ochkommun. Hofors anlitade en externsamtalsledare under mötena. Enuppgift var att skola in kommunensföreträdare, både tjänstemän ochpolitiker, i att ”Det goda samtalet”går ut på att få till stånd en dialogoch inte gå in i debatt. Vinkelbodaförskola stod klar i juni 2007.KontaktLeif Holmqvist, kommunarkitektHofors kommun813 81 HoforsVäxel: 0290-290 00Fax: 0290-291 02hofors.kommun@hofors.seLänkarwww.hofors.seframtiden Hofors använder även dialogmetoden vid utarbetandetav en ny översiktsplan för kommunen. Vanligtvis görkommunen först ett förslag och skickar sedan ut det på remiss.Risken är stor att var och en då bara ser till sin bit.– Nu satte vi oss redan från start tillsammans med andra berördamyndigheter, till exempel länsstyrelsen, Banverket ochVägverket. På så sätt hoppas vi få ett annat synsätt, ett samtalkring helheten, säger Leif Holmqvist.35

Projekt inom Bygga-bo-dialogenJM SilverdalModern trädgårdsstad med höga krav på miljönSilverdal är ett nytt bostadsområde i Sollentuna utanför Stockholm sombyggs med en klar miljöprofil. Här var tanken om minimal miljöpåverkan ochlåg energianvändning ett krav från kommunens sida när JM fick uppdraget.För fem år sedan påbörjades projekt Silverdal. JM och Skanskafick ett totalansvar för genomförandet av exploateringen och föratt säkerställa miljöåtagandet skrev kommunen in energikrav utifrånmiljöpåverkan redan i upphandlingen. Byggnationen innebärett omfattande miljöengagemang där energifrågan har fått ettsärskilt fokus på miljöpåverkan. Att minska energianvändningenär en viktig del, men också hur påverkan av koldioxid och andrautsläpp kan sänkas.– Miljötanken har genomsyrat hela projektet. Kommunen harvarit väldigt engagerad och vill att Silverdal ska bli en förebildsom en modern trädgårdsstad, berättar Lennart Henriz på JM.De flesta hus som JM har byggt är utrustade med miljövänligfjärrvärme samt även en luftvärmepump. Det fanns ett krav idetalj planen att husen skulle vara anslutna till fjärrvärme. Avtalhar tecknats med Sollentuna energi som efter noggrann utvärderingkan leverera en fjärrvärmeproduktion med en låg miljöpåverkan.Men Silverdal är inte bara ett bostadsprojekt för JM. Det är etthelt område som förs upp och planeras med vägar, kontor ochskolor med mera.– Det är ett annorlunda samarbete på så sätt att vi inte endastfått ett markområde tilldelat utan även har det totala samhällsansvaretmed att sköta planeringen, detta med ett visst antal kravuppsatta. Det är stimulerande att vara samhällsbyggare, inte barabyggare, och ta det totala ansvaret, säger Lennart Henriz.Det estetiska intrycket har stor betydelse, trädgårdsstaden skagöra skäl för sitt namn med många grönområden. Silver bäckensom rinner igenom området har dämts upp i dammar för attskapa vattenspeglar. Här har man gjort segmenteringsdammarsom skapar en reningsprocess av dagvattnet i området och somdessutom är ett vackert inslag i landskapet.– Det är väldigt kul och stimulerande att ägna sig åt samhällsbyggnad,men det ställer krav på att tänka långsiktigt – vi lämnarefter oss ett arv. Det är ett permanent avtryck i naturen och då harman ansvar, säger Lennart Henriz.De kontinuerliga energiuppföljningar som görs av de byggnadersom är klara visar att man klarat de mål som satts upp.De boende är mycket förtjusta i området och har lockat till sigovanligt många barnfamiljer.– Många uppskattar den yttre miljön. Jag tror att de förväntarsig att byggarna hanterar frågan om miljö och energi på rätt sätt,säger Lennart Henriz.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.36

Så löste JM Silverdal sinaBygga-bo-åtagandenbakgrund Silverdal är en ny stadsdel i Sollentuna utanförStockholm. Här ska det byggas totalt cirka 1 140 bostäderoch 65 000 kvadratmeter kontor. Hittills har cirka 450 bostäderbyggts. Silverdal planerades utifrån berömda klassiska förebilder,nämligen de trädgårdsstäder som växte upp i bland annatEnskede, Äppelviken och Smedslätten utanför Stockholm under1910 och 1920-talen. Precis som i dessa är Silverdals gator ochgränder anpassade till terrängen, och de mest kuperade naturpartiernalämnas obebyggda. I Silverdal har naturen fått styra i storutsträckning. Redan vid upphandlingsförfarandet har Sollentunakommun bestämt att stor vikt läggs vid miljöhänsyn och fokusska ligga på energibesparing. Det handlar i första hand om energikravmen också om trädgårdsstadsutformningen, estetik, hurgrönområden utnyttjas. Ett speciellt miljöprogram för områdethar skapats och man har vidtagit miljöåtgärder i byggskedet ochför bostäderna.utmaningar – När man bygger så långa projekt passerar manalltid förändringar vid hög- och lågkonjunktur. Det är skillnadatt bygga och avsluta ett projekt och att göra ett där man har ettlångsiktigt ansvar. Man behöver mycket tålamod och resurser attklara hög- och lågkonjunktur och med- och motgångar. JM hadeväl från allra första början hoppats på att få in fler kommersiellahyresgäster, säger Lennart Henriz.lösningar – De tekniska lösningarna har inte varit någotproblem, ibland känns det som att man skapar problem på detområdet genom att styra för mycket. Jag tror man ska hålla fastvid de enkla och hyfsat effektiva lösningarna och använda välbeprövad teknik. Det tror jag gäller generellt inom byggandet.Välj lösningar som bygger på fakta och inte på tyckande.I det här fallet använde vi oss av fjärrvärme med liten andelfossila bränslen. Det upplevdes som lite tråkigt av en del mendet finns faktiskt bra konventionella lösningar. Samarbetet medSkanska har gått problemfritt, de är duktiga bostadsbyggare. Dågår det bra, helt enkelt, säger Lennart Henriz.erfarenheter – Tankarna följer nya BBR så vi tänkte nog rättbra från början. Mitt tips är att göra en god analys och sedanhålla sig till den. Det tar några år att planera – det är en långprocess innan man kör i gång med ett sådant här stort projekt,säger Lennart Henriz.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenSkapa en effektiv och kvalitetsstyrdbygg- och fastighetsförvaltningsprocess.Förvalta byggnadsverkmed energi och miljöhänsyn.MålÖkad förnyelsebar energi före2015. Minskad energianvändningföre 2025. Minska deponerat byggavfall.ResultatMinskad miljöbelastningEl från vindkraft och fjärrvärmemed få fossila bränslen används.Avfall och byggavfall sorteras.Minskad energianvändningKöpt energi för värme, hushållseloch fastighet.el är för bostäderna106 kWh/kvm (Atemp). Det generellakravet, enligt tolkning av detaljplanenför Silverdal, är att energianvändningenmax får vara 65%av BBR 1999, enligt en Enormsberäkningmot ett referenshus.Primärenergikravet är max 157kWh/kvm (Atemp). El räknas uppmed faktor 2,4 om det inte är vindkraftsel.Detta ger faktorn O. Köptel max 37,5%. Det hela är sedanen balans mellan ytandelar kontoroch bostäder.ProjektfaktaOmråde: Silverdal, SollentunaAntal bostäder: 1 140Kontorsyta: 65 000 m 2Byggherre: JM, SkanskaArkitekt: ca 14 arkitektkontor harvarit med och utformat området.FöretagsfaktaVerksamheten är fokuserad på nyproduktionav bostäder med tyngdpunktpå storstadsområden ochuniversitetsorter i Sverige, Norge,Danmark, Finland och Belgien. JMutvecklar även kommersiella lokaler.Varje år bygger JM cirka 4 000bostäder. JM AB är ett publikt bolagnoterat på den Nordiska Börsenslista, segmentet Large Cap, ochomsätter ca 13 miljarder kronoroch har ca 2400 medarbetare.KontaktJM ABLennart Henriz08-782 89 47lennart.henriz@jm.seLänkwww.silverdal.sewww.jm.sewww.skanska.seframtiden JM har hittills byggt ca 380 bostäder. OmrådetSilverdal väntas vara helt färdigställt 2013. Framgent kommerJM även att ha individuell energimätning i alla hus, även flerbostadshusen.JM har i början av året beslutat att alla bostäderska vara lågenergihus. Detta innebär att hela företagets bostadsproduktionkommer att ha en energianvändning som underskriderkravet med cirka 35 procent.37

Projekt inom Bygga-bo-dialogenJM:s energihus i TenstaEnergiklokt hus gav mersmakBygget av 16 energikloka radhus i Tensta kom att bli ett av JM:s viktigasteexperimentprojekt på miljöområdet. Försöket föll så väl ut att företaget bestämdesig för att all produktion fortsättningsvis ska bestå av lågenergihus.Det hela började med en tanke om att hitta ett väl fungerandeoch ekonomiskt lönsamt sätt att bygga energikloka hus.– När de första passivhusen byggts påstods det att de varframtidens hus, så vi tittade på dem och insåg att de var bra meninte kommersiellt lönsamma. Vi ville hitta en egen lösning somgav god ekonomi såväl för kunder och de som bygger, som församhället och klimatet. Utmaningen blev att hitta ett lågenergihussom svarade mot kraven, att hitta optimerade lösningar ochatt inte överdimensionera, berättar Lennart Henriz på JM.Lösningen blev 16 radhus där JM gjorde en analys, valde välbeprövad teknik och kom fram till ett antal åtgärder som prövades.JM tog kontakt med Lunds Tekniska Högskola för att följaupp projektet tekniskt och ekonomiskt och för att se om tankarnastämde.– Vi kunde konstatera att ja, det fungerar. Det här blev startskottettill att vi nu ska bygga lågenergihus i all vår bostadsproduktion.Vi vill ligga i framkant i energifrågor.Under projektets gång och efteråt har JM utvärderat vad somfungerade bra och vad man kunde göra bättre. Fönster med extralågt U-värde samt extra välisolerade väggar och tak är någotman tänker fortsätta med, medan extra golvisolering inte är likakostnadseffektivt. Inte heller solfångare, som monterades på tvåhus i Tensta, visade sig ge den återbäring man hoppats på.– Vi är på det klara med att det gäller att göra en optimalväggtjocklek. Men det mest effektiva sättet att minska energianvändningenär att påverka beteendet hos de boende somenergi användare. Det vi lagt till efteråt är varmvattenmätning,och vi informerar de boende genom bopärmar etc. Vi har ocksåsatsat mycket på att bygga täta hus, det är en viktig fråga, sägerLennart Henriz.Han påpekar att det samhällsekonomiskt är minst lika viktigtatt minska det stora energislöseriet i det befintliga beståndet.– Tensta har varit ett mycket intressant och bra projekt. Deflesta åtgärder vi gjorde där har vi nu tagit med oss när vi skaförändra produktionen.Det behöver inte vara svårt eller utmanande att tänka in miljönnär man bygger nytt, anser han.– Att bygga energisnålt är inte ”rocket science”. All kunskapfinns, använd den!Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.38

Så löste JM sinaBygga-bo-åtagandenBakgrund JM har byggt 16 energikloka radhus i Tensta utanförStockholm. Bygget var ett försök att sänka energianvändningenoch hitta en fungerande ekonomi i projektet.utmaningar – I Tensta hade vi inte direkt några tekniska utansnarare ekonomiska utmaningar. Vi letade lösningar som skullevara energisnåla och samtidigt kostnadseffektiva. De energisnålafönster vi valt har ett skikt för att behålla energin bättre.Här var fönsterglaset felmonterat i fabrik, något som inte alltidär lätt att upptäcka, så det fick vi göra om. Det är väldigt mycketatt kontrollera i en byggprocess och just det här upptäcktes närfönstren väl satt på plats. Man måste vara kunnig på mycket,energifrågan är svår, säger Lennart Henriz.– Den största utmaningen var att vi var det första bolaget sombyggde äganderätter i radhus i Tensta och att bankerna inte alltidvar tillmötesgående med att låna ut pengar till köparna, berättarLennart Henriz.lösningar – Vi tittade på den energiteknik som fanns och sågöver ekonomin med till exempel välisolerade fönster, tak medmera. Vi kom fram till att alltför välisolerade väggar och golvisoleringinte var så kostnadseffektivt. Solfångare monteradesin i två hus men de visade sig inte vara lönsamma med dagensteknik. När vi nu går vidare med att bygga lågenergihus satsarvi på individuell varmvattenmätning så att de boende själva kanpåverka sin vattenåtgång. I Tensta kunde de boende påverkaventilationen och det är något vi fortfarande håller på att mäta,säger Lennart Henriz.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenSe till helheten och byggnadsverketshela livscykel. Förvalta byggnadsverkmed energi- och miljöhänsyn.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Senast år 2005 finns en sektorsanpassadinformation som gör detmöjligt att välja bort byggvaror/byggkonstruktioner som innehållereller ger upphov till kända hälsoellermiljöskadliga ämnen.Användningen av köpt energi i sektornminskar med minst 30 procenttill år 2025 jämfört med år 2000.Energianvändningen är lägre år2010 än år 1995.ResultatSänkt energianvändningJM har mätt energianvändningenkontinuerligt under två säsonger.Målet var att reducera energianvändningenmed 30 procent perår, jämfört med ett normalproduceratradhus. I praktiken innebärdetta att energianvändningenexklusive hushållsel skall understiga100 kWh/(kvadratmeter ochår). Mätningarna visar att måletär uppfyllt med råge. I projektetförekommer två hustyper, A-husoch B-hus. Husen har samma utformningmed uppvärmningssystemenskiljer sig åt. A-husen harett till- och frånluftssystem medvärmepump. Detsamma gäller förB-husen men där finns även envärmeväxlare. Den genomsnittligaenergianvändningen är 70 kWh/(kvadratmeter och år) för A-husenoch 45 kWh/(kvadratmeter ochår) för B-husen. Båda hustypernauppfyller således målen, men valetav uppvärmningssystem visarsig ha en väsentlig inverkan påenergianvändningen. Vår tidigarekunskap om att spridningen mellanlikadana hus kan vara stor, beroendepå folks beteende, bekräftasav mätresultaten.MaterialvalJM kontrollerar alltid de materialsom byggs in i husen via den egnamiljövarudatabasen.– Materialen får inte ge upphovtill skador och allergier för demsom bygger husen, de ska varagynnsamma ur boendemiljösynpunkt,och när man någon gångriver huset ska det inte innebäranegativ miljöpåverkan. Avfalletska helst vara sorteringsbart ochkunna återgå i kretsloppet, sägerPer Strand.ProjektfaktaByggherre: JM. Arkitekt: JM. Projektledarebyggprojektet: MagnusBerg, Marie Söderström. Projektledareenergiområdet: Per Strand.Fakta JMVerksamheten är fokuserad på nyproduktionav bostäder med tyngdpunktpå storstadsområden ochuniversitetsorter i Sverige, Norge,Danmark, Finland och Belgien. JMutvecklar även kommersiella lokaler.Varje år bygger JM cirka 4 000bostäder. JM AB är ett publikt bolagnoterat på den Nordiska Börsenslista, segmentet Large Cap, ochomsätter ca 13 miljarder kronoroch har ca 2 400 medarbetare.Länkwww.jm.seframtiden I den kommande byggnationen av JM:s lågenergihusförväntas energianvändningen sänkas med 30-35 procent.Det första lågenergihuset kommer att stå klart under 2009.39

Projekt inom Bygga-bo-dialogenKalmar kommunWorkshop gav snabb programstartNär det blev tal om att sälja Folkets park i Kalmar behövde ett utvecklingsprogramför området snabbt tas fram. En heldags workshop meddeltagare från flera förvaltningar gav programarbetet en kickstart.År 2004 började kommunledningen i Kalmar överväga att säljaFolkparksområdet. Eftersom Folkparken drogs med stora ekonomiskaproblem ville kommunledningen också snabbt kommafram till ett beslut. Samhällsbyggnadskontoret fick uppdraget attså fort som möjligt ta fram ett förslag till utvecklingsprogramför området. Men i stället för att låta samhällsbyggnadskontoretstarta programarbetet på egen hand valde samhällsbyggnadschefenMartin Storm att inleda med en workshop enligt Byggabo-dialogensmodell för ”Det goda samtalet”.– Vi samlade tjänstemän från flera förvaltningar till en heldagsövningom Folkets parks framtida utveckling. Syftet var attundvika låsningar och få så förutsättningslösa diskussioner sommöjligt. Så vi började med vita papper, det fanns inga förslagförberedda, berättar Martin Storm.Personal från gatu- och parkförvaltningen, samhällsbyggnadskontoretoch kommunledningskontoret samt två konsulterfrån WSP deltog i workshopen. Efter en inledande genomgångav förutsättningarna delades deltagarna in i två grupper medmedlemmar från alla förvaltningar i varje grupp. Grupperna fickskissa fram ett antal förslag till utformning av området och sedanpresentera sina förslag för varandra. Sammanlagt blev detåtta, mer eller mindre olika, förslag som redovisades. Konsulternaritade sedan rent förslagen och presenterade dem vid enåtersamling två veckor senare. Efter att ha gått igenom och konsekvensvärderatförslagen kunde tjänstemännen enas om ett avförslagen, som förankrades hos politikerna.– På denna korta tid hade vi alltså gått från vita papper tillett förslag att bygga vidare på det som redan var förankrat hosförvaltningarna.Den första träffen om Folkets park hölls den 10 augusti. Underhösten tog konsulterna fram ett programförslag som skickadesut på samråd i januari 2005. Samrådsprocessen innehölldock ett bakslag. Gatu- och parkförvaltningens yttrande innehöllomfattande invändningar, bland annat mot att en gata skullestängas av, och krav på en trafikutredning. Att man borde göraen trafikutredning hade nämnts redan under heldagsövningen,säger Martin Storm.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.40

Så löste Folkets park i Kalmarsina Bygga-bo-åtagandenBakgrund När programarbetet startade 2004 hade Folketspark i Kalmar länge brottats med ekonomiska problem. FöreningenKalmar Folkets Park som drev parken hade tomträtt ochägde husen medan marken tillhörde kommunen. Byggnadernapå parkområdet användes som allaktivitetshus samt för möten,konferenser, fester och auktioner. Underhållet var eftersatt ochbyggnaderna i stort behov av upprustning samtidigt som FolketsPark – föreningen hade stora skulder.– I det läget började både kommunledningen och föreningenplanera för en försäljning. Försäljningen förutsatte en ny detaljplanmed möjlighet till nybyggnation.utmaningar Innan det egentliga detaljplanearbetet kunde startabehövdes en utvecklingsplan för området. Inriktningen var attområdet skulle öppnas för handelsändamål samtidigt som karaktärenav park skulle bevaras. Inom området fanns också tre äldrebyggnader av kulturhistoriskt värde som inte fick rivas.– Det var ingen lätt uppgift. Parken har under åren förlorat sinursprungliga medvetna planlösning. Byggnader har rivits ochbyggts om främst under 1940-talet och nya byggnader placeratsin utan hänsyn till parkens utformning. Dessutom dominerasområdet kring parken av ett ”ingenmansland” med stora vägar,parkeringsplatser och bensinstation, säger Martin Storm.lösningar Genom att redan från början involvera medarbetaremed olika kompetenser i programarbetet kom deras infallsvinklarmed från dag 1. Tjänstemännen kunde snabbt enas omett förslag som innebär en utbyggnad av handel integrerat medbostäder och/eller kontor i en stadsliknande miljö. Parken ochdess byggnader förnyas och kan tillsammans med nybyggnationeninta en central roll i den här delen av staden.erfarenheter Arbetssättet var uppskattat och ledde snabbtframåt i första skedet. Men bakslaget under samrådsprocessenvisar att alla parter inte var fullt införstådda med vad man gavsig in i.– Med facit i hand hade vi kunnat undvika den försening somtrafikutredningen medförde genom att vara tydligare vid denförsta sammankomsten. Göra klart att det som sägs också skagälla framöver, fånga upp alla synpunkter, vad de innebär ochvem som ska följa upp dem, konstaterar Martin Storm.så gick det sedan ... Den planerade försäljningen av Folketspark blev omtvistad och har ännu inte genomförts. I ställetövertog kommunen anläggningen från Folkets Park-föreningenvåren 2005. I köpet ingick samtliga byggnader. Planerna på enförsäljning aktualiserades dock på nytt i kommunstyrelsens budgetför 2008.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenÅtagande 1: Planera för ett hållbartsamhällsbyggande.Mål”Det goda samtalet” är ett förhållningssättsom ska hjälpa till attuppnå samtliga mål.ResultatKalmars resultat baseras på detframgångsrika sätt som ”Detgoda samtalet” organiserats ochdrivits. De samlade personal frångatu- och parkförvaltningen, samhällsbyggnadskontoretoch kommunledningskontoretsamt tvåkonsulter från WSP som tillsammansarbetade fram en lösning.Programarbetet fick en flygandestart och berörda förvaltningar varmed på resan redan från början.Att medarbetare med olika kompetenseroch erfarenheter samarbetadepå ett tidigt stadium bidrog tillatt fler möjliga lösningar synliggjordes.Samtidigt kunde orealistiska,till exempel tekniskt svårgenomförbaraförslag snabbt sorterasbort. Arbetssättet var uppskattatoch ökade också kunskapen omoch förståelsen för arbetssätt ochrutiner på andra förvaltningar. Attgrundtankarna i programförslagetredan var förankrat de hos förvaltningarnaunderlättade också samrådsprocessenpå de flesta håll.ProjektfaktaProgrammet omfattade Folketspark och de närmaste omgivningarna,med fastighetsbeteckningarnaVesslan 1 och 2, ett områdepå ca 5 ha.KontaktKalmar kommunBox 611391 26 Kalmartel. 0480-45 00 00Länkarwww.kalmar.se41

