<strong>Inventering</strong> i <strong>marginalområde</strong> 127Hornetofs sn VästerbottenFig. 6. Tomtningsområde på Snöan, Hörnefors sn,Västerbotten. (Avdrag <strong>av</strong> ekonomiska kartan.) —•Tomtning region on Snöan, Hörnefors parish, Västerbotten.Södermanland är den mycket ringa i Blekinge— 0,05—0,1 m per århundrade. Landhöjningsdateringarblir därmed osäkrare isydligaste Sverige, framför allt beträffandesena tomtningar. Här är man hänvisad tillandra vägar för att erhålla säkrare tidsbestämning.Ingemar Atterman (1977) har genomdels studier <strong>av</strong> äldre kartmaterial ochdels fältundersökningar försökt datera tomtningarpå västra sidan <strong>av</strong> Hanö till slutet <strong>av</strong>1600-talet eller början <strong>av</strong> 1700-talet och påMalkvarn till efter 1707. Flakaskär i Blekingesöstra skärgård skulle enligt ChristopherCronholm (Atterman 1977) varit obeboddpå 1750-talet och ha fått sin förstabosättning först 1781 enligt kyrkoböckernapå Sturkö. Här finns enligt fornminnesinventeringenbåtkåsar mellan tomtningarnaoch stranden. Carl Wibling, som åren1892—93 gjorde undersökningar och <strong>av</strong>vägningardär, fann att de "öfre partierna<strong>av</strong> båtkåsarne ligga ända till 1,5 m öfverhafvets medelnivå". För att kunna användabåtlänningarna skulle det alltså behövts minst1 m högre vattenstånd och för den överstabåtkåsen ytterligare 0,5 m. Med en landhöjning<strong>av</strong> 0,1 m per århundrade skulle alltsåFlakaskärs hallänningars användningsperiodligga mellan 400 och 900 e. Kr. En liknandeålder blir det på Frostensskär (Fröstensskärv),Grananäs i Bräkne-Hoby, där båtlänningarnaligger 1 m över vattenytan ochenligt landhöjningen torde tillhöra vikingatid.Vore landhöjningen endast 0,05 m bleveåldern dubbelt så hög, vilket verkar orimligt.Fig. 7. Karta över tomtningar och hallänningarpå Hornslands udde, Rogsta sn, Hälsingland.(Strandlinje efter fotobilder och nivåkurvor eftertopografiska kartan.) — Map showing tomtningarand hallänningar on Hornsland point, Rogstaparish, Hälsingland.Beträffande tomtningarna på Hanö bekräftasAttermans datering till slutet <strong>av</strong> 1600-talet <strong>av</strong> båtlänningarnas höjd över h<strong>av</strong>et —0,25 m — vilket med retardationssiffran 0,1/århundrade ger en ålder <strong>av</strong> 250 år d. v. s.början <strong>av</strong> 1700-talet.Även i Blekinge förekommer tomtningslokalernadels vid skyddade, naturliga hamnlagenoch dels på anmärkningsvärt utsatta, öppnastränder. Gemensamt för dem alla är emellertidatt de ligger på öar — nio <strong>av</strong> dem ute ih<strong>av</strong>sbandet med öppet h<strong>av</strong> mycket nära ochfyra mer inomskärs i skyddade lägen.Längs Västkusten har problemen kringtomtningarna en viss likhet med förhållan-Fornvännen 73 (1978)
128 Claes VareniusOnsolQ sn BohuslänFig. 8. Tomtningsområde på Öckerö, Onsala sn,Bohuslän. (Avdrag <strong>av</strong> ekonomiska kartan.) —Tomtning regions on Öckerö, Onsala parish, Bohuslän.Styrto snBohuslänS m o h500 MFig. 9. Tomtningsområden på Tornö, Kungsö och Valö, Styrsö sn, Bohuslän. (Avdrag <strong>av</strong> ekonomiskakartan.) — Tomtning regions on Tornö, Kungsö and Valö, Styrsö parish, Bohuslän.dena i Blekinge. Även här är landhöjningenrelativt liten under den tidsperiod det kanröra sig om samtidigt som den lokalt kanvariera starkt. I södra Halland har den varitnegativ för att sakta öka mot norr så att denvarit + 0 i Varbergstrakten. Enligt R. Sandegren(1943) har landhöjningen från 600f. Kr. till nutid varit i genomsnitt 0,25 mper århundrade i Göteborgstrakten, 0,3 mkring Marstrand, 0,4 m vid Uddevalla, 0,5 mvid Fjällbacka och 0,6 m vid Strömstad. Hanbaserar sina värden på nivåer geologiskt dateradetill 7000, 6350, 4500 och 600 år f. Kr.överingenjör Lennart Pettersson (1968) harkommit fram till andra värden, baseradepå precisions<strong>av</strong>vägningar 1886—1905 och1951—1967. För Göteborgstrakten får han0,1 m, Marstrand 0,15 m, Uddevalla 0,2 m,Fjällbacka 0,22 m och Strömstad 0,25 m perårhundrade. Dras dessa kurvor (fig. 8) utbakåt i tiden får man emellertid helt orimlig<strong>av</strong>ärden. Femmderskurvan vid Uddevallaskulle exempelvis komma att hamna ca 500år f. Kr. d. v. s. vid slutet <strong>av</strong> bronsåldern.Samma nivå vid Marstrand skulle ge 1500f. Kr. och vid Göteborg 3000 f. Kr.! Man fårdärför antaga att retardationstempot varitstarkt <strong>av</strong>tagande under senare århundraden,Fornvännen 73 (1978)