Infektionskliniken i Sundsvall Framtidsseminarium i ... - Infektion.net

Peter fortsätter med att förklara att hansåg det som en av sina huvuduppgifter attförmå den tanzanska staten att ta ett störreekonomiskt ansvar för kyrkans sjukvård somman ju driver på statens uppdrag.– Jag ville åstadkomma ett kontraktsförhållandemellan kyrkan och staten i dennafråga.Peter arbetade också mycket med sittbesöksprogram.– Jag tittade på organisation och medicin.Framför allt organisation. Att t.ex. ha enbiskop som styrelseordförande i en sjukhusstyrelse– det kändes inte alltid så bra.En biskop kunde t.ex. använda delar avsjukhusets inkomster till andra kyrkligaaktiviteter.– Därför jobbade jag mycket med struktur,policy och organisation för att få systemetatt närma sig staten.Måste gilla läget där man ärDen här gången stannade Peter i Tanzaniai två år. Sedan kom han tillbaka till Jönköpingigen.– Det blev en stor kontrast. I början försöktevi leva tanzanskt, alltså enklare ochinte lägga så stor vikt vid prylar m.m. – mendet gick inte.– Folk tröttnar också på att lyssna på enshistorier från Tanzania…Även i jobbet var det till en början svårtatt anpassa sig.– Saker som datortomografi och magnetröntgenvar exklusivt när vi åkte ut – ochrutin när vi kom hem, minns han– Men man måste gilla läget där man äroch gå in för det med hull och hår!Vad gör en handläggare?Nästa steg i sin ovanliga karriär tog Peternär han sökte ett utannonserat arbete somhandläggare på SIDA. Han fick platsen ochtillträdde den i januari 2005.– Jag är rekryterad för att bidra medspetskompetens inom infektionssjukdomar,smittsamma sjukdomar, hälsofinansieringoch hälsoekonomi, förklarar han.Här kommer alltså hans dubbla akademiskaexamina till sin fulla rätt. Under tidenmellan Afrikaresorna skrev dessutom Peteren Mastersuppsats på Nordiska Hälsovårdshögskolani Göteborg om just hälsofinansiering.Vi frågar vad en handläggare på SIDAgör.– Jag försöker fortfarande lära mig det,blir svaret.– Dessutom kanske man också kan formuleraom frågan till vad en handläggareborde göra…HälsorådgivareMen följande kan i alla fall Peter berätta:– En handläggares uppgifter är att vaskafram vettiga projekt och vettiga samarbetspartnersi biståndet. Det pågår för närvarandeen omstrukturering – den s.k. fältvisionen– som går ut på att alla landprojektska handläggas av personalen på ambassadeni det aktuella landet.– Sedan finns det regionala och globalaprogram – de är de program som vi handläggerhär. Dessutom ger vi råd till personalenpå ambassaden. I stora program har vi ensärskild hälsorådgivare på ambassaden.Peter fortsätter med att berätta att manjust nu inte har någon hälsorådgivare påambassaden i Tanzania.– Men de har ett stort program (HIV/AIDS-behandling) i landet, som Sverige ärett av de länder som är med och bidrar till.Vi betalar 50 miljoner kronor om året. Eftersomdet inte finns någon på ambassaden idagsläget, så är det jag som är hälsorådgivareåt dem.Årligt regleringsbrev styr verksamhetenDet finns betydligt fler arbetsuppgifter förPeter:– Vi har i uppgift att bevaka det somhänder globalt – Världsbanken, WHO,UNICEF m.fl. På mitt bord har jag GAVI(Global Alliance for Vaccine and Immunaziation).SIDA får ett regleringsbrev från regeringenvarje år. Där bestäms hur många miljardersom ska fördelas och vilka frågor somska prioriteras.– I regleringsbrevet i år har regeringen sagtatt vi ska ge 100 miljoner kronor till GAVI.SIDA får då uppdraget att hantera detta.Därför sammanställer jag en beredning.Eftersom svenska regeringen är representeradi GAVI:s styrelse via statssekreterare AnnikaSöder, ger det oss ett extra ansvar att förbehandlafrågorna inför styrelsemötena.– Det är ett exempel på vår rådgivandefunktion. Andra exempel är Asian DevelopmentBank, där vi har ett trust-fundagreement om HIV/AIDS. I World Bankhar vi också ett trust-fund agreement, mendå handlar det om hälsofinansiering.Hälsofinansiering viktig delVi frågar Peter vilken av hans två utbildningarhan har mest användning av – ekonomutbildningeneller läkarutbildningen.– Båda kunskaperna är viktiga i mitt arbete,men infektionsmedicinen är ändå viktigastjust nu, eftersom det till stor del handlarom smittsamma sjukdomar, svarar han.Men den ekonomiska sidan är inte oviktig.– SIDA har kommit fram till att det bästasättet att använda pengarna är att stärkaländernas egna hälsosystem – så att de självaklarar den vanlig hälso- och sjukvården. Detär ofta där det fallerar – det såg jag redani Bukoba!– Utgångspunkten är smittsamma sjukdomar– sedan faller det tillbaka på sjukvårdsstrukturenoch där ingår hälsofinansieringsom en viktig del.ÄgarskapPeter talar flera gånger om ägarskap undervårt samtal. Han menar då att länderna självamåste inse att de äger frågan – och att deäven äger problemen.– Vi kommer gärna med svenska/utländskalösningar på deras problem. Det haräven gällt oss här på SIDA. Men det hållerinte i längden.– Vi får inte komma som jultomten! Programmenska vara efterfrågade av landetoch folket själva, prioriterat av dem självaoch helst ska lösningarna vara utförda avdem själva också. Det är vad jag menarmed ägarskap.Fyller en funktionKliniken i Jönköping har alltså åter blivit avmed sin kollega. Även denna gång handlardet om en tvåårsperiod – åtminstone tillatt börja med.– Jag ska ge det här två år – sedan bestämmerjag mig för om det är något jag vill satsavidare på, säger Peter som under denna tidsperiodvalt att veckopendla till Stockholm.Familjen bor kvar i Jönköping.Och ska sanningen fram så verkar det somom Peter har en mycket god uppfattningom både vad en handläggare på SIDA göroch borde göra.– Jag tycker att jag börjar få kläm pådet. Till att börja med var jag inte så vanatt verka i en så byråkratisk värld. Det ärnytt för mig att tvingas lägga ner tid påadministrativa rutiner. Men jag ser att jagkan fylla en funktion och göra nytta, avslutarPeter Iveroth.Per LundbladI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

Välkommen till Infektionsläkarföreningens Vårmötemitt i Sverige, mitt i Sundsvall!Den 17 maj, i brytningstiden mellan vinter och sommar, samlas vi i Sundsvalls vackra Stadshus förVårmötet 2006.Det är nu 28 år sedan vi hade glädjen att stå som värdar för detta arrangemang.Vi ser med stor tillförsikt fram emot att åter få hälsa alla kollegor välkomna till vår fina stad.Ett rikt vetenskapligt och socialt program kommer att kunna avnjutas inom den ram som Sundsvallscentrum, klätt i vårskrud, erbjuder.Känn Er Hjärtligt Välkomna!Bengt Hill, Verksamhetschef, Infektionskliniken, Sundsvalls Sjukhus.Preliminärt program• Rapport från Sepsisgruppen• Den ”nya” bakteriologin/virologins plats inom kliniken idag och i framtiden• Nya utmaningar globalt och i Sverige• Sjukvård i Dafourprovinsen• Malariakontroll på 2000-talet• Marburgepidemi i Angola• SARS• Fågelinfluensa• Tuberkulos• Rapport från Infektionsläkarnas Framtidsgrupp• 17 maj kl. 10.00–12.00 anordnas ett satellitsymposium av MSD ”Fungal infections in theseverely ill patient.”• Vårmötet startar därefter kl. 13.00 och avslutas på eftermiddagen den 19/5.Frågor om anmälan, hotell och betalning mm:Resesäljarna Sundsvall, Björn Wigge, tfn 060-52 53 00, e-post: bjorn.wigge@resesaljarna.seFrågor om programmet:Bengt Hill, tfn 060-18 10 00 personsök: 154, e-post: bengt.hill@lvn.seHåkan Ekvall, tfn 060-18 10 00 personsök 159, e-post: hakan.ekvall@lvn.seFrågor om utställningen:Bengt Hill, se ovanGå gärna in på http://www.stadshusetsundsvall.seI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

Främre raden från vänster: Peter Wieslander, överläkare, Maria Tempé, ST, Björn Nordberg, ST, Ingrid Stavlid, AT.Bakre raden från vänster: Hans Boman, smittskyddsläkare, Håkan Ekvall, överläkare, Örjan Andersson, överläkare ochBengt Hill, chefsöverläkare, verksamhetschef.Infektionskliniken i Sundsvall– värd för vårmötet 2006År 1873 öppnades det första epidemisjukhuset i Sundsvall. Det kom att kallas Kopphuset. Detfick nästan omgående ett sådant rykte att ” blotta omnämnandet framkallade rysningar” för attcitera en gammal källa. Idag är det väldigt annorlunda. Sjukhuset har flyttat i flera omgångar,och idag ligger det sedan 30 år i en stor anläggning norr om stadens centrum. Det är ett välrenommeratlänssjukhus i Västernorrlands landsting. Här ligger också infektionskliniken somstår värd för infektionsläkarföreningens vårmöte 2006.Bengt Hill, verksamhetschef och cheföverläkare,kom hit när sjukhusetvar ett år gammalt. Med kortaavbrott har han arbetat här sedan dess.– Jag kom hit för att göra min AT, ochkom till infektionskliniken när jag skulleranda mig som barnläkare, minns Bengt.– Staffan Wåhlin var chef här då, ochhan entusiasmerade mig så mycket att jagblev kvar.Slimmad verksamhetHistorieskrivningen för infektionsklinikeni Sundsvall har stora likheter med andrarunt om i landet. Den har genomgått storaförändringar sedan invigningen för 30 årsedan.– När kliniken var ny bestod den av tvåvårdavdelningar, berättar Bengt.– Vi hade sammanlagt 52 vårdplatser. Idagär vi nere på 16.Den senaste neddragningen skedde ioktober 2005.– Innan dess hade vi 20, men blev alltså avmed ytterligare fyra. Samma datum stängdedessutom Härnösands sjukhus. De flestadärifrån söker sig nu hit. Så vi fick färreantal sängar, men ska alltså ta hand om ettökat antal patienter.Två resurser har dock tillkommit, påpekarBengt, som underlättat denna omställningtill viss del. Det handlar om ett patienthotelloch en närvårdsavdelning (NÄVA).Den sistnämnda är en vårdavdelning somallmänläkarna har inskrivningsrätt till.Det är inte allmänläkarna som rondarpatienterna, utan den uppgiften sköts iställetsedan av geriatriker. NÄVA syftar tillatt ta hand om det äldre klientelet sombor på sjukhem, så de inte belastar akutsjukvården.– Det är ett bra system som fungerar. Detinnebär ingen kvalitetsförlust eftersom de fåren geriatrisk bedömning, anser Bengt.– Men en konsekvens av patienthotelletär att det blir en hög koncentration av tungaoch krävande vårdfall på avdelningen.Långa transporterKliniken i Sundsvall är en ganska typisklandsortklinik, anser Bengt.– Norrland är lite speciellt, för vi måstetänka mycket på transportfrågor. Umeå ärvårt regionsjukhus och en patient måsteklara en eventuell förflyttning som tar långtid. En ambulanstransport till Umeå tarungefär två och en halv timma. En heli-I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

