metoder för att ta ett steg vidare - TUBA Konsult

Samverkan fungerar– låt oss stega vidare!250 medarbetare från Västra Götalands alla samordningsförbundhade fyllt Kongressalen i FolketsHus, Göteborg, till brädden när Charlotte Axelsson,förbundschef för Samordningsförbundet Mölndal,Partille, Härryda och Lerum tvingades avbryta det”fantastiska sorlet” för att välkomna dem.Charlotte presenterade dagens innehåll som, förutomett antal välrenommerade föreläsare, ocksåskulle komma att innehålla tvångsmingel, det villsäga breddning av kontaktytor, samt folkhälsochefJohan Jonsson som varsam och erfaren moderator.Johan Jonsson, moderator.Johan Jonnsonkunde direkt meddelaatt fyrpartssamverkanhar bästförutsättningar föratt lyckas utifrånbåde deltagarnasoch organisationensperspektiv. Ochdet beror på att relevantaaktörer inkluderas,individenär huvudpersonoch verksamhetenär förankrad. Detta har Inspektionen försocialförsäkringen, (www.inspsf.se) ensjälvständig tillsynsfunktion inom socialförsäkringsområdetkommit fram till.ISF är myndigheten som genom systemtillsynoch effektivitetsgranskning skastärka rättssäkerheten och effektiviteteninom social- försäkringsområdetochskapa ökad tilltro tillsocialförsäkringarnahos medborgarna.Johan citerade urmyndighetens rapportSamverkan inom socialförsäkringen,en sammanställningav uppföljnings- och utvärderingsrapporterinom verksamheterfinansierade med samverkansmedel, somkom i maj 2010. Det färska, fina utdraget kan läsas isin helhet här nedan.– Detta citat skulle aldrig kommit till om inte detidigare SOSAMförsöken och senare samordningsförbundenarbetat som de gjort, konstaterade JohanJonsson.– Det är ett viktigt citat att ta med sig. Det härfungerar! •”ISF:s samlade bedömning är att fyrpartssamverkan har bästförutsättningar att lyckas utifrån bådedeltagarnas och organisationens perspektiv.Förbundens konstruktion medför att relevantaaktörer inkluderas, individen är huvudperson i de insatsersom beskrivits och verksamheten är förankrad såväl blandpolitiker som bland de samverkande organisationerna.”3

händer oss så finns det anledning att arbeta medindividers upplevelser. Och då är det, exempelvis,säkrare att bryta negativa följder av arbetslöshetgenom att ge vederbörande ett jobb istället för attmedicinera.– Ge medicin är en avancerad trial-and-errorverksamhetäven om de är nödvändiga ibland. Attutsätta individen för ett meningsfullt arbete somutvecklar honom är dock en säkrare ”behandling”.Inre problemAlla smärtor är neuropsykiatriska men via påverkanutifrån kan man få människors liv att fungera bättre.Håkan Andersson talar om de smärtor som påverkar(o)hälsan.– Människor lider av melankoli, känsla av olustoch meningslöshet, likgiltighet och isande tomhet.Lider man av sensibilitet, det man förr kallade klenanerver, går nervsystemet igång av minsta orsak. Detär besvärligt och stör livet. Leda är ett problem förarbetslösa. Liksom sömnlöshet – när hjärnan brinnervid fel tillfälle, sammanfattar Håkan Andersson.Andra problem har personer som inte kan lova nåt,”kravallergiker”– de som kanske kommer. Trötthet,energibrist, orkeslöshet och anomi är andra inre tillståndsom människor kan behöva hjälp med. Yttrehändelser är alltid mer lätthanterliga. Håkan Anderssonjämför en drabbad person med en stackarsbusschaufför som har bussen full av osorterade passageraresom just nu fyller hans liv ... men som haninte får låta ta över ratten. Chauffören måste hållafast vid sitt mål trots rop, bråk och otidigheter därbakom honom.Förför till något braDen som ska ge sig in i en rehabilitering måste varamotiverad.– Motivation är en kombination av åtråvärd situationoch realistisk möjlighet. För att nå den är enuppmuntrande relation mellan rehabiliterare ochdeltagare viktig. Då fyller vi en funktion, förför folktill något bra genom att få dem att röra sig i en riktning.Vi ska inte vara tryggheten utan den som fårpatienten att ”våga gå vidare”.Att helt undkomma lidandet är dock inte realistiskt,enligt Håkan Andersson.– Vi ska alla ha vår shit. Man ska inte bara varalycklig. Det ska vara meningsfullt också. Människanär ibland mer tillfredsställd av meningsfullhetän det roliga. Och alla har ångest, frågan är bara avvilken sort. •Brita Hässelkristina tibblingHåkan Andersson var flitig medpennan. Här ser vi ”bussen”, fylldav osorterade passagerare.6