Projekt inom Bygga-bo-dialogenLandstingsfastigheterDalarnaStändig strävanatt spara energiInom Landstingsfastigheter Dalarna pågårett kontinuerligt arbete med att sänka energiförbrukningen.Strategin är att varje ombyggnadska resultera i att man kommer ner i halvaenergiförbrukningen.Sedan 1980 har Landstingsfastigheter Dalarna sänkt sin energiförbrukningmed över 50 procent och varje år har man som målatt bättra på den siffran med två procentenheter.– Vi är inne på andra varvet och vill sänka förbrukningen tillhälften en gång till. Vi har gjort den här resan en gång, nu krävsdet ännu mer finurligheter och strategier för att kunna göra omdet, säger Martin Bergdahl på Landstingsfastigheter Dalarna.För att nå dit krävs kontinuerliga insatser. Åtgärderna finnslistade i en energiplan med kort och långsiktiga mål. Strateginär att varje ombyggnad, stor som liten, ska tillämpa principenfaktor 2, att energiförbrukningen efter ombyggnationen ska varahälften mot vad den var dessförinnan. När man bygger om passarman på att byta ut ineffektiv utrustning, se över driftsätt ochså vidare.Ombyggnadsprojekten är strategiska viktiga tillfällen närman går över till ny teknik. Men i den dagliga driften måste manockså kunna hushålla. Driftorganisationen får incitament för attsänka energiförbrukningen. Om fastighetsskötarna kan sänkaenergiförbrukningen får de en belöning på hälften av sänkningeni kronor, och är resultatet motsatt, att förbrukningen gått upp –då får de motsvarande ekonomisk bestraffning. Ambitionen äratt sänka med 1,5-2 procent per år. Det görs via rimlig temperaturi lokalerna, behovsanpassad ventilation och reglerade medluftflöden och temperatur efter komfortkraven, här har man helatiden en dialog med verksamheten.– För att få hyresgäster delaktiga erbjuder vi dem ett miljökontrakt.Om hyresgästerna deltar i dialogen och till exempelköper utrustning som håller låg energiklass belönas de med 2procent sänkt hyra, förtydligar Martin Bergdahl.Det är de sammantagna insatserna som gjort att energiförbrukningensjunkit. Falu lasarett som ägs av landstinget är ettav landets absolut energisnålaste sjukhus. All uppvärmning ochenergianvändning baseras på förnyelsebar energi genom att tillexempel ställa krav på fjärrvärmeleverantören. Man användersig av gröna taxor och rörliga avgifter i energitaxan vilket gerincitament till att själva påverka förbrukning och sparande.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.42

Så löste LandstingsfastigheterDalarna sina Bygga-bo-åtagandenBakgrund Landstingsfastigheter Dalarna har länge hållit en högprofil i fråga om att sänka energiförbrukningen. Genom mångastrategiska steg i hela organisationen strävar man efter att stadigtsänka energiförbrukningen med cirka två procent årligen.utmaningar Svårigheterna är att hålla fokus och engagemanghos alla aktörer i ett landsting där det finns så många aktörer inblandade.Den stora utmaningen är att minska elförbrukningen,där ska landstinget sätta upp ett elsparprogram.– Man måste ha delaktighet från hyresgästerna annars går detinte, säger Martin Bergdahl.lösningar – Att vi lyckats hålla fokus från politisk nivå ochnedåt är lika mycket management som teknik. Man bygger inteett nytt lasarett varje år, utan måste reparera. En del i helhetenmärks inte om man inte har ett långsiktigt perspektiv och förhållningssätt.Vi jobbar också mycket med kundsamverkan ochhar återkommande prövning av mål, baserad på resultat, sägerMartin Bergdahl.På produktionssidan begär landstinget alltid att få se en planför hur leverantörerna arbetar med fossila bränslen.erfarenheter Landstingsfastigheter Dalarna har årlig statistikför samtliga fastigheter sedan 1979. Denna statistik är unik ochovärderlig. Energiambitioner är lätta att mäta, så resultaten ärtydliga.framtiden Ambitionerna fastläggs i den energiplan landstingetjobbar efter och den nuvarande sträcker sig fram till 2011 i förstahand och 2025 i enlighet med Bygga-bo-dialogen i sin långsiktigaambition.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenFörvalta byggnadsverk med energi-och miljöhänsyn.Mål1. Miljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.2. Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.ResultatEnergibesparingUnder 2007 har värmeförbrukningenhittills gått ner 4 procent, måletligger på 2 procent. Energiförbrukningenhar sänkts med 50 procentsedan 1980 och 30 procent sedan1990. Landstinget sparar 1,5–2procent per år.Energieffektiv förvaltningDet årliga sparandet är grundenför resultaten. Driftoptimering ärledord. Incitament till driften ärdrivkrafterna.MiljöklassLandstingsfastigheter Dalarna använder90 procent förnyelsebarenergiråvara, inklusive fjärrvärme.– Vi avser anta utmaningen omnollvision för klimatpåverkan senast2015, säger Martin Bergdahl.Tekniska lösningarKrav på fjärrvärmeleverantören omatt de ska använda förnyelsebaraenergikällor. LCC-analyser för valav system och aggregat.ProjektfaktaAntal kvadratmeter yta:ca 500 000Årlig investeringsnivå:ca 150 mkrKontaktMartin Bergdahlmartin.bergdahl@ltdalarna.seLandstingsfastigheter DalarnaBox 712791 29 FalunLänkwww.landstingsfastigheter dalarna.se43

Projekt inom Bygga-bo-dialogenLB-hus ABGod dialog förbättrar samarbetetStörre förståelse mellan olika aktörer i projektet och färre kvalitetsbristerinom produktionen är några av vinsterna efter LB-hus AB omfattandesatsning på kompetensutveckling.LB-hus har hittills utbildat 355 personer inom ramen för Byggabo-dialogenskompetensutvecklingsprogram.– När vi kör utbildningar bjuder vi in vår egen personal samtleverantörer och underleverantörer som elektriker, VVS, golvläggare– det vill säga alla som finns på en byggplats. Det harlett till att vi fått en större förståelse mellan de olika grupperna,en bättre dialog och aha-upplevelser bland dem som varit med,berättar Lars B Bergman.Utbildningarna har också lett till konkreta förbättringar inomproduktionen på LB-hus AB. Frågor om fukt, tätning och energitas upp och leder till diskussion bland deltagarna. För drygt tvåår sedan bidrog samtalen till att LB-hus AB som första företagi landet införde en ny fuktsäker konstruktion för putsade hus istället för enskiktskonstruktion.– Utbildningen har lyft upp en stor del av dessa frågor tilldiskussion och på så sätt varit en draghjälp, säger Lars B Bergman.Han förklarar vidare:– Samarbetet på byggarbetsplatsen och förståelsen för varandrasarbete har ökat. Om man till exempel tar det här med täthetenmåste de som monterar och kommer i kontakt med materialetfrån fabriken kommunicera, så att elektrikern inte gör storahål i plastfolien när han ska sticka ner sina rör. När de i sambandmed utbildningen sitter vid samma bord förstår elektrikern varförhans kollega snickaren behöver ha något gjort på ett visstsätt. De lyssnar och respekterar detta, kollegor emellan.LB-hus AB har satt upp interna mål och använder sig av ettkvalitetssystem, P-märkning, som certifieras av SP och gör kontinuerligauppföljningar genom egenkontroll.– Vi detaljkontrollerar ett antal hus och ser att husen blivitbättre. Utbildningen har haft del i det, säger Lars B Bergman.Nästa steg blir att fortsätta kompetensutvecklingen bland anställdaoch konsulter. Hittills har LB-hus AB koncentrerat sig påpersonal från fabrik och på byggplatsen. Nu går man vidare medarbetsledare och projektörer.– Vi gör det från botten och upp och började med dem somgör det praktiska arbetet. Många saker kommer annars uppifrån,vilket inte alltid är rätt väg.Även utan Bygga-bo-dialogens kompetensutvecklings programhade LB-hus AB troligtvis gått samma väg tror Lars B Bergmanmen då hade de inte kommit lika långt på så kort tid.– Det hade tagit längre tid och vi hade känt oss ensamma. Nuhar vi fått draghjälp och drivkraft.– Det här är ett arbete som inte kommer att avslutas, utan sompågår kontinuerligt. Vi strävar efter att alltid bli bättre, sägerLars B Bergman.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.44

Så löste LB-hus sinaBygga-bo-åtagandenbakgrund Från den första pilotutbildningen 2005 fram till idag har LB-hus AB utbildat 355 personer. Utbildningen riktarsig till dem som arbetar i LB-hus byggprojekt och genomförsdels på företagets huvudkontor, dels regionalt. Responsen fråndeltagarna har varit positiv. De upplever att förståelsen för varsoch ens kompetens har ökat, liksom samarbetet och kvaliteteni projekten. Andra exempel på vad LB-hus gör inom områdetmiljö- och energieffektivitet är:• Miljöklassningsprojektet. Startade 2005. Målet är att allahus ska vara i klass A till hösten 2008.• LB-hus AB har gått igenom alla kemiska komponenter i dematerial som används, totalt har mellan 2 000-3 000 olika produkterkontrollerats och körts gentemot Basta- och Sundahusmaterialbaser.Alla nya material som föreslås användas gås igenomoch måste först godkännas från miljösynpunkt.Lars B Bergman har suttit med i miljöklassningsprojektet frånstarten.– Vi har tjänat mycket tid genom att arbeta med detta. Kvalitetssäkringoch P-märkning följer upp och kontrollerar det somär viktigt för klassningen, berättar han.Tanken är att fasa ut material och metoder som kan utgöra enhälsorisk.– Vi har gått igenom, kartlagt och bytt leverantörer där vi harbehövt. Sedan finns det material som inte går att ersätta på grundav att det saknas alternativ, säger Lars B Bergman.– Många av våra underleverantörer har inte fått den här fråganförr. Om vi kan ställa krav på dem att de ska ändra sina materialbidrar det till att byta ut miljöfarliga material. Det är som medbilar, innan man efterfrågade miljöbilar fanns de heller inte atttillgå.Utmaningen med miljöklassning är att klassningen även gällerbefintliga hus. Vill man höja sig och få en bättre klass måsteman därmed höja sig på alla områden – miljö, energi, byta utdåliga till bättre isolerade fönster och så vidare.– Det är heller inte säkert att det alltid blir en merkostnad. Omen leverantör skapar ett utvecklingsarbete kanske det kan bli billigareför att man inte funderat i de banorna förut. Vi bygger husför att man ska må bra i dem, konstaterar Lars B Bergman.Minskad energianvändning och miljöklassning. Det är två frågorsom går in i varandra: klassningen talar om huruvida LB-huslyckats med energifrågorna.– På Bo01 hade vi ett av Sveriges mest energisnåla hus. Sedandess har vi infört ett stort antal energibesparande åtgärder, blandannat marknadens mest energisnåla fönster. Vi har riktat in osspå att få husen täta och har gått igenom de tekniska lösningarnaför att få kopplingar mellan skarvar och kopplingar täta både ifabrik och på plats, berättar Lars B Bergman.Andra delar som setts över är bjälklags- och väggkonstruk-tioner så att de är energieffektiva, till exempel att minimera köldbryggori ytterväggarna.– Det är viktigt att leta även efter små detaljer. Det handlar omatt förändra i det lilla, säger Lars B Bergman.Nästa steg är att producera lågenergihus, och LB-hus AB förberederför att bygga ännu mer energieffektiva hus. LB-hus AB:sindustriella produktion bidrar till minskat avfall.– Mängden spill i prefab är 2-4 procent medan traditionellentreprenad ligger på runt 15 procent. Det ser ut som om vi kommeratt klara det i Bygga-bo-dialogen uppsatta målet. I och medatt vi väljer material som inte innehåller farligheter får vi ocksåminskat avfall redan där, säger Lars B Bergman. Hos LB-husAB är all isolering färdigbeskuren när den beställs.– Vi levererar på heltäckta lastbilar, vilket gör att man intebehöver något emballage, berättar Lars B Bergman.Andra fördelar med prefab är fuktsäkerheten – att man byggertorrt, snabbt och under kontrollerade former under tak.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenSe till helheten och hela byggnadsverketslivscykel. Forska, utvecklaoch utbilda för en hållbar bygg- ochfastighetssektor.MålSenast år 2009 är alla nybyggdahus och 30 procent av det befintligabeståndet deklarerade och klassificeradevad gäller byggnadsrelateradhälso- och miljöpåverkan.Bygg- och fastighetssektorn fasarut användningen av de ämnen ochmetaller som omfattas av regeringensriktlinjer för kemikalieanvändningenminst i den takt som anges iregeringens proposition 2000/01:65Kemikaliestrategi för Giftfri miljö.Mängden deponerat avfall exklusivegruvavfall minskar med minst50 procent till år 2005 räknat från1994 års nivå samtidigt som dentotala mängden genererat avfallinte ökar. Senast år 2010 deponerashögst 25 procent av avfalletfrån ny- och ombyggnad, fastighetsförvaltningsamt rivning räknati ton från 1994 års nivå. År 2025deponeras högst 10 procent.ResultatMinskad miljöbelastningEl från vindkraft och fjärrvärmemed få fossila bränslen används.Avfall och byggavfall sorteras. Utfasningav farliga kemikalier.FöretagsfaktaLB-hus AB är en av Sveriges ledandehustillverkare. Den totalaomsättningen var 2006 ca 700MSEK och antal anställda ca 340.KontaktLB-hus ABBox 67295 21 Bromöllainfo@lbhus.seTfn 0456-455 00Länk:www.lbhus.se45

Projekt inom Bygga-bo-dialogenLänsförsäkringar ABNy mätmetod sparar många miljonerVarje år rapporteras det in ca 30 000 vattenskador till Länsförsäkringar AB. Kostnadenför dessa uppgår till en miljard. Med en ny mätmetod, framtagen av LänsförsäkringarAB, IVL och Tyréns, kan man enkelt se hur dessa kostnader kan kapas och förebyggas.Vattenskadorna påverkar inte bara plånboken de är också riktigamiljöbovar. I en ny mätmetod framtagen av LänsförsäkringarAB, IVL och Tyréns kan man se hur många kilo koldioxid som isnitt går åt för att reparera en vattenskada. Medeltalet är 300 kg.För att komma fram till detta har man använt sig av byggkalkylsystemetMeps, som bygger på statistik hämtad från avtal medaktörer, materialprislistor och olika arbetsmoment, vilket gör attman kan jobba med fasta priser. Det är också möjligt att se hurmycket material som rivs ut vid en vattenskada. Materialkonsumtionenmäts i antal kilo och det går att beräkna hur mycketsom nymonteras, hur transporterna ser ut, samt el förbrukningenfrån hantverk till avfuktning. Dessa tre parametrar ligger tillgrund för det så kallade miljötalet. Miljötalet kan via en databaskopplas till olika materialval så att man kan se hur dessa påverkarkoldioxidutsläppen.– Till exempel kan man se hur det påverkar miljön att ta framen gipsskiva, säger Bengt Johansson på Länsförsäkringar AB.Han berättar att av de 300 kg som släpps ut per vattenskadafördelar sig 80 kg på körda mil för person- och materialtransporter,10 kg på elförbrukning för torkning och 210 kg på materialsom rivs och ersätts med nymonterat (miljöpåverkan frånråvara till deponi).– När man ritar de här staplarna kan det ge draghjälp när manfasar ut till exempel gipsskivor. Om man väljer skivor som tålfukt kan man avfukta mer och då kan talet 210 minskas till hälften.Det är ett bra pedagogiskt sätt att förklara att man ska väljamaterial som tål fukt. Det har kommit fram nya skivor som ärlite dyrare men som klarar det bättre och då kan man få ner kostnadernaväsentligt, berättar Bengt Johansson.– Vi tittar också på reparationsteknik. Ju tidigare man ryckerut, avfuktar och lägger in nytt desto bättre. Det ställer också högrekrav på branschen att utveckla nya maskiner för avfuktning,säger han.I runda slängar skulle Länsförsäkringar AB kunna minskautbetalningar för vattenskador med 10 procent, det vill säga10 miljoner per år, om fler tänkte till innan de renoverade sinavåtrum. Men görs inget snart måste man ta itu med detta jätteproblempå ett annat sätt, anser Bengt Johansson.– Som vi ser det kan det inte fortsätta så här. Får vi inte ordningpå detta är det nära till hands att svensk träbyggnadsteknikmåste hitta en annan lösning. Den andra drastiska varianten äratt vi inte försäkrar våtrummen alls i Sverige, för det gör maninte i andra länder, säger han.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.46

Så löste Länsförsäkringar ABsina Bygga-bo-åtagandenbakgrund Till Länsförsäkringar AB rapporteras in 30 000vattenskador per år. Det motsvarar en kostnad på runt en miljard.Länsförsäkringar AB har tillsammans med IVL och Tyrénsutarbetat ett system för att mäta vattenskadornas påverkan påmiljön, mätt i utsläpp av koldioxid. Detta kan direkt översättastill kronor, och man kan beräkna hur mycket vissa förebyggandeåtgärder kan spara in i miljöpåverkan och rena kostnader.Så beräknas vattenskadorna:Varje vattenskada beräknas släppa ut 300 kg koldioxid.De fördelar sig på:80 kg körda mil för person- och materialtransporter10 kg elförbrukning för torkning210 kg på material som rivs och ersätts med nymonteratDetta kan man spara genom att minska antalet skador:Om vi minskar antalet skador med 1 000 sparar vi 25 miljoneroch 300 ton koldioxid. Länsförsäkringar AB har följt upp 2 000–3 000 skador, som gett det här medeltalet.– Förmodligen ligger det i underkant, då vi varit lite försiktiga.Vi följer upp det varje halvår, kommenterar Bengt Johansson.Användningsområden/användare:– Våra målgrupper är villaägare. I våra utskick till dem informerarvi om materialval, metoden och dess konsekvenser. Det härgår även ut till bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och cirka100 av landets kommuner, som också är kunder hos oss.Målet är att minska antalet skador med ett visst antal procentper år med hjälp av skadeförebyggande åtgärder, säger BengtJohansson.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenFölj upp och utvärdera.MålSkapa information om farliga ämneni byggvaror. Miljöklassningkring hälsa och miljöpåverkan avbyggnader. Minska deponerat byggavfall.ResultatTekniska lösningar:Basen för faktamaterialet är detdatoriserade byggkalkylsyste-metMeps. Det har kopplats ihop medIVLs databas. Dessa möjliggör enberäkning av miljötal, mätt i kg koldioxid.MiljöklassningFörsäkringsmässigt kan en försäkringskundbelönas om han/honväljer ett bättre val med högre kravän minimikravet i Boverkets regler.Då kan Länsförsäkringar ochLänsförsäkringar bank ställa uppmed någon typ av förmån.FöretagsfaktaLänsförsäkringar består av 24själv ständiga och lokala länsförsäkringsbolagsom samverkar genomdet gemensamt ägda LänsförsäkringarAB med dotterbolag.Länsförsäkringar erbjuder ettkomplett sortiment av bank- ochförsäkringstjänster för både privatpersoner,företagare och lantbrukare.KontaktBengt JohanssonGustav HolstLänsförsäkringar AB106 50 StockholmLänkwww.lansforsakringar.se/miljowww.ivl.sewww.tyrens.seerfarenheter – Det var överraskande att materialkonsumtionenvar så hög, vi trodde att avfuktningen skulle vara högre.Det har varit en bra upplysning. Man säger att större förändringari byggbranschen tar 20 år att få igenom, man får hoppaspå att detta går snabbare, säger Bengt Johansson.framtiden – I början, innan vi hade det här datastödet mellanMeps och IVLs databas var det krångligt. Sedan har det flutit på.Sedan måste man gå in på respektive material för att se om detinnehåller gifter eller inte, det är en vidareutveckling, vi kallardet för kemital. Det tittar vi på just nu, förklarar Bengt Johansson.47

Projekt inom Bygga-bo-dialogenMalmö stadFlagghusen - dialog för ökad hållbarhetKan vi genom samverkan och dialog finna nya lösningar och nå längre i vårasträvanden att bygga hållbart? Det var den enkla frågan när Flagghusen i VästraHamnen, Malmö, planerades. Hittills visar resultatet att dialogen varit fruktbar.Malmö valde att föra ”Ett Gott Samtal” för planeringen av Flagghuseni Västra Hamnen, strax intill Bo01. Tanken var att planeringenskulle ske genom en konstruktiv dialog och inte genomett envist hävdande av sektorsintressen. De olika experterna ochbyggherrarna som deltar lyfte blicken och försökte skapa en godhelhet genom att bidra med sina kunskaper.”Det Goda Samtalet” är ingen färdig metod. I de fyra Byggabo-kommunernahar de lagts upp på helt olika vis. Det handlarom ett utvecklingsarbete där vi prövar förhållningssätt och genomförande.Arbetet i kommunerna har utvärderats av Karlstaduniversitet i samarbete med Malmö högskola.Malmö valde att pröva angreppsättet när marken nordost ombomässeområdet Bo01 skulle exploateras. Målen var högt satta:bostäder till rimlig kostnad med hög hållbarhet. Erfarenheternafrån Bo01 visade att det var värt besväret att arbeta med småbyggrätter och många byggherrar. Resultatet på Bo01 blev envarierad och mer småskalig stadsbild och det uppstod en vissintern konkurrens mellan byggherrarna som sporrade till extraansträngningar.Hur var processen? Arbetet inleddes med att fastighetskontoretbjöd in alla intresserade byggherrar. Speciella ansträngningargjordes att bjuda in byggherrar som ville bygga hyresrätter ellersådana som var villiga att pröva nya lösningar. Fjorton byggherraranmälde intresse och bjöds in till ett första möte. Där fick deveta att planeringsprocessen skulle bli speciell och att det skullekrävas ett stort engagemang från dem alla under lång tid. Deinformerades också om att de förväntades bygga till rimlig kostnadoch med hög hållbarhet.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.48