Bengt Hillkoptertransport tar med lastning ungefären och en halv.Det är dock inte så ofta som man behövertransportera patienter till Umeå – enhandfull per år enligt Bengt.– Nästan undantagslöst handlar det omendokarditer och neuroinfektioner sommeningiter och hjärnabcesser.Dränering av sköterskorNär det gäller sköterskorna har det, enligtBengt, varit en svajig och osäker situationunder slutet av 90-talet.– Det berodde på att kommunen medvetetsatsade på att rekrytera dem. Jag räknadeut att vi mellan år 1998 och 2000 tappadesammanlagt 112 kompetensår.Lösningen blev ett samarbete med Mitthögskolani Sundsvall. Man samarbetademed dem under två års tid för att skapa envidareutbildning för infektionssköterskor.Situationen redde upp sig, men i sambandmed neddragningen i oktober 2005var det åter sköterskor som sökte sig tillandra arbetsplatser.– Neddragningen fick så stora schematekniskakonsekvenser att vi tappade flera. Detverkade som vi tvingades lägga tjänstgöringvarannan helg. Visserligen blev det inteså till slut, men då hade de redan hunnitflytta på sig.Flexibelt antal vårdplatserMeningen är att man på infektionsklinikenska kunna gå upp till 26 vårdplatser vidbehov.– Vi har alltså tio extra vårdplatser ”ibakfickan”, förklarar Bengt.– Det innebar att vi fick två sköterskorfrån ett pool-system på sjukhuset basplaceradehär på infektionskliniken. Tyvärr kombeskedet för sent, så några av våra sköterskorhade redan hunnit säga upp sig.Därför har man idag tankar på att taupp samarbetet med högskolan – som nudessutom blivit universitet – igen.– Vi är en eftertraktad handledarplats, ocheftersom vi behöver välutbildad personal såär ett sådant samarbete en bra investering.– Det är inte bara en nackdel att drabbasav en brandskattning. Utbildningssamarbetetär ett exempel på att man då även fårchansen att göra något nytt och bra, anserBengt.Varit med hela vägenMen det finns en som varit kliniken trogenunder alla dessa förändringar: SjuksköterskanLena Jansson som arbetar på mottagningen.Lena JanssonLena har arbetat på infektionsklinikensedan 1971, och var alltså med redan närden låg i sjukhuset nere i stadens centrum.Därmed har hon längst erfarenhet av allasom idag är verksamma på klinikenHur har hon då upplevt alla förändringarsom ägt rum under denna tid?– Jag har trivts mycket bra, svarar hon.– Det har varit så omväxlande, och vikan i de allra flesta fall bota våra patienter.Utvecklingen har varit enorm – vihar duktiga specialister och håller oss välframme.Trots att Lena har sett hur vårdtidernahar krympt och konstaterar att det är etthögre tempo idag, utstrålar hon en orubbligtpositiv grundsyn på sitt arbete.– Men man får ta en vecka i taget, anserhon.I och med att patienterna inte ligger inne,alternativt ligger inne under mycket kortaretid, så är det på mottagningen de dykerupp istället.– Så vi har fått mer att göra där, konstaterarLena.– Det skulle inte fungera om man intetrivdes så bra. Vi får dessutom det stöd vibehöver av våra specialister, så vi kan checkaav med dem när vi behöver. Det kan gällat.ex. telefonrådgivning, eller någon av demånga vaccinationsfrågor som vi får.Betonar närhetenJust närheten till arbetskamraterna betonasav även Maria Tempé, ST-läkare. Maria ärhalvvägs genom utbildningen. Hon är frånEskilstuna, men precis som Bengt gjordehon sin AT på sjukhuset och har sedanblivit kvar.– Jag känner mig numera ganska rotadhär, säger Maria, och berättar att det ärmånga AT-läkare som stannat i Sundsvall.Maria trivs på en liten klinik.– Det är lätt att prata med kollegor, definns alltid till hands i närheten. Det är ocksånära till sekreterare och sköterskor. Och jagkan gå och knacka på min handledares dörrnär jag vill. Att man får en bredd när manarbetar på en liten klinik tycker jag ocksåär roligt.Ny klinikEfter 30 år av en allt mer slimmad verksamhetstår man nu i begrepp att bygga om helainfektionskliniken. Nästa år inleder mangenom att ställa i ordning ett typrum.– De vårdrum vi har idag håller intemåttet – ur arbetsmiljösynpunkt – för attvårda två patienter i. Att skapa ett rum medMaria Tempé10 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

en eller två vårdplatser som är mer hanterligamed hänsyn taget till just arbetsmiljön,är det primära målet. Det ska också högisoleras,med speciella krav på ventilationoch skyddsutrustning. Tanken är att vi skakunna hålla en patient isolerad till dess atten insatsgrupp kan komma hit, alternativttills patienten kan hämtas till Linköping,förklarar Bengt.– Detta rum ska alltså stå klart 2006och ska sedan användas för utvärdering.Hela avdelningen ska därefter byggas omunder 2007.Forskar i AfrikaHåkan Ekvall har arbetat på kliniken iSundsvall sedan 1997.– Ombyggnaden har ett symbolvärde – viblir en ny klinik, säger han.Håkan trivs bra, och anser att det finnstydliga fördelar med att arbeta på en litenklinik.– Det är roligt, för man tvingas till attsätta sig in i allt. Hepatiter, HIV m.m. Mittkliniska arbete blir mycket bredare på detviset.Håkan har disputerat på malariaanemi,och håller nu på med ytterligare forskningi samma ämne. Intresset väcktes när hanunder sin utbildning till infektionsläkaregick kursen i tropikmedicin.– Den gjorde jag i Bangkok. Jag blevfascinerad och intresserade mig för malaria,förklarar han.Håkan for till Afrika för att göra en minorfield study, och insåg efter det att han behövdemer kunskaper i teori och forskningsmetodik.Han for då till USA och universiteteti Harvard, där han tog en Masters-exameni biostatistik och epidemiologi.– Därefter började jag på Karolinska Instituteti Stockholm, fick anslag och for sedantillbaka till Afrika. Jag arbetade i Tanzaniasammanlagt under ett år, sedan lade jag framavhandlingen.– Nu har vi ett projekt som utgår frånobesvarade frågor som uppkom när vi gjordevårt förra arbete. Det handlar om sjukhusvårdadebarn med svår anemi, och vikten avatt ge dem en malariaprofylax direkt efterutskrivning från sjukhuset.Håkan bedriver även detta projekt viaKI, men han påpekar att de också har endoktorand på plats i Kenya som är anslutentill projektet.För- och nackdelarHur är det då att bedriva forskning i Sundsvall?– Det är en nackdel att vi är för få läkare här,att vi har en vakant tjänst, svarar Håkan.– Det betyder att det är svårt att få utsin forskningsledighet. Rent allmänt är detsvårt att koordinera forskningsledighet medklinisk vardag – särskilt om forskningen ägerrum i Afrika.Men Håkan påpekar också att det varen större konkurrens om medel när hanarbetade på KS.Håkan Ekvall– Jag känner mig mer prioriterad här,anser han.Totalt har Håkan arbetat på åtta olikainfektionskliniker.– Det beror på att jag varit hemma i olikaetapper under mina resor för att finansieramig, förklarar han.Därför kan han jämföra.– Som jag uppfattar det är det här enav de bättre. Här finns en solid kunskap,personalen är insatt och kunnig och harrutiner som fungerar. Och som sagt – härfår man vara med och arbeta med allt. Detenda problemet jag ser är vakansen – vibehöver en specialist till!Många HIV-patienterHans Boman är smittskyddsläkare. Innandess arbetade han som infektionsläkareunder nästan 20 år. Han berättar att hanvikarierat som smittskyddsläkare av och till iperioder och att det gjorde att han fick uppsitt intresse för smittskyddsfrågor.– För att vara ett landsortslän har vimånga HIV-patienter, säger Hans.– Det beror på att det är en stor inflyttningav människor från högendemiska områdeni världen. Spridningen av HIV är däremotliten i dagsläget.Vi frågar Hans om det finns någon specifiksmitta som man håller ögonen på i denhär delen av Sverige.– Panoramat är ungefär detsamma somi övriga landet, men nefropathia epidemica(sorkfeber) är mer specifikt för Norrland,svarar han.Smittan sprids via damm med spillningfrån sorkar – i vedbodar, källare m.m.– Drabbas man insjuknar man med feberoch ont i buk och rygg. Njurarna påverkasså att urinmängden initialt minskar, ochökar sedan i motsvarande mängd.Det är en virussjukdom, så det enda mankan göra är att övervaka och lindra symptomen.För det mesta blir patienten fulltåterställd.Antalet infekterade korrelerar med sorkpopulationen.Denna brukar i sin tur varavarierande, med en topp vart tredje-fjärdeår.– Förra året hade vi 60 fall, och det innebäratt vi är på väg upp igen.VårdhygienHans fortsätter med att berätta att man ävenkonstaterat en ökning i antalet klamydiafall,främst bland ungdomar, vilket oroar honom.Han anser att skolorna måste ta ordentligttag i frågan och ägna mer tid åt en genomtänktsexualundervisning.Vårdhygien är en annan viktig del avverksamheten.– Vi har dels en länsövergripande hygiensköterska,dels en sköterska för Medelpadoch Härnösand. De har tagit fram vårdhygieniskariktlinjer för de olika verksamheterna.Dessa tar i sin tur fram rutiner somär anpassade till verksamheten, men byggerpå riktlinjerna.Hygiensköterskan är också med när manbygger om – och därför även med i framtagandetav typrummet på infektionsklinikennästa år.Hantera resursfrågor på bra sättBengt har varit verksamhetschef och chefsöverläkaresedan 2001. Vad fick honom attaxla rollen som ledare?– Jag har varit intresserad av hur resursfrågorhanteras – framför allt i skärningspunktenmellan olika verksamheter. Jagfrapperas också av hur mycket revirtänkandesom finns kvar. Min tanke är att som ledarebegränsa dessa revirstrider och försöka bådehöja ribban och sänka trösklarna, förklararhan.Ett konkret exempel på detta var när manstängde vårdavdelning två på infektions-I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 611

kliniken. Hematologen var intresserad avlokalerna, och man hälsade de nya grannarnavälkomna med glädje på infektionskliniken.– Vi hade lång erfarenhet som konsulterför hematologerna, och utvecklade samarbetet.Idag går det också ut på att ta framnya riktlinjer för infektionssjukvård inomhematologin. Vi var tidigt ute med dettaarbete, och har fått åka ut på andra håll föratt beskriva modellen.– Det är ett exempel på samarbete överklinikgränser som jag är intresserad av, ochdet ledde till att jag kände mig lockad ta påmig rollen som chef, säger BengtPlanerar för fulltBengt minns förra gången Infektionsläkarföreningenhade sitt vårmöte i Sundsvall.– Jag hade just börjat här, och jag kommerihåg att både Justus Ström och Elias Bengtssonvar med då.Sjuksköterskorna Mona Brännlund (tillvänster) och Kicki Wallgren.Det är alltså snart 30 år sedan.Bengt vill inte gå in på programmet idetalj när vi besöker kliniken. En del återståratt finslipa, men några detaljer kan hanändå avslöja:– Vi kommer att börja med ett satellitmötesom i Malmö. Det var en bra idé, fördet innebär att de som rest lång väg har någotatt göra medan man inväntar resten.Själva vårmötet börjar därefter på onsdageftermiddag.– Eftersom vi är en liten klinik, är viberoende av att få hjälp utifrån. Jag harvarit i kontakt med externa föreläsare ochfått positiva svar.Fredagen ägnas helt åt sociala aktiviteter.– Den dagen kommer att bjuda på månganaturupplevelser!Man planerar naturligtvis också för socialtprogram under kvällarna.– Det finns många förmågor i huset här,och det kan även bli aktuellt med bidragfrån kända Sundsvallsbor, säger Bengt hemlighetsfullt.Per LundbladFallbeskrivningMononukleos hos man född –24 (!)maria erikssonUnderläkareInfektionskliniken, Universitetssjukhuset i LundEn 81-årig man inremitteras en sommardagtill infektionskliniken pga.2–3 veckors feber och nedsatt AT.Han är änkeman, har arbetat som åkareoch bor själv utan hemtjänst. På åldernshöst har han träffat en ny partner och levernu som särbo.Enligt anhöriga har han varit pigg ochvälmående tidigare, men successivt tacklatav under de sista tre veckorna med trötthet,nedsatt aptit, viktnedgång samt hög feber.Han har hostat sedan lång tid och blivitbedömd som ”pnuvi” på distrikt och behandlatsmed Tavanic utan effekt. Sista dygnet harhan dessutom fått tilltagande halsont.Man förnekar sjukdom i omgivningen,förutom katten som enligt sonen verkarsjuk. Ingen utlandsresa.Vid ankomst har patienten temp 39 ochär trött och tagen. Han är cirkulatorisktstabil, men takykard med frekvens ca 100.Andningsfrekvens är 31, men han saturerarsig väl på luft. Lungorna auskulterasua. Buken är mjuk och oöm utan palpablaorganförstoringar. Som enda fynd i statusnoteras bilateralt förstorade tonsiller medgulvita beläggningar.Lab visar Hb 122, vita 15, varav atypiskalymfocyter 9,9, CRP 25, SR 35 samt påverkatleverstatus med ASAT 4, ALAT 3, GT5, ALP 7,7 och bilirubin 23. Strep A samtMonospot neg. Blod-, urin-, svalgodlingarsamt serologier för CMV och EB tages.Patienten inläggs för smärtlindring, uppvätskningsamt observation. Han insätts påDalacin pga. sitt fula halsstatus. Svalgodlingaravseende beta-streptokocker, difterisamt arcanobakterier utfaller neg. En CTthorax/buk utförs och visar lätt lymfadenopatisamt förstorad mjälte, men ingenuttalad misstanke om lymfom.Den kliniska bilden bedöms överensstämmaväl med EBV-/CMV-infektion,bortsett från patientens aktningsvärda ålder.Serologierna visar dock stöd för aktuellmononukleos med positiv IgM och IgG förEB-virus.Patienten hade fortsatta höga temptopparunder de första 7 vårddygnen men förbättradessuccessivt och kunde skrivas hem efteren vårdtid på 9 dagar. Vid ett uppföljandeåterbesök 1,5 mån senare var han i det närmastehelt återställd och skulle just hugga sinved inför vintern. Han hade dock varit tröttoch mestadels sängliggande under de första3 veckorna efter utskrivningen. Levervärdenoch blodstatus var nu normaliserat ochserologin visade fortsatt bild förenlig medaktuell mononukleos. EBNA-antikropparhade då inte hunnit utvecklats, men i ettuppföljande prov några månader senarekunde diagnosen bekräftas med en serokonversionav EBNA.Är detta möjligtvis svenskt rekord i monunukleos-ålder!?!12 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