och lösa upp ambivalens bygger upp den inre motivationeninför förändring. I arbetet med MI-samtalhar man några grundläggande principer att hålla sigtill.• Diskrepans. Ordet betyder skillnad och hjälparensuppgift är att få deltagaren att se skillnadenmellan nuläget och en tänkt framtidsvision.• Rulla med motstånd. Detta något lustiga uttryckpekar på att hjälparen ska acceptera deltagarensmotstånd. Man kan inte tvinga på någon ett råd, däremotkanske skapa nyfikenhet.• Argumentera inte. Undvik konfrontation genomatt inte argumentera emot. Bättre att backa i det läget.• Kompetens. Deltagarens självkänsla är den viktigastekraften för att klara förändringen.• Empati. Om din förmåga till empati ska kommaen annan människa till nytta behöver den kunnakommuniceras genom ett aktivt lyssnande. Lyssnautan att kritisera, värdera eller döma.Fyra teknikerFyra tekniker stödjer hjälparen att nå fram. Det ärviktigt att vara positiv och bekräfta personer. Defrågor man ställer behöver vara öppna, och inbjudatill att berätta; det går inte att svara ja eller nej pådem. Exempelvis kan frågor istället inledas med”Vad tänker du om ...”, ”Hur har detta påverkat dig..?” Reflektioner är viktiga:– Visa att du har hört, kom med följdfrågor. Jobbamed den respons du får och skapa en idé om vartman ska, förklarar Johan Möller.Och slutligen är summeringar en av teknikerna,det vill säga att hjälparen gör (en) löpande sammanfattningarsom kvitto på ett aktivt lyssnande, för attetablera nyckelområden i samtalet och ge utrymmeför klarlägganden. Sammanfattning görs också närsamtalet avslutas. •Brita Hässel”Skillnaden mellan traditionell rådgivningoch motiverande samtalär som skillnaden mellan att brottasoch att dansa med patienten.Du leder dansen,men du släpar inte patientenöver dansgolvet.”Fritt översatt från Bill Miller, 2002Ill. av Emma Hässel ur Hälsoboken9

Ett kraftfullt instrument förbedömning av arbetsförmågaÄr man aktiv och har lust att leva, känner samhörighet med andra, äger självtillfredsställelse ochglädje kan man också känna kvalitet i livet. Och mår man bra presterar man bättre. När människansegen uppfattning kommer fram känner hon sig sedd och blir motiverad till förändring.Detta hävdar Anita Kihlman, mamma till Tuba – tidig utredning och bedömning av arbetsförmåga,en strukturerad samtalsmetod som ger ett detaljerat beslutsunderlag inför rehabiliteringen.Vem behöver då denna strukturerade samtalsmetod?Jo, handläggare i teamen, individen, myndigheternaoch samhället. Ett svar som direkt förklararvarför Anita Kihlman stod på scenen för att presenterasin metod för samordningsförbundens medarbetare.Med Tuba kommer handläggarna i teamen snabbaretill resultat med kartläggningen och får entrygghetsskapande struktur, som fångar in allt, attluta sig mot.– Också individerna blir trygga och slipper kännasig utpekade när det finns en standard i botten, menarAnita Kihlman.Myndigheterna får därmed en tacksam personalsom spar tid ochpengar och kan undvikaonödigt lidandebland deltagarna; desom ska utredas.Meningen medTubaVad det är för vitsmed metoden kansammanfattas i fempunkter:• Den fångar in energitjuvarsom stjälkraft.– I individens egenMed Tuba kommerhandläggarnasnabbare tilll resultat,hävdar Anita Kihlman.upplevelse av sin situation kan exempelvis sjukabarn eller sjuka föräldrar ha betydelse, kommenteradeAnita Kihlman.• Den synliggör individens styrka och visar vadsom ger kraft.• Den stärker rättssäkerheten.– Följer man modellen så kan det komma framnågot mer än det som står som diagnos.• Den underlättat myndighetssamverkan.– En gemensam bild underlättar samarbete ochmotverkar att ärenden skyfflas undan.• Den är ett komplement till medicinska utlåtanden.– Läkare har svårt att bedöma arbetsförmåga, sådet här kan ge ettbra underlag att gåvidare med.brita hässelCirkeln ”avslöjar”– Alla vill må braoch vara oberoendeav samhället, menman ser kanske intehur de egna förutsättningarnaskaräcka till, sa AnitaKihlman och visadeen bild på hurverktyget kan ta sigut. Med hjälp av en10

