Basala hygienrutiner anteckningssidor - Akademiska sjukhuset

Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal1

SmittspridningsvägarLuftburen smitta,från luftvägarnaDroppsmittaBlodsmittaLuftburen smitta,från hudenDirektkontaktsmittaTarmsmittaIndirekt kontaktsmitta•Smittämnen (bakterier och virus) kan spridas på flera olika sätt. Vi ska gåigenom dessa lite snabbt.6

Droppsmitta Hosta, nysning,kräkning, diarréDirekt ellervia händervia klädervia föremål•Hosta, nysning, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora, tungadroppar som inte når längre en armlängd innan de faller ner.•Så sprids t.ex förkylningsvirus.•Droppar vid nysning har en hastighet av 365 km/h och ger ca 10 000droppar/nysning. Når ändå bara 1-2m innan de faller till marken.•Tal: dropparna ramlar ner vid fötterna, ca 10-15 dr.•Men dessa droppar landar ju på föremål, finns kvar på händer etc. Därkan de leva ett tag. (Förkylningsvirus 1-2 timmar, magsjukevirus upp tillflera veckor på föremål). Viktigt med god handhygien!•Direkt genom att dropparna når mottagarens ögon och slemhinnor.•Indirekt genom droppar som faller ned på föremål och förs vidare somindirekt kontaktsmitta, ex. calicivirus.7

LuftburensmittaVattkopporTuberkulosFrån infekteradhud-ovanligt,menkan förekomma• Aerosoler uppstår då en luftström hastigt passerar över en vätskeyta• Smittämnena sprids genom att droppar torkar ihop till droppkärnor,sprids genom luften och sedan inandas.• Kan ibland spridas över mycket långa sträckor och mellan rum.•Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppkomma och störremängder smittämnen spridas. Smittämnen som ex. vattkoppor ochtuberkulos sprids på detta vis. Vattkoppsvirus är mycket smittsamt.Tuberkulosbakterien kräver längre tid i samma rum för att orsaka smitta.•Luftburen smitta från huden: från huden sprids partiklar till luften i storamängder. En del av dem bär bakterier. Från personer med storasårområden ex. brännskador, stora psoriasisområden kan bakt. spridas.•De kan då inandas eller falla ned i öppna sår och ge sårinf.• Mycket ovanligt!8

Direkt kontaktsmittaBeröringssmittaHandslag och annanberöring hud mot hudeller slemhinna, kanöverföra smitta- från sår till sår• Via handslag etc.•Stor risk vid infekterade sår på händerna hos personal. Då ska man intejobba!9

Indirekt kontaktsmitta Från en person till en annan via:händerkläderföremål•Den absolut vanligaste smittvägen inom vården.•Dvs smittämnen plockas upp hos en vårdtagare och överförs till nästavårdtagare VIA våra händer, kläder eller föremål som används av fleraoch inte gjorts rent emellan.•Vi kan också släppa våra egna bakterier och virus till vårdtagarna om viinte har en tillräckligt god hygien. Eller sånt vi plockat upp på bussen,affären el. dyl.•Den största risken är våra händer, därefter kommer kläderna och påtredje plats föremål. Det är alltså jätteviktigt att handhygienen fungerar ochatt vi har arbetsdräkt. Dessutom måste vi tänka på rengöring ochstädning.10

Bakterier finns på ”tagställen”•Tänk på att torka ”tagställen” då och då!•Särskilt viktigt vid känd smitta eller magsjuka. Då ska tagställen torkasminst en gång dagligen. Med ytdesinfektion på papperstrasa - ymnigt!•Det ska vara alkoholbaserad ytdesinfektion med tillsats av tensid. Detbehövs nämligen tensid (rengörande komponent) som löser upp smutsenså att alkoholen kan komma åt att avdöda smittämnet.11