Vatten för våra liv! Och livet för vårt vatten?Vatten, hälsa och utvecklingVarje dag, året runt, dör uppskattningsvis3 900 barn till följd av smutsigt och förorenatvatten, bristande hygien och sanitäraförhållanden. WHO uppskattar att totalt dörca 1,6 miljoner människor en för tidig dödgenom brister i vattenförsörjning, undermåligsanitet och hygien (VSH). Sjukdomspanoramatär stort. Hälften av befolkningen itredje världen lider av en eller, mera vanligt,flera sjukdomar som på ett eller annat sättär relaterat till brister i VSH, t.ex. diarrésjukdomar,ascaris och trakom. Malaria,snäck- och denguefeber samt andra allvarligasjukdomar kan relateras till brister i vattenhanteringen.WHO beräknar att merän hälften av alla sjukhussängar i världenär upptagna av personer som lider av VHSrelateradesjukdomar.Utifrån ett vattenperspektiv är det viktigtatt notera att det inte bara är brister i vattenförsörjningentill hushållen som orsakarhälsoproblem som antytts ovan. Tillgång tillen näringsriktig kost är också en ”omutlig”förutsättning för att minska sjukdomsfrekvensenoch det mänskliga lidandet. Vattentill hushållen, men i betydligt större volymerän till vårt dagliga bröd är de stora ochgrundläggande utmaningarna idag och änmer i framtiden.Kan en förbättrad vattenförsörjning ochvattenhantering reducera den djupa fattigdomsom karakteriserar situationen i storadelar av världen?Jag skall i denna artikel försöka belysa påvilket sätt en förbättrad vattenförsörjningkan vara en oerhört viktig inkörsport till förbättradelevnadsvillkor. I avsaknaden av enklar politisk strategi för hur problemen skallangripas, kommer det fortsatt att gå trögtatt förbättra situationen i världen. Dessutommåste det till pengar och andra resurser.En essentiell resursI kontrast till den oerhörda betydelse somvatten spelar för liv och utveckling, tar mångamänniskor vatten för givet. Insikten om attvattenresursen är begränsad, sårbar och attvi inte kan byta ut vatten mot andra resurser,är begränsad. Framförallt gäller detta i biologiskasammanhang. I princip, om än intei praktiken, kan vi odla mat utan jord, meninte utan vatten och näringsämnen. Både isamhället och i naturen har vattenresursenen fundamental betydelse.Genom vattnets ständiga cirkulation, reglerasvärme, transporteras näringsämnenoch ”slaggprodukter”, såväl i naturen somi människan. Tillgången på denna nödvändigaoch sårbara resurs är mycket varierande.Medan vi i Sverige har i genomsnitt 20 000m 3 /person och år (det flöde/person somrinner genom våra floder, omsätts i sjöaroch grundvattenmagasin) är motsvarandesiffra för Mellanöstern ynka 150–250 ochglobalt är den ca 2 000. Dessutom fallernederbörden relativt förutsägbart och utanalltför dramatiska koncentrationer i vår delav världen, och genom det svala klimatet äravdunstningen måttlig. Det knepiga är atttillgången på vatten och förluster är oftaproportionellt omvänt mot behoven; därbehoven är stora och ökande, är tillgångenosäker och begränsad. Bristen på vatten ärstarkt korrelerad till fattigdom och ökandemiljöskador.Vattenkris eller samhällskris?Det faktiska uttaget från floder, sjöar ochgrundvattenmagasin har accelererat snabbt;2–3 gånger snabbare än befolkningsutvecklingenunder senare hälften av förra århundradet.Oron för konsekvenserna av en ökandevattenbrist har varit mycket framträdandeunder senare tid i diskussionerna om förutsättningarför en hållbar utveckling. Menegentligen är vattenbrist ett vilseledandespråkbruk. Det är inte vattenmängden somblir mera knapp, utan kraven på alltmervatten från alltfler människor. DiskussionenI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 615

har handlat lika mycket om bristen på enrättvis och effektiv resursanvändning, d.v.s.inte bara om de naturgivna hydrologiskaomständigheterna.Är vattenproblemen ett uttryck för vattenbristeller vattenkris, eller gäller krisensnarare samhället. Handlar utmaningenom politisk ovilja och inkompetens ellerom konsumtionsexplosion och en utbreddmänsklig indifferens och arrogans?Stor andel av färskvattnet redan intecknatGlobalt sett finns det inte mycket färskvattensom inte redan är intecknat. Uppskattningartyder på att ca 1,4 miljarder människor(20–25%) lever i flodområden därallt tillgängligt vatten redan är ”upptaget”.Många av världens stora och små floder nårinte längre ut till havs under delar av året(t.ex. Coloradofloden). Aralsjön, Chadsjönoch ett antal mindre kända sjöar är starktåderlåtna. Grundvattennivåerna har påmånga håll sänkts med upp till en meter perår. I delar av Indien och även i andra länderhämtar man upp vatten från 300–400 metersdjup och ofta är det ”fossilt vatten” somnu pumpas upp, d.v.s. vatten som sippradener genom jordlagren och berggrunden förmycket länge sedan.En knepig ekvationEkvationen med vattentillgång och miljöå ena sidan och konsekvenserna av demografiskaförändringar och stigande köpkraftå den andra sidan måste lösas. Pressen pånaturresurserna är på många håll större änvad naturen tillhandahåller och kan rena ochläka. Sunita Narain som mottog StockholmWater Price i augusti 2005 (www.siwi.org),talar om floderna i Indien som en toxiskcocktail. Många vattendrag är bokstavligenbåde döda och dödliga.För några år sedan myntades begreppet”vi lever alla nedströms”. Genom vattnetsständiga rörelse och genom dess lösningsochtransportfunktioner kommer en stor delav mänskligheten att i praktiken användasamma vatten som redan ”använts” uppströms.Människor måste alltså lära sigatt använda och vårda denna resurs så attvattnet förblir tjänligt. I Sverige kan vinumera dricka vattnet utanför stadshuseti Stockholm. Att göra något liknande meddet vatten som omger de flesta andra städervore inte hälsosamt.Vatten och MillenniummålenVattenförsörjning, sanitet och hygien ärdirekt eller indirekt inblandat i praktisktFigur 1. Global variation i tillgången på förbättrad vattenförsörjning. (Källa: SIWI, 2005.)Figur 2. Exempel på hur tillgången på ordnade sanitära arrangemang varierar mellanlandsbygd och i städer i ett antal länder i tredje världen.taget samtliga av FN:s åtta s.k. Millenniummål.Enkelt uttryckt går de ut på att halverafattigdomen fram till år 2015.Uppskattningsvis saknar en dryg miljardmänniskor tillgång till ordnad dricksvattenförsörjning(Figur 1). Mer än det dubbla, ellerca 2,6 miljarder människor saknar tillgångtill säker sanitet (Figur 2). Saknas en ordnadvattenförsörjning, måste man – d.v.s. kvinnorna– runt om i världen använda störstadelen av en ”normal” arbetsdag åt att hämtavatten från en flod eller annan tillgängligkälla. Genom det mödosamma arbetet medatt ordna vattenförsörjningen, blir det enbegränsad mängd vatten som bärs hem.Den faktiska tillgången och användningenav vatten, både i kvantitativ och kvalitativmening, blir därför ett stort problem.Både på kort och längre sikt är det fundamentaltatt ta hänsyn till hur mycketvatten som behövs för våra olika behov ochönskemål. Medan uppmärksamheten oftastfokuseras på dricks- /hushållsvatten, utgörvatten till vårt dagliga bröd, den avsevärt16 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

Åsa Hallgårde – ny ordförande iSvenska InfektionsläkarföreningenInfektionsläkarföreningen har fått en ny ordförande – Åsa Hallgårde.Till vardags är hon verksamhetschef vid infektionskliniken i Lund. Men hon har arbetatoch skaffat sig erfarenheter på flera andra platser i Sverige, och har dessutom tidigarevarit facklig sekreterare i föreningen.Åsa tar emot på sin arbetsplats vid Universitetssjukhuseti Lund.Hon visar sig vara en person som detär lätt att snabbt få kontakt med. Hon ärspontan, öppen och förmedlar en omedelbarkänsla av värme, kombinerad med en positivnyfikenhet, till sin omgivning.Att man har en hyfsad självinsikt är enviktig egenskap för att kunna vara en brachef, anser Åsa.– Man måste tycka att det roligt medmänniskor – att det är kul när andra utvecklas,förklarar hon.Utflykt som permanentadesDet är en inställning som kommer henne vältill pass. Åsa rekryterades till sin nuvarandebefattning från infektionskliniken i Helsingborg,där hon också var verksamhetschef.Det innebar att hon gick från att vara chefför 40 anställda till ungefär 130.Redan då hade hon hunnit med att varapå många platser i landet. Åsa är född iStockholm och det var också där hon lästemedicin.När det var dags för henne att göra sinAT sökte hon sig till Helsingborg. Detkändes naturligt eftersom hon har skånskaföräldrar och har tillbringat många somrardär. Helsingborg är dessutom en kuststadoch Åsa är en passionerad seglare på sinfritid.– Jag trodde Helsingborg skulle bli en”utflykt till landet” som skulle vara undertvå år. Men när de åren var till ända, såg jagingen anledning att flytta till Stockholmigen, berättar hon.Åsa funderade på att specialisera sig tillantingen barnläkare eller infektionsläkare.Från Helsingborg till SkövdeTill att börja med verkade det dock som detinte skulle bli något av dessa alternativ.– Jag hamnade på medicinkliniken iHelsingborg och fick ett FV-block som jagbörjade på där.Det som sedan hände var att Åsas makeUlf fick ett erbjudande om en tjänst i Skövdesom resulterade i att familjen flyttade dit.Åsa tog tjänstledigt från FV-blocket ochbörjade i stället på Kärnsjukhuset.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 619