Så löste Malmö stadsina Bygga-bo-åtagandenutmaningar Att genom en ny planeringsprocess få fram etthållbart kvarter med bostäder till rimlig kostnad och skapa en nystandard för hållbarhet i Västra Hamnen som inte var beroendeav statliga bidrag.framtiden Utvecklingsarbetet inom ”Det Goda Samtalet” leddetill att vi fick en grundstandard för hållbarhet i Västra Hamnensom nu ligger som bas för det fortsatta arbetet.lösningar Malmö stad inledde med fyra workshoppar undervåren 2004. Där definierade vi tillsammans med byggherrarnade primära insatsområdena för hållbarhet. Under hösten 2004och under 2005 producerades en detaljplan för området och enöverenskommelse om hållbarhet togs fram inför undertecknandeav markupplåtelseavtalen.erfarenheter Byggherrarna tycker att processen har varit långeftersom de varit med från första planskiss. De tycker att det harvarit kostsamt att delta i många möten. Samtidigt tycker de attdelaktigheten lett till att de fått bättre kontakt med kommunenshandläggare och större gehör för sina synpunkter. De har i engemensam skrivelse till Malmö stad anmält intresse för att deltai ett nytt ”Det Goda Samtalet-projekt”.Byggherrarna har lärt känna varandra väl vilket lett till samarbeteinom många områden. De marknadsför exempelvissina bostäder gemensamt under namnet ”Flagghusen”. Grundläggningsarbetenasamordnades och kunde minimera kostsamspontning mellan fastigheterna. De har också gemensammaunderjordiska garage. Annat samarbete handlar om gemensamupphandling av byggmaterial för att pressa kostnaderna.För Malmö stads del har försöket varit utvecklande. Malmöstad lyckades genomföra dialogprojektet med en ganska normaltidplan för en detaljplan, trots omfattande tidskrävande diskussioner.Vi satsade tid på dialog och vinnlade oss samtidigt om attha en mycket effektiv intern process. Detta innebar bland annatatt fastighetsbildningen låg klar när planen vann laga kraft. Deförsta byggloven kunde beviljas drygt en månad senare. Samarbetetmellan olika förvaltningar har stärkts – speciellt mellanfastighets- och stadsbyggnadskontoren.På minussidan får räknas att alla fått satsa mycket tid på möten.Troligtvis har detta mest med antalet byggherrar att göra,och mindre med arbetssättet. Mängden byggherrar har inneburitmycket samverkan, men också en gruppdynamik inom byggherregruppensom lett till kvalitetshöjningar. Ambitiösa byggherrarhar inspirerat och ställt krav på sina kollegor. Vår överenskommelseom samhällsnytta är också omfattande. Överenskommelsenkan nu användas i andra projekt i Malmö utan föregåendetidskrävande dialog.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenPlanera för ett hållbart samhällsbyggande.MålÖkad förnybar energi 2015. Minskadenergianvändning år 2025.Fasa ut farliga ämnen i byggvaror.ResultatMiljövändliga materialSundare inomhusmiljö när husenbyggts med fuktkontroll och giftigaämnen minimerats (det s k BASTAsystemettillämpas)Energieffektivt byggande• Låg energianvändning minskarkostnader (högst 120 kWh/kvm/BRA temp och år i total energianvändning)• En långsiktig process med gemensamtkunskapsinhämtande,gemen sam energiberäkningsprocess,värmefotografering ochprovtryckning ska leda till att måletverkligen nås.• Uppföljningar görs• Flera av byggnaderna når längreän det gemensamma grundmålet.Ett flerbostadshus i passivstandarduppförs.Övrig hållbarhet• Basutformning av bostadshusengör dem användbara i livets olikaskeden, här ska det gå att bo ävennär rörligheten minskar. Krav utöverBBR.• Trygghet. Området är utformatoch planerat för att skapa en tryggnärmiljö, en checklista togs fram.• En viss andel av tomtytan skavara grön (den s k grönytefaktorntillämpas).• Ett visst antal gröna punktinsatsergörs för att förbättra den biologiskamångfalden.• Fastighetsnära källsortering avavfall – behållare på varje gård• Hyreslägenheterna ska upplåtastill ”rimlig kostnad” (omkring 1 300kr/kvm/år).• Varierad arkitektur.Tekniska lösningarFlera intressanta tekniska lösningarprövas i projektet. Ett nytt patenteratsystem för stålstommar togsfram i ett av projekten.ProjektfaktaAntal lägenheter: 600Antal våningar: 3-6Område: Västra HamnenSpeciellt: Hållbarhet till rimlig kostnad(mainstream)Byggherrar: 13 st (HSB Malmö,MKB, Midroc, ByggVesta Bo, Tornahem,Stanley Bostäder, Akelius,Europahus, Nevstens fastighetsAB, Packwerk, Wikeborg & Sanderbyggprojekt, Urbana Villor ochParkängenProjektledare: Anita Wallin, fastighetskontoretoch Eva DalmanstadsbyggnadskontoretKontaktSusanne KäsperMalmö stad205 80 MalmöTfn 040 34 23 85susanne.kasper@malmo.seLänkwww.malmo.se49

Projekt inom Bygga-bo-dialogenMiljödepartementetUtbildningar ökar kompetensen i branschenBygga-bo-dialogens kompetensutvecklingsprogram är en av de insatser somregeringen har åtagit sig att genomföra som ett led i sina Bygga-bo-åtaganden.På bara några år har kunskapen spridits vidare till mer än 30 000 personer!Bygga-bo-utbildningarna är ett kompetensutvecklingsprogramsom vänder sig till verksamma inom bygg- och fastighetsbranschen.Utbildningarna utgår ifrån Bygga-bo-dialogens tregrundläggande teman; sund inomhusmiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning. Deltagandet ärkostnads fritt och upplagd så att deltagarna utbildas till att bli”bygga-bo-utbildare” för att i nästa steg sprida kunskapen vidarei den egna organisationen.Tre olika utbildningspaket har tagits fram för lika mångamålgrupper: Målgrupp 1: byggnadsarbetare, installatörer ochanställda inom fastighetsförvaltning med flera. Målgrupp 2:byggherrar, projektörer, arkitekter, planerare, projekteringsledare,beslutsfattaren med flera. Målgrupp 3: drifttekniker, driftsingenjöreroch fastighetsförvaltare med flera. Under hösten 2009startar dessutom en fjärde utbildning, utbildningar i miljöklassningssystemetMiljöklassad Byggnad. Det mest uppskattadeinom Bygga-bo-utbildningen är att peda gogiken är uppbyggdpå deltagarnas egna erfarenheter och på att det skapas en dialogmellan deltagarna. Det är ett arbetssätt som skiljer sig fråntraditionell utbildning inom sektorn. Dessutom används mångaexempel från pågående byggprojekt och byggda hus för att illustrerabåde bra och mindre bra arbetssätt och resultat. I utbildningsmaterialetfinns även en rad annorlunda exempel, till exempelbilder av en nyrostad macka på en kall tallrik och bilrutormed frost. Vad har dessa bilder med bygg- och fastighetssektornatt göra? Jo, på så sätt försöker lärarna genom enkla pedagogiskabegrepp förklara komplicerad vetenskap om fukt- och inomhusmiljöproblem.De 30 vanligaste så kallade felkällorna som kanuppkomma under byggprocessen diskuteras under utbildningen.De boendes perspektiv är en annan viktig del.– Vi försöker också slå hål på en seglivad myt om att hus ska”andas”, säger Anna Jarnehammar som är projektledare och lärarepå Svenska Miljöinstitutet AB, IVL.Exemplet illustreras med ”kan man bo i en påse” och menaratt man inte ska bygga otätt eftersom det leder till fukt skador ochonödigt stor energiåtgång. De teman som prioriterats genomsyraralla kurser men innehållet är anpassat efter målgrupperna.Flera företag och skolor med bygginriktning har integreratutbildningsmaterialet i sina egna utbildningar. Varje Bygga-boutbildarefår med sig ett omfattande kompendium och pärm medfilmande diskussioner och PowerPoint-filer. Under 2010 kommerubildningarna att drivas i Boverkets regi.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.50

Så löste Miljödepartementetsina Bygga-bo-åtagandenbakgrund 2004 gav Miljödepartementet Boverket i uppdragatt med särskilt avsatta årliga medel genomföra ett kompetensutvecklingsprogramför bygg- och fastighetssektorn. Efter ett intensivtarbete med att utveckla koncept och utbildningsmaterialsom genomsyras av dialog och erfarenhetsåterföring startade utbildningarnariktat till den första viktiga målgruppen byggarbetarna,de som står i utförarledet i byggprocessen. Utbildningensker i två steg, och startar med en kostnadsfri tvådagarsutbildning.Det andra steget fortsätter när dessa ”Bygga-bo-utbildare”sprider kunskapen vidare inom sina organisationer. 2006breddades kompetensutvecklingsmaterialet till att omfatta ävenbyggherrar, konsulter och planerare i målgrupp 2, samt driftsteknikeroch fastighetsförvaltare i målgrupp 3. Under 2008 lanseradesBygga-bo-dialogens system för miljöklassad byggnadsom ytterligare ett initiativ till att verka för hållbar utveckling ibygg- och fastighetssektorn. En särskild utbildning för de somvill miljöklassa sin byggnad är därför under utveckling.utmaningar Att skapa utbildningar och material som mångakan ta till sig och som utvecklar sektorn. Att hela tidenutveckla och upprätthålla kvaliteten i Bygga-bo-dialogensunika kompetenstuvecklingsprogram. En utmanande tankenför framtiden är till exempel att samla alla målgrupper till engemensam utbildning. En annan utmaning ligger i ökad spridning.Hur kan kompetensen som finns i både utbildningsmaterialoch själva dialogformen få ökad spridningseffekt och ge tydligtavtryck i verkligheten i form av långsiktigt hållbara byggnaderoch lösningar?lösningar Konstnadsfria tvådagarsutbildningar på flera orter iSverige med kunniga lärare ifrån IVL och SP. Genom bygga-boutbildningarnaskapas diskussioner och dialoger kring ett 30-talvanligt förekommande problem inom bygg- och fastighetssektornoch hur det går att bygga långsiktigt och hållbart. Genomutbildningarna tas deltagarnas yrkeskunskaper tillvara och nätverkbildas. Genom att deltagarna i kursen för kunskapen vidarei sina organisationer ökas kompetensen till avsevärt fler.framtiden När Bygga-bo-dialogen avvecklas vid årskiftet2009 kommer Boverket att driva utbildningarna vidare under2010 och utreda hur kompetensprogrammet kan förvaltas iframtiden.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenRegeringen har åtagit sig att verkaför att ett nationellt kompetensutvecklingsprogramkommer tillstånd för att så brett som möjligtsprida kunskaperna om, och ökaengagemanget för, en hållbar utvecklingav bygg- och fastighetssektorn.Därmed vill man bidra tillatt nå de uppsatta Bygga-bo-målen.Utbildningsinsatserna föreslåsvara av kortare karaktär men återkommande.MålKunskap och utbildning är ett stegvidare för att kunna uppnå allaBygga-bo-dialogens mål. Kunskapär grunden för att skapa en bättrebygg- och fastighetssektor medfokus på hållbart byggande ochförvaltande.ResultatDrygt 2 500 personer har sedanstarten 2005 utbildats inom Byggabo-dialogenstvå-dagars kompetensutbildning.Dessa personerberäknas i sin tur ha utbildat nära30 000 personer inom sina företagoch organisationer. Enligt utvärderingenär deltagarna och Byggabo-aktörernafortsatt mycket positivatill utbildningen, särskilt tilllärarna och utbildningsmaterialet.Huvuddelen av aktörerna uppgeratt de i alternativfallet, dvs. omkompetensutvecklingsprogrammetinte hade funnits, inte skulle givitpersonalen motsvarande utbildning.ProjektfaktaMiljödepartmentet ansvarar bl.a.för frågor om Hållbar samhällsplanering,stadsutveckling, Plan- ochbygglagen, boendemiljö, buller,luftföroreningar.KontaktBygga-bo-dialogenBoverketBox 534371 23 Karlskrona0455-35 30 00byggabodialogen@boverket.seLänkwww.byggabodialogen.seerfarenheter Det är ett viktigt miljöarbete som sker genombygga-bo-utbildningarna. Med sitt unika fokus på utbyte av kunskapoch erfarenheter genom dialog får deltagarna både ökadyrkesstolthet och medvetenhet om sitt eget ansvar till ett hållbartbyggande och förvaltande. Enligt utvärderingar är deltagarnaoch bygga-bo-aktörerna mycket positiva till utbildningarna, särskilttill lärarna och utbildningsmaterialet. Huvuddelen av aktörernauppger att de om kompetensutvecklingsprogrammet intehade funnits hade personalen inte fått motsvarande utbildning.51

Projekt inom Bygga-bo-dialogenNCCÖkad efterfrågan på lågenergihusNu byggs NCC första egna passivhus helt i egen regi. NCC har tagit ett beslut om attvi ska satsa på lågenergihus i alla sina regioner. Genom utvecklingen av passivhus villföretaget hitta lösningar som är kostnadseffektiva och minimerar miljöpåverkan.Det är inte första gången NCC är inblandat i ett lågenergihusprojekt.Tillsammans med Finnvedsbostäder byggdes bostäderi Oxtorget, Värnamo, för två år sedan och även på andra platseri landet har NCC byggt lågenergihus. Men i Beckom bergautanför Stockholm bygger bolaget nu ett flerfamiljshus i egenregi med planerad inflyttning under nästa år. I processen har mandragit en viktig lärdom: det är viktigt att få med sig alla aktörersom är involverade i byggprojektet redan från början.I det här fallet lät NCC sina konsulter och arkitekter följa medpå en studieresa till Göteborg för att lära av redan byggda lågenergihus.Det gav alla samma målbild, vilket har förenklat detfortsatta arbetet i projektet. Från början var huset i Beckom bergainte tänkt att bli ett lågenergihus. Men projektgruppen kom framtill att det inte var många ändringar som behövdes i ritningarnaför att huset skulle kunna bli ett lågenergihus.– Fönsterytan har begränsats något men ljusstudier som gjortsvisar att man ändå får in tillräckligt med ljus. Arkitekterna harockså arbetat med solavskärmning så att det inte blir för varmtvilket ju kan vara ett problem även i traditionella hus men blirextra viktigt att tänka på när man bygger så lufttätt och välisolerat.Det arkitektoniska uttrycket har blivit jättefint, berättarJenny Winblad.I lågenergihusen i Oxtorget, där inflyttningen skedde under2006 har man utvärderat hur de boende trivs. Det har visat sig attFinnvedsbostäder har färre klagomål i de här husen än i övrigabeståndet generellt sett. De boende är nöjda med inomhustemperaturenoch har inga problem med drag eller kyla och uppleverdet som positivt med djupa fönsternischer. De är nöjda medinomhusluften, har bra med dagsljus och låga driftskostnader.Någon har uttryckt att det är för tyst inomhus, att de kan upplevastörande ljud från kylskåp som de kanske inte upplever annars.När en del lågenergihusprojekt som NCC varit inblandade iuppfördes var kriterierna för lågenergihus inte helt klara. Detbetyder att man där inte uppfyller dem alla, utom på energiområdet.Det kommer man dock att göra i Beckomberga. På NCCmärker man att intresset för energifrågan har ökat även hos kunderna.– Vi vill öka vår kunskap på det här området och möta kundernasökade efterfrågan. Tidigare var vi rädda att kunderna inteville möta den ökade investeringen, men nu ser vi att de är intresseradeav den här frågan. Med befintlig teknik kan vi byggalågenergihus i dag, men vi måste skynda långsamt, den storautmaningen ligger i att hitta en robust och kostnadseffektiv lösningoch att bygga upp kunskapen internt och hos våra kunder,säger Jenny Winblad.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.52

Så löste NCC sinaBygga-bo-åtagandenbakgrund NCC satsar på att bygga med mindre klimatpåverkan.Som ett led i detta arbete byggs nu bolagets förstaegna passivhus i Beckomberga utanför Stockholm. Bolaget harsatt upp som mål att bygga ett lågenergihus i varje region. NCCtar också från och med början av 2008 fram klimatdeklarationerför samtliga byggprojekt.utmaningar Att bygga lågenergihus innebär en extra investeringpå materialsidan och också i tiden att bygga, då det krävsextra noggrannhet. NCC satsar nu mycket resurser på utvecklingför att hitta mer robusta och tidseffektiva konstruktionslösningar.Tidigare har man varit osäker på betalningsviljan hos kunderna,men nu ser man en ökad efterfrågan och därmed ökadbetalningsvilja.lösningar – När vi gör enskilda projekt vill vi satsa all energipå projektering och bygg, men än har vi inte de kostnadseffektivalösningar på bred front som vi skulle önska. Vi har inte allden kompetens vi vill ha på bredden utan har hittills handplockatpersonal för att få det att fungera. Det här är en lärprocess somvi går igenom tillsammans med våra snickare, leverantörer medflera för att arbeta fram rätt lösningar, säger Jenny Winblad.Hon tror på lågenergihustanken men påpekar samtidigt attNCC har en lång resa att göra för att hitta produktionseffektivalösningar. Tidigare genomförda projekt av passivhus visar på enmerkostnad på runt 10 procent men allt beror på vad man utgårifrån och naturligtvis finns det också andra vinster med den härtypen av satsningar.– Vi är nere på en tredjedel av klimatpåverkan, säger JennyWinblad.erfarenheter En generell slutsats NCC dragit är att alla somär delaktiga i byggprocessen redan i tidiga skeden måste arbetatajt tillsammans för att få samma målbild.framtiden Passivhuset i Beckomberga väntas stå klart under2010. NCC planerar att bland annat att köpa andelar i vindkraftför hushålls- och driftsel.– I all produktion projekterar vi minst 20 procent bättre änBBR. Vi utrustar samtliga byggnader med effektiv värmeåtervinning,energieffektiva fönster, energisnåla vitvaror och snålspolandeduschar, kranar och toaletter. Vi har bestämt att frånoch med januari 2008 ta fram klimatdeklarationer för samtligavåra projekt. Där ser vi på transporter, framställning av byggmaterialmed mera så att vi ser vilken klimatpåverkan vi får avproduktionen. Vi lägger också på driften och ser hur den totalamiljö- och klimatpåverkan ser ut under husets hela livscykel.Sedan är det viktigt att vi ser till att den tillförda energin somanvänds är så miljöanpassad som möjligt, säger Jenny Winblad.Åtaganden inom Bygga-bodialogenSe till helheten och hela byggnadsverketslivscykel. Skapa en effektivoch kvalitetsstyrd bygg- och fastighetsförvaltningsprocessoch nyagarantiformer för hållbar utveckling.Förvalta byggnadsverk medenergi- och miljöhänsyn.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor. Användningenav köpt energi i sektornminskar med minst 30 procent tillår 2025 jämfört med år 2000. Energianvändningenär lägre år 2010än år 1995.ResultatOxtorget lågenergihusAntal lägenheter: 40. Byggherre:Finnvedsbostäder. Byggentreprenör:NCC. Inflyttning: 2006. Arkitekt:BSV arkitekter & ingenjörerAB. Total uppmätt energianvändning:67 kWh/m 2 , år (inkl hushållsel).U-värde fönster 0,85 W/m 2 ,K.Isolertjocklek väggar: 430 mm.Tak: 500 mm. Isoler bottenbjälklag:350 mm. FTX-aggregat: 85 procentverkningsgrad. Solfångare förvarmvattten. Elbatteri för värme fåtalveckor under året. För motsvarandemängd el som används harandelar köpts i vindkraftverk.BeckombergaAntal lägenheter: 55. Byggherre:NCC. Arkitekt: Brunnberg ochForshed. Inflyttning: 2010. Projekteradenergianvändning: 45 kWh/m 2 exklusive hushållsel. Kommeratt ha solfångare på taket, som skasynas och vara en del av uttrycket.Fjärrvärme för att värma upp dendel av tappvarmvattnet som intevärms upp av solfångarna. Återvinningi ventilationsluften via FTX.Isolertjocklek väggar: ca 340 mm .Tak: ca 435 mm. Isoler bottenbjälklag:300 mm celllplast. Minskadklimatpåverkan jämfört med husbyggt enligt gällande byggnormBeckomberga (beräknat): ca 30ton CO 2 -ekvivalenter. Sänkt energianvändning.Beckomberga (beräknat):ca 300 000 kWh.FöretagsfaktaNCC är ett av Nordens ledandebygg- och fastighetsutvecklingsföretag.Omsättningen år 2008 var57 Mdr SEK och antalet anställda20 000.KontaktJenny WinbladNCC Boende ABVallgatan 3170 80 SolnaLänkwww.ncc.se53