TarmsmittaSmittämnen i avföringen nårmunnen via direkt eller indirektkontakt, droppsmittaFörorenat vatten eller livsmedelkan orsaka sjukdomBakterier:ex. salmonella,shigella,campylobacter,clostridiumdifficileVirus:ex. calicivirus,rotavirus•Magsjuka smittar på detta vis. Blir man sjuk har man ätit virus ellerbakterier…•Och hur gick det till? Jo, genom att vi hade det på händerna. Vi kan lättplocka upp sådana smittämnen. Viktigt med handhygien innan måltideroch innan arbete i kök!•Vid utlandsresa kan vi också bli sjuka genom att dricka förorenat vatteneller via smittämnen i maten.•Bakterieorsakad magsjuka är vanligast vid utlandsvistelse (förutomClostridium difficile, som man kan smittas av eller som kan växa till, efterlångvarig antibiotikabehandling.• I Sverige är magsjuka nästan alltid orsakad av calicivirus(vinterkräksjukan). Rotavirus orsakar magsjuka hos små barn, sen blirman immun, men immuniteten avtar med åldern, vilket gör att gamlamänniskor kan insjukna av rotavirus igen.•Tarmbakterier kan också förekomma i sår. Inte bara trycksår i bak.•Shigella: orsakar svåra,blodtillblandade diarréer•Campylobacter: finns i fågelkött (kyckling - rengör) och opastöriseradmjölk•Clostr. Difficile: orsakas ofta av kraftfull ab- beh. Orsakar svåra diarréer,men är dock behandlingsbar.•Calicivirus: orsakar vinterkräksjuka, är ej behandlingsbar.•Infektionsdos: kan krävas ca 10 st virus för att vi ska bli sjuka. Det finnsca 10 - 100 miljoner viruspartiklar i 1 gram kräkning eller diarré!•Alltså är det mycket smittsamt.12

Blodsmitta- smittat blod når vårat blod Stickskada Skärskada Blodstänk i mun, ögon eller på skadadhud• Smittar ENBART – i vården – genom att smittat blod når vårat blod.• Ex. HIV och Hepatit B,C, smittar på detta vis.•Dvs. infekterat blod måste komma in i vår blodbana.•Sker oftast genom skada på hud eller slemhinna.• Måste till ex. sår, stick eller skärskador.• Det är vanligt med stick- och skärskador bland vårdpersonal.• Viktigt med säkerhetsprodukter vid provtagning, injektioner etc.• Finns nålavtagare till insulinpennorna? Stickburk?• Handskar måste användas vid all kontakt med blod.•Det reducerar risken för blodsmitta med 50 %.13

När det händer!• Tvätta snarast med tvål och vatten, sedan rikligtmed handdesinfektionsmedel.• Kläm inte !• Skölj med rikliga mängder koksalteller vatten vid mun/ögonkontakt.• Kontakt med arbetsledare. Arbetsskadeanmälanska göras.• Kontakt med infektionsmottagning 2 påAkademiska sjukhuset. tel:018 - 611 5623 , 5628, 5629•Om skada inträffar: tvätta ordentligt med tvål och vatten, och/eller taordentligt med handsprit.•Inte klämma! Har man stuckit sig – vilket är vanligast - så kan mansprida smittämnet i vävnaderna om man klämmer på ex fingret. Låt detistället vara.•Kontakta arbetsledare, det ska skrivas en arbetsskadeanmälan. Viktigtför ev framtida behov.•Kontakta gärna infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset.Måndag till fredag har de en särskild stick- och skärmottagning förpersonal. De kan ge råd och stöd om vad man ska göra.•Men strunta inte i att tala om att du har stuckit dig!14

Multiresistenta bakterier-orsakar samma infektioner men ärsvårare att behandla!Multiresistenta bakterier:MRSA -en resistent ”gulstafylokock”, finns på hud ochslemhinnaorsakar sårinf, bölder etcESBL-bildande tarmbakterierorsakar ofta urinvägsinfektionVRE -också en tarmbakterie•Resistenta bakterier är något som vi har fått de sista decennierna. Vikommer aldrig att bli av med dem vi har fått hit, men vi kan försöka se tillatt de inte sprids.•Det är vanliga bakterier som på olika sätt lärt sig att tåla antibiotika. Detgör att när de orsakar infektioner så blir de infektionerna mersvårbehandlade och det finns mycket färre antibiotika att välja mellan.•Ofta krävs intravenös antibiotikabehandling på sjukhus.•Men vi kan alltså alla bära på dessa bakterier utan att vi vet om det.•Det gäller alltså att arbeta på ett sånt sätt att de inte sprids.•De är inte farliga för oss när de inte orsakar infektioner.•ESBL-bildande tarmbakterier är de som ökar mest i vården, och manhittar de flesta fallen utanför sjukhusen, inom öppenvården. Det finnsmycket mer av dem utomlands, framför allt på sjukhus utomlands.•Därför tar man prover på alla som vårdats utomlands de sista 6månaderna om man ska läggas in på sjukhus.•Detta är ett sätt att hålla koll på de resistenta bakterierna.•Har vi någon vårdtagare med resistenta bakterier finns särskilda kapitel idet kommunala hygiendokumentet.15