– Då tänkte jag: Ska jag vara här så ska jaggöra det som jag tycker är roligast! Jag togkontakt med Hans Jernelius som var chef påinfektionskliniken i Skövde och fick löfte omett vikariat där under sex månader.Vikariatet fortsatte att löpa på efter detta,och Åsa sade så småningom upp sig från sittFV-block och ”vickade ihop min infektionsutbildning”som hon uttrycker det.– Mitt vikariat fungerade i praktikensom ett FV-block, förklarar hon och tillläggeratt hon fick fast tjänst i Skövde efteratt det var klart.att hon blev tillfrågad och ombedd – tvågånger.– Första gången avstod jag från att sökatjänsten, men andra gången accepteradejag. Det kom sig av att jag kände att mångaav mina arbetskamrater ville att jag skulleta på mig rollen, och då kände jag en lustatt prova.År 2001 sökte man sedan en ny chef förkliniken i Lund.– Man ville ha någon utifrån, och jag blevkontaktad av några kollegor som arbetadehär med en uppmaning att söka.Därför gick jag en ledarskapsutbildninghär strax efter att jag börjat – just för attskapa nya kontakter. Jag tycker jag haft godnytta av den.I samma ledarskapsutbildning är Åsaidag engagerad – men nu som kontaktperson.Hon berättar att hon kommer attfullfölja de uppdrag hon har under våren,men därefter kommer hon att sluta med detengagemanget.– Det är alltid bra att ta bort något närman åtar sig en ny uppgift!Jag kan tänka mig att vi kommer att få ta hand om de mer avanceradeoch besvärliga infektionerna – och släppa de mer okomplicerade – i framtiden.Men då är det vi som ska gå i bräschen för handläggningen.Tillbaka igenTiden i Skövde varade sammanlagt åtta år.Under denna period blev Åsa dubbelspecialist– hon är även specialist i internmedicin– och så småningom överläkare påinfektionskliniken.– Det var givande år i Skövde – en fantastiskarbetsplats, summerar hon.– Det rådde en nybyggaranda, och det varett bra samarbete mellan klinikerna. HansJernelius blev en förebild för mig.Under början av 90-talet beslöt sig familjenändå att bryta upp från Skövde ochåtervända till Helsingborg.Orsakerna var flera. Dels hade Åsas makefått ett erbjudande om en attraktiv tjänst iHalmstad, och Åsa saknade närheten tillhavet.– I Halmstad fanns det ingen tjänst sominfektionsläkare för mig att söka, men jagfick ett erbjudande om ett vikariat i Helsingborg.Dessutom så ville barnen tillbaka justdit om vi skulle flytta igen.– Det kändes som om vi kom hem igennär vi flyttade tillbaka…Leda istället för att forskaHistorien upprepades alltså – ett vikariatpå infektionskliniken som så småningomförvandlades till en fast tjänst.Under de sista fyra åren i Helsingborg varÅsa verksamhetschef på infektionskliniken.Att hon åtog sig det uppdraget berodde påSom tur var fanns det gott om tid innanhandlingarna skulle vara inskickade, förÅsas första reaktion var att hon inte skullepassa i Lund.– Min spontana tanke var ”Nej, jag har juinte disputerat”, och jag hade ju bara jobbatkortare perioder på universitetsklinik förut,avslöjar hon.– Men jag är nyfiken, och ett frö hade såttsi mitt huvud. Så till slut skickade jag in minaansökningshandlingar och tänkte att jag kanbestämma mig om jag får tjänsten.Så småningom blev hon kallad till enintervju.– Det var ett trevligt samtal – eftersom jagtrivdes bra i Helsingborg var jag inte på någotsätt nervös. När sjukhusdirektören nästa dagringde upp mig och sa att jag var välkommenatt börja, blev det plötsligt ett skarpt läge.Jag fick helgen på mig att fundera. Jag komdå fram till att jag inte kommer till Lund föratt forska, utan för att leda kliniken. Jag skauppmuntra till – och skapa förutsättningarför – forskning, inte forska själv.Ta bort när något läggs tillI efterhand tycker Åsa att det faktum atthon inte har disputerat inte inneburit någrabekymmer. Hon kände sig välkommen avalla kollegor.– Ändå var jag lite orolig för att mittkontaktnät inte skulle vara tillräckligt bra,eftersom jag själv inte studerat i Lund.Erfarenhet från flera klinikerDen nya uppgiften Åsa står inför är alltsåatt ta över ordförandeskapet i Svenska Infektionsläkarföreningen.Det är inte så vanligt att uppdraget gårtill en person som inte redan sitter i styrelsen.Men Åsa har en gedigen erfarenhet avarbetet i styrelsen sedan sin tid i densammasom facklig sekreterare.– Hade jag inte haft den bakgrunden hadejag inte accepterat, säger hon.Dessutom har Åsa varit en av de revisorerföreningen utsett att genomföra kvalitetsrevisionerpå olika infektionsklinikeri Sverige. Ett arbete som hon tycker harvarit spännande och inneburit att hon lärtsig massor.– Jag är imponerad av den höga kvalitetsom generellt råder inom infektionsmedicineni Sverige. Alla är måna om att göraett bra jobb!– Jag tror det är bra att jag arbetat påflera olika kliniker. Det är nyttigt att se hurandra gör. Som ordförande vill jag verkaför ett ökat samarbete och utbyte mellanklinikerna i hela landet.FramtidenVilka fler utmaningar står då en ny ordförandeinför?– Det har blåst kring infektionsspecialiteten,men det känns ändå som vi står påen något stabilare grund i dagsläget. Åke20 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

Jag är imponerad av den höga kvalitet som generelltråder inom infektionsmedicinen i Sverige.Alla är måna om att göra ett bra jobb!Örtqvist och den gamla styrelsen har gjortett jättebra jobb och bidragit till det. Menman får dock inte slå sig till ro, tror Åsa.– Vi kommer inte att få så mycket merpengar till svensk sjukvård. Men man kangöra mer för de pengar vi har! Jag tror inteatt infektionssjukvårdens plats kommer attminska i framtiden, tvärtom. Flera sjukdomarhar visat sig vara infektionsorsakade,ta magsår t.ex.Gränssnittet mellan vad som är infektionssjukvård,och inte är det, är luddig redanidag, anser Åsa. Hon tror att den kommeratt bli ännu luddigare i framtiden.– Jag kan tänka mig att vi kommer att fåta hand om de mer avancerade och besvärligainfektionerna – och släppa de mer okomplicerade– i framtiden. Men då är det vi somska gå i bräschen för handläggningen, t.ex.vilka antibiotika som ska användas!– Det är också viktigt att fortsätta arbetetmed vårdprogram. Vi behöver också finna engemensam syn på saker som patientavgifter,och tillämpa smittskyddslagen på sammasätt i hela landet. Därför behöver vi föradiskussioner om det.Läkarnas lönerSjälva ordförandeskapet ser Åsa som ettteamarbete i styrelsen. Hon har tagit på siguppgiften för de kommande två åren.– Sedan får vi se, säger hon.En viktig fråga på Åsas dagordning närhon tillträdde som verksamhetschef i Lund,var att få upp lönerna rent generellt förläkarna på kliniken.I det läget var det ingen större meningmed att ha lönesamtal, som ju ska kunnakopplas till arbetsinsats, ansåg hon. Detblev mest information till läkarna om fördelningenav potten, men i ett öppet klimat.Det resulterade i en artikel i tidningen Sjukhusläkaren.– Eftersom det var viktigt att få upplönerna för klinikens doktorer till en nivådär de tålde en jämförelse med resten avsjukhuset och med infektionsläkarna i restenav landet, var det ingen idé att ha samtal församtalets skull, förtydligar Åsa.När löneläget är på jämförelsevis riktignivå ska engagemang och ansvarsområdengivetvis löna sig och då är lönesamtalet viktigt,anser Åsa.En åsikt som kan tyckas kontroversiell– om inte av andra, så av arbetsgivaren.Men Åsa stod fast.– Ska man bli avsatt så är det OK – omman blir avsatt för något som man tror på,säger hon lakoniskt och orubbligt i sammaandetag.Hon är fullständigt trovärdig.Ökad rörlighet en realitetÅsa är en bra chef och ledare, det är någotsom vi fått bekräftat från flera olika källor.Vad är det då som utmärker en sådan?– Det gäller att utnyttja kompetens närman ska hantera byråkrati. Jag har lärtmig att det finns de som tycker att sifferunderlagär roligt – men det tog tid förmig att lära mig att delegera sådant somjag tycker är tråkigt eller svårt, svarar honoch fortsätter:– Sedan gäller det klara av att hanteraskillnaden mellan att lägga sig i och attstötta. Det är en viktig balansgång. Det gälleratt respektera varandras områden.Ett mål för Åsa är att alla (som vill) påkliniken ska ha ett eget ansvarsområde.– Förr sågs det som ett misslyckandenär någon slutade. Man skulle ha en så lågpersonalomsättning som möjligt.– Ett sådant synsätt håller inte idag. Folkflyttar på sig. Skillnaden är att man flyttar tillnågot – inte från något, påpekar hon.– Men det är ett misslyckande om någonslutar för att man inte har fått utvecklas,avslutar Åsa Hallgårde.Nya medlemmarSvenska Infektionsläkarföreningen välkomnar följandenya medlemmar som tagits in i föreningen:Per LundbladFullvärdiga medlemmar:Magnus Brink, Göteborg • Jens Rapp, Visby • Malin Vading, HuddingeKatrin Olming, Uddevalla • Fredrik Resman, Malmö • Christina Carlander, VästeråsKenny Larsson, SkövdeOm ni inte får tidningen, inte finns med i matrikeln eller inte får SJID var godaoch kontakta vår kassör Bengt Wittesjö, Gefionvägen 1, 371 41 Karlskrona,e-mail: bengt.wittesjo@telia.comDiagnostiskt prov 2006Vi vill redan nu uppmärksamma er på att årets diagnostiska prov kommergå av stapeln v. 13–14. Proven kommer liksom tidigare att skickas ut tillvarje klinik i förväg.För specialistutbildningskommittén (SPUK)Anders Thalme (anders.thalme@ki.se) ellerAnne Tideholm Nylén (anne.tideholm-nylen@karolinska.se)Har ni frågor hör gärna av er till oss!I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 621

Framtidsseminarium i StockholmRepresentanter från landetsolika infektionskliniker samladesunder en dag i Stockholm.De kom för att delta i Infektionsläkarföreningensframtidsseminarium.Här är ett citat ur inbjudan till seminariet:”På flera ställen i landetpågår neddragningar och rationaliseringar,bl.a. med motiveringarna attandra specialister kan sköta jobbet lika bra,men billigare, eller att tjänsten över huvudtaget inte behövs.Därför är det dags för oss att ta fram entydligare profil för infektionsklinikernas rolli vården och utifrån denna skapa enkla ochtydliga budskap som kan kommuniceras tilldefinierade målgrupper.”Deltagare kom från infektionskliniker över hela Sverige.Varumärket infektionssjukvårdDenna inbjudan hade hörsammats väl avinfektionsklinikerna i Sverige.Åke Örtqvist hälsade alla välkomna, ochuttryckte sin uppskattning över att så mångahade kommit.– Det finns bra varumärken – t.ex. Mercedes,Röda Korset och Karolinska Institutet,fortsatte Åke i sitt inledningsanförande.Åke Örtqvist inledde seminariet.– När man hör dessa ord, vet man omedelbartvad de står för. Men hur ska vi göraför att stärka varumärket infektionssjukvård?– Vi behöver en plan för hur vi ska kommuniceraför att skapa en tydlig profil – dvs.en tydlig bild av vad vi gör – inför de gruppersom har makt över, eller påverkar, infektionsläkarkårensframtid, förklarade Åke.Minskat antal vårdplatserSeminariet var upplagt så att först ut varsex olika personer som gav sin och omvärldenssyn på infektionsspecialitetens rolloch uppgifter.Den första av de inbjudna talarna varHåkan Odeberg från Karlskrona, invärtesmedicinaremed lång erfarenhet av svensksjukvård.Håkan konstaterade inledningsvis attdet blåser snåla vindar för infektionsmedicinen.Eftersom utvecklingen går mot att sjukvårdsansvaretlyfts till regioner, med länssjukhusoch länsdelssjukhus, kommer detallt mer att handla om vårdplatser, fortsattehan.– Organspecialisten tar allt mer över sinaegna infekterade patienter – utom i de falldå de har infektioner man inte vill ha påavdelningen.Men samtidigt pekade han på att infektionsläkarnasbetydelse inte minskat, trots denstora neddragningen av antalet vårdplatser.– Förr låg patienterna i sängar, nu går depå poliklinik. Skillnaden blir störst för denövriga vårdpersonalen. I båda systemen gårdet åt lika många läkare!Perspektiv från IVADärefter tog Stefan Ström, intensivvårdsspecialistoch chef för IVA i Västerås över.Han beskrev den infektionsstrategi mantillämpade där.– Infektionsproblematiken är uttalad hososs. Har de ingen när de kommer, är det riskatt de får. Panoramat är dessutom mycketstort.Orsaken till detta är de bakomliggandetillstånden.– Precis som hos er, har vi många multisjuka.Dessutom är det så att den andra medicinskabehandlingen vi ger (blodtransfusion,bredspektrum AB-behandling, immunosuppressionmm) är bidragande orsaker tillnosokomiala infektioner på IVA.Därför bedöms alla intensivvårdspatienterdagligen vid en infektionsrond, där enspecialistkompetent infektionsläkare deltar,fortsatte Stefan.– Infektionskonsultens roll är rådgivandemed starkt mandat att besluta/ordinera denI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 623