Projekt inom Bygga-bo-dialogenNaturvårdsverketNaturumNaturvänligare Naturum med biobränsleHöga kustens nya Naturum är byggt med mesta möjliga hänsyn till miljön. Närproducerat ochmiljövänligt har prioriterats vad gäller både material och metoder. Den viktigaste miljösatsningenutgör värmesystemet, som bygger på en kombination av pelletspannor och solpaneler.Vid Skulebergets fot har Naturvårdsverket sedan många år haftett av sina Naturum, en besöks- och utställningsanläggning ianslutning till Skuleskogens nationalpark. När Höga kusten år2000 utnämndes till världsarv blev det uppenbart att den gamlaanläggningen hade passerat bäst-före-datum. Den var varken tillräckligtstor eller ändamålsenlig för att presentera ett världsarv.Den nya anläggningen, Naturum Höga kusten, började byggaspå hösten 2006 och stod klar ungefär ett år senare. Att bygga såmiljövänligt som möjligt var en självklar utgångspunkt både förägaren Naturvårdsverket och för Länsstyrelsen i Västernorrlandsom ledde projektet på uppdrag av Naturvårdsverket.– Det var inget problem utan en förutsättning. Det är ju tillstor del en ekonomisk fråga och Naturvårdsverket var myckettydliga med att miljöhänsynen skulle få kosta. I stället fick vipruta på andra saker, berättar Per Sander på Länsstyrelsen iVäster norrland.Den nya byggnaden har formen av en betonglåda som skjutitsin i slänten vid foten av Skuleberget. Alla synliga väggar bestårav panoramafönster, och från taket kan man se både havet ochtoppen av Skuleberget.– Att använda betong till ett Naturum kan ju verka motsägelsefullt,det är ett dyrt och energikrävande material att framställa.Men det är hållbart så det lönar sig i längden, förklarar Per Sander.Under jord finns två hörsalar som får rymd och höjd genomlanterniner som sticker upp ur marken som torn. För att förstärkaintrycket av att huset smyger sig in i naturen sparades det överstaskiktet av den jord som grävdes bort och lades sedan tillbakaovanpå det färdiga betongtaket. Den nya biobränsleanläggningenvärmer det gamla Naturumet vars värmesystem konverteratsfrån direktverkande el. Värmen från panncentralen kompletterasmed energi från solceller på panncentralens tak.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.54

Så löste Naturvårdsverket Naturumsina Bygga-bo-åtagandenbakgrund Naturvårdsverket har ett 25-tal besöksanläggningar,så kallade Naturum, spridda över landet. En förnyelseav anläggningen vid Skuleberget har diskuterats länge och 2005utlystes en arkitekttävling för ett nytt ”Naturum Höga kusten”.Förslaget skulle förutom en ny utställningsbyggnad innehållaen översyn av hela anläggningsområdet. Det vinnande förslagetlämnades av White arkitekter AB i Göteborg.utmaningar Anläggningen projekterades för att uppfylla högtställda krav på miljövänligt byggande och drift. I största möjligautsträckning skulle närproducerat material användas. Byggnadenskulle också harmonisera med den omgivande naturen. Det vardessutom svårt att hitta en optimal plats att bygga på. Plan markfanns bara där den tidigare anläggningen låg, nära E4:an. Ettläge som var kraftigt bullerstört och lite skuggigt. Alternativetatt bygga på toppen av Skuleberget bedömdes medföra för storaingrepp i naturen och dessutom ha blivit för kostsamt. Återstodgjorde den slutliga placeringen nära den tidigare anläggningen.Det läget, i en sluttning nedanför ett av de högsta bergen i området,medförde särskilda problem med att ordna dräneringen påett tillfredsställande sätt.lösningar Exemplet Naturum visar att det går att skapa alternativtill eluppvärmning, något som varit önskvärt för fritidshssedan länge. Husets värmesystem är en referensanläggning förleverantörer av solpaneler (kombination av solvärme och solceller)och pannsystem. Det är levererat och till viss del produceratav lokala företag. Byggnadens stommar var prefabriceradebetongbalkar från Långviksmon norr om Örnsköldsvik. Inredningenoch snickerierna monterades och tillverkades av lokalaföretag. För att smälta in i naturen kläddes lanterninerna utvändigtmed mineritplattor, cementskivor med en armering av cellulosafiber.Skivorna sågades i oregelbundna polygoner för attefterlikna sten i naturen. Utställningen ”Världsarvet Höga kusten”är till stor del producerad av lokala aktörer.Att uppfylla miljökraven var kostsamt. Valet av bästa möjligamiljöanpassade isolering innebar till exempel en merkostnad påcirka en halv miljon kronor. För att hålla nere kostnaderna bantadesi stället projektet. Byggnaden ritades om så att ytan blevmindre, taket sänktes, restaurangen integrerades med receptionen,restaurangköket fick bli mer anspråkslöst och personalutrymmenamindre.erfarenheter Tidsfaktorn är viktig, påpekar Per Sander, sommenar att det faktum att Naturum-projektet låg inom ett EUprogramlåste tidsramarna på ett olyckligt sätt.– Den snäva tidsramen för byggandet kan ha inneburit att detblev dyrare än nödvändigt och medförde en risk för byggteknisktmindre lyckade lösningar. Byggprojektet kom till exempeligång under den regnigaste hösten på länge och med facit i handskulle man kanske ha vunnit på att bygga under tält som planerat.Men tältet prioriterades bort under bantningen av projektet.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenSe till helheten och hela byggnadsverketslivscykel. Förvaltabyggnads verk med energi- ochmiljöhänsyn.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energi i sektornminskar med minst 30 procenttill år 2025 jämfört med år 2000.Energianvändningen är lägre år2010 än år 1995.ResultatNaturum Höga kusten består aven ny, funktionell byggnad medutställningslokaler, hörsal, restaurangoch andra servicefunktioner.Det gamla Naturumet används nusom kontor. Trots utbyggnadenhar anläggningens miljöpåverkanminskat tack vare konverteringenfrån direktverkande el till biobränsleoch solceller.Genom att välja solvärme och biobränslenhar den nya anläggningenNaturum Höga Kusten minskatbehovet av el med ca 80 000 Kwhjämfört med vad som skulle varitfallet om näst bästa lösning medbergvärme hade valts.Den nya större anläggningen ärmed hänsyn tagen till verksamhetsintensitetoch byggnadsvolymca 30 procent energieffektivarejämfört med den gamla anläggningen.Den framtida målsättningen ärständigt förbättrad effektivitet ochminskad energianvändning genomteknikval, planering och smartarelösningar.Tekniska lösningarEn separat panncentral med trepelletspannor byggdes vid parkeringsplatsen.Därifrån leds värmeni en kulvert till anläggningen. Dennya biobränsleanläggningen värmerockså det gamla Naturumetvars värmesystem konverteratsfrån direktverkande el. Värmenfrån panncentralen kompletterasmed energi från solceller på panncentralenstak. De stora fönstrenär energisnåla och ger också instrålningsvärmesom magasinerasi huset.ProjektfaktaNybyggnad av Naturum Höga kusten,cirka 808 kvadratmeter, panncentral50 kvadratmeter samt garage.Renovering och omstöpningav gamla naturum till kontor ochlagerlokal. Konvertering från elvärmetill biobränsle. Ny trafikplats påE4 med ny infartsväg. Omfattandemarkarbeten, omvandling till äng.Avveckling av stugby och campingmed servering. Byggherre: Länstyrelseni Västernorrland på uppdragav Naturvårdsverket Generalentreprenad– Peab. Arkitekt: WhiteArkitekter, Göteborg.KontaktAnders BergqquistNaturvårdsverket08-698 10 00Per SanderLänsstyrelsen i Västernorrland0611-34 90 00Länkwww.naturvardsverket.sewww.naturumhogakusten.se55

Projekt inom Bygga-bo-dialogenPlatzer Fastigheter ABUltimatum fick energibolag att vakna till livLeverera energi från förnyelsebara källor, annars väljer vi en annan leverantör. Uttalandetfrån Platzers driftschef Jan Sällström, fick energileverantören att tänka omoch börja leverera fjärrvärme där 80 procent kommer från förnyelsebara källor.Platzer arbetar intensivt med att sänka sina koldioxidutsläpp.Under flera år har bolaget mätt hur mycket koldioxid som släppsut vid förvaltningen av företagets fastigheter och redovisar resultatenför kunderna fyra gånger per år. Det har bidragit till enminskning av utsläppen med två procent årligen. Det gör ocksåatt Platzer pressar sig själva att kontinuerligt arbeta aktivt för attminska utsläppen. Nästa steg blev att sätta press på energileverantören,berättar Jan Sällström.– Vi ville gå över till ett mer miljövänligt uppvärmningsalternativ,men först kunde Göteborg Energi inte uppfylla våra krav.Då började vi titta på andra alternativ, bland annat en pelletseldadnärvärmeanläggning, förklarar han.Med hot om att bli utbytt som leverantör vaknade det storaenergi bolaget till liv och erbjöd fjärrvärme där de åtar sig attfölja Bygga-bo-dialogens åtagande om utfasning av fossilabränslen.– De insåg att är de inte med här och nu så får de ingenting,säger Jan Sällström.Efter detta arbetar Göteborg Energi med sitt naturgaseldadekraftvärmeverk för att övergå till biogas i ett snabbaretempo än planerat. För Platzer innebär det här att mankonverterat från fossilt bränsle till fjärrvärme i 18 kommersiellafastigheter på sammanlagt 100 000 kvadratmeter.Men för Platzer räcker det inte med detta. När klimatsystemenbyts ut i husen används verktyget LCC (livscykelkostnadskalkyler)för att få fram den bästa lösningen för energianvändningoch miljön. Hyresgästerna bjuds in i arbetet genomatt vara med och bekosta de merinvesteringar som en bra klimatanläggningkan innebära. Investeringarna skrivs av på 20 år ochhar visat sig ge lägre driftskostnader med bättre prestanda.– Alla som jobbar med det här vet att det är svårt att få pengartill det, för det man gör syns inte. Men genom att redovisa dethär i miljö- och kostnadstermer är det lätt att visa att det ger enbra avkastning för oss, våra kunder och för miljön, säger JanSällström.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.56

Så löste Platzer Fastigheter ABsina Bygga-bo-åtagandenbakgrund Platzer har som ambition att sänka sina utsläpp avkoldioxid. Sedan 2002 har bolaget kontinuerligt mätt och redovisatsina utsläpp fyra gånger per år. Redovisningen skickas tillkunderna och läggs ut på företagets webbplats. Företaget villgenom information, samarbete och påtryckningar gå i bräschenför en energieffektiv och miljövänlig förvaltning.utmaningar – Vi ville byta ut uppvärmningen i våra kommersiellafastigheter från fossila bränslen till förnyelsebar energi.Gensvaret från Göteborg Energi var till en början inte så positivt,berättar Jan Sällström.lösningar – Vi började leta efter andra alternativ på egenhand. Genom att vi ställde ett ultimatum om att byta leverantörändrade sig Göteborg Energi och erbjöd fjärrvärme med 80 procentförnyelsebar energi. I de mätningar vi redovisar fyra gångerper år mäts fastighetsel, värme, vatten och i viss mån fjärrkyla.Resultaten i redovisningen av koldioxidutsläppen är hämtadeur energibolagens statistik. Det var struligt till en början, då dehade en årsfördröjning på redovisning av vissa uppgifter, mendet har rättats till nu, förklarar Jan Sällström.erfarenheter – Det lönar sig att trycka på de stora aktörernaoch visa att man menar allvar. Vi ser också att kunderna är nöjdamed det miljöarbete vi gör. De har få frågor om de redovisningarvi skickar ut, vilket jag tolkar som att de är nöjda och trygga.De merinvesteringar som de är med och gör när vi installerar enny klimatanläggning ger dem minskade kostnader i slutänden,vilket visar att det går att satsa på lite dyrare, miljövänligare alternativ,säger Jan Sällström.framtiden – Varje dag har vi träffar med stora kunder och harpåbörjat energideklarationer. Det vi kommer att fokusera på nuär miljöklassningsprojektet. Kan vi tillhandahålla bra klassadefastigheter till kunderna tror vi att vi kan få mer betalt. De driveross att göra bättre hus än normalt. Vi tror att marknaden kommeratt efterfråga detta.– Vi har bestämt att miljöklassningen ska stämma överensmed energideklarationernas standard. Det gör att vi inte slappnarav, vi tänker på energianvändningen hela tiden. Nästa utmaningär elsidan, att eleffektivisera och sätta personal i utbildning. Vikommer troligtvis att teckna avtal för enbart vindkraftsbaseradel under 2009. Vi använder LCC (livscykelkostnadskalkyler)allt mer när vi ska eleffektivisera, lägga om tak, isolera etc, sägerJan Sällström.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenSe till helheten och byggnadsverketshela livscykel. Förvalta byggnadsverkmed energi och miljöhänsyn.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energi i sektornminskar med minst 30 procenttill år 2025 jämfört med år 2000.Energianvändningen är lägre år2010 än år 1995.Senast år 2009 är alla nybyggdahus och 30 procent av det befintligabeståndet deklarerade och klassificeradevad gäller byggnadsrelateradhälso- och miljöpåverkan.ResultatMinskad miljöbelastningDelmålet om att hälften av energibehovetska vara från förnyelsebaraenergikällor är redan uppfyllt.År 2015 beräknar Platzer att 100procent av uppvärmningen ska skemed förnyelsebara energikällor.Sänkt energianvändningVärmeanvändningen hos Platzersfastigheter har sänkts med 2 procentrealt årligen sedan snart tio årtillbaka.Miljövänligare förvaltningPlatzer använder fjärrvärme frånGöteborg Energi, med inslag avnaturgas där 80 procent är från förnyelsebarakällor, och biobränslefrån Mölndal Energi. Vid byte avklimatsystem används LCC för attfå fram den bästa lösningen förvärme och energi.FöretagsfaktaPlatzer Fastigheter AB, som är ettav de ledande fastighetsbolagen iGöteborg och Mölndal, äger, förvaltaroch utvecklar ett fastighetsbeståndomfattande ca 275 000kvm kommersiella lokaler.KontaktPlatzer Fastigheter ABJan SällströmBox 211401 23 Göteborgjan.sallstrom@platzer.seTelefon 031-63 12 00Länkwww.platzer.seSe under ”Om företaget/miljöarbetet.”Här finns miljöpolicy, miljödeklarationersamt aktuella siffror omhur mycket koldioxid respektivefastighet släpper ut.57

Projekt inom Bygga-bo-dialogenRiksbyggenConcordia – stilfullt, prisvärt och hållbartByggprojektet Concordia utsågs 2007 till Bästa Riksbyggenprojekt 2006. Många erfarenheter i projektethar därefter legat till grund för det som i dag är Riksbyggens standard vid all nyproduktion avRiksbyggenbostaden – däribland omsorgen vid gestaltning, inredning, trygghet och hållbarhet.Concordia är stort, 129 lägenheter, och ligger i bästa centralaläge i Malmös innerstad. Bostadsprojektet ersatte Centralgaraget,en funkisbyggnad i dåligt skick, som inspirerat tillhusens vita modernism. Längs Baltzarsgatan och Fabriksgatanligger sexvåningshuset med förhöjd bottenvåning och indragentakvåning. Husen är i vit puts på en svart sockel med burspråkmot gatan och alla balkonger in mot gården (utom hörnlägenheterna).Bottenvåningen har två butikslokaler. Alla trapphus ärgenomgående från gata till gård. Dessutom leder två passager direktupp till gården. På gården ligger ett punkthus i sju våningarplus inredd vind. Det vanligast förekommande trapphusblocketbestår av en fyra, en trea (båda genomgående) och en tvåa motgården. Exploateringen i det centrala läget är hög med ganskadjupa hus (15 meter) men genom extra rumshöjd, höga fönster,någon pardörr med glaspartier över och delvis bredvid dörrarnaskapas en känsla av rymlighet och ljus. Den mörka kärnan gerplats för både klädkammare och förråd i lägenheter. Köket är ialla lägenheter avskiljbart men hänger genom matplatsen hopmed vardagsrummet.Den trånga platsen krävde hög grad av förtillverkning vilketockså avsatt sig i en enkel systematik både i planen och i fasaderna.Hög exploatering var en förutsättning i detta läge menockså det har lösts väl genom den extra rumshöjden och glaspartiernamellan rummen. Stor omsorg har lagts vid detaljer somdörrar, dörrtrycken och dolda rördragningar. Den slutna ochfridfulla gården, som är helt underbyggd med garage, har ocksåägnats ovanlig omsorg. Den har delats in genom ytor med olikaväxtlighet och gångstigar.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.58

Så löste Riksbyggensina Bygga-bo-åtagandenutmaningar Att bygga något som var hållbart över tiden medomsorg i alla detaljer. Stilfullt, prisvärt och hållbart.lösningar Projektet hade stort kundfokus och målet var attbygga med god arkitektur och sunda och hållbara material. Tydligakrav angavs redan i upphandlingen på material och designoch Riksbyggen styrde den processen. Vårt affärsområde Förvaltningvar med tidigt i processen för att med deras erfarenheteroch kunskaper uppnå bästa möjliga långsiktiga förvaltning.erfarenheter Alla bra erfarenheter i projektet togs med in iarbetet med Riksbyggenbostaden. Så gott som alla punkter somsedan januari 2008 ligger som krav vid alla Riksbyggens projektfanns med redan i Concordia 2006. Ljud & ljus: Vi tittade mycketpå ljud & ljus. Bland annat byggdes ett tyst rum in i varjelägenhet. Gestaltning: Stor vikt lades vid arkitektur och designav allt från exteriör till inredning och förvaring. Gemensamhetslokal:I föreningen finns en kvarterslokal och en övernattningslägenhet.Trygghet: fokus på skalskydd med lås, säkerhet och belysning.Gröntrivselfaktor: Trots att Concordia ligger i centralaMalmö har en hög gröntrivselfaktor uppnåtts med mycket träd,buskar och växter på innergården. Cykelförråden har sedumtak.Tillgänglighet: Full tillgänglighet från såväl utsidan som innei lägenheterna. En tillgänglighetsrådgivare kopplades in på etttidigt stadium. Energi & miljö: Projektet uppfyller alla myndighetskravoch materialvalet har skett utifrån ett miljöperspektivdär hållbarhet stod i fokus. Riksbyggens affärsområde Förvaltningvar med i projektet och deras erfarenheter av långsiktigthållbar förvaltning bidrog till vilka val som gjordes.framtiden Alla bostäder Riksbyggen producerar ska förbruka30 procent mindre energi än vad nuvarande norm säger. Vi satsarbland annat på tjockare isolering i väggarna, bättre kvalitetpå fönstren, ventilation, värmeåtervinning och individuella mätningarav värme och energi. Vi använder också material som harså liten påverkan på miljön som möjligt. Arbetet med att utvecklaRiksbyggenbostaden fortsätter. Utgångspunkten är våra högtställda krav på kvalitet, tillgänglighet, funktionalitet, arkitektur,estetik och miljövänlighet. Totalt omfattar vår egen kravspecifikation250 olika krav som tar hänsyn både till boendes önskemåloch samhällets krav på till exempel energieffektivitet.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenSe till helheten och byggnadsverkethela livscykel. Skapa eneffektiv och kvalitetsstyrd byggochfastighetsförvaltningsprocess.Förvalta byggnadsverk medenergioch miljöhänsyn. Klassificerabyggnader.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varm vattenberedning med endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Användningav köpt energi i sektornminskar med minst 20 procent tillår 2020.ResultatMiljövänliga material som uppfylleralla myndighetskrav ochmaterialvalet har skett utifrån ettmiljöperspektiv där hållbarhet ståri fokus. Genom minskad energianvändningreduceras utsläpp avväxthusgaser, Concordia har entotal uppmätt energiprestanda på80 kwh/kvm A-temp. Riksbyggensaffärsområde förvaltning var medi projektet och deras erfarenheterav långsiktigt hållbar förvaltning bidrogtill vilka val som gjordes.ProjektfaktaAntal lägenheter: 129 lägenheter,40-127 kvm, två butikslokaler om97 kvm och 116 kvm, 102 parkeringsplatser.Antal våningar: 6-7.Har projektet följt Bygga-bo-dialogensbyggprocess: Nej, men våregen process liknar denna väldigtmycket och den har vi följt till punktoch pricka. Byggherre: Riksbyggen,Byggregion Syd. Projektledare:Hans Israelsson. Entreprenör:PEAB. Arkitekter: SWECO FFNSArkitekter i Malmö genom BertilÖhrström. Landskapsarkitekt:SWECO FFNS Arkitekter i Malmögenom Peter Krigström.KontaktHans Israelsson, byggchefbyggregion SydRiksbyggenBox 8057, 200 41 MalmöBygg.syd@riksbyggen.seTelefon: 040-10 94 40Länkwww.riksbyggen.se59

Projekt inom Bygga-bo-dialogenRiksbyggenEriksbergsterassen – energisnålt och gröntEriksbergsterassen ligger på en platå i Västra Eriksberg, 15 meter uppfrån kajen. Huset sluter sig runt en trivsam gård med träd och ett orangeri.Genom att återvinna husets frånluftsvärme med roterande värmeväxlare,har Riksbyggen skapat ett energisnålt och grönt kvarter.Med Eriksbergsterassen har Riksbyggen skapat ett energisnålt ochgrönt kollektivt boende med individuell mätning. De boende fårfeedback på individuell nivå och återrapportering på hur mycketvatten, värme och kallvatten de förbrukar. Med detta tillvägagångssättfår kunden möjlighet att styra sin egen kostnad och betalar baraför sin egen förbrukning och målsättningen är att nå en beståendebeteendeförändring vad det gäller sänkt energianvändning i fastigheten.Projektets ambition har varit att arbeta för ett bostadskvarter därenergibehovet för värme och ventilation blir lågt räknat över året.Ett välisolerat och tätt klimathölje i kombination med en termiskttrög byggnadsstomme av betong ger goda förutsättningar för attkunna åstadkomma detta. Projektet planeras utan radiatorer, vidlåga temperaturer ute samt vid en längre tid tomma lägenheter kandock tillskottsvärme erfordras. Denna värme kan då tillföras exempelvisvia golvvärmeslingor placerade i en randzon längs lägenheternasytterväggar. Värmekretsfördelarskåp placeras lättåtkomligt ivarje lägenhet. Huset projekteras för fjärrvärmeanslutning.Huset har fyra våningar och rymmer 63 ljusa lägenheter. Denminsta är 62 och den största 147 kvm. Alla har balkonger, mångabåde utåt (mot gatan och vattnet) och in mot den gröna innergården.Lägenheterna på översta våningen har terrasser som förlänger vardagsrummenut i luften.I förhållande till det vindutsatta läget på platån har målsättningenvarit att den omslutna gårdsmiljön nästan skall upplevas som ettutvidgat ”inomhus” av bostaden, där karaktären uppfattas vara privatoch tillhöra de boende. En frodig vegetation och solbelysta ytorskall ge plats både för barns lek och vuxnas samvaro. Fasadernasuttryck och material ska understryka och förstärka den ”interiöra”känslan, därför har träets varma ton valts för dessa fasader.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.60