Vi får veta efteråt…därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för ALLApersonalkategorier•Vi vet inte vilka som bär på olika bakterier. Det syns inte utanpå.•Vi vet inte heller vem som eventuellt kan få en infektion.• Därför måste vi arbeta på ett säkert sätt med alla.•Så om vi en dag tar t.ex. en sårodling eller urinodling på en vårdtagareoch får svar att det växer någon typ av resistenta bakterier, då ska vikänna oss trygga med att vi arbetat på rätt sätt.•Då behöver vi inte känna oss oroliga, varken att vi själva har blivitsmittade eller att vi smitta någon annan.•För vi har arbetat på rätt sätt!•Mycket enkelt: det handlar om BASALA HYGIENRUTINER.16

Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde ellerskyddsrock•Det handlar alltså om att alltid ha en god handhygien, använda handskarIBLAND och att använda skyddskläder.17

HandhygienTvätta händernamed tvål och vattenendast: När de är synbartsmutsiga Efter toalettbesök Vid tarmsmitta Innan hantering avlivsmedel•Vi ska inte tvätta händerna så ofta!•Tvål och vatten tar nämligen inte död på alla bakterier. Däremot så torkardet ut våra händer. Är du röd och torr om händerna är det tvålens ochvattnets fel.•Man ska bara tvätta händerna om man SER eller KÄNNER att de ärsmutsiga, när man har varit på toaletten förstås, innan man hanterar matoch när det går magsjuka på avdelningen.•Detta pga att magsjukevirus inte avdödas så effektivt av sprit. Därbehöver man alltså den MEKANISKA rengöringen som blir när mangnuggar sina händer med tvål och vatten och sedan torkar sig medpapper.•Avsluta alltid med handsprit efter tvåltvätt. Se bara till att händerna ärordentligt torra, annars späds spriten ut…18

Sprita dina händer istället! Före och efter all kontakt med vårdtagare Före rena arbetsmoment -ex. såromläggning, livsmedelshantering Efter avtagande av handskar•Lättillgänglig sprit! Skall finnas flaskor och/eller behållare utplaceradedär de behövs. Dvs, direkt innanför dörren till rummet/lägenheten. Dethjälper inte att den står i korridoren, man måste ju öppna dörren, ta ihandtag etc. Handsprit ska finna INNANFÖR dörren så att man kan spritasig det sista man gör innan man hjälper vårdtagaren.•Sprit ska enbart finnas i originalförpackningen, får ej hällas över!•I ALL handsprit finns återfettningsmedel som gör att händerna inte torkarut. ALLA måste kunna sprita sina händer om man ska kunna arbeta inomvården.•Det finns inte någon som kan ta av sig handskar utan att det hamnar litesmittämnen på händerna, därför är det viktigt att sprita sig efterhandskanvändning också.19

HanddesinfektionHanddesinfektionTa rikligt med handsprit,kupa handen och fyll”gropen”Ta rikligt med handspritDesinfektera handflatornaSe till att handspritenkommer åt överalltDesinfektera fingertopparnaDesinfektera tummarnaGnid händerna tills detorkarDesinfektera mellan fingrarnaDesinfektera händernasovansidaDesinfektera handledernaLufttorka händerna©Christer Häggström•Alla upphandlade produkter är bra.•Använd vilken sort ni vill. Olika storlekar finns.•Gel kan orsaka vita fläckar.20

Smycken i vården?Nej tack!Gula stafylokockerTarmbakterier•Under ringar och klockor trivs bakterierna. Det går inte att utföra enkorrekt handdesinfektion med smycken på!•Kortklippta naglar - den tätaste bakterietillväxten på händerna finnsunder naglarna.• Inga armbandsklockor eller armband i vårdarbetet•Piercing ok om läkta hål.21

Inga långa naglar ellerfärgat nagellack•Ju längre naglar ju mer smuts får det plats under dem… Korta naglar skadet vara.•Helst inget nagellack alls, men måste man ha det pga sköra naglar el. dyl.ska det vara ofärgat. Detta pga att man ska kunna se att man är ren undernaglarna.22

LäkemedelshanteringDosdispenserade läkemedel bör serveraspå fat, ur kopp eller med sked•På grund av att vi har så mycket bakterier på händerna – vi plockar helatiden upp dem – så ska vi inte ge medicin med våra händer.•Använd medicinkopp, sked eller dylikt om inte vårdtagaren själv kanplocka tabletterna från ett fat eller liknande.•Tabletterna ska vara orörda av händer ända från förpackningen/burkentills de kommer i munnen på vårdtagaren.23