enskilde patientens infektionsbehandling.Policyn i Västerås är att alltid odla, menatt vara försiktig med att trycka på antibiotikaknappen.Man ifrågasätter alltid pågåendebehandling och vid avsaknad av indikationutsättes alltid antibiotikan.– Jag har sett många patienter bli bättrenär vi sätter ut antibiotika, sa Stefan.– De som kan våra patienter bäst, är visom arbetar på IVA – och infektionskonsulten.En intensivvård utan infektionsspecialistär lika med en katastrof!– Därför har ni en framtid, summeradeStefan.Sylvia syftade på att resandet ökar globalt,och att det leder till en ny situation. Men honansåg också att vi har en alldeles egen epidemii Sverige – äldre, multisjuka patienter.– Som chef ser jag att de slukar mycketresurser, och att vi har svårt att ta hand omdessa patienter effektivt. De får infektionssjukdomar,och dessa är ofta årstidsbundna.Eftersom vi har en slimmad organisationanstränger det oss.Beredskap med flexibilitetFramtiden är oviss och svår att sia om, ansågSylvia.Caroline Murray-Carlsson föreläste om vikten av att kommunicera rätt.behöver fråga oss är hur vi ska ta hand omvåra infekterade patienter.En utmaning som Sylvia såg ligga i framtidenär att kunna använda infektionsläkarens– och teamets – kunskaper till att vårda folki sina hem.– Vi måste skapa beredskap med flexibilitet– alltså att användas när den behövs.Det måste gå snabbt att ställa om.– Epidemin med multisjuka avklingade inteefter tsunamikatastrofen julen -04, men detgick ju faktiskt bra ändå, påpekade hon.Vad bör behandlas på en klinik?Anders Lindberg från Socialstyrelsen togupp tråden från Sylvia.– Specialistkunskap kan man ordna viakonsult – men inte resten, dvs. infrastrukturen,sa Anders.Därför bör infektionsklinikerna vara endel av samhällets beredskap för hanteringav smittsamma sjukdomar. Men vilka ärdessa sjukdomar?– Ska det gälla alla infektioner? Då fårvi bygga ut…För att specificera vad det är för sjukdomarsom bör behandlas på infektionskliniksatte Anders (som har lång erfarenhet somsmittskyddsläkare) upp följande kriterier:– Det ska handla om sjukdomar somkräver insikt i antimikrobiella medel, resistensproblematik,infektionsepidemiologioch smittspårning.Smittspårningen handlar om att sättapatientens infektion i ett sammanhang,fortsatte Anders.– Av vad eller vem har min patient fåttsin smitta? Har min patient utsatt andra försmitta? Är dessa idag i inkubationstid ochkan spåras – och kan vi med kloka åtgärderförhindra vidare smittspridning?– Dessa frågor är en infektionsklinik mestlämpad att hantera, ansåg Anders.ParadigmskifteSylvia Resch är ortoped och områdescheffrån Malmö.– Jag har sedan två år varit chef för ettstort akutvårdsområde i Malmö, där bådeortopedi och infektionsmedicin ingår. Detjag upplevt under dessa år har lett till attjag har omprövat många av mina tidigareståndpunkter. Jag tror vi står inför ett paradigmskifte,inledde Sylvia.– Infektionsmedicin – vi trodde vi hadefixat det på 70-talet. Det var något sombehövdes i Afrika. Men det som händer nuär att Afrika kommer hit!– Innebär den en ökad globalisering –eller en minskad? Frågan är relevant eftersomoljan kommer först att bli dyr och sedan taslut. Leder det till färre transporter?– I så fall leder det också till en försämradekonomi, och det anstränger oss också – sådet löser inte problemet.En sak kunde dock Sylvia se i framtiden.– Vi behöver infektionsspecialiteten! Vibehöver nog också tänka mer på det gamlasättet – isolering och barriärvård. Det ärviktigt att kunskapen finns när den behövs– det går inte att blixtutbilda. Vad vi däremotUtblick i EuropaIngrid Nilsson-Ehle, infektionsläkare frånLund, har haft Infektionsläkarföreningensuppdrag att representera svenska infektionsläkarei Europa.Ingrid sitter med i UEMS (Union Européennedes Médecins Spécialistes), sektionenför infektionssjukdomar. UEMS är en lobbyorganisationsom arbetar mot EU-kommissionen,och de arbetar för en harmoniseradstandard för utbildning av specialister inomunionen. Sektionen arbetar dessutom medvidareutbildning efter examen.– Hur ser det ut i Europa? frågade Ingridoch gav själv följande svar:I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6 25

– Flera länder har ID (InfectiousDiseases)-specialitet. Antalet specialister ide olika länderna är dock mycket varierande:Italien, Sverige och Kroatien ligger i topp.Finland och Norge har en mellanposition,och Storbritannien, Belgien, Danmark,Tyskland, Grekland och Holland har fåspecialister.Infektionsspecialitet på frammarschVia diskussioner kring upplägg för vidareutbildningsprogrammen,har Ingrid fått eninblick i hur man resonerar i Europa.– Man inser att ID-specialister är nödvändigaför moderna hälso- och sjukvård,sa hon.– Man möter ett ökande antal immunkomprometteradepatienter, mer komplexainfektionssjukdomar och en ökad antibiotikaresistens.– Dessutom har man fått en ny punkt pådagordningen: Biologisk bioterrorism. Denska inte underskattas.Har då allt detta inneburit att något harhänt, frågade Ingrid sedan och gav följandesvar:– Ja. Det finns idag fler trainees i ID inågra länder. I Storbritannien har man inrättatnya tjänster och parlamentet där harrekommenderat att man inrättar särskildaInfection Centers. ID är idag erkänt somspecialitet i nästan alla länder – senast detskedde var i Tyskland och Österrike.RådGöran Stiernstedt är biträdande landstingdirektöri Stockholm. Han har tidigare varitverksam som infektionsläkare.– Det ni gör här idag är helt rätt – manmåste tänka strategiskt inför framtiden, ansågGöran.Han fortsatte med att beskriva hur manupplever infektionsspecialiteten utifrån.– Då tänker man t.ex. på resistenta mikroorganismer,epidemier, smittskydd och HIV.Men inte på det som ni upplever som självakärnverksamheten – slutenvården.Göran fortsatte med att beskriva framtidenför svensk sjukvård generellt, och gav sinaforna kollegor ett antal råd i samband meddenna genomgång.– Det kommer att bli färre landsting,vilket innebär färre kliniker. Modellen ettlandsting – en klinik gäller inte längre. Iställetkommer vi kanske att se kliniker och läkaremed verksamhet på flera ställen, och en funktionsuppdelningmellan fler kliniker.Enligt Göran kommer det att bli en koncentrationav högspecialiserad verksamhet.Från vänster: Håkan Odeberg, Stefan Ström, Sylvia Resch, Ingrid Nilsson-Ehle,Anders Lindberg och Göran Stiernstedt.– Våga ta i den frågan! HIV, TBC ochendokarditer kanske kräver en viss volym.Närsjukvården allt viktigareKvaliteten och patientsäkerheten kommeratt bli allt viktigare, hävdade Göran vidare.– Man kommer att mäta vårdrelateradeinfektioner. Vem som helst kommer attkunna ta del av resultaten via webben.När det gäller epidemier och pandemieransåg Göran att det var dags att glömmaepidemireserven.– Öka flexibiliteten istället! Möjliggör ensnabb expansion. Kan man t.ex. tänka sigett varierande antal vårdplatser över året?Glöm inte isoleringskunskaperna – de ärkärnan i infektionskunskapen och måstevärnas om!Närsjukvården är ett koncept som kommeratt få en allt större betydelse i framtiden.– Därför gäller det att marknadsföra sinakonsult- och utbildningstjänster till primärvården.Bygg personliga relationer!Smittskydd och hygien är två områdensom Göran tror kommer att expandera merän traditionell infektionssjukvård. Därförbehövs det kliniker – eller mer exakt formulerat:De personer som arbetar på klinikernabehövs.– Så det ser nog bra ut för framtiden inominfektionssjukvården, trodde Göran.KommunikationsplanEfter denna inledning av seminariet var detdags för nästa fas som leddes av CarolineMurray-Carlsson från CM Kompetensutveckling.Caroline är specialist på kommunikation.Hon inledde med en översikt om hur dettotala informationsflödet mångfaldigats.I framtiden kommer det att bli en störreutslagning bland företag och organisationer.– Bara de som är tydligast klarar sig. Människorär räddare, klokare och mer krävande,ansåg Caroline.Det behövs ett tydligt varumärke för attbli tydlig i informationsflödet. Ett varumärkeär de associationer som uppstår i huvudet påen viss grupp människor när de hör ordetsom utgör varumärket.– Infektionsläkarna behöver bli ett varumärke– ett starkt och tydligt sådant, saCaroline och fortsatte:– Det ni behöver göra är en informationsplan.Ha en tydlig idé för framtiden och tillvilka ni ska vända er med den!ArbetsgruppEfter Carolines genomgång startade ettintensivt grupparbete.Infektionsmedicinens styrkor, svagheter,möjligheter och hot listades och olika tänkbaramålgrupper för informationsinsatserpresenterades.Framtidsseminariet avslutades sedan medatt utse en arbetsgrupp med Stefan Stenmarki Umeå som sammankallande. Målsättningenför gruppen blir att så snart som möjligt tafram ett förslag till kommunikationsplan förinfektionsspecialiteten.Per LundbladI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 627