Så löste Riksbyggensina Bygga-bo-åtagandenutmaningar Att bygga något som var hållbart över tiden, enannan utmaning var att ta vara på läget och att skapa utblickar.En annan viktig aspekt var god energihushållning.lösningar Områdets flerfamiljshus har fyra våningar och intillfinns som sagt även radhus. För att ta tillvara denna småskaligakänsla, har vi gett husets fönster en låg bröstningshöjd så fönstrengår långt ned mot golvet. Det hjälper att dra ned blicken motgatunivån. Inne i lägenheten har man hela tiden kontakt bådemed älven och gatan. Alla hörnlägenheter har diagonalt ställdavardagsrumsväggar. Tack vare detta får de utsikt i två väderstreck.Istället för entréer mot gatan, har huset två portaler ochett genomgående trapphus. För att nå lägenheterna måste manförst in på gården. Lösningen har en social funktion, den ökarmöjligheten till möten. Genom att återvinna husets frånluftsvärmemed roterande värmeväxlare, har vi skapat ett energisnåltoch grönt kvarter. Hela projektet har mätning av värme, el ochvatten på lägenhets nivå.erfarenheter Ljud & ljus: Bostäderna håller mycket godaljudprestanda p g a väldimensionerade bjälklag, väggar ochfönster och att akustikern har varit väldigt engagerad i projektet.Gestaltning: stor vikt lades vid arkitektur och design av alltfrån exteriör till inredning och förvaring. Gemensamhetslokal: iföreningen finns ett relaxrum med bastu och en övernattningslägenhet.Trygghet: fokus på skalskydd med lås, säkerhet ochbelysning. Gröntrivselfaktor: den slutna gården har en höggröntrivselfaktor uppnåtts med mycket träd, buskar och växter.Här finns ett litet orangeri, dvs. ett uppvärmt växthus. Här fården trädgårdsintresserade sitt lystmäte även på vintern. Orangerietfungerar även bra som samlingsplats, för till exempel fikastunderoch grillkvällar. Tillgänglighet: Full tillgänglighet frånsåväl utsidan som inne i lägenheterna. En tillgänglighetsrådgivarekopplades in på ett tidigt stadium. Energi & miljö: Projektetöverträffar beräknad energiprestanda och uppfyller alla myndighetskravoch materialvalet har skett utifrån ett miljöperspektivdär hållbarhet stod i fokus. Riksbyggens affärsområde Förvaltningvar med i projektet och deras erfarenheter av långsiktigthållbar förvaltning bidrog till vilka val som gjordes.framtiden Alla bostäder (med tre våningar eller fler) Riksbyggenproducerar, ska förbruka 30 procent mindre energi än vadnuvarande norm säger. Vi satsar bland annat på tjockare isoleringi väggarna, bättre kvalitet på fönstren, ventilation, värmeåtervinningoch individuella mätningar av värme och energi. Vianvänder också material som har så liten påverkan på miljönsom möjligt. Arbetet med att utveckla Riksbyggenbostaden fortsätter.Utgångspunkten är våra högt ställda krav på kvalitet, tillgänglighet,funktionalitet, arkitektur, estetik och miljövänlighet.Totalt omfattar vår egen kravspecifikation 250 olika krav somtar hänsyn både till boendes önskemål och samhällets krav påtill exempel energieffektivitet.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenSe till helheten och byggnadsverkethela livscykel. Skapa eneffektiv och kvalitetsstyrd byggochfastighetsförvaltningsprocess.Förvalta byggnadsverk med energioch miljöhänsyn. Klassificerabyggnader.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen.Användning av köpt energi i sektornminskar med minst 20 procenttill år 2020.ResultatMiljövänliga material som uppfylleralla myndighetskrav och materialvalethar skett utifrån ett miljöperspektivdär hållbarhet står i fokus.Genom minskad energianvändningreduceras utsläpp av växthusgaser.Eriksbergsterrassen har entotal uppmätt energiprestanda på76 kwh/kvm A-temp. Riksbyggensaffärsområde förvaltning var medi projektet och deras erfarenheterav långsiktigt hållbar förvaltning bidrogtill vilka val som gjordes.ProjektfaktaAntal lägenheter: 63 lägenheter,62-147 kvm, 50 parkeringsplatser.Har projektet följt Bygga-bo-dialogensbyggprocess: Nej, men våregen process liknar denna väldigtmycket och den har vi följt till punktoch pricka.Byggherre: Riksbyggen, Byggregionväst. Projektledare: HenrikSjölin, Krister Svensson, JoakimStagemyr. Entreprenör: Veidekke.Arkitekter: Malmström & Edström.KontaktMikael Ekberg, Regionchef byggregionVästRiksbyggenBox 310 60, 400 32 GöteborgBygg.syd@riksbyggen.seTelefon: 040-10 94 40Länkwww.riksbyggen.se61

Projekt inom Bygga-bo-dialogenSaint-Gobain Isover ABFramtidens energisnåla koncept är redan härIsover Multi-Comfort House är ett helhetskoncept för energisnålt byggande.Konceptet ligger långt över dagens minimikrav vad gäller isolering och energieffektivitet.Sveriges första hus som byggts enligt konceptet finns i Göteborg.– Vi vill statuera exempel med vårt koncept som minskarenergi användningen till lågenergihusnivå, säger Taina Ekström,marknads direktör på Saint-Gobain Isover AB.Multi-Comfort House är en del av ett större internationelltkoncept som finns i ett 40-tal länder. Konceptet anpassas sedanför varje land, till exempel vad gäller nordiskt klimat. Nu harSveriges första hus byggts enligt konceptet: BostadsrättsföreningenDalgången vid Ramberget i Göteborg. Isover har fungeratsom inspiratör och kunskapsförmedlare genom hela projektet.– Vår distriktschef i Göteborg, Bo Björk, kontaktade byggbolagetJÅLAB, och tillsammans presenterade vi konceptet förGöteborgs Egnahems AB, som blev mycket intresserade. Idénvar bland annat att sänka energianvändningen i de 26 lägenheterna,berättar Taina Ekström.I uppdraget ingick dessutom att avlägsna fjärrvärmenoch i stället använda värmeåtervinningskälla. Resultatet avkonstruktions lösningarna ligger långt över dagens minimikravi Boverkets Byggregler. Värmeisoleringen är högeffektiv medbland annat välutnyttjad passiv värme, effektiv värmeåtervinningoch dubbla stommar i yttervägg.– Vi har bland annat tittat på konstruktionsdetaljer, ventilationoch ljudisolering. Samtidigt är det viktigt att huset blir komfortabeltatt vistas i, det är en stor del av konceptet, menar TainaEkström.Konceptet innehåller därför bland annat en bra termisk komfort.Goda ljudförhållanden, bra luftkvalitet och hög brandsäkerhetär andra parametrar som man har arbetat mycket med.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.62

Så löste Saint-Gobain Isover ABsina Bygga-Bo-åtagandenutmaningar Ramberget skulle bli ett spjutspetsprojekt förGöte borgs Egnahems AB vad gäller strategin att bygga energisnålahus. Projektet skulle byggas med gedigen kunskap och envilja att göra allt rätt. Det var viktigt att komforten blev hög samtidigtsom den passiva värmen utnyttjades. Både projektering,byggande och förvaltning skulle utföras med största möjliga energi-och miljöhänsyn.lösningar På Isover finns kunskap som gör det möjligt attligga långt fram när det gäller lågenergihus. Flera av Isoversprodukter har marknadens bästa isolervärde. Komforten i ett rättanvänt Isover Multi-Comfort House blir bättre än i ett vanligtnormaluppvärmt hus. Den tjocka isoleringen håller temperaturenjämn och ljudnivån inne i lägenheten komfortabel. Innerytornapå väggar och fönster har en behaglig temperatur, därförslipper man problem som till exempel drag och kallras. Med de26 bostadsrätterna på Dalgången vid Ramberget i Göteborg drarman nytta av många års forskning och produktutveckling. Projektethar gjort att spetskompetenser från flera håll får en chansatt mötas och arbeta tillsammans. Ett normalbyggt hus enligtdagens standard får maximalt använda 110 kilowattimmar perkvadratmeter golvyta och år, exklusive hushållsel. För huset vidRamberget är målet satt till 30.erfarenheter Under en tvåårsperiod ska Saint-Gobain Isoverutvärdera projektet. Fakta som ska följas upp är klimatdata – tillexempel hur ventilationssystemet fungerar och åtgång på elenergioch varmvatten. De boende ska intervjuas och mätningargenomföras.framtiden Nästa projekt i Göteborgsområdet blir ett uppdragför Göteborgs stad: Donsö skola.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenPlanera för ett hållbart samhällsbyggande.Se till helheten och helabyggnadsverkets livscykel. Skapaen effektiv och kvalitetsstyrd byggochfas-tighetsförvaltningsprocessoch nya garantiformer för hållbarutveckling. Förvalta byggnadsverkmed energi- och miljöhänsyn.Klassificera byggnader. Forska,utveckla och utbilda för en hållbarbygg- och fastighetssektor. Följupp och utvärdera.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.Senast år 2005 finns sektorsanpassadinformation som gör detmöjligt att välja bort byggvaror/byggkonstruktioner som innehållereller ger upphov till kända hälsoellermiljöskadliga ämnen.Senast år 2009 är alla nybyggdahus och 30 procent av det befintligabeståndet deklarerade och klassificeradevad gäller byggnadsrelateradhälsa och miljöpåverkan.Bygg- och fastighetssektornfasar ut användningen av de ämnenoch metaller som omfattas avregeringens riktlinjer för kemikalieanvändningenminst i den takt somanges i regeringens proposition2000/01:65 Kemikaliestrategi förGiftfri miljö.ResultatEnergieffektivt byggandeByggandet har krävt isolerprodukteroch konstruktioner med bästamöjliga U-värde. En annan viktigdel av byggandet är kunskap ochförmåga att göra rätt vid planering,projektering och utförande.Samtliga snickare har utbildats föratt kunna bygga så energieffektivtsom möjligt.Energieffektiv förvaltningEtt normalbyggt hus enligt dagensstandard får maximalt använda110 kilowattimmar per kvadratmetergolvyta och år, exklusive hushållsel.För huset vid Ramberget ärmålet satt till 30.Tekniska lösningarExempel på ingående isolerprodukterär Isover Fasadskiva 31 ochIsover UNI-skiva 33 med lågt lambdavärde:0,033 W/m•°C (ju lägrevärde desto bättre isolerförmåga)samt Isover InsulSafe lösull. I ettIsover Multi-Comfort House ingårockså Isover Vario Duplex, en intelligentångbroms som ger en lufttätoch torr klimatskärm. Den göratt eventuell fukt i konstruktionenlättare torkar ut.ProjektfaktaByggherre: EgnahemsbolagetEntreprenör: JÅLAB BYGGProjektledare: Sven-Erik KarlssonArkitekt: Arkitektbyrån ABKontaktBo BjörkSaint-Gobain Isover ABBox 501, 260 50 BillesholmTfn 042-840 00Fax 042-844 52Länkwww.isover.se63

Projekt inom Bygga-bo-dialogenSkanska i SverigeSkanska satsar på fastighetermed låg energianvändningHagaporten III i Solna är ett resultat av Skanskas långsiktiga satsning på energieffektivafastigheter. Fastigheten är klassad som GreenBuilding för sin lågaenergi användning och har även ingått i testning för miljöklassningssystemet.Hagaporten III är Skanskas första fastighetsutvecklingsprojektsom godkänts som GreenBuilding – ett EU-program för effektivareenergianvändning i lokaler. Kraven är minst 25 procentlägre energianvändning än vad byggreglerna kräver vid ny- ellerombyggnad för en fastighet av samma typ. Nu har Skanska hargått med som partner i GreenBuilding. Ambitionen är att fleranya fastighetsprojekt som utvecklas i Sverige ska bli godkändasom GreenBuildings.– Vi satsar på att minska klimatpåverkan och sänka energianvändningeni våra fastigheter. Vad gäller Hagaporten III, harmiljön verkligen stått i centrum i projektet. Genom att vi självaär beställare kan vi ställa kraven, och de är långtgående, sägerHans Wallström, miljöchef på Skanska Kommersiell UtvecklingNorden.Kärnpunkterna i Hagaporten III är en låg energianvändning,med fokus på att minska primärenergibehovet och på låga koldioxidutsläpp.Ett annat fokusområde är materialanvändning,där man bland annat arbetat med utfasning av potentiellt farligaoch miljöovänliga material och i stället använt miljömärkta produkter.Till exempel används halogenfria elinstallationsmaterial,och användning av bromerade flamskyddsmedel är förbjuden.Generellt är kemikaliekraven mycket hårda.– På energisidan ligger energianvändningen minst 25 procentlägre än BBR-kraven, vilket är ett bra värde, menar HansWallström. Vi bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete i våraprojekt där vi genom att ta små steg och testa och utvärdera nyalösningar ständigt driver utvecklingen framåt.Hagaporten III är också den första byggnad i Sverige somGreenBuilding-godkänts enligt de nya, hårdare byggreglerna.Det är ett av Stockholms största kontorsbyggen med 28 000 kvadratmeterkontorsytor. Hit flyttar teknikkonsulten ÅF:s nya huvudkontoroch dessutom ingår nya lokaler för Dell. Hans Wallströmtycker att det är positivt att Skanska går in som partner iGreenBuilding-projektet i Sverige.– Våra GreenBuildings har fått ett kraftigt genomslag vad beträffarvår egen projektutveckling. Vi märker att konceptet harskapat en efterfrågan hos våra hyresgäster, och det genererar ettvaknande intresse för energieffektiva lösningar. Att minska klimatpåverkanär numera kommersiellt gångbart och det ger ossnaturligtvis en konkurrensfördel, säger Hans Wallström.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.64

Så löste Skanska i Sverigesina Bygga-bo-åtagandenutmaningar Att göra Hagaporten III till en GreenBuilding dären byggnad måste ha minst 25 procent lägre energianvändningän de svenska reglerna för en nybyggd fastighet av samma typ.lösningar Effektiv projektstyrning efter egen modell och förlåga livscykelkostnader och låg miljöpåverkan, samt en modellmed loggbok och digital dokumentation av inbyggda material ien webbaserad databas har resulterat i:• Miljövänliga materialval och material med lägre emissioner änsamhällets krav.• Effektiva luftaggregat och flexibel ventilation för minskad energianvändning.erfarenheter – Vi använder ett luftbehandlingsaggregat medlufthastigheten 1,6 m 2 per sekund. Här är vi nere på en nivå därdet är svårt att ur ekonomisk synvinkel motivera en lägre hastighetoch då med dyrare aggregat.– Det kan påverka branschen att minska energianvändningen.När man dessutom upptäcker att det är kostnadseffektivt attbåde bygga och förvalta GreenBuildings, kan branschen verkligengöra sitt till för att miljöpåverkan ska bli så låg som möjligt,säger Hans Wallström.Hagaporten III har fått Solnas Stadsmiljöpris 2008 med motiveringen:”För att med spännande arkitektur och ekologiskaförtecken ha skapat en magnifik och välkomnande entré till enav Sveriges mest dynamiska städer”. Priset var det andra somHagaporten III fick av Solna stad 2008. Det första var SolnasMiljöpris för det bästa miljöprojektet i kommunen. ”I Solnaplaneras och genomförs flera av Sveriges absolut största byggprojekt.Vid bygget av Hagaporten III har Skanska visat vägenoch blivit en lysande förebild. Skanska har tagit täten när detgäller att ställa om till en lägre energiförbrukning. Med miljöprisetvill vi uppmärksamma Skanskas sätt att jobba. Självklarthoppas vi att massor av byggföretag i Solna, Sverige och i världenföljer efter.”framtiden Skanskas första GreenBuilding i Göteborg är enkommersiell byggnad i Gårda. Skanska utvecklar konceptetmed miljövänliga tillval, till exempel en miljöenergikonsult ochfria cyklar till hyresgästerna.– Vi har ett ramprogram, där vi byggt in en nivå på utvecklingensom vi ska nå för varje projekt, säger Hans Wallström.Skanska har för avsikt att bli GreenBuilding Partner på företagsnivåoch därmed garantera att minst 75 procent av allaegenutvecklade kommersiella fastighetsprojekt klarar Green-Building-kraven.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenSe till helheten och byggnadsverketshela livscykel. Skapa eneffektiv och kvalitetsstyrd byggochfastighetsförvaltningsprocess.Förvalta byggnadsverk med energioch miljöhänsyn. Klassificerabyggnader.MålÖkad förnyelsebar energi 2015.Minskad energianvändning 2025.Fasa ut farliga ämnen i byggvaror.ResultatMiljövänliga material– Det har ställts mycket höga krav iplaneringen vad gäller byggandet.Materialkraven och emissionskravenhar varit högre än samhällets,och kraven på elektromagnetiskafält har också tagits med i beräkningen.Vad gäller LCC och LCAså har vi nått de mål som var sattafrån början. Skanska har gjort ettmedvetet jobb för att styra produktutvecklingenmot miljövänliga material,säger Hans Wallström.Energieffektiv byggnadEnligt byggreglerna får huset förbruka114 kWh/kvm A-temp ochår. Hagaporten III kommer dockendast att förbruka 85 kWh/kvmA-temp och år, vilket är 25 procentmindre.Tekniska lösningar– Vi har en projektdatabas för energijämförelseroch kompetensspridning.Skanska arbetar medlåghastighets-luftaggregat där luftengår igenom med låg hastighet.Ventilationen är flexibel då vi jobbarmed samma dimensioner och medsamma tryck överallt i fastigheten.Den låga hastigheten gör att vi intebehöver använda ljuddämpare.– Säkerheten har varit en viktig parameteri projektet som jag gärnavill framhäva. Där har vi t.ex. utvecklaten takfotslösning för attarrangera en hängställning så attman kan arbeta helt säkert utanförhuskroppen, berättar Hans Wallström.MiljöklassFastigheten har ingått i test-ningenav miljöklassningssys-temet. Systemetmedger ännu inte en fullständigklassning av byggnaderunder produktion.ProjektfaktaStorlek: 28 000 kvadratmeter kontorsbyggnad,50 000 kvadratmetertotalt. Antal våningar: 7 våningarovan mark, 3 våningar under. Område:Haga Norra, Solna. Speciellt:Huset är byggt på en kilformadtomt, vilket skapar en spännandearkitektur. Byggnaden följer tomtentill formen. Entreprenadform: Partnersamarbete– totalentreprenad.Följt Bygga-bo-dialogens byggprocess:Nej, har använt Skanskasbyggprocess baserad på prefabricering.Byggherre: Skanska. Projektledare:Karin Johansson. Arkitekt: StrategiskArkitektur. Installationskonsult:ÅF. Leverantör av stomme:Strängbetong AB.KontaktHans Wallströmmiljö- och arbetsmiljöchefSkanska KommersiellUtveckling Norden169 83 SolnaBesöksadress:Råsundavägen 2Tel 08-504 350 43Länkwww.skanska.se65

Projekt inom Bygga-bo-dialogenStockholms stadNordvästra KungsholmenEn av de sista stora utbyggnaderna av innerstaden fullföljs i huvudsak enligt Lindhagen planens130-åriga huvudmotiv med Lindhagensgatan som huvudaxel, en rutnätsplan för stadskvarteroch en sammanlänkande strandgata. Stadsvärden skapas genom gaturum och stadskvarter istenstadens traditionella skala och täthet med blandad användning till bostäder och verksamhetermed ett levande utåtriktat nyttjande av bottenvåningar. En levande stadsmiljö utgår från attett rikt utbud finns tillgängligt utmed gatorna under större delen av dygnets timmar.Ett åtagande Stockholm stad undertecknat i Bygga-bo-dialogenär att tillämpa “Det goda samtalet” som innebär att kommunenskapar delaktighet och dialog i planeringsarbetet. Samarbetetkan ta sig många uttryck när projekten dras igång.– Vi jobbar på bred front med stormöten, öppet hus, fokusgrupperoch dialog med företagsföreningar, säger ChristinaLeifman på Stadsbyggnadskontoret.Utgångspunkten för Stockholms arbetssätt är det faktumatt Stockholm växer och målet är att staden och regionen skafortsätta att växa. För att klara denna utmaning och bygga enekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar stad måste en inkluderandeplaneringsprocess och samordning ske mellan olikaförvaltningar inom staden i ett nära samarbete med bygg herrar,statliga myndigheter och olika föreningar samt intresse grupper.Stadens inriktning är att bygga inåt, utveckla knutpunkter,skapa en tätare stad som ger ett mindre trafikarbete och bättrevillkor för kollektivtrafiken. Denna ambition ställer stora kravpå de olika aktörerna att samarbeta på ett kreativt sätt. Genomtidig dialog kan resurser av olika slag samordnas. Syftet medatt arbeta i samma anda som Bygga-bo-dialogen är att skapa såbra förutsättningar som möjligt för att utveckla staden och gerimliga villkor för bland annat bostäder.På Nordvästra Kungs holmen växer nu en attraktiv stadsdelfram med hjälp av dialogarbetet. I dag finns det 15 000 arbetsplatseri området.– År 2018 räknar vi med att ca 20 000 bor här och att detfinns cirka 35 000 arbetsplatser i området. En del projekt är påplanerings stadiet, andra har påbörjats eller är klara, säger ChristinaLeifman.Stadsbyggnadskontoret har valt just Nordvästra Kungs holmeneftersom det är ett område som mycket väl lämpar sig för dialogformengenom den tidiga byggherre- och sektorssamverkanmellan de inblandade statliga aktörerna. Här är möjligheterna atttillsammans med alla inblandade finna lösningar på utmaningenmed byggande i svårbedömda lägen. Vid byggande i lägen somdetta är det viktigt att gynna en långsiktigt hållbar stadsutvecklingoch inte bara lösa regelkonflikter på kort sikt och i enstakaprojekt.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.66