cirkel, överstrykningspenna, block och penna kanman utröna sambanden mellan förmåga och oförmåga.De färgade fälten är områden som individenklarar av, de vita fungerar inte och det som markeratsrandigt får man hjälp av andra med. – Undersamtalet fångar man in massor av saker på vägen;ätstörningar, ångest, rädslor ... det syns direkt i bildernadär det finns brister, kommenterade AnitaKihlman.Innehållet i den färdiga cirkeln beskriver bortfalloch förmedlar kommentarer kring sociala förhållandenoch familj, egenvård och boende, fritid ochrekreation samt arbete och försörjning. Det är endastindividens upplevelser som noteras.– Sedan kommer er kunskap in, fortsatte AnitaKihlman med en skarpare blick över publiken. Detman pratat om, tillsammans med informationencirkeln bär med sig, kan peka på hinder för arbetsförmågasamt befintliga resurser och styrkor. Medsamtalet kan man exempelvis få reda på varför arbetsmotivationenser ut som den gör; mobbningpå arbetsplatsen, vill hellre vara med barnbarnen ...När man tillsammans gått igenom och reflekteratkring materialet ser individen själv hur saker ochting hänger ihop – det blir en bild som ger medvetenhet.Då är det dags att föreslå åtgärder.Unikt och själfulltVad är det som gör det här verktyget speciellt? EnligtAnita Kihlman är Tuba unikt. Man behöver bara ettenda intervjutillfälle vilket gör att man sparar tid.När man gör allt på en gång finns också utrymmetill reflektion. I analysprocessen sparar man ocksåtid eftersom Tuba har en pedagogisk struktur meddetaljerat innehåll. Individen har också fullständigdelaktighet, som ger ett gott samspel och ökad motivation.För att kunna använda verktyget ska manvara licensierad Tubakonsult.Tubas ”själ” ligger i förhållningssättet hos Tubakonsulten:– Som konsult måste man vara så fördomsfrisom det är möjligt, för att verkligen kunna se denman talar med. Man måste också lyssna aktivt, fördet här handlar om samtal och inga checklistor.Vidare krävs att Tubakonsulten visar respekt, underströkAnita Kihlman.Både handläggare, individ och verksamhet ”tjänar”på arbetssättet. Handläggaren sparar tid, förtroendeoch trygghet skapas och myndighetssamverkanunderlättas. Individen blir sedd, upptäckersina möjligheter och får ökad motivation, medanverksamheten når bättre och effektivare resultatmed insatser, samt sparar pengar genom tidsbesparandeoch tillförlitlighet.– ”Nu ser vi vad vi ska göra” är resultatet. Somexperter kan vi ha sett det tidigare, men på dethär viset ser också individen detta. Med hjälp avTuba ställer man ibland frågor som aldrig tidigareblivit ställda. Resultatet kan också ge vid handen attorealistiska drömmar inte alltid är kompatibla medmöjligheter.Målgruppen för Tuba Hälsa (det finns också Tubaprogrammed efternamnen Idrott, Fotboll ochUtbildning) är alla vuxna som har symtom på stress,ångest, låg självkänsla, muskulu-skeletala problemsamt psykosociala orsaker. Verktyget kan användasvid olika påverkan och i komplexa situationer.– Ju tidigare man kommer in destobättre – men det aldrigär för sent. Tuba ärett kraftfullt instrument,avslutadeAnitaK i h l m a nmed ett leende.•Brita Hässelfrank palm11