Verksamhetsberättelseför Svenska Infektionsläkarföreningen2004-11-24—2005-11-29StyrelseÅke Örtqvist (ordförande), Britt-Marie Eriksson (vice ordförande),Per Follin (vetenskaplig sekreterare), Göran Günther (fackligsekreterare), Bengt Wittesjö (skattmästare), Gisela Otto (utbildningsansvarig),Erik Sandholm (redaktör) och Gunilla Ockborn(yngre läkare).FirmatecknareFirmatecknare för Svenska Infektionsläkarföreningens konton varför sig Åke Örtqvist och Bengt Wittesjö.ValberedningMarianne Jertborn (sammankallande), Hans Beckman och JonasBonnedahl.RevisorerLars Hagberg, Peter Lanbeck och Pia Forsberg (suppleant).Representation i Svenska Läkaresällskapetsoch Sveriges Läkarförbunds organ• Svenska Läkaresällskapets nämnd: Pia Forsberg.• Svenska Läkaresällskapets Delegation för Medicinsk Etik: ArilFrydén.• Ledamot Svenska Läkaresällskapets riksstämmodelegation: PerFollin.• Svenska Läkaresällskapets fullmäktige: Åke Örtqvist, Per Follin,suppleanter Britt-Marie Eriksson och Bengt Wittesjö.• Specialitetsföreningarnas representantskap i Sveriges läkarförbund:Åke Örtqvist, suppleant Göran Günther.• Sakkunnig i Justus Ströms föreläsningsfond, Läkaresällskapet:Bo Svenungsson, suppleant Ingrid Uhnoo.• Språkombud i Svenska Läkaresällskapet: Sven Montelius.• UFO, nätverk mellan specialitetsföreningarna kring fortbildningsfrågor:Gisela Otto.Representation i UEMSIngrid Nilsson-Ehle och Gisela Otto (suppleant).MötenÅrsmötet 2004 hölls den 24 november på Svenska Mässan, Göteborg.Styrelsemöten har hållits 19 januari, 15 mars, 12 maj, 5-7september och 20 oktober. Ett ordinarie medlemsmöte hölls 12maj i samband med vårmötet i Malmö.Chefsöverläkarmötet hölls den 20–21 oktober på Johannesbergsslott, Gottröra. Mötet samlade 45 deltagare och samtliga 28 klinikervar representerade.Tema för årets möte var Framtiden för Infektionsspecialiteten. Ärdet viktigt att klinikchefen är infektionsläkare? Om vi tycker det,hur ska vi då stimulera infektionsläkare att bli verksamhetschefer?Hur hanterar vi delat ledningsansvar t.ex vid chefsmöten? Hurhanterar infektionsklinikerna kostnadsfrihet för patienterna enligsmittskyddslagen? Hur har internutbildningen och fortbildningenhanterats efter nya regelverkets införande?Sveriges läkarförbunds representantskapsmöte: Föreningen harrepresenterats av Åke Örtqvist och Göran Günther.Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte: Föreningen representeradesav Per Follin.Specialitetsföreningarnas representantskapsmöte: Föreningenrepresenterades av Göran Günther.Nya medlemmarUnder året har föreningen antagit följande 17 nya ordinariemedlemmar:Maria Amér (Visby), Niklas Edner (Huddinge), Maria Eriksson(Lund), Hans Hugo (Jönköping), Camilla Håkangård (Malmö),Bushra Ibrahim-Baker (Helsingborg), Erik Johansson (Falun),Ivanka Jukic Kozina (Växjö), Johanna Karlsson (Göteborg), SaraKarlsson (Helsingborg), Annicka Larsson (Enhörna), Adam Linder(Lund), Maria Lundberg (Uppsala), Tobias Nilsson (Karlskrona),Anna Skogstam (Karlstad), Magdalena Ydreborg (Göteborg) ochPer Åkesson (Lund).Som associerade medlemmar i föreningen antogs: KatarinaNiward, konverterad från ordinarie (Linköping) och JohannaSjövall (Linköping).RemisserStyrelsen uttrycker ett stort tack till följande kollegor som bidragittill föreningens verksamhet med remissyttranden till SvenskaLäkaresällskapet och Sveriges läkarförbund:Besvarade remisser:• Från Sveriges Läkarförbund: ”Promemorian Läkarnas specialistutbildningoch strukturen för de medicinska specialiteterna:Konsekvenser för den kliniska forskningen m.m.” (SocialdepartementetDnr S2004/8487/HS). Besvarad av Åke Örtqvistoch Göran Günther.• Från Svenska Läkaresällskapet: Socialdepartementets promemoria”Läkarnas specialistutbildning och strukturen för demedicinska specialiteterna: Konsekvenser för den kliniskaforskningen m.m.” (Dnr S2004/8487/HS). Besvarad av PerFollin och Pia Forsberg.• Från Sveriges Läkarförbund: ”Proposed WMA Statement onHIV/AIDS”. Remissen besvarad av Pehr-Olov Pehrson.• Från Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet:I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 629

”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om smittspårning”(Dnr 33-6123/2005/SLS Dnr 2005/0064). Remissenbesvarad av styrelsen genom Åke Örtqvist.• Från Sveriges Läkarförbund: ”En vägledning vid utfärdande avintyg av utlåtanden från Sveriges Läkarförbund”. Besvarad avstyrelsen genom Gunilla Ockborn.• Från Socialstyrelsen: ”Att förebygga vårdrelaterade infektioner– Ett kunskapsunderlag” (Dnr 2962/2004). Besvarad avstyrelsen genom Åke Örtqvist remissen. Kopia på svaret sändsför kännedom till Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet,som också remitterat ärendet för utlåtande frånföreningen.• Från Socialstyrelsen: ”Förslag till nya föreskrifter och allmännaråd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria.” (Dnr 40-5878/2005). Besvarad av styrelsen genom Göran Günther ochBritt-Marie Eriksson.Övriga skrivelserEn enkät från ESCMID angående organisationen av ämnesområdenaMedicinsk/klinisk mikrobiologi och Infektionssjukdomari Europa besvarades av Åke Örtqvist.Riksstämman 2004Svenska Läkaresällskapets Riksstämman ägde rum på SvenskaMässan i Göteborg 24–26/11 med det övergripande temat ”Barnetden växande individen”. Programmet från Svenska Infektionsläkarföreningenomfattade 6 fria föredrag samt 20 posterpresentationer.Ungt Forum hölls inledningsvis 23/11 under ledningav Mats Eriksson med temat ”CNS Infektioner”. Justus StrömsJubileumsföreläsning gavs av Dr Jens D Lundgren, Hvidovre,Köpenhamn med titeln: ”The battle to maintain health in HIV”.Föreningen arrangerade följande symposier: ”Vanliga infektionerhos barn och vuxna. Åldersrelaterade skillnader i handläggningen”,moderator Gunilla Lidin-Janson. ”Profylax mot mor till barnsmitta i samband med graviditet. Vad kan vi göra – vad skall vigöra och vad gör vi?” Moderator Marianne Forsgren. ”Att resamed barn”, moderator Lars Lindquist. Tillsammans med sektionenför medicinsk mikrobiologi arrangerades symposierna ”Hur kanjag skilja på om min patient har infektion eller inflammation?”med moderator Lars Hagberg samt ”Zoonoser i en föränderligvärld”. Tillsammans med sektionen för tropikmedicin ”HIV– den största hälsorisken för barn och vuxna i Afrika. Måstedet vara så?” moderator Rune Andersson samt tillsammans medsektionen för thoraxkirurgi gavs sektionssymposiet ”Infekteradehjärtklaffar – hur gör vi?”Tidningen Infektionsläkaren, Scandinavian Journal of InfectiousDiseases och www.infektion.netTidningen Infektionsläkaren har utkommit med 4 nummer (volym9) under verksamhetsåret under redaktion av Erik Sandholm. Ettnytt avtal angående produktion av föreningens organ Infektionsläkarenhar träffats med Mediahuset AB. Avtalet innefattar enförbättrad intäkt för föreningen.Föreningen har slutit ett nytt avtal för Scandinavian Journal ofInfectious Disease (SJID) löpande fram till 31.12 2007. Avtaletomfattar tillgång till elektronisk version. Även att ordinarie pensionerademedlemmar kommer att erhålla SJID kostnadsfritt.Föreningens hemsida administreras av nätansvarige NiklasLönnbro.UtbildningFöreningens fortbildning i Tallinn 21–24 april genomfördesmed goda vitsord. Medlemmarnas önskan är att detta möte ävenkommande år ska hållas utomlands. Föreningens fortbildning iintensivvård för infektionsläkare gavs 6–7 oktober i Lund.Inom de närmaste fyra åren sker ett tillskott av ca 120 nyainfektionsspecialister i landet. Totalt gavs sju ordinarie finansieradeSK-kurser för ST-läkare under verksamhetsåret. Minst fyraytterligare kurser har även haft blivande infektionsläkare sommålgrupp. Kurskatalogen för SK-kurser är utlagd på internet(www.infektion.net). Styrelsen vill understryka vikten av attarrangörerna/klinikerna anmäler egna fria SK-kurser till IPULSsom kandidater för statlig finansiering i syfte att erhålla status somså kallad ”äkta” SK-kurs.När det gäller frågan om samtliga kurser ska ackrediteras avIPULS har styrelsen beslutat att tills vidare bordlägga frågan iavvaktan på ytterligare information från ansvariga för institutetoch Svenska Läkaresällskapet. Syftet med IPULS är att presenteraen samlad, granskad utbildningskatalog som stöd för verksamhetsplaneringoch professionell kompetensutveckling både förchefer och medarbetare. Granskningen och certifieringen berör ihuvudsak kursens upplägg och uppföljning. Kvalitetssäkringen avkursens kunskapsinnehåll åligger som tidigare arrangören. IPULSska bli ekonomiskt självförsörjande under 2005 och att kostnadernaför den löpande driften ska täckas av granskningsavgifterna.Föreningens förhållningssätt till ett ”granskningsobligatorium” ärej definitivt fastlagd. För vanliga SK-kurser finns en fördel medIPULS, enligt SPUKs bedömning, dock mer tveksamt när det gällerandra kurser i systemet bl.a. pga. den långa framförhållningen,ansökan nära två år innan kursen ges, avseende granskningen. Enav de viktigaste frågorna för föreningen är om arbetsinsatsen ochkostnaden för granskning av etablerade specialitetsspecifika kurserstår i rimlig proportion till vinsten för medlemmarna. Styrelsensmål är att största möjliga kostnadseffektivitet för tillgängligafortbildningsmedel ska uppnås. Ett brev från styrelsen till IPULSangående granskningsobligatorium av kurser och samband mellankostnad och nytta för den enskilda föreningen besvarades av EllenHyttsten (ordf.) och Magnus Sederholm (vd). Innebörden av svaretär att föreningen bör anpassa sig till intentionerna i institutet.Svar på de mer specifika frågor enligt ovan, som ställts i brevet,saknades väsentligen.Styrelsen har accepterat en invitation från International Societyfor Infectious Diseases (ISID) att bli samarbetspartner vid ”12 thInternational Congress on Infectious Diseases” i Lissabon 15–18juni 2006. Dessutom har styrelsen accepterat en inbjudan frånESCMID att bli ”ESCMID-affiliated society”.Medicinsk kvalitetsrevisionFöreningens medicinska kvalitetsrevisorer har träffats för attdiskutera hur klinikerna ska motiveras att genomgå revision. Förnärvarande återstår nio kliniker att revidera. Finansieringen angavssom ett problem för klinikerna. För att stimulera klinikerna attgenomgå revisionen kommer ett nytt system att införas. Kostnaden,som hittills tagits ut som en engångssumma av den revideradekliniken, periodiseras över fem år. De kliniker som ej revideratsbetalar en lägre summa årligen, som sammantaget täcker den administrativakostanden. Avgiften blir densamma då arbetsinsatsen förrevisorerna är jämförbar oavsett klinikstorlek. Formulär för egenrevision utsänds dessutom årligen under denna tid.30 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

