Inventering i marginalområde: spår av primitiv kustbosättning

Inventering i marginalområde 123Fig. 2. Översiktskarta. (Rastermarkeringen visarhittills kända områden med hög tomtningsfrekvens.Punkt med vidstående namn anger de flesta idenna uppsats behandlade lokalerna.) — Generalmap showing regions with high tomtning frequency(stippled areas) and sites discussed in the paper.dt medeltida kapell (Kyrkhamns kapell) somtalar för att också bebyggelsen på platsenär från medeltiden (Areen 1934). I sambandmed en utgrävning 1974 konstaterar KajBorg att kapellet byggts på 1200-talet samtatt det icke haft någon föregångare på platsen.Emellertid finner han rester av en underliggande,profan bebyggelse i form av bl. a.härdar med vendisk keramik från 1000—1100-talen e.Kr. (Borg 1975). Kapellvikenomedelbart väster om tomtningslokalen Kyrkhamnbör ha varit en utmärkt hamn förmindre båtar. Några hallänningar finns dockinte registrerade här.Gemensamt för samtliga tomtningslokalerär dels att var och en utgörs av en mindreeller större samling tomtningar, dels omedelbarnärhet till havsstrand och dels belägenhetantingen på en lättillgänglig sand-, klippdierklapperstrand eller vid ett bra, naturligtskyddat hamnläge lämpat för mindre,grundgående båtar (intill ung. 6 m långa).Karakteristisk för många lokaler — särskiltväst- och nordsvenska — är också den totalaavsaknaden av både fynd och kulturlager.Många lokaler, särskilt längs Norrlandskusten,visar hur nära tomtningarna varitknutna till strandlinjen. De har legat 10—20m från denna och endast 1—1,5 m överhavet. Detta framgår tydligt av kartan (fig.3) från Renskär i Tore sn. Där har vi sextomtningar på 4—4,6 m nivå i lä väster omen minst 5 m hög klapperrygg endast något10-tal m öster om och ca 1 m högre än 5hallänningar, vars västra och lägre delarskärs av 3-m-kurvan. Båtlänningarnas högstaparti ligger ca 4 m över havets nuvarandenivå, vilket med en landhöjning på 0,9 m perårhundrade skulle innebära att de bör habörjat användas för ca 400 år sedan, d. v. s.i mitten av 1500-talet.Intressant i detta sammanhang är lägetpå en helt kal holme långt ute i skärgårdenmed endast nödtorftigt lä bakom en flackklapperrygg vid en grund inbuktning, somerbjöd tilläggsmöjligheter endast för små båtar,vars största bredd inte kunde vara merän 2 m (= båtlänningarnas inre bredd). Förekomstenav tre hallänningar i anslutningtill 3-m-kurvan även på öns östra sida (nr13, 14 och 17 på kartan fig. 3) är anmärkningsvärd.Dessa antyder att man vid västvindeller relativt lugnt väder föredrog attgå ut från denna sida framför att behöva ro(segla?) runt udden från västra tilläggsplatsen.Detta talar för att det huvudnäringsfångman bedrev här bör ha legat utanför(öster om) Renskär och då måste det självklartha rört sig om någon form av fiskeoch (eller) jakt. På fiske pekar tydligt förekomstenav rester av en 30 m lång gistgård(torkställning för nät, se nr 16 kartan fig. 3)nu bestående av 18 parvis upplagda små rosen.Läget närmast och omedelbart västerom de östra hallänningarna bekräftar ävendessas betydelse som landningsplats.Fornvännen 73 (1978)