Lösningar i fokusbrita hässelTänk på en passion, utropar Anna Gartvall.Konstpausar och fortsätter: men inte på barnoch inte på sex.Publiken fnissar hejdlöst.Anna fortsätter obönhörligt: Vänd er tillnågon ni inte känner (sorlet stiger till öronbedövning).Den med störst fötter intervjuar denandre. Frågan lyder: Vad är det för styrkor, resurseroch goda egenskaper hos dig själv, somdu kommer i kontakt med och använder dig avnär du ägnar dig åt din passion?Salen sjuder av prat, skratt och fniss.Nästa intervjufråga: Om dessa drag hosdig skulle komma att spela en större roll i dittarbete, hur skulle dina kollegor märka det, vadskulle de se dig göra?Slutligen får intervjuaren i uppdrag att ge enkomplimang till sitt ”offer”, eftersom intervjuarenblivit imponerad av någonting.Med det är publiken på banan.Anna Gartvall visste hur publikenskulle hållas fokuserad.12Detta var den lätt upphetsande inledningen påtimmen om lösningsfokus. Ett arbetssätt där fokusligger på det positiva hur man genom att utgå frånatt människor gör saker som är bra för dem, hjälperhandläggaren att se styrkor, resurser och goda egenskaperhos deltagarna trots att de befinner sig i ensvår situation.Ytterligare ett antal grundantaganden gör det lösningsfokuseradearbetet lättare:– Alla människor är motiverade och det är våruppgift att ta redapå till vad, fortsatteAnna Gartvall. Detfinns inga omotiverademänniskor.Det finns bara människorsom vi inte vet vad de vill… än. Motivation äringen inneboende egenskap utan vi väljer att se densom en del av relationen mellan oss och klienten.Ett annat grundantagande är att små steg kanleda till stora förändringar. Tänk snöbollseffekt:kvällspromenad – bättre sömn – komma upp i tid– tidigare på jobbet – hinna fika med medarbetarna– bli gladare ... och så vidare.Förändring är också kontinuerlig och ofrånkomlig.Everyone is a potential winner.Some people are disguised as losers.Don’t let their appearances fool you.Kenneth Blanchardand Spencer Johnsson– Den sker helatiden. Vi kan intebada i samma flodtvå gånger. Detfinns alltid skillnadervi kan använda

oss av, förklarade Anna Gartvall.Förändring sker och märks alltid i sociala sammanhangoch i samspelmed andra människor.Detta antagande illustreradeAnna Gartvallmed några frågor till publikenom hur det känns,och om det märks, närman är på topp. Jo, det både känns och märks, svaradepubliken som fick beskedet att det beror på attvi läcker, att det syns på oss. Harry Korman, barnpsykiateri Malmö och mannen som tog lösningsfokuseratarbetssätt till Sverige, menar att vi lider avmental inkontinens.Det sista grundantagandet lyder: lösningen är intenödvändigtvis direkt kopplad till problemet. Det ärmed andra ord skillnad på att bygga lösningar ochatt lösa problem. Kanske behöver man inte veta såmycket om problemet utan snarare vad människanvill.Rida en död hästArbetar man lösningsfokuserat följer man tre regler:Om det fungerar, gör mer av det!Om det inte fungerar, gör något annat!Om det inte är trasigt, försök inte laga det!Anna Gartvall förklarar:– Vanligen tittar vi efter människors brister ochThe art of being wise is the artof knowing what to overlook.svårigheter. Här fokuserar vi på vad som fungeraroch uppmuntrar till mer av det. Förändring skersnarare genom utvecklingWilliam James,philosopher and psychologistav resurser än av bearbetningav problem. Manskall inte fortsätta att göranågot som inte fungerar!Det illustreras bra av ettgammalt indianordspråk:om du upptäcker att du rider en död häst ... sitt av.Den tredje regeln handlar om respekt:– Respektera hur människor vill hantera sina livoch själva avgöra vad som är problematiskt.Fråga, fråga, frågaKonsekvensen av allvarliga problem är att de skymmersikten och gör det svårt att se framtiden. För attfå fram vad deltagaren vill ställer en lösningsfokuseradsamtalspartner en rad frågor för att skapa enbild av vad som ska uppnås. När man har kunskapom vart man är på väg, så är sannolikheten större attman kommer rätt.Anna Gartvall belyste situationen genom att exemplifieramed en tänkt taxiresa där passagerareninte svarar på chaufförens fråga om vart han ska.Troligt är då att chauffören ställer frågor tills hanfått klarhet i vart han ska köra.Däremot ska inte svaren värderas, är Anna Gartvallsbudskap. Konsten att vara vis är nämligen ock-frank palmHalvfullt.13