LäkemedelsfrågorFöreningen har brevledes uppvaktat Läkemedelsindustriföreningensordförande Richard Bergström angående problemen med avregistreringaroch leveransproblem av särskilda läkemedel. I svaret tillföreningen betonas att man uppmärksammat problemet och arbetaraktivt med frågan i samarbete med Läkemedelsverket. Samtidigtöppnas även för en fortsatt dialog med föreningen.ProgramgrupperUnder verksamhetsåret har programgruppen ”Led- och skelettinfektioner”publicerats både på hemsidan och i tryckt form. Ämnet”Urinvägsinfektioner” kommer att tryckas inom en snar framtidoch den senast initierade gruppen ”Sepsis” har inlett sitt arbete.Infektionsläkarföreningens framtidsgruppI Stockholm den 19 oktober hölls ett av föreningen anordnatframtidsseminarium angående infektionsspecialiteten och infektionsklinikernasverksamhet för att ta fram en tydligare profil förinfektionsklinikernas roll i vården. Mötet samlade 57 deltagare.Seminariet tydliggjorde målsättningen med profilarbetet liksommålgrupper, styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Avslutningsvisbildades föreningens framtidgrupp med följande sammansättning:Stephan Stenmark (sammankallande), Göran Günther, HelenaHervius-Askling, Harriet Hogevik, Torsten Holmdahl, Pia Karlsson,Gisela Otto och Olle Reichard. Gruppen träffas första gången6 december.Stipendiat RAFStyrelsen beslutade att utse Anders Johansson, Umeå, till ny RAFpraktikant2006. Deltagandet vid RAF-sammanträden finansierasav föreningen.Pfizer-stipendiater 2005Styrelsen beslutade att fördela Pfizer-stipendiet med 37500 krvardera på två sökanden. Anna Farra för projektet ”Antibiotikaresistens och förbrukning i Sverige med fokus på pseudomonasoch E. coli” och Jonas Sundén-Cullberg för projektet ”Inflammatoriskamediatorer vid svår infektionssjukdom med särskilt fokuspå HMGB-1 och resistin”.Referens- och programgruppermed verksamhetsrapporterReferensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)Verksamhetsberättelsen för 2005 kan hämtas på http://www.srga.org/Raforg.htm under rubriken protokoll. Föreningen har representeratsav Ingrid Nilsson-Ehle, Inga Odenholt-Malmfors ochHåkan Hanberger.Referensgruppen för antimykotika (RAM-M)Referensgruppen för antimykotika, RAM, som är smittskyddsinstitutetsexpertgrupp i antimykotikafrågor har funnits sedanapril 2003.RAM består av representanter för nedanstående organisationer:• Jan Sjölin, Sektionen för infektionssjukdomar, ordförande• Anders Johansson, Mykologiska referenslaboratoriet i Uppsala/Laboratoriemedicinskt Centrum, Linköping, Svenskt Sällskapför Klinisk Mykologi, sekreterare• Björn Petrini, Föreningen för medicinsk mikrobiologi• Per Ljungman, Sektionen för hematologi• Erik Eliasson, Sektionen för läkemedelslära• Viktor Fernandez, SMIs mykologisektion• Sonja van der Tempel, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap• Erik Svensson, Mikrobiologiska regionlaboratorier• Gunnar Kahlmeter, SMIs antibiotikaresistensgrupp• Barbro Olsson Liljequist, SMIs referensgrupp för antibiotikafrågor• Erja Chryssanthou, Mykologiska referenslaboratoriet på Karolinskasjukhuset• Gunilla Skoog, STRAMA (adj.)Gruppen har under året haft två protokollförda möten. I januariår anordnades tillsammans med läkemedelsverket en workshop förbehandling och profylax av invasiva svampsjukdomar. Huvudsyftetvara att positionera voriconazol och caspofungin. Rekommendationernafrån detta möte publicerades under oktober. Arbetetmed hemsidan har fortsatt och en första version kommer att varaklar inom kort. Parallellt har gruppens medlemmar arbetat meden omfattande revision av den gula boken. RAM har två medlemmari NRMM (Nordic Reference group on methods in MedicalMycology) och det kvalitetsutskick som gjordes 2004 redovisadesunder året. De svenska laboratorierna klarade utskicket med gottresultat. Noterades dock att spridningen i resultat vid resistensbestämningibland kunde vara hög. Viktigt att ur resistenssynvinkelidentifiera svampen till artnivå. Diskussionen kring artrelateradebrytpunkter har gått vidare. RAM har en medlem i den europeiskagruppen EUCAST-AFST som för närvarande är i färd med attarbeta fram nya brytpunkter. En insamling av samtliga blodisolatfrån september -05 till augusti -06 har just startat. Syftet är bl.a. attfå en uppfattning om kvalitén på artbestämningarna samt att följaepidemiologin när det gäller artfördelning och resistensmönster.Referensgruppen för parasitologiReferensgruppen har under året bestått av nedanstående femledamöter nominerade av Svenska Läkaresällskapets sektionerför infektionssjukdomar (I), medicinsk mikrobiologi (MM) ochtropikmedicin (TM), samt en adjungerad ledamot:Ulf Bronner (I) – ordf.Inger Ljungström (MM) – sekr.Antonio Barragan (MM)Bo Claesson (MM)Marianne Lebbad (TM)Teodor Capraru – adj.Jonas Bonnedahl, specialistläkare i infektionssjukdomar, har underhösten 2005 även adjungerats till gruppen.Referensgruppen har under året haft ett protokollfört möteoch ett arbetsmöte. Ett förslag till kommentarer vid utsvar avtarmprotozoer från parasitologiska laboratorier har fastställts ochpublicerats på hemsidan. Där kommer även inom kort publicerasgruppens anvisningar för provtagning avseende speciesdifferentieringav Entamoeba histolytica/dispar med PCR.Arbetet har under året fokuserats på att ta fram nationellariktlinjer för utsvarsrutiner avseende all morfologisk diagnostikav parasiter. Förslaget beräknas vara färdigt i början av 2006 ochI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 631

kommer bl.a. att innehålla en rekommendation om att parasitmorfologiskalaboratoriesvar ska innehålla uppgift om utvecklingsstadium,genus och species.Hemsidan, www.svls.se/sektioner/tm/Referensgruppen.htm, innehållerför närvarande följande information:• presentation av gruppens målsättning och sammansättning• kvalitetssäkring av parasitologisk diagnostik• initial handläggning vid misstanke om Entamoeba histolytica–infektion• förslag till utsvarsrutin vid fynd av tarmprotozoer i faeces• aktuell information om diagnostik av:- Entamoeba histolytica/dispar- intestinala parasiter- leishmaniasis- malaria- onchocerciasis- Strongyloides stercoralisREFVAC SMISMI:s referensgrupp för vaccinationsfrågor (REFVAC) har underåret haft tre möten hittills och ett fjärde är planerat under december.Representanter för infektionsläkarföreningen har även i år varit ErikEkwall. Lars Rombo representerar svensk förening för Tropikmedicin.Vid årets första möte diskuterades vaccination mot varicellaeoch herpes zoster. Gruppen konstaterade, att vaccination mot varicellaekan övervägas inom ramen för barnvaccinationsprogrammet,men cost-benefit-analyser är nödvändiga inför ett införande. Vadgäller vaccin mot herpes zoster vill gruppen avvakta erfarenheterfrån länder, som valt att introducera vaccinet. Vid andra mötetdiskuterades huvudsakligen resemedicin och bl.a. presenterade LarsRombo en enkät, som visar att vaccination och rådgivning utförspå mycket olika sätt i landet! I övrigt diskuterades bl.a. vaccinmot hepatit A, Gula Febern och japansk encefalit. Några helt nyarekommendationer beslöts ej. Vid det tredje mötet diskuteradeshuvudsakligen rabies visavi svenska veterinärer med anledningav den ökade mängden av insmugglade hundar. Gruppen beslötinte om någon generell vaccination. Det fjärde mötet kommeratt handla om influensa och inte minst om de nya amerikanskarekommendationerna att vaccinera småbarn (6–23 m).ArbetsgrupperSpecialistutbildningskommittén (SPUK)Specialistutbildningskommitten (SPUK) består nu av Jonas Ahl,Pia Forsberg, Gunilla Ockborn, Anders Thalme, Anne Tideholmsamt Bengt Björkholm (sammankallande). Under året har JonasBonnedal, Robert Schvarcz och Ulrika Snygg-Martin lämnatSPUK. Jonas Ahl och Anders Thalme har tillkommit. Behovfinns av ytterliggare medlemmar framför allt en ST-läkare. Vi harhaft tre ordinarie möten, två telefonmöten samt tillkommer etttelefonmöte i december.En stor del av arbetet i SPUK berör SK-kurserna. Vi följer detfortsatta behovet av SK-kurser och har regelbunden kontakt medIPULS angående prioritering och inriktning av SK-kurser. SPUKhar också kontakter med presumtiva kursgivare och uppmuntrar tillanbudsgivning angående ordinarie kurser och vid behov anordnadeav icke-ordinarie kurser (så kallade betalkurser). För år 2006 fickvi oss tilldelat 5 ordinarie kurser. Det verkar finnas ett behov avicke-ordinarie kurser även för de närmaste åren.Det årliga diagnostiska provet skrevs i år av ca 85 ST-läkare. Dettotala antalet ST-läkare inom specialiteten vid skrivningstillfälletuppskattas till ungefär 120. Deltagandet var bättre än tidigareår när ca 50% av ST-läkarna genomförde provet. SPUK rekommenderaratt handledarna rättar skrivningen och ett viktigt syfteär att ge tillfälle till dialog mellan ST-läkare och handledare. Nyttför i år är att antalet ST-läkare som genomför provet rapporterasi Infektionsläkarföreningens verksamhetsenkät.Fallseminariet arrangerades i januari och var som tidigare uppskattat.Nästa omgång blir på Österlen i februari 2006.Ungt forum genomförs som vanligt i anslutning till Läkarstämmanoch har i år influensa, nya epidemiplanen och pandemiberedskapsom tema.SPUK var representerat vid utbildningsmöte ”Nya målbeskrivningar”Svenska Läkaresällskapet sept 2005. Socialstyrelsenpresenterade där sin framtagna arbetsmodell för nya målbeskrivningar.Arbetet med ny målbeskrivning kommer med storsannolikhet att bli omfattande för SPUK och föreningen denärmaste åren.Medicinsk kvalitet inom infektionssjukvårdenKvalitetsarbetet utgår från styrelsen och dess revisorsgrupp. MatsErntell har varit samordnare och sammankallande under året.Revisorsgruppen består av Hans Beckman, Britt-Marie Eriksson,Mats Erntell, Aril Frydén, Åsa Hallgårde, Bengt Hill, SusanneStiernstedt, Ivan Vig och Tomas Vikerfors.Diagnosgrupperna för bakteriell meningit (Carl Granert),endokardit (Lars Olaison), pneumoni (Åke Örtqvist), kroniskHepatit C (Aril Frydén) och verksamhetsbeskrivning (Per Arneborn)har fortsatt sina projekt. Rapporteringen till våra svenskakvalitetsregister för endokardit och bakteriell meningit fortsättersom tidigare.Inga Medicinska kvalitetsrevisioner har genomförts 2005.Nitton av 29 kliniker är reviderade. Revisionsgruppen har haftett planerings- och strategimöte. På chöl-mötet diskuteradesföreningens fortsatta satsning på revisionsarbete. Målsättningenär att alla icke-reviderade kliniker genomför en medicinsk kvalitetsrevision.Infektionsläkarföreningens arbete med revisioner harvarit mycket framgångsrikt och har redan tidigare uppmärksammatsnationellt och internationellt. Erfarenheterna av föreningensmedicinska kvalitetsrevisioner, indikatorer och register har underåret presenterats som föredrag inför Patientsäkerhetskonferenseni Stockholm av Mats Erntell. Infektionsläkarföreningen ärrepresenterad i ´Enheten för Medicinskkvalitetsrevision´ genomMats Erntell. För närvarande pågår en fortsatt diskussion omMedicinska KvalitetsRådets, MKR, och EMKs fortsatta uppgifteroch organisation.Arbetsgruppen för vertikal prioritering inom områdetInfektionssjukdomarI gruppen har ingått Rolf Maller (sammankallande), Anne-MarieBruno, Göran Günther, Åsa Hallgårde, Nils Kuylenstierna, LarsLjungström och Bo-Eric Malmvall.Det förslag till prioriterings- och rangordningslista för infektionersom tagits fram av arbetsgruppen presenterades vid Svenskainfektionsläkarföreningens klinikchefsmöte i oktober 2004, och harsedan lagts ut på föreningens hemsida för att ge alla medlemmarmöjlighet till granskning och kommentarer. En artikel om arbetsprocessenför att ta fram listan har publicerats i InfektionsläkarenI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 633