Så löste Stockholms stadsina Bygga-bo-åtagandenBAKGRUND Stadsbyggnadsnämnden uppdrog i april 2000 åtstadsbyggnadskontoret att påbörja programarbetet för NordvästraKungsholmen. Beslutet innebar att en av de sista storautbyggnaderna av innerstaden kunde starta. Dessutom kunde dethistoriskt framvuxna planmönstret fullföljas. Det handlar om attmöjliggöra den mångfunktionella staden med en blandning avbostäder, arbetsplatser, service och att skapa förutsättningar föratt knyta samman Kungsholmens åtskilda öar av bebyggelse.Nordvästra Kungsholmen ska vara en del av innerstaden ochbebyggelsen skall anpassas efter denna ambition. Hög exploateringsgrad,klara kvartersindelningar och mångfald i verksamheteroch fasader är grunden för utformningen.utmaningar Nordvästra Kungsholmen är i Översiktsplan 1999betecknat som ett stadsutvecklingsområde. Förändringstrycketär stort. Nya kontorshus byggs, äldre industri- och hamnverksamhetomvandlas. Nya bostäder behöver byggas. Vad ska bevarasoch hur skall den nya stadsdelen se ut? Hur blir trafikenoch parkstrukturen? Området ligger i utkanten av Stockholmsinnerstad och är mycket heterogen. Här finns industri- ochhamnområdet Hornsberg, kontorshus, bussgarage, institutioner,idrottsplatser, Kristinebergs slott och parkområden. Den centralaLindhagensgatan är hårt trafikerad. Essingeleden som går tvärsöver området trafikeras dagligen av 90 000 fordon.lösningar Ett flertal lösningar finns för att området skall få denattraktivitet och funktionsblandning som eftersträvas. Bostäderföreslås där så är möjligt och i bullerstörda delar byggs kontoroch lokaler. Betong- och asfaltsindustrierna vid Hornsbergsstrand ersätts med ny bebyggelse. SL:s bussgarage lokaliserasunder jord för att frigöra mark. Idrotten kommer även i framtidenatt ha en framträdande roll i området genom att Kristinebergsidrottsplats blir en central del av den nya stadsdelsparken.erfarenheter Stadens utrednings- och statistikkontor har tagitfram befolkningsprognoser som underlag för planeringen. Generelltgäller att antalet invånare kommer att fördubblas i områdeti och med utbyggnaden samt att det idag råder en bristpå större lägenheter, dvs tre rum och kök och större. Ett uttalatbehov är också fler studentbostäder och företagslägenheter. PåKungsholmen generellt finns också behov av fler äldreboendensamt gruppbostäder. Kartläggningen har även innefattat tillkommandebehov för förskole- och skolbarn och totalt planeras detnu för 16 nya förskolor.Genom samtal med boende i programområdet framträderbilden av tre stadsdelar med var sin identitet. Lugnet, naturenoch vattnet är starka faktorer till att vilja bo i Kristineberg ochi Stadshagen. Känslan av att bo i en egen småstad är stark vidThorildsplan. Essingeleden och Hornsberg bildar barriärer ochhindrar framkomlighet och skapar otrygghet på kvällar och helger.Kultur i form av teatrar, biografer, bibliotek och samlingslokalersaknas i området. De boende framförde önskemål omatt se över befintliga gång- och cykelstråk och att spara vissavackra byggnader så som det gamla bryggeriet i Hornsberg. Enny forskningsmodell, sk Space syntax-analys, har använts för attkartlägga människors rörlighetsmönster och hur väl gatunät ochgångstråk är integrerade i området. I dagsläget har en detaljplanöverklagats i området men prövningen i högre instans visar attde avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen somgjorts i planen är rimliga.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi kommuner åtar oss att tillämpa”Det goda samtalet” för delaktighetoch dialog på en planeringsuppgiftsom tas fram i samråd medberörda myndigheter. Vi skall bearbetaoch sammanställa resultatoch utvärdera samtalet i samrådmed bl.a. Boverket, Riksantikvarieämbetetoch respektive länsstyrelsesamt sprida erfarenheter frånsamtalet till andra kommuner ochföreträdare för relevanta aktörer. Viföretag, myndigheter och verk åtaross att, där förutsättningarna finns,delta i ”Det goda samtalet” för delaktighetoch dialog.MålAtt Stockholms stad deltar aktivt i”Det Goda samtalet”.ResultatInom ramen för ”Det goda samtalet”finns möjlighet att, tillsammansmed den statliga nivån, genomLänsstyrelsen i Stockholms länoch olika aktörer inom bygg- ochfastighetssektorn, finna lösningarpå problem med byggande i svårbedömdalägen. Det är viktigt attgynna en långsiktigt hållbar stadsutvecklingoch inte bara lösa regelkonflikterpå kort sikt och i enstakaprojekt. Stadsbyggnads kontorethar arbetat sektorsövergripandeoch med stöd från Bygga-b-dialogenfördjupat kunskaperna inombyggande och planering. I seminarieformoch i en workshop harStadsbyggnadskontoret tillsammansmed Länsstyrelsen, stadensolika förvaltningar, forskare och destatliga verken fördjupat kunskapernainom området bostadsbyggandeoch livskvalitet samt hälsoaspekteri ett helhetsperspektiv.EnergieffektivitetI kvarteret Brovakten kommer bottenvåningarnautmed Franzéngatanatt rymma lokaler. Husenbyggs med passivhustanke, vilketinnebär att all varm frånluft tillvaratasoch huskropparna värmsav värmepump, instrålande sol,värmespill från elektrisk utrustningoch avlopp, belysning och människornasom bor i och besökerhusen.ProjektfaktaCirka 5 000 nya lägenheter. Omkring300 000 kvadratmeter nya lokaler,parker, bussdepå, två skolor,16 förskolor, idrotts arena, hotell,köpcentrum, med mera.Byggherrar: Wallenstam, Veidekke,Skanska, JM, Botrygg, SBC, EinarMattson, Riksbyggen, Familjebostäder,Edicta/TageHus, SvenskaBostäder, NCC, SKB, Fabege,Peab, Locum, Ikano Bostaden,Borätt/Seniorgården, Stockholmssjukhem.KontaktExploateringskontoretChristina Norén, projektchef08-508 281 12StadsbyggnadskontoretAnders Berg, planprojektledare08-508 273 16Länkarwww.stockholm.se/lindhagen67

Projekt inom Bygga-bo-dialogenSwecoKoncept för utvecklingav hållbara städerThe Sustainable City Concept är en arbetsmetodför planering av hållbara städer ochstadsdelar. Metoden kan användas bådeinom Sverige och internationellt. Den baseraspå kommunikation mellan beslutsfattare ochexperter. Synergieffekter ska nås mellan alladelsystem som formar en stad, till exempelenergi, vatten, avfall och transporter.Det hela började egentligen som ett ramverk för marknadsföringav svenska tjänster och produkter inom miljöteknik. På uppdragav utrikesdepartementet och Exportrådet utvecklades konceptetinför FN:s miljökonferens i Johannesburg 2002 av Sweco.Projektledare var professor Ulf Ranhagen, Sweco Architects ABoch KTH Urban Planning och Design. Vid planeringen av densvenska staden i Shanghai väcktes idén att utnyttja det ”windowof opportunity” som öppnas när nya städer ska formas.– Idén var att knyta ihop stadsutveckling och miljöteknik föratt på ett kraftfullt sätt kunna positionera Sverige globalt, sägerUlf Ranhagen.Konceptet utnyttjar erfarenheter från bland annat Hammarbysjöstad och Västra hamnen i Malmö och har vidareutvecklats istadsbyggnadsprojekt i Kina, Kanada, Sydafrika, Ryssland, påIrland och på hemmaplan. Det har därefter även bearbetats förtillämpning inom Sidas verksamhet och utnyttjas av Exportrådetunder beteckningen SymbioCity.– Vi arbetar tvärdisciplinärt med specialister inom till exempelsamhällsplanering, stadsbyggnad och landskapsplanering,trafik- och energiplanering, avfalls- och vattenhantering, Deträcker inte med att utveckla hållbara ekobyar och nollenergihus,utan vi behöver en radikalt förbättrad organisation och styrningav stadsbyggnadsprocessen. Dessutom behövs kraftigt förbättradplanering och drift av städernas infrastruktur för att skapaklimatneutrala städer, säger Henrik Berg von Linde, arkitekt påSweco Architects AB.Ett exempel är framställningen av biogas. I en utveckladprocess går slammet från ett avloppsreningsverk till rötning avbiogas. Gasen används för småskalig produktion av värme ochel eller uppgraderas till fordonsbränsle. Värmeenergin i avloppsvattnetåtervinns innan det renade vattnet släpps ut i sjö ellerhav.– Hammarby sjöstad är ett utmärkt exempel på hur dagvattenhanteringkan synliggöras via vackra parker, berättar HenrikBerg von Linde. I kretsloppsmodellen för Toronto Waterfrontutnyttjade vi Ontariosjöns låga bottentemperatur för ett fjärrkylsystem.Att kyla sommartid på konventionellt sätt drar mer el änatt värma. Torontos planer på fler naturgaseldade kraftverk föratt möta akut brist på elkraft kunde överges.Den metodik som Sweco utvecklat för planering av hållbarastäder kan tillämpas både för nya städer och för att utvecklastrategier för omvandling av befintliga städer. Metodiken grundaspå en rad utvecklingsprojekt som genomförts i samverkanmellan KTH, LTU och Sweco för Boverket, Naturvårdsverket,Vägverket, Banverket och Energimyndigheten. Ett av dessaprojekt, mål- och planindikatorer som verktyg i fysisk planering,ingår i kommunernas åtagande gentemot regeringen attutveckla indikatorer. Jordens befolkning kommer som konsekvensav dagens åldersstruktur att öka från sex till nio miljarderfram till år 2050. Därefter kan den stagnera och kanske avta.Befolkningsökningen sker främst i utvecklingsländernas städer.Sida har därför intresserat sig för metodiken och gett Ulf Ranhageni uppdrag att utveckla en metod- och verktygslåda för atttillämpa helhetstänkandet i utvecklingsländerna. Den tillämpasnu i studier i Makedonien och Indien.– Det är avgörande att uppnå samverkan mellan alla aktörer istadens utbyggnad och drift; politisk ledning, näringsliv och deboende i staden. I själva verket är detta kanske den huvudsakligautmaningen, menar Henrik Berg von Linde.– Vi kan inte peka på en färdig stad ännu eftersom det kräveren tidsplan på 25–30 år. Här måste det till politisk enighet ochuthållighet, där beslut inte rivs upp i samband med regeringsskifte.I Sverige kommer vi att få se fler versioner av Hammarbysjöstad och även tillämpningar av metoden på kvartersnivå medtill exempel kontorshus. Vi har även genomfört ett projekt påArlanda, där vi utvecklat ett system för säsongslagring av kyla.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.68

Så löste SWECOsina Bygga-bo-åtagandenbakgrund SymbioCity® är en svensk kommunikationsplattformför hållbar stadsutveckling. Den baseras till stor del på SWECO:s utvecklingsarbetekring hållbara städer och miljöteknik i samarbete meden rad andra aktörer.utmaningar Långsiktigt hållbar planering innebär att ge rumsligform åt alla socio-kulturella, ekonomiska och ekologiska faktorer sompåverkar människans hälsa och välbefinnande, säkerhet och livskvalitet.Människan påverkas av miljöfaktorer i sin omgivning. De är en följd avstädernas tekniska delsystem. Dessa skapas i sin tur av samhällets institutionellaorganisation. Planering för uthålliga städer förutsätter därförett integrerat, tvärdisciplinärt arbetssätt i samverkan mellan alla aktöreri stadens utbyggnad och drift, inklusive politisk ledning, näringsliv ochstadens invånare.lösningar Varje planeringsuppgift innebär unika regionala och lokalaförutsättningar. Exemplen nedan illustrerar det.der diskuteras. Analysen visar vad som kan uppnås med ökad interaktionmellan stadens infrastruktursystem och byggnaders tekniska system.Om husens klimatskal görs välisolerade och täta med kontrolleratsolinfall kan kvarteret göras i det närmaste CO 2 -neutralt med hjälp avgeotermiskt borrhålslager – efter samma princip som för Arlanda flygplats.Kontorens energianvändning, inklusive verksamhetsel, beräknasdå bli mindre än 50 kWh/m², år.erfarenheter Arbetsmetodiken för SWECO:s tillämpning avSymbioCity®-konceptet har använts i såväl region-, stads- och stadsdistriktsskalasom i kvartersskala. Metodiken fungerar även lika bra iutvecklingsländer som hemmavid.framtiden Arbete i utvecklingsländer för ”Eco-cities” är nödvändigti kampen mot klimatförändringarna. Dessa länders berättigade kravpå välstånd innebär att västvärlden kraftfullt måste reducera dagens uttagav jordens resurser. Prioriterat är medverkan i Ryssland, Indien ochKina. SWECO har i samarbete med andra aktörer och på uppdrag avSida utvecklat en metodik för att stödja utvecklingsländers arbete medatt förändra sina städer i hållbar riktning. Sida:s “Manual for Support toEnvironmentally Sustainable Development in Developing Countries”kan laddas ner från Sida:s hemsida www.sida.se.Dongli Lake New Town, Kina: kretsloppsmodellen styrs dels av kravetpå hushållning med vatten, dels av möjligheten att utnyttja förnybarenergi i form av geotermisk värme 200 m under markytan. Fem huvudområdenutvecklas: minimering av energibehov genom energimedvetenplanering och bygg-nadsutformning; effektivt utnyttjande av geotermiskenergi med hög anläggningskostnad; minimerat elbehov genomsjökyla; återanvändning av gråvatten och återvinning av näringsämnen;samt invånarnas acceptans och livsstil.Kista: För Vasakronan gör Sweco uthållighetsanalyser på stadsdelsnivå.I kv. Hekla i Kista ska kontor mm byggas ut och integration med bostä-Åtaganden inomBygga-bo-dialogenPlanera för ett hållbart samhällsbyggande.Se till helheten och helabyggnadsverkets livscykel. Förvaltabyggnadsverk med energi- ochmiljöhänsyn.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor. Användningenav köpt energi i sektornminskar med minst 30 procent tillår 2025 jämfört med år 2000. Energianvändningenär lägre år 2010än år 1995.ResultatPlanering för utbyggnad av stadsdelarnai Toronto, Cork och Kistapågår. Dongli Lake New Town iKina är under uppförande i fleraetapper.FöretagsfaktaSweco är ett internationellt teknikkonsultföretagsom erbjuderkvalificerade konsulttjänster medhögt kunskapsinnehåll. Uppdragenhandlar om allt från för studier, utredningoch strategisk planering tilldesign, konstruktion, projekteringoch projektledning. Av Swecos totalt5 500 medarbetare finns cirka4 500 i Norden och 1 000 i centralaoch östra Europa.KontaktProfessor Ulf RanhagenSweco Architects ABNackagatan 4Box 17920118 95 STOCKHOLMTelefon 08-522 952 00Fax 08-522 953 00ulf.ranhagen@sweco.seLänkwww.sweco.se69

Projekt inom Bygga-bo-dialogenVasakronan ABVärldens första klimatneutralafastighetsförvaltareVasakronan har de senaste åren arbetatmål medvetet för att nå en klimatneutral verksamhet.Resultatet efter fem år är 90 procentminskade koldioxidutsläpp. En aktiv ledningoch nya krav från hyresgästerna är två avskälen till framgången.– Jag tror att vi är den första klimatneutrala fastighetsförvaltareni Sverige, kanske till och med i världen, säger Olof Sjöberg, miljöchefoch energiansvarig på Vasakronan AB.Intresset har vuxit bland hyresgästerna, som ställer krav på bådesänkta driftskostnader och miljövänlig förvaltning. VasakronanAB möter detta med en minskning av sina totala utsläpp med 90procent på fem år.Bakom Vasakronan AB:s målmedvetna arbete finns en aktivledningsgrupp som har både intresse, uthållighet och kunskapför att utveckla en så klimatneutral organisation som möjligt.Enligt Olof Sjöberg har ledningens engagemang varit mycketviktigt, eftersom det är svårt att klara tuffa miljömål ensam;”ledningsgruppen har lyckats med att arbeta och kommunicerafullt ut mot linjeorganisationen”. Vasakronan AB har arbetat påbred front för att bli så klimatneutral som möjligt. Dessutom varföretaget tidigt ute med aktiva miljöval.– Redan för sju år sedan började vi använda grön el i alla vårafastigheter, berättar Olof Sjöberg. Vi har även fasat ut nästan allolja för uppvärmning, och nu är det bara två procent som återstår.Varje kilowatt kostar, och vi kan påverka helheten i stort.Vad gäller resor finns en hel del att göra, menar Olof Sjöberg.Hela carparken i Vasakronan AB är numera utbytt mot de miljövänligareetanolbilarna och internt arbetar man så mycket sommöjligt med video- och telefonkonferenser. Det sparar mångaflyg-, tåg- och bilresor. När en resa behöver göras försöker Vasakronanatt så mycket som möjligt välja tåg, som är det mestklimatneutrala alternativet. Vasakronan är medlem i flera organisationersom verkar för miljön.– Vi är till exempel med i BLICC (Business Leaders Initiativeon Climate Change) som är ett nätverk för företag som arbetaraktivt och konkret med klimatfrågan. Här ska vi beräkna vårakoldioxidutsläpp samt identifiera och genomföra åtgärder somminskar koldioxidutsläppen och som samtidigt är lönsamma förföretaget.En annan miljöfrämjande åtgärd hos Vasakronan AB är attmedverka i så kallade reduktionsenheter. Dessa är globala projekt,där man arbetar aktivt för klimatneutralitet. Att stödja reduktionsenheternaekonomiskt är ett alternativ till att köpa utsläppsrätter.– Vi stödjer två projekt i Indien, dels ett biobränslebaseratkraftverk där el produceras av jordbruksrester, dels en anläggningför småskalig elproduktion, säger Olof Sjöberg.En av hans uppgifter är att berätta om Vasakronan AB:s framgångsrikasätt att arbeta för klimatneutralitet.– Intresset har ökat lavinartat de senaste två åren. Nyligenblev jag kontaktad av utvecklingschefen på FastighetsägarnaSverige, och kanske inleder vi inom BLICC ett samarbete förberäkning av koldioxidutsläpp i fastighetssektorn. Det är viktigtatt sprida budskapet om klimatneutralitet!Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.70

Så löste Vasakronansina Bygga-bo-åtagandenbakgrund Vasakronan har sedan starten 1993 ständigt arbetatmed att minska energiförbrukningen i sitt fastighetsbestånd. Energiär den största källan till koldioxidutsläpp i fastighetsbranschen.Vasakronan ville, som ett starkt miljöengagerat företag,ta sitt ansvar och bidra till klimatfrågans lösning. I början av2007 antog Vasakronan därför visionen om klimatneutralitet.Det innebär att kunna driva förvaltningsverksamheten utan attpåverka den globala uppvärmningen.utmaningar Utmaningen ur ett klimatperspektiv är att min-skaden egna energiförbrukningen genom effektiv drift och energisnålainstallationer, men även genom att förmå energileverantörernatill minskade koldioxidutsläpp i produktionen genom attövergå till bättre bränslen.lösningar Vasakronan uppnådde klimatneutralitet i börjanav 2008 genom en kombination av utfasad oljeuppvärmning,minskad energiförbrukning, köp av klimatneutrala produkteroch inköp av reduktionsenheter för att kompensera för resor.Reduktionsenheterna kommer från CDM-projekt i Indien därbiobränslebaserade kraftverk ersätter äldre oljekraftverk. Dettabidrar till en global förbättring av koldioxidutsläppen.erfarenheter I arbetet med att nå det klimatneutrala företagetgenom en kombination av olika lösningar och metoder har enmängd olika erfarenheter erhållits på vägen. Vid utveckling avenergitekniska installationer har ständigt nya ideér och erfarenheterkommit från egna medarbetare, externa nätverk och tekniskakonsulter.– Förhandlingar med energileverantörer har gett kunskaperoch erfarenheter om hur klimatneutrala leveranser av främstvärme och kyla till fastigheter kan utvecklas och avtalas mellanparterna. Detta har varit obruten mark för båda sidor vilket gjortarbetet mycket lärorikt, intressant och spännande. Samarbetethar också medfört att båda parter utvecklat hela sitt miljö- ochklimatarbete, menar Olof Sjöberg.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenPlanera för ett hållbart samhällsbyggande.Se till helheten och helabyggnadsverkets livscykel. Skapaen effektiv och kvalitetsstyrd byggochfastighetsförvaltningsprocessoch nya garantiformer för hållbarutveckling. Förvalta byggnadsverkmed energi- och miljöhänsyn.Klassificera byggnader. Forska,utveckla och utbilda för en hållbarbygg- och fastighetssektor. Följupp och utvärdera.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor. Användningenav köpt energi i sektornminskar med minst 30 procent tillår 2025 jämfört med år 2000. Energianvändningenär lägre år 2010än år 1995.ResultatEnergieffektiva byggnaderVärmeförbrukningen i Vasakronansfastigheter ligger cirka 25 procentunder riksgenomsnittet för lokaler.Minskad miljöbelastning94.6 procent minskade koldioxidutsläpppå fem år. Utsläppsminskningengjordes 2003 till 2008 ochär i siffror:År 2003: 29 000 ton koldioxid för 1922 000 kvm lokalyta. Det är 15.10kg koldioxid/kvm LOA .År 2008: 1 500 ton koldioxid för 1850 000 kvm lokalyta. Det är 0.81kg koldioxid/kvm LOA .KontaktOlof SjöbergVasakronan ABKarlavägen 108Box 24234, 104 51 StockholmTel 08-783 21 00Fax 08-783 21 01E-post info@vasakronan.seLänkarwww.vasakronan.sewww.blicc.sewww.stockholm.se/klimatpaktenwww.kretsloppsradet.seframtiden Att Vasakronan nu uppnått klimatneutralitet i förvaltningenär inget skäl för att minska klimatarbetet. Vasakronankommer att arbeta vidare med att minska energiförbrukningengenom att ytterligare effektivisera driften. Det är gynnsamt urbåde ett klimat- och affärsmässigt perspektiv. Kostnaderna kommeratt stiga i framtiden och alla resurser är inte oändliga.– Vidare kommer vi att fortsätta dialogen med energileverantörernaför att få förbättrade bränslen i produktionen genom redovisningav bränslemix, säger Olof Sjöberg.Redan idag har en av de största värmeleverantörerna i Sverigesom mål att år 2020 enbart producera klimatneutral fjärrvärme.Vasakronan har dessutom som mål att successivt minska behovetav inköpta reduktionsenheter.71