så konsten att veta vad man ska överse med. Kanillustreras med en kort dialog.Hur ser en vanlig dag ut för dig?Jag tar droger och lyssnar på musik.Aha, vilken sorts musik då ..?Viktig och möjligFör varje kontakt ska det finnas en plattform, sompekar ut inriktningen på förändringen. Den skavara viktig för individen eftersom förändring innebärhårt arbete. Och den ska också vara möjlig, helstbörja med ett så litet delmål att det kan hända denärmaste dagarna.– Andra delen av jobbet är att ta reda på vad deltagarenredan gör som är i riktning med vad han vill.Kanske har han kämpat med det ett tag. Kanske tilloch med kommit en bit på väg. Det får man baraveta om man frågar, fortsatte Anna Gartvall ochpåminde om att för den som kommit en bit på väg,känns nästa steg lite lättare.På en skala ..?Lägesskalor används inom det lösningsfokuseradearbetssättet. När människor får frågan var de befinnersig på en skala mellan noll och tio, där tio ärså bra som man vill att det ska vara, så svarar deflesta tre. Inte så högt kanske någon tycker, men såresonerar inte en lösningsfokuserad människa. Detär ju faktiskt 30 procent bra ... det är väl ok? Annabeskrev hur man möter personen som hamnat påtre, genom att försöka utröna vad som finns mellannoll och tre, och vilka styrkor som gjort att han ellerhon hamnat så pass högt på skalan.Goda erfarenheterVarför ska man då göra detta, frågade Anna retorisktoch gav publiken en sammanfattande redogörelse,byggd på de erfarenheter man fått i arbetsinriktadrehabilitering.– Det ger hopp och möjlighet att se små förändringari rätt riktning, både till deltagare och till deprofessionella. Man utvecklar färdigheter iställetför att bearbeta misslyckanden. Det hjälper oss attsynliggöra och arbeta med dubbla agendor. Det hjälpeross att behålla deltagaren i fokus i regelstyrdasammanhang. Och det underlättar för oss att mötaoch samarbeta med ofrivilliga och till synes omotiverademänniskor, samt människor som har långerfarenhet av kontakt med myndigheter. •Brita HässelThe differencebetween a flowergirl and a princessis not how she acts,but how she is treated.Elisa Dolittle in Pygmalionby George Bernard Shaw14

Roliga timmenmed MarkRösten, idiomet och den välkänt vänliga looken.”Egentligen är jag ju ett bitskt stycke”,beklagade Mark Levengood det faktum att”alla” anser honom vara snäll.15En mycket, vad man brukar kalla, varm applådmötte Mark Levengood när han äntrade scenenför att bjuda på ett pärlband av tänkvärda anekdotersom inte på något vis låter sig återberättasi skrift. Under timmen vändes och vreds det påbegrepp som individ, möte och kommunikation.Om kvalitet och vad som kan uppstå. Eller inte ...Ett möte i Göteborg kan till exempel låta så här. Göteborgaretill Mark: Är du från Stockholm? Mark: Ja.Göteborgare: Det höööörs.– Det kan man inte kalla möte med individen, varden sjungande kommentaren.Andra möten kan bli komplicerade på andra sätt.Vid en taxiresa till Hisingen när chauffören inte fårMarks kontokort att fungera så slickar han på det. Vadgör man då, undrade den perplexe passageraren, sominte tyckte det var ok att någon man inte är särskiltnära vän med slickar på ens kort. Slutsatsen blir i allafall att nya situsationer kräver nya lösningar. Sannolikt någotsom samverkare kan skriva under på.•Samverkan ja, det är ingen metod, konstateradeMark Levengood och gjorde raskt om det till en attitydoch vilja som hjälper en att ta bort onödighetersom hindrar att man gör saker ihop. Själv har han samverkatmed sin mormor genom att tillsammans blundaoch låssas vara döda ... Så där håller det på.•Apropå att se individen berättade Mark om när hanbörjade på Farsta sjukhus som sjukvårdsbiträde och, ikraft av att vara utlänning, blev skickad på SFI, svenskaför invandrare, trots att han aldrig haft något annatmodersmål än just ... svenska. Men regler är regler, bestämdechefen.•Utmaningar ska man ta till vara på. Man kan tillexempel pröva att åka Vasaloppet. Att komma in somnummer 13 från slutet är kanske inte allas favoritplacering,men Mark Levengood blev stolt som en tupp ochdrog slutsatsen att han kanske klarar några andra svårasaker också. Framgång skvätter över, liksom.•Den bedårande historien om Anna från Dalarna,102 år, och hennes kärlekshistorier lämnade två uttrycki anteckningsblocket: Alla danser livet bjuder upp tillbehöver man inte tacka ja till samt Annas motto: inspirationand happiness.– Passar för samverkare också, sa Mark och avslutademed ett tips: Om du har ett paraply upptryckt irumpan ... öppna inte det. •rita hässelDokumentationen är producerad av Hässel & Palm