Använd skyddshandskar Vid all kontakt med kroppssekret(sår, urin, avföring, blod…). Inte samma handskar till fleravårdtagare. Berör inte omväxlande smutsigt& rent med handskar på. Handskar kan inte desinfekteras!•Ibland räcker inte handspriten till, och det är när vi riskerar att komma ikontakt med kroppsvätskor, dvs sår, urin, avföring eller blod. I dessa finnsså mycket smittämnen, så om det kommer på vår hud så hinner intehandspriten avdöda alla smittämnen.•Då behöver vi skyddshandskar. Men bara då! Använd inte handskar ionödan! Man är en större smittorisk om man använder handskar på felsätt.•Det är viktigt att använda handskar bara när man gör det smutsigaarbetet, sen direkt ta av sig dem. Inte arbeta hela tiden med handskar påsig – då ”planterar” man smittämen överallt på de ytor man tar på, sen vetvi att t.ex. tarmbakterier kan leva ca ett par dygn på ytor. Då förstår vi attandra kan komma och ta på samma ytor och plocka upp smittämnen ochpå så vis föra dem vidare.•Använd handskar av undersökningstyp, dvs av vinyl eller nitril.•Handskar tål inte sprit, det blir mikroskopiska hål i dem, så byt iställetmellan olika moment.24

Arbetskläder Kortärmade Tvättas i 60°tvättas på arbetsplatseneller på tvätteri Bytes dagligen•Arbetsdräkten ska vara kortärmad, dvs man får inte ha en långärmad T-shirt under. Däremot kan man ha en kofta eller liknande utanpå om manfryser. Den tar man sedan av sig innan man går in till vårdtagaren.Kortärmat är viktigt för att kunna sprita sig även på underarmarna. Vi vetatt det samlas mycket bakterier på ändarna på långärmade tröjor. Komihåg att kläderna är smittspridare nr 2… Det hamnar mycket smittämnenpå våra kläder.•Därför ska de bytas dagligen. Vi måste jobba för att få tillräckligt antalplagg för att kunna göra det.•Kläderna ska tvättas i minst 60 grader, helst på tvätteri. Man kan ocksåtvätta på arbetsplatsen. Kläderna får INTE tas hem. Och vem vill släpahem alla dessa smittämnen???25

EngångsplastförklädeSkyddsrock Plastförklädet är engångs och slängs direkt Om skyddsrock krävs, använd engångs•Om man inte ska behöva byta arbetsdräkt efter varje vårdtagare, måsteman skydda sina arbetskläder med ett plastförkläde vid smutsigt arbete.Plastförklädet är alltid engångs, får inte hängas upp och användas igen.•Plastförkläde ska också användas vid bäddning, detta pga det finnsmycket hudflagor i en säng efter en natt. De kan bära på bakterier och närvi bäddar så virvlar de upp och hamnar på arbetsdräkten. Plastförklädetskyddar mot detta. Vi behöver inte ha handskar när vi bäddar, för händeroch armar kan vi sprita av, men inte arbetsdräkten.•Ibland kan man behöva en hel skyddsrock, t.ex vid magsjuka eller omman har en vårdtagare som har avföring el dyl på händerna och manriskerar få det på sin bara hud – på armarna. Då ska man använda sig aven skyddsrock av engångstyp.26

Hår och skägg Långt hår (och skägg) ska fästasupp Huvudduk ska fästas upp ochtvättas dagligen.•Hår kan sprida smitta – har man längre hår än till axlarna ska det fästasupp.27

Fötterna? Bakterier hamnar på golvet, menVirvlar inte uppÅterförs inte från golv till vårdtagareom de inte får hjälp... Tänk på att inte flytta uppbakterierna på bord, i säng mm. Skoskydd utgör risk vid av och på•Det finns mycket bakterier på golv, men de stannar där om ingen flyttarupp dem…•Tänk på handhygienen om ni använder skoskydd! Dvs sprita händernaefter avtagande av skoskydd.•Och skoskydden är förstås alltid engångs!•Lägg aldrig sängkläder på golvet, då flyttar ni upp alla golvets bakterier isängen när ni sedan lyfter upp dem igen!28

Infekterade sår hospersonal Mycket bakterier i t.ex. ennagelbandsinfektion, eksem ihörselgång, spricka i näsöppningen. Orsakas främst av S.Aureus ochstreptokocker grupp A Arbetsledaren avgör om du får jobba•Tänk på att inte jobba om du har sår på händerna som är infekterade.•Visa dem för din chef eller ssk för bedömning.29

Undervisningsmaterialom vårdhygien Handbok för hälso- ochsjukvårdsarbete:www.vårdhandboken.se Sektionen för vårdhygienshemsida:www.akademiska.se/vardhygienKlicka på ”Handlingsprogram och hygienrutiner”, under rubrik”Kommunal vård” finns dokumentet:”Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län”•Sidor att gå in på för att läsa om hygienfrågor och mycket annat.31