Projekt inom Bygga-bo-dialogenVasakronan - NovartisNaturens resurser ger gratis energiTilluften tas in genom ett torn och värms eller kyls av ett tunnelsystem genommarken. En kraftfull fläkt pressar luften genom tunnlarna. En rad andraenkla och smarta miljölösningar har tillsammans gett låg energi användning,ett bra inomhusklimat och nöjda hyresgäster i snart tio års tid.I Täby utanför Stockholm finns en fastighet som Vasakronanbyggde åt läkemedelsföretaget Novartis för snart tio år sedan.Kravet var att byggnaden skulle spegla bolagets verksamhet:framtidsinriktad, modern och miljömedveten. Fortfarande stårfastigheten sig väl även mot modernare krav på bland annat lågenergi användning och bra inomhusklimat. Det som framför alltär unikt är att huset har ett snillrikt och genomtänkt ventilationssystem.Tilluften tas in genom ett torn 50 meter från byggnaden.Luften strömmar genom en tunnel som löper i marken, in underbyggnaden genom ett labyrintiskt system, totalt cirka 400 meter.Där sker energiutbytet med marken. På vintern förvärms luftenav marken och på sommaren förkyls den på samma sätt.– På så sätt slipper vi ha särskilda kylsystem och uppnår brainomhusklimat ändå, berättar Bengt Jansson, miljöansvarig påVasakronan.När det blir riktigt kallt på vintern spetsas värmen med fjärrvärme.Byggnaden har varit i drift i snart tio år och resultatet ärenbart gott. Hyresgästerna är nöjda. De har fått ett tyst hus medbra inomhusklimat och låg energiförbrukning.– Vi klarar kravet enligt EU:s standard Green Building förnyproducerade hus, trots att det byggdes för tio år sedan, sägerBengt Jansson.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.72

Så löste Vasakronan sinaBygga-bo-åtagandenBakgrund Idén till tunnelsystemet kom av att grundvatten nivånpå tomten var hög, något som kan hjälpa till att värma och kylaluften. Temperaturen i tunneln kan hållas konstant på 8-10 grader.Här kan utbytet av energi ske med de omgivande betongytorna,som är vattentäta.utmaningar När huset byggdes var installationen ny i sitt slagoch sågs som ett pilotprojekt. Ventilationsteknikerna var oroligaför att det inte skulle fungera eftersom det inte fanns ett motsvarandereferenshus som byggts tidigare. Men det har visat sigmotsvara förväntningarna. Huset har till stora delar en öppenplanlösning vilket gör att luften kan strömma fritt. Det är orienteratså att ljuset kommer in i rätt riktning. De tunga byggmaterialenär invändigt exponerade så att huset kan buffra värme,kyla och fukt. Huset tar vara på nattkylan som lagras i byggnadentack vare byggmaterialet. När solen ligger på under dagendämpas temperaturhöjningen och materialet fungerar temperaturutjämnande.lösningar Tekniken som används är okomplicerad. Tilluftentas in genom ett torn och istället för ett avancerat ventilationssystemmed många olika komponenter är hjärtat i systemet enstor axialfläkt som trycker luften genom tunnelsystemet. Detfinns inte många delar som kan gå sönder, drift och förvaltningär smidigt att genomföra och underhållskostnaderna blir därmedlåga. Det är ett ”enkelt” hus och ger därmed lägre reparationskostnaderän normalt. Den långa tid som byggnaden varit i driftvisar att tekniken fungerar och ger ett bra inomhusklimat.Fläkten är varvtalsreglerad och styrs av utomhustemperaturen.På taket finns en väderstation som känner av temperaturer,om det regnar eller blåser och solinstrålning. Väderstationen styröppning och stängning av takfönster och invändiga solskydd.På sommaren kan huset kylas ner under natten och på vinternvarvas fläkten ner så att den inte drar in onödig kalluft. Finns detinga människor i lokalerna nätter och helger stängs ventilationenav. På så sätt blir energiförbrukningen lägre. I källaren finns endatorcentral där man kan följa hur anläggningen fungerar ochdär man kan styra och optimera driften.erfarenheter Huset har uppfyllt de krav som var ställda och harfungerat som det var tänkt även med moderna krav. Allt eftersomenergipriset stiger blir det mer intressant att använda de gratismöjligheter som naturen erbjuder, särskilt för att kombinera moderndesign och kontorslösning med nya enkla byggnads- ochinstallationstekniska lösningar. Samtidigt måste förutsättningarnavara de rätta. En stor tillluftstunnel är utrymmeskrävandeoch den går till exempel inte att bygga mitt i en stad.framtiden Vasakronans nybyggnadsprojekt, ett kontorshuspå Vasagatan mitt i Stockholm ska byggas om från en energislukande70-talsfastighet till en koldioxidneutral byggnad.Här används den allra senaste miljötekniken. Målet är även attbyggnaden på Vasagatan ska uppnå EU:s krav på Green Buildingför ombyggnation och att miljöklassa huset för högsta klassenligt Bygga-bo-dialogens miljöklassningssystem ”MiljöklassadByggnad”. Grön fjärrvärme och grön el ska göra hela husetkoldioxidneutralt.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att analyserafunktion, delsystem och byggnadsverkutifrån helhetssyn och livscykelperspektiv.Vi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att medverkai planeringen av fortsatt FoU omhållbart samhällsbyggande genomatt bistå de offentliga organen medunderlag om FoU-behov och förslagtill prioriteringar. En hållbarutveckling bidrar även till att främjasektorn kvalitetsutveckling.Vi åtar oss att också medverka i finansieringenav för oss angelägnaFoU-satsningar. Vi åtar oss ocksåatt medverka till att goda miljö-, energi-och tekniklösningar introduceraspå marknaden och kommertill användning.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.Senast år 2005 finns sektorsanpassadinformation.ResultatMinskad miljöbelastning. Energianvändningenligger i dagslägetpå mellan 75 och 80 kWh/kvadratmeter(Atemp) för värme, kyla ochfastighetsel i Novartishuset.Projektfakta NovartishusetByggherre: AP Fastigheter (AP-Fastigheter bytte 2008 namn tillVasa kronan). Byggentreprenör: JMByggnads ABArkitekt: Arkotek Arkitekter ABVerksamhet: kontorArea: 6 900 kvadratmeter BTAByggår: 1999KontaktBengt JanssonVasakronanBox 30074SE- 104 25 StockholmTel. 08-56629572bengt.jansson@vasakronan.seLänkarwww.vasakronan.sewww.belok.se73

Projekt inom Bygga-bo-dialogenVeidekkeTellHus – det klimatkloka husetEn förutsättning för TellHus är ett flerbostadshus som är fjärrvärmeansluteteller motsvarande. TellHus bygger på en systemanalys av sambandet:tillförd energi, hur huset är byggt och människors sätt att leva.För TellHus använder Veidekke inte termen lågenergihus. Iställettalar företaget om klimathus. TellHus hushåller självklart med värme.Värme- och fastighetselsbehovet är 60-65 kWh per kvadratmeteruppvärmd area, utan solfångare. En god och fuktsäker klimatskärminkluderande fönster och effektiv värmeåtervinning.– Vårt fokus är att reducera och prioritera den faktor som klimathotetstår och faller med – koldioxidutsläpp, säger Johnny Kellnersom är teknik- och miljöchef.Elhushållning och effektivare elanvändning är enligt Veidekkedet som ger störst reduktion på utsläppen av koldioxid. TellHussläpper ut 1 500 kg mindre koldioxid per år jämfört med ett husbyggt enligt Boverkets byggregler. Som jämförelse släpper en familjebilut motsvarande mängd koldioxid på 1 000 mils körning.TellHus-tekniken kan med fördel användas både på den befintligabebyggelsen i miljon programmet och på kontorshus. Lösningen baseraspå systemanalys av sambandet: tillförd energi, hur huset ärbyggt och människors sätt att leva, det vill säga beteendet.– Det är från dessa samband vi söker enkla men systematiska lösningar.Det väsentliga är att prioritera rätt åtgärd i rätt ordning ochundvika att enbart fatta beslut på det ögat ser och vad hjärtat säger.Vi säger att man behöver ta kloka beslut. Sverige är ett av de ländersom förbrukar mest el i världen per capita, menar Johnny Kellner.TellHus utgångspunkter är: fokus på klimatet, systemanalys avsambandet tillförd energi, exergi, marginalel, minskad elanvändningunder produktionstiden, husets konstruktion och hur de boendelever (beteende). I TellHus är till exempel alla vitvaror av högstaenergi klass och varmvattnet för disk- och tvättmaskiner värms uppav fjärrvärme i stället för el. Standard är också automatisk standbyurkopplare,fläktar med låga SFP-tal, display som informerar deboende om sin el- och värmeförbrukning i kronor samtidigt somgenomsnittsförbrukning för hela huset visas. På detta sätt vet denboende om han ligger lågt eller högt i sin förbrukning. Under produktionenanvänds även miljöanpassade fordon och verktyg. Dessutomär byggbodar anslutna till fjärrvärme istället för el, vilket beräknasminskar koldioxidutsläppen med cirka 60 ton för ett normalstort projekt.– För att långsiktigt kunna genomföra och mångfaldiga klimatklokaoch energieffektiva flerbostadshus krävs det tre ekonomier.En bra konsumentekonomi, en robust projektekonomi samt en godmiljöekonomi. Faller en av dessa ekonomier kommer inget projektatt kunna upprepas. Vi kan inte enbart bygga pilotprojekt, sägerJohnny Kellner.Det första projektet i Västertorp, Stockholm med cirka 36 lägenheterupplåtna som bostadsrätt. Försäljningen startade maj 2009.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.74

Så löste Veidekkesina Bygga-bo-åtagandenbakgrund Idén till TellHus grundar sig på att bygga klimatkloktgenom att hitta lösningar som på effektivast möjliga sättminskar byggbranschens utsläpp av främst koldioxid både underproduktions- och brukstiden. Genom att utnyttja bästa tillgängligateknik framförallt för elhushållning och i övrigt uppföra ettflerbostadshus med god värmehushållning går det att minskakoldioxidutläppen med hälften jämfört med dagens byggnormer.Den viktigaste förutsättningen är en god projekt ekonomiutan subventioner och andra bidrag. TellHus är med andra ordinget pilotprojekt utan ett koncept som ska kunna mångfaldigas.Sverige är ett av de länder i hela världen som använder mest elper capita. Elproduktion är i dag den största utsläpps källan tillkoldioxidutsläpp sett i ett globalt perspektiv. Att bygga värmeeffektivahus med god värmeåtervinning är viktigt för även bioenergikommer att bli en bristvara. Men det är lätt att prioritera åtgärdersom ögat ser och hjärtat upplever i stället för att prioriterade åtgärder som ger mest effekt ut ett klimatperspektiv. I dag ärvi helt beroende av ett gemensamt elnät med övriga Europa.ningarna. Ett lågt energipris på till exempel gör människor mindrebenägna att hushålla.framtiden TellHus konceptet kommer nu att byggas inom VeidekkeBostads bostadsprojekt vilket innebär cirka 50 procentsreduktion av energianvändningen om man även räknar medhushållselen. Eftersom konceptet går att applicera även på denbefintliga bebyggelsen är potentialen mycket stor. För befintligbebyggelse är de ekonomiska faktorerna betydligt känsligare.Kan klimatkonceptet kombineras med andra renoveringsåtgärderinom miljonprogrammet kan energireduktionen minskasfrån 180 kWh per kvadratmeter till 80 kWh per kvadratmeter.Samtidigt kommer detta att ge en betydligt bättre boende komfortoch bättre inomhusklimat.utmaningar Den viktigaste utmaningen är att visa att det går attbygga el- och värmesnåla flerbostadshus som minskar koldioxidutsläppenoch energianvändningen till cirka hälften jämfört meddagens byggregler och med bibehållen god projektekonomi. Attbygga pilotprojekt med subventioner är en sak men att kunnabygga så att det går att mångfaldiga energieffektiva flerbostadshusmed låga utsläpp av koldioxid är betydligt svårare.lösningar Tekniken som används är befintlig och kommersiellttillgänglig. Tekniken är systematisk kombinerad för att nåbästa effektivitet. Byggbodarna är konverterade från elvärme tillett vattenburet system med fjärrvärme. En mobil undercentralfungerar som värmeväxlare både för byggbodarna och för byggnadenunder produktionstiden. Förutom en halverad värmeanvändningså minskar koldioxidutsläppen med cirka nio ton,baserat på beräkningar enligt IVL:s rapport januari 2009.Lägenheterna är utrustade med marknaden bästa vitvarornamed låga elbehov. Alla fasta el armaturer är lågenergi. Tvätt ochdiskmaskiner är kopplade till fjärrvärme där tappvarmvatten betalasindividuellt. Ingen komfortvärme med el i badrum. Centralstandby-avstängning av huvuddelen av all el. Varje lägenhetär utrustad med display som visar den egna förbrukning av eloch varmvatten vilket erfarenhetsmässigt minskar både el- ochtappvarmvattenförbrukningen. De boende betalar en fast avgiftför värme till 20 grader. Eftersom lägenheterna är utrustade medlågenergifönster med ett Ui-värde på 0.9 W/m 2 K och en effektivvärmeåtervinning med en temperaturverkningsgrad på mer än80 procent så kommer huvuddelen av de boende uppleva temperaturensom en god komfort. Önskar boende en högre temperaturså kan det fås mot en fast extra kostnad. God täthet avklimatskärmen och låga SFP-tal är en förutsättning för en lågenergianvändning.erfarenheter Eftersom tekniken är enkel och redan i dag kommersiellttillgänglig kommer konceptet att fungera som avsett.Däremot kan människors beteende ändra de teoretiska förutsätt-Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att analyserafunktion, delsystem och byggnadsverkutifrån helhetssyn och livscykelperspektiv.Vi företag, kommuner,myndigheter och verk åtaross att medverka i planeringen avfortsatt FoU om hållbart samhällsbyggandegenom att bistå de offentligaorganen med underlag omFoU-behov och förslag till prioriteringar.En hållbar utveckling bidraräven till att främja sektorn kvalitetsutveckling.Vi åtar oss att ocksåmedverka i finansieringen av föross angelägna FoU-satsningar. Viåtar oss också att medverka till attgoda miljö-, energi- och tekniklösningarintroduceras på marknadenoch kommer till användning.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor. Användningenav köpt energi i sektornminskar med minst 30 procent tillår 2025 jämfört med år 2000. Energianvändningenär lägre år 2010än år 1995.ResultatBeräkningen ligger som grund förgällande ekonomisk plan. Projektetkommer att kunna genomförasmed en god projektekonomi. Minskadmiljöbelastning genom effektivel- och värmeanvändning. Koldioxidreduktionmotsvarar 1500 kgper lägenhet j m f med en motsvarandelägenhet byggd enligt BBR.Energianvändningen kommer attligga på mellan 60 70 kWh/kvadratmeter(Atemp) för -värme, kylaoch fastighetsel i TellHus.FöretagsfaktaVeidekkes historia börjar med enbrosten 1936. Idag är VeidekkeSkandinaviens fjärde största bygg-,anläggnings- och bostads utvecklingsföretag med en omsättning på19,4 miljarder NOK 2008. VeidekkeSverige har 1 000 anställda ochen omsättning på ca 3,7 miljarderSEK 2008. Totalt i Skandinavienarbetar 6 100 personer.ProjektfaktaTellHus-konceptet, Brf Snökristalleni Västertorp: Byggherre:Veidekke Bostad AB. Byggentreprenör:Veidekke Entreprenad ABRegion Bygg Stockholm. Arkitekt:Bergktanz Arkitektkontor AB. Verksamhet:36 bostäder upplåtna sombostadsrätt. Area: 4332 kvadratmeterBTA inkl garage. Byggår:2009.KontaktJohnny KellnerVeidekke i SverigeBox 1503SE-172 29 SundbybergTel. 08-635 61 04Johnny.kellner@veidekke.seLänkwww.veidekke.se75

Projekt inom Bygga-bo-dialogenWhite arkitekter ABIdétävling resulterade i enenergieffektiv byggnadEn intern idétävling på White arkitekter AB gav ett energieffektivt husmed ljusa lägenheter i Lunden, centrala Göteborg. Projektet visar attman kan bygga kostnadseffektivt utan att arbeta i stor skala.Vävskedsgatan 10-12 är ett spännande och annorlunda byggprojektmed höga miljöambitioner. Arkitekterna själva har varitinvolverade i hela processen och är dessutom byggherrar genomett bolag som man bildat tillsammans med F O Peterson & SönerByggnads AB.– Vi ville spänna musklerna och visa att det faktiskt går attarbeta miljömässigt och energieffektivt även i mindre byggnadsprojekt,menar Nadja Lindhe, miljösamordnare på White arkitekterAB.Allt började som en intern tävling. Ett av tävlingsförslagenvaldes ut av en utomstående jury och olika hustyper testades.Arbetsgruppen organiserades utifrån ett tätt samarbete kringenergieffektivitet och bestod av byggare, underleverantörer ochprojektör. White satsade på ett lågenergihus redan i ett tidigt skede,och det var en stor fördel att projektet var internt. Ofta finnsen beställare som inte kommer att förvalta huset och därmed blirplaneringen kortsiktig vad gäller energianvändningen. Beställarenvill tjäna in pengar snabbt och bryr sig mindre om kostnadersom ligger längre fram i tiden. Nadja Lindhe konstaterar att enav parametrarna bakom att projektet blev så lyckat är att allainblandade kunde samarbeta på ett bra sätt. Att White arkiterkterAB själva är byggherre bidrar också till resultatet.– Lyhördhet har varit A och O. Vi har dessutom haft kreativaoch duktiga personer i gruppen. Till exempel hade vår VVSkonsultmånga finurliga lösningar.Den totala energianvändningen skulle inte vara mer än 100kWh per kvadratmeter och år, var det tänkt. Resultatet blev ännubättre än planen: 80-85 kWh per kvadratmeter och år.– Det är faktiskt oväntat bra, kommenterar Nadja Lindhe. Omvi hade använt en tjockare gavelväggsisolering och ett kompletterandevärmesystem skulle vi förmodligen har fått ännu bättrevärden.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.76

Så löste White arkitekter ABsina Bygga-bo-åtagandenutmaningar De ekonomiska målen i projektet var tydliga. Ettviktigt mål var att bygga för 13 000 kronor per kvadratmeterBTA. KB Lunden 45:13 skulle själva äga och förvalta fastighetenoch ville därför bygga in bra material som gav låga driftskostnader.Båda parter hade ett övergripande mål: att utvecklaprocessen. Därför var en av utmaningarna att genomföra samarbetsprojektetså att det blev så smidigt som möjligt. Arbetsgruppenbestod av cirka tjugo personer, så det var många viljor ochidéer som skulle samsas.lösningar En viktig parameter i projektet var att minimerahusets energiförbrukning med beprövad teknik. Huset är byggtmed traditionella metoder, och de stora glasytorna till trots förbrukardet totalt endast 80–85 kWh per kvadratmeter och år (inklusivede boendes hushållsel). Viktiga lösningar var extra isoleringoch omsorg kring detaljer som till exempel köldbryggor. Enförenklad form av livscykelanalys tillämpades vid materialval.Täta möten, öppen dialog och kreativa lösningar var förutsättningarför att samarbetet i arbetsgruppen skulle fungera.erfarenheter Projektet har uppmärksammats genom mångastudiebesök och rundvandringar från skolor och förvaltare.Andra arkitektkontor har besökt huset och uttryckt sig positivt.– Det var roligt att kunna genomföra projektet och det hargivit bra reklam.Energiförbrukningen hade kunnat minskas ytterligare genomsolfångare på taket med ackumulatortank för varmvatten ochsolceller som kopplas till bergvärme. Huset skulle ha kunnat kylaspå sommaren med hjälp av solceller. Gavelväggsisoleringenmot berget borde ha gjorts tjockare. Utfackningsväggarnasstomme var av trä, vilket inte är det bästa från fuktsynpunkt. Ettbättre alternativ är väderskydd eller stålreglar. En annan erfarenhetär att justeringen av alla system tar tid och är viktig. Manbör också lägga stor vikt vid samordningen mellan alla leverantörerför att få processen att löpa smidigt. Tidsförskjutningar ochstandardhöjningar gjorde att slutkostnaden hamnade på 16 000kronor per kvadratmeter BTA inklusive investeringsbidrag.– Medlemsskapet i Bygga-bo-dialogen har ytterligare skärptkravet på oss att visa att vi går i bräschen vad gäller att fokuserapå hållbar utveckling i byggsektorn, säger Nadja Lindhe.framtiden Ett liknande projekt ska genomföras i Ruddalen:kvarteret Skolmössan. Det finns en markoption nära Frölundatorgpå ett område som beräknas rymma 75 lägenheter. Projektetska utmärkas av nytänkande, starka utvecklingsinslag och prisvärdhet.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenPlanera för ett hållbart samhällsbyggande.Se till helheten och helabyggnadsverkets livscykel.Skapaen effektiv och kvalitetsstyrd byggochfastighetsförvaltningsprocessoch nya garantiformer för hållbarutveckling. Förvalta byggnadsverkmed energi- och miljöhänsyn.Klassificera byggnader. Forska,utveckla och utbilda för en hållbarbygg- och fastighetssektor. Följupp och utvärdera.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.Senast år 2005 finns sektorsanpassadinformation som gör detmöjligt att välja bort byggvaror/byggkonstruktionersom innehållereller ger upphov till kända hälsoellermiljöskadliga ämnen.Senast år 2009 är alla nybyggdahus och 30 procent av det befintligabeståndet deklarerade och klassificeradevad gäller byggnadsrelateradhälsa och miljöpåverkan.Bygg- och fastighetssektornfasar ut användningen av de ämnenoch metaller som omfattas avregeringens riktlinjer för kemikalieanvändningenminst i den takt somanges i regeringens proposition2000/01:65 Kemikaliestrategi förGiftfri miljö.ResultatEnergieffektiv förvaltningAnvändningen av värme och vattenmäts och debiteras individuellt,vilket ger cirka 30 procent besparingav varmvatten. I området finnsfjärrvärme som kan användas omså behövs.Tekniska lösningarYtterväggar är utfackningsväggarmed horisontella stålreglar (förfukttåligheten) och vertikala träreglar.HDF-bjälklag. Isolering bestårav takisolering 400 mm, bottenplattansisolering är på 200 mm,utfackningsväggar 170 mm samt45 mm isolering, gavelväggarnasisolering mot berg 100 mm. Stommenbestår av prefabricerade betongelement.U-värden för fönsterligger på 1,4 W per kvadratmeter.Värmesystemet består av konventionellavattenburna radiatorer. Husetsventilationssystem är ett frånluftsystemmed frånluftsåtervinningoch luftvärmepump som utnyttjasför att värma tappvatten. Det innebär40 procent energibesparing påvärme och varmvatten.Energieffektivt byggandeTotal energianvändning är 80–85kWh/kvm och år. Energiförbrukningenär 30 procent lägre änbyggregelkraven. Det visar attWhite med råge bidrar till målet om30 procent sänkt energiförbrukning.ProjektfaktaByggår: 2005. Antal lägenheter:28. Antal våningar: 5. Område:Lunden, Göteborg. Byggherre: KBLunden 45:13. Projektledare: TomasSamuelsson, White arkitekterAB.KontaktNadja LindheWhite arkitekter ABMagasinsgatan 10Box 2502403 17 GÖTEBORGTel: + 46 31 60 86 00Länkwww.white.se77

Projekt inom Bygga-bo-dialogenWSP Sverige ABEgenvärmehus – ett konceptsom vinner i längdenWSP Sverige AB, White arkitekter AB och ByggVesta har utvecklat ett eget pilotkoncept:egenvärmehus. Först ut blev en mindre fastighet i Västra hamnen, Malmö,som gjort stor succé. Konceptet har nu vidareutvecklas i Hammarby sjöstad.– Vi har utvecklat ett koncept för energieffektiva flerbostadshus,säger Göran Werner, avdelningschef för Byggnadsfysik, WSPEnvironmental. Vi samlade vår spetskompetens och arbetadetvärfackligt med öppna sinnen. Utifrån konceptet gjorde vi ettreferensobjekt som vi döpte till ”Room with a view”. Tävlingsbidragetvann första pris i Hammarby sjöstads miljötekniktävling,Sustainable Stockholm Awards 2006, och motiveringen var attkonceptet erbjöd en bra lösning med många smarta tekniker i en.Förutom värmeåtervinning och miljövänliga material, erbjödseffektiv avfallshantering, elsnål belysning och yteffektiv planlösning.På så sätt förbrukades mindre energi under hela livscykeln.Mekaniskt ventilationssystem för till- och frånluft i kombinationmed bra klimatskärm var bara en av flera lösningar föratt spara energi. En del av denna teknik har man nu gått vidaremed, vilket resulterade i ByggVesta AB:s egenvärmehus. Egenvärmehusenär ett tydligare sätt att säga vad det hela handlar om,enligt Göran Werner. Det första egenvärmehuset är nu byggt i enav fastigheterna i Västra hamnen. Det var klart i maj 2008 ochdrar 65 Kwh/kvm (A-temp).– Byggherren ByggVesta AB, som bygger och förvaltar hyreslägenheter,har varit mycket målmedvetna i sin satsning påhuset. Det bidrar naturligtvis till framgången. Vi har också haftförmånen att ha en duktig inköpare hos ByggVesta som letatprodukter ute i Europa. Dessutom har vi haft en öppen dialog ivårt arbete där vi samverkat med teknikkonsult, arkitekt, projektledare,entreprenör, ägare och förvaltare. Här har vi tagit vara påsamtligas erfarenheter och byggforskning och fått in allt i en ochsamma produktion.Erfarenheterna från Västra hamnen har samlats och utvecklasnu vidare i fler egenvärmehus. Kvarteret Kajutan i Hammarbysjöstad är nästa projekt.– Att bygga hyresrätter, där kostnaderna måste hållas låga, ären utmaning och bidrar på sitt sätt till både kostnads- och energieffektivabyggnader, avslutar Göran Werner.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.78

Så löste WSP Sverige AB sinaBygga-bo-åtagandenutmaningar Utmaningen har varit att få de tekniska lösningarnaatt bli effektiva. Lösningarna ska inte bara fungera på papper,utan på riktigt – vi ska få ihop helheten, helt enkelt. En annan utmaninghar varit att hitta material och komponenter som bidrartill de energieffektiva lösningarna. Att samverka i arbetsgruppenhar varit en viktig del av projektet, berättar Göran Werner.lösningar Vi hittade faktiskt lösningar! Men vi fick gå utanförSveriges gränser i vissa fall, till exempel vad gäller leverantörenav stommen som fanns i Tyskland. Jag tycker över huvud tagetatt man har kommit mycket längre i Tyskland vad gäller miljövänligaarbetssätt än vad vi har gjort i Sverige. Våra tekniskalösningar blev smarta och effektiva, bland annat genom att visamverkade tvärfackligt redan från början av projektet. Vi hararbetat processinriktat, och det har fungerat bra, säger GöranWerner.erfarenheter Det går att bygga bra lågenergihus, det gällerbara att hitta den röda tråden som ska löpa genom projektet frånstart till mål. Det här är inte ett dyrare sätt att arbeta på, särskiltsett ur ett LCC-perspektiv. Varför inte fler arbetar så här? Destora aktörerna har stora bostadsproduktioner med höga krav påkostnadseffektivitet. De har sina egna processer och är försiktigamed att ta in nya delar och erfarenheter. Kanske tycker de att detär besvärligt att implementera detta i produktionen, säger GöranWerner.framtiden Vi har arbetat parallellt med vårt eget kontorshusi Malmö. Fasaden består till stor del av glas, och här har vi utvecklaten hybridfasad som ska ge ett energieffektivt kontor därvi utnyttjar solvärmen. Lyset, kylan och ventilationen reglerasav ett närvarostyrt system, och vi har optimerat dagsljuset i fastigheten.Vi kommer ner till under 100 kWh per kvadratmeteroch år, säger Göran Werner.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenPlanera för ett hållbart samhällsbyggande.Se till helheten och helabyggnadsverkets livscykel. Skapaen effektiv och kvalitetsstyrd byggochfastighetsförvaltningsprocessoch nya garantiformer för hållbarutveckling. Förvalta byggnadsverkmed energi- och miljöhänsyn.Klassificera byggnader. Forska,utveckla och utbilda för en hållbarbygg- och fastighetssektor. Följupp och utvärdera.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.Senast år 2009 är alla nybyggdahus och 30 procent av det befintligabeståndet deklarerade och klassificeradevad gäller byggnadsrelateradhälsa och miljöpåverkan.Bygg- och fastighetssektornfasar ut användningen av de ämnenoch metaller som omfattas avregeringens riktlinjer för kemikalieanvändningenminst i den takt somanges i regeringens proposition2000/01:65 Kemikaliestrategi förGiftfri miljö.ResultatMiljövänliga transporter har varit enviktig del i byggandet. Den tyskaleverantören av stommaterial harlevererat via järnväg i specialkonstrueradevagnar. Byggnaden drar65 Kwh/kvm (Atemp) och husetska utvärderas under 2008/2009.Byggnaden är producerad med högtäthet av ytterskal och standardiseradtill- och frånluft med värmeåtervinning.Ventilationssystemet ärmekaniserat och kombinerat meden bra klimatskärm. Få köldbryggorhar använts. Fönsterteknikenär god med låga u-värden som resultat.Radiatorsystemet är borttagetoch hyresgästen kan vid behovtillsätta värme via ventilationsluftensom värms med fjärrvärme.Energieffektiv förvaltningVarje lägenhet har sin egen temperaturgivaredär de boende kan reglerakomfortvärmen själva. El ochvarmvatten mäts individuellt ochdet finns lågenergilampor överallt.Tekniska lösningar• Fläktaggregat med värmeväxlareoch förvärmningsbatteri• Tät och värmetrög betongstommeav prefabricerad betong, utvändigtvälisolerad med få köldbryggor ochplatsbyggd fasad utan fogar (putsoch skivor)• Hög täthet hos ytterskal• Enkel och dragfri bakkantsin blåsningav tilluft i vistelserum mednormala luftflöden. Används ävenför tillsatsvärme (fjärrvärme, ej elvärme)• Energisnåla vitvarorProjektfaktaAntal lägenheter: 11. Antal våningar:4. Område: Västra Hamnen,Malmö. Entreprenadform:Totalentreprenad. Följt Byggabo-dialogensbyggprocess: Ja,vi jobbar till stora delar med hjälpav deras process, men även våregen. Byggherre: ByggVesta AB.Entreprenör: Hökerum. Projektledare:Svante Jernberg, ByggVestaAB. Miljöledning: Göran Werner,Jasenka Hot, WSP Environmental.Arkitekt: Bengt Winell, Whitearkitekter AB. Installationskonsult:Göran Werner, Jasenka Hot, WSPEnvironmental. Leverantör avstomme: Blähton (stommaterial).KontaktGöran WernerWSP Sverige AB121 88 Stockholm-Globen+46 8 688 60 00Länkwww.wspgroup.se79

Projekt inom Bygga-bo-dialogenWSP Sverige ABEnergieffektivt glaskontor i MalmöKontorsbyggnader med stora glaspartier blir alltmer populära. Men kan de vara likaenergieffektiva som hus med traditionella fasader och utformning? WSP:s nya glaskontori Malmö visar att detta är möjligt, utan att göra avkall på kraven på inneklimat.WSP-huset är speciellt ur flera synvinklar. WSP har svarat för denarki tektoniska och tekniska utformningen av huset som är ett glashusbyggt med fokus på teknik, energi och miljö. I ett tidigt skedeställdes funktionskrav på energ ianvändningen och inneklimatet.Byggherren Midroc är även förvaltare av huset vilket har underlättatarbetet.– Om man jämför med byggnormen beräknas kontorets energiåtgångligga 15 procent lägre än energikravet enligt nuvarandebyggnorm för lokaler, vilket innebär totalt köpt energi på 120 KWh/m² LOA, berättar Åke Blomsterberg.WSP har arbetat enligt den så kallade Kyoto-pyramiden, därdet viktigaste är att minimera värme- och kylbehovet, därefter elbehovet,utnyttja solenergin, visa och reglera energianvändningenoch till sist på toppen av pyramiden välja rätt värmekälla. Värmebehovethar minimerats genom god isolering och lufttäthet. Allaytor som inte är transparanta är fullisolerade. Fönsterarean har minskatsfrån ursprungligen 100 procent till 50 procent av fasaden, harlåga U-värden och låg solenergitransmittans inklusive persienner.Konvektorer vid fönsterna har installerats för att minska kallrasetoch ventilationen är behovsstyrd. Fem minuter efter att ett rum ärtomt minskar flödet av luft. WSP har satsat på att effektivt utnyttjaden större tillgången på dagsljus som glaspartierna ger för att sänkaelanvändningen för belysning. Men ljusinsläppet måste regleras.Belysningen är konstantljusreglerad, ju mer dagsljus desto mindrebelysning, och släcks 20 minuter efter att ett rum är tomt. Belysningentänds manuellt. Närvarogivare för belysning och ventilationfinns i varje tilluftsdon.– Det har vi gjort genom att dels ha solskyddsglas och dels installerarörliga persienner i luftspalten mellan glasytorna på söder-,öster och västerfasaden, som är en så kallade dubbelskalsfasad. Persiennerär bättre än yttre solavskärmning med aluminumlamellereftersom de går att ta bort helt så att man kan få in ljus de dagarman inte behöver persiennerna. De styrs av ljusgivare. För mycketdagsljus gör det svårt att se på dataskärmarna och ger för mycketkontraster. Elanvändningen har minskats genom att välja bärbaradatorer, vilka är mera energisnåla än stationära. Åke Blomsterberghar även försökt påverka teknikinköpen i serverrummet, där upp till10 procent av ett kontors el förbrukas. Huset värms upp av fjärrvärme.Den planerade fjärrkylan valdes bort eftersom den inte möjliggörkyla med uteluft (frikyla), vilket spar energi. Byggnaden kylsmed luft från det behovsstyrda ventilationssystemet. Vid behov gårett kylaggregat in och kyler tilluften.Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner, en myndighet ochregeringen. Det gemensamma målet är att inom en generation nå en hållbar bygg- ochfastighetssektor år 2025.Fler projekt inom Bygga-bo-dialogen: www.byggabodialogen.se Adress: Box 534,371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 E-post: byggabodialogen@boverket.seUppgifter och fakta till informationsbladets innehåll har lämnats av aktören.80

Så löste WSP Sverige AB sinaBygga-bo-åtagandenutmaningar Moderna kontorsbyggnader har ofta en storpotential för energieffektivisering och inneklimatförbättring.Många moderna kontor må ha en lägre energianvändning föruppvärmning men har i gengäld ofta en högre elanvändningjämfört med äldre kontor, vilket beror på hög elanvändningför ventilation, kyla, belysning, och kontorsutrustning. Särskiltsedan 15 - 20 år byggs det glaskontor som riskerar att ha enhögre energianvändning och sämre inneklimat än traditionellakontors byggnader där cirka en fjärdedel av fasadarean utgörsfönster. När Midroc Projects skulle bygga ett nytt kontor medglasfasader, initierades därför en uppföljning av energi, dagsljusoch inneklimat under system- och bygghandlingsskedet. Dettaför att studera möjligheter och tillvägagångssätt för att byggaglaskontorsbyggnader med lägre energianvändning, bättretermisk och visuell komfort samt bättre utnyttjande av dagsljus.lösningar Undersökningen har genomförts av en expertgruppdels som en utökad förstudie under systemhandlingsskedet, delssom en uppföljning av förstudien under bygghandlingsskedet.Arbetet har inneburit överslagsberäkningar och beräkningar avenergianvändning, inneklimat och dagsljus, i samarbete med arkitektoch projektörer av den planerade byggnaden. Arbetet hargenomförts av experter från WSP, Skanska och Lunds TekniskaHögskola. Flertalet av specialisterna har deltagit även i forskningsprojektetKontorsbyggnader i glas - Energi och inneklimat,vid Energi och byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola,www.ebd.lth.se. Jämförelser med referensbyggnad har gjorts.erfarenheter För att skapa en energieffektiv kontorsbyggnadmed bra inneklimat krävs en helhetssyn där byggnaden betraktassom ett system bestående av byggnaden, tekniska installationer,verksamheter och brukare. För att en byggherre skall lyckasåstadkomma en kontorsglasbyggnad med låg energianvändning,bra termiskt inneklimat och bra visuell miljö krävs: En målsättningför byggnaden bestäms i programskedet. • En helhetssynpräglar arbetet. • Ett styrande kvalitets- och miljöprogram medfunktionskrav under programskedet och förfinas under projektetsgång. • En ansvarig energi- och miljökoordinator som säkerställeren helhetssyn från programskedet till och med förstaverksamhetsåret. • Energi och inneklimatsimuleringar genomförsfrån programskedet. • Ett välfungerande samarbete mellanbyggherre, brukare, arkitekt, VVS-projektör, byggprojektör, elprojektör,byggnadsfysiker, entreprenörer och förvaltare. • Ettlivskostnadsperspektiv tillämpas. • En separat kravspecifikationför glasfasaden baserad på analyser av hela byggnaden tas fram.• Uppföljning under byggskedet och driften.Vid projektering av en glasfasad finns det många fallgropar,som om de inte undviks kan resultera i hög energianvändning, problem med inneklimat och visuell komfort. Mycket viktigaparametrar är storleken på glasandelen, g-värden (glas och solavskärmning),U-värden (glas och profiler), dagsljustransmittans(glas) och styrningen av glasfasaden (solavskärmning ochljusreglering). En byggnad med glasfasad är mycket känsligareför fel än en byggnad med traditionell fasad. Därför krävs extranoggrann projektering, noggrant byggande, noggrann idrifttagningoch noggrann drift av byggnaden. Noggrann projekteringinnebär bl.a. avancerade energi-, inneklimat- och dagsljussimuleringar.framtiden Vi arbetar vidare med utveckling av energieffektivakontorsbyggnader, vilka med dagens teknik innebär fasader sominte är helt uppglasade.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenPlanera för ett hållbart samhällsbyggande.Se till helheten och helabyggnadsverkets livscykel. Skapaen effektiv och kvalitetsstyrd byggochfastighetsförvaltningsprocessoch nya garantiformer för hållbarutveckling. Förvalta byggnadsverkmed energi- och miljöhänsyn.Klassificera byggnader. Forska,utveckla och utbilda för en hållbarbygg- och fastighetssektor. Följupp och utvärdera.MålMiljöbelastningen från energianvändningeni bostäder och lokalerminskar och senast år 2025 skeruppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energii sektorn minskar med minst 30procent till år 2025 jämfört medår 2000. Energianvändningen ärlägre år 2010 än år 1995.Senast år 2009 är alla nybyggdahus och 30 procent av det befintligabeståndet deklarerade och klassificeradevad gäller byggnadsrelateradhälsa och miljöpåverkan.Bygg- och fastighetssektornfasar ut användningen av de ämnenoch metaller som omfattas avregeringens riktlinjer för kemikalieanvändningenminst i den takt somanges i regeringens proposition2000/01:65 Kemikaliestrategi förGiftfri miljö.ResultatUtmärkande drag för byggnadenär: Dubbelskalsfasad, där den yttrerörliga solavskärmningen sitterskyddad för väder och vind, mellande två fasaderna. Glas med lågtU-värde. Begränsad glasarea, cahälften av fasadytan. Effektiv solavskärmningmed solskyddsglaskombinerat med yttre rörlig solavskärmning.Låg elanvändning förhyresgästerna t.ex. frånvarostyrdbelysning. Behovsstyrd ventilation.Frikyla med ventilation. Hög lufttäthethos klimatskärmen. Systemtänkande.Projektet visar att det är möjligtatt på ett effektivare sätt än vadsom ofta är fallet, utnyttja den störretillgången till dagsljus och därmedminska elanvändningen förbelysning. Detta samtidigt som denvisuella komforten förbättras, ettbra termiskt inneklimat säkerställs,samt en rimlig energianvändninguppnås, som är på samma nivåsom för en modern kontorsbyggnadmed traditionell glasandel.• Total energianvändning ≤ 120kWh/m²år (m² LOA)• Total energianvändning exkl. kontorsutrustningoch belysning ≤ 85kWh/m²år (Atemp)• Investeringskostnad 10 % högreän traditionell byggnadProjektfaktaAntal våningar: 5. Golvarea: 5780m² LOA. Område: Västra hamnen,Malmö. Följt Bygga-bo-dialogensbygg process: Ja, vi jobbar till storadela med hjälp av deras processmen även vår egen. Byggherre:Midroc projects. Arkitekt: Erik Kajo(WSP under projekteringen). Projektering:WSP till fast pris baseratpå förslagshandlingarna. Entreprenörer:Allbygg, Strängbetong, Prenad,Totalinstallatören, LindinventGlasfasadtotalentreprenör: Preconal.Energisanordning: Specialisterunder ledning av Åke Blomsterbergfrån WSP, LTH och Skanska medkoppling till forskningsprojektetKontorsbyggnader i glas – energioch klimat. Hyresgäst: WSP (2/3byggnaden).KontaktÅke BlomsterbergWSP EnvironmentalBox 57420125 Malmö+46 40 354200Länkwww.wspgroup.se81

Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan företag,kommuner och regeringen för att få en utveckling mot enhållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige.Genom frivilliga åtaganden vill aktörerna inom Bygga-bodialogennå längre än lagar och regler. Det gemensammamålet är att före år 2025 – inom en generation – nå enhållbar bygg- och fastighetssektor. Särskilt tonvikt ägnasåt tre prioriterade områdena; hälsosam innemiljö, effektivenergi användning och effektiv resursanvändning.39 Goda exempel ifrån Bygga-bo-aktörer har ursprunligentagits fram som separata informationsblad. Innehållet byggerpå Bygga-bo-dialogens aktörers frivilliga åtaganden och visarpå konkreta åtgärder i enskilda byggnader.