(nr 3, 2005). Vid årets klinikchefsmöte diskuteradesvilka eventuella kompletteringar av listan som kanbehövas, särskilt med hänsyn till vad som framkomvid det framtidsseminarium för infektionsspecialitetensom föreningen anordnade dagen före klinikchefsmötet.Efter en ganska livlig diskussion kunde manåtminstone delvis enas om att den viktigaste förändringsom bör göras är att komplettera infektionernapå listan med uppgifter om volymer, vilket överlätsåt arbetsgruppen att hantera.IPULSSammanlagt 58 utbildningar inom ämnesområdetinfektionssjukdomar har under 2005/2006 bedömtsav IPULS där Hans Holmberg och Bo Settergrenunder året fungerat som infektionsläkarföreningenexpertgranskare. Enligt ett avtal mellan Landstingsförbundetoch Läkemedelsindustriföreningen skaju numera samtliga kurser avsedda för läkare varagranskade av IPULS. Detta gäller även alla typer avSK kurser.På IPULS hemsida (www.ipuls.se) finns bl.a. enutbildningskatalog med ett samlat nationellt kursutbudpresenterat och kvalitetsbedömt på ett standardiseratsätt. Utbildningskatalogen kan därigenomanvändas som stöd för varje verksamhets kompetensutveckling.Genom IPULS s.k. kursbevakning kan varje läkarekostnadsfritt få fortlöpande information om utbildningarinom sitt specifika intresseområde. Den standardiserademall för kursutvärderingar som användsav IPULS gör det också möjligt att jämföra medtidigare givna kurser. Målsättningen är att dessa kursutvärderingarska finnas tillgängliga på hemsidan,men kan redan idag erhållas efter telefonkontaktmed IPULS.En viktig princip för IPULS arbete är att utbudetav utbildningar ska styras av sjukvårdens och läkarnasbehov och en av IPULS tillsatt arbetsgrupp har underhösten presenterat ett system för att uppnå detta.Då IPULS kvalitetsgranskningar alltid utförs inomtvå veckor kan ett uppkommet utbildningsbehovdärigenom snabbt omvandlas i en kvalitetsgranskadutbildning.Enkäter angående verksamheten vid Sveriges infektionsklinikerår 2004 och tjänsteprognos för infektionsspecialisterfram till år 2016.Infektionsklinikernas verksamhetsbeskrivningarsammanställdes och presenterades av Per Arnebornvid chefsöverläkarmötet i Gottröra den20–21 oktober. Presentationen finns tillgänglig påwww.infektion.netUppsala och Linköping den 29 november 2005Göran GüntherFacklig sekreterarePer FollinVetenskaplig sekreterareStiftelsen för Göran Sterners resestipendiefondÄndamålet med Göran Sterners resestipendiefond är att bidra till fördjupadekunskaper inom infektionssjukdomar men också befrämja framtagandet aveffektivare vårdmetoder för personer med infektionssjukdomar. Stiftelsensstyrelse utgörs av infektionsläkarföreningens styrelse.Från stiftelsen ska ett stipendium delas ut vart eller vartannat år för bidrag tillstudieresa eller medicinsk konferens. För utdelning disponeras 9/10 av stiftelsenstillgängliga avkastning.Behörig att söka är infektionsläkare, specialist eller läkare under specialistutbildning,samt annan personal på svensk infektionsklinik (med minst 3 års arbeteinom samma klinik). Vid val av stipendiat tas hänsyn främst till den nytta somtillförs specialiteten genom de kunskaper som stipendiaten inhämtar. Beviljatbidrag betalas ut mot kvitto av erlagda kostnader.Stiftelsens styrelse vill härmed annonsera ett stipendium på 14 500 kr. Skriftligansökan med kortfattad meritförteckning samt beskrivning av målsättningenmed resan/konferensen skall ställas till vetenskapliga sekreteraren Per Follin,Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. Ansökan skallvara tillhanda senast 10 mars 2006.Stadgar för Stiftelsen Göran Sterners resestipendiefond1§Stiftelsens ändamål är att bidra till fördjupade kunskaper inom fältet infektionssjukdomar ividaste mening men också att befrämja framtagande av effektivare vårdmetoder för personer medinfektioner.2§Ändamålet uppfylles genom att varje eller vartannat år ge ett ekonomiskt bidrag till en studieresainom eller utom Sverige för deltagande i en medicinsk konferens där infektionsproblem kommeratt behandlas.3§Stiftelsens styrelse skall utgöras av styrelsen för Svenska Infektionsläkarföreningen i den mån dessmedlemmar vill åtaga sig detta icke arvoderade uppdrag. Styrelsen för fonden lär dock lägst bestå avtre medlemmar inklusive Svenska Infektionsläkarföreningens ordförande och dess skattmästare.4§Styrelsen förvaltar dess tillgångar som skall vara insatta på bank eller annan penninginstitutionlydande under Finansinspektionen eller placeras i fullgoda värdehandlingar.5§Styrelsen beslutar i alla angelägenheter. För giltigt beslut erfordras minst tre medlemmars närvaro.Ordinarie sammanträde med styrelsen äger rum årligen en gång före februari månads utgång. Ytterligareett ordinarie styrelsesammanträde skall hållas för beslut om utdelning av resestipendium.Extra sammanträde hålls när så av någon styrelseledamot påkallas.6§Stiftelsens styrelsemöten inklusive dess årsmöten protokollföres. Stiftelsens räkenskaper avslutasper kalenderår. För utdelningsändamål må endast disponeras 9/10 av för året tillgängliga avkastningsmedel.Resten tillföres kapitalet. Räkenskaperna skall granskas av en kvalificerad revisor somjämte suppleant för denne utses av styrelsen för ett kalenderår i sänder.7§Revisorn skall före utgången av februari månad avgiva berättelse över sin granskning, varvid revisornhar att till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen. Tillstyrker revisorn ansvarsfrihet skall sådan ansesvara lämnad. Har revisorn ej tillstyrkt ansvarsfrihet skall frågan om godkännande av bokslutet hänvisastill Svenska Infektionsläkarföreningens årsmöte som en särskild punkt i dess dagordning.8§Svenska Infektionsläkarföreningens styrelse kungör på lämpligt sätt att stiftelsens resestipendium ärtill ansökan ledigt före en viss datum. Berättigad att söka är infektionsläkare (under utbildning ellerredan specialist) samt annan personal arbetande på en infektionsklinik inom Sverige. För den senarekategorin sökande gäller dock att de skall arbetat minst tre år inom samma infektionsklinik.9§Vid val mellan olika sökande skall hänsyn främst tagas till den nytta för infektionsspecialiteten somtillföres av de kunskaper den sökande kan inhämta under sin studieresa. Resebidraget får dock ejges till samma person som erhållit stipendiet tidigare.10§Beviljat bidrag utbetalas senast inom ett år mot företeende av kvitto för erlagda kostnader.11§Denna stiftelse skall vara undantagen från tillsyn enligt lagen av den 24 maj 1929 om tillsyn överstiftelser. Den är ej registrerad i Stiftelseregistret enl. stiftelselagen (1994:1220).12§Stiftelsens säte är Stockholm och dess adress är Svenska Infektionsläkarföreningen c/o SvenskaLäkarsällskapet, Box 738, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 635

YngreläkarspaltenVem ska vara verksamhetschef?Gunilla OckbornStyrelsens yngreläkarrepresentantDebatten om chefens utbildningär en av de hetaste inom svensksjukvård för tillfället. Av flera skälblir det stundtals en hämmad argumentationdär revirtänkande och behov av att varapolitiskt korrekt tar det största utrymmet.Diskuterar vi inom läkarkåren rätt saker?Frågan för framtiden är nog inte: Ska enläkare vara verksamhetschef? Utan: Vill enläkare vara verksamhetschef?Även för vår relativt lilla specialitet ärdetta en högst aktuell fråga. Åtminstone enav landets infektionskliniker har en sjuksköterskasom verksamhetschef tillsammans meden medicinskt ansvarig läkare. Var detta enlösning på ett rekryteringsproblem eller vardet ett val mellan flera kandidater? Säkert äratt flera av landets mindre kliniker har problematt rekrytera läkare till positioner sominnebär ett administrativt ledningsansvar.Bland vilka ska man rekrytera en lämpligverksamhetschef om man inte har läkare somvarit biträdande chef eller arbetat aktivt somtill exempel avdelningsansvarig läkare?Är det självklart att verksamhetschefenska vara läkare? Enligt min personliga åsiktmåste individens egenskaper och erfarenhetervara viktigare än den formella utbildningen.Men det finns gott om läkare med godaledaregenskaper och förmåga att utvecklastill bra verksamhetschefer. För verksamhetenär en chef med goda medicinska kunskaperen förutsättning för att patientsäkerheten skaupprätthållas på basen av en snabb medicinskutveckling trots krympande ekonomiskaramar. För att skapa en förbättringsbenägenoch i behövliga fall förändringsobenägenorganisation är det också viktigt att individermed administrativa kunskaper och helhetssynfinns i hela verksamheten.Varför vill läkare inte bli verksamhetschefer?Verksamhetschefens uppgift att försvaraklinikens intressen utåt och förklara sjukhusledningensbeslut inåt verkar svår redanvid första anblicken. Utöver det kommerpersonalansvar och budgetansvar som förmånga är okänt och i kombination medheten och för att tillfredställa kollegornasbild av en ”riktig doktor”.Tendenserna är också att ett avslutatledningsuppdrag försvårar den återgång ikliniskt arbete som merparten chefer planerarför. Med hänsyn till familjeliv ochpendlingsavstånd, om inte rent känslomässigaskäl, är det för många naturligt att återgåtill patientarbete på samma klinik som mannyligen chefat över. Åtminstone ”organisationsförståsigpåare”verkar anse att dettaär olämpligt och man försöker på mångaställen få blivande verksamhetschefer attge upp sin kliniska anställning. Om flerhar större insikt i och erfarenhet av chefsuppdragborde förmåga att skilja mellansak och person finnas, speciellt efter attrollerna förändrats. Ett bättre mentorsystemför läkare och kanske framför allt för cheferkan också bidra till detta.Varför skulle en läkare vilja bli verksamhetschef?Verksamhetens behov och vinster är uppenbara,men det måste också finnas fördelarför individen. Troligen är skälen till att dinbristande stabsfunktioner dessutom skrämmande.Flera år av besparingar och impopuläraomorganisationer bidrar ytterligaretill tvekan att axla ansvarsmanteln.Många chefer försöker ”klämma in” enstor del kliniskt arbete samtidigt som de ärchefer på heltid, troligen mest för att det ärså himla kul med patientarbete, men säkertockså för att behålla kontakt med verksamchefär chef till stor del de samma som fårdig att vara läkare. Att konstruktivt ochdirekt kunna påverka den egna kliniken ochinfektionsvården som helhet ger säkert entillfredställelse som behövs under vissa perioderi yrkeslivet och precis som patientarbetetbidrar chefskapet säkert med utmaningar tillbetydande personlig utveckling. Deltagarnapå Infektionsverksamhetschefsmötet verkadedessutom helt överens om att det faktiskt ärkul att vara chef!Vad kan vi göra om vi vill ha läkare somchefer i sjukvården även i framtiden?De utvecklingsprogram för ST-läkare somfinns i många landsting i kombination medbättre arbetsmiljö och anställningsvillkorför verksamhetschefer kan på sikt kanskeskapa intresse i läkargruppen. Det är ocksåviktigt att utbildningsmoment för praktiskträning av administration och ledarskapfinns med i ST-planeringen. För attmerparten läkare skall ha ett intresse avledarskapsfrågor krävs nog att tankar ochkurser kring alla läkares dagliga ledarskapoch sjukvårdens plats i samhället finns redani grundutbildningen.Ska vi koncentrera oss på att driva klinikernasutveckling enbart som medicinsktansvariga med sköterskor eller personalvetaresom verksamhetschefer? Hur tycker dusom ST-läkare att vi ska arbeta vidare medledarskapsfrågorna? Ska vi i Infektionsläkarföreningensregi ordna en utbildningsdag förunderläkare? Yngre specialister?Redaktörens anmärkningHör av dig till mig pågunilla.ockborn@vgregion.seBästa medlemmar! Kom gärna med inlägg idenna viktiga debatt som i mån av utrymmekan publiceras i tidningen! Skicka i så fallinlägget till: erik.sandholm@liv.seI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 637

Kongresser & Möten 20066-10 mars SK-kurs B45: Antimikrobiell terapiUppsala6-10 mars SK-kurs B46: Sepsis på akutmottagningen och IVALinköping8-10 mars NIMH/IAPAC International Conference on HIVTreatment AdherenceJersey City, New Jersey, USAhttp://www.iapac.org/home.asp?pid=65149 mars REVIR – Handledarstyrd kurs inom Hepatit B och C, del2: Hepatit BLund/Malmö. Handledare: Ewa Wallmark och PerBjörkman, UMASdaniel.sonesson@roche.com 0709-92 70 5512-24 mars Clinical Course on Tropical Medicine and TravelMedicine for Healthcare Professionals in East AfricaKenya, http://www.tropmedex.com/13-17 mars SK-kurs B46: Sepsis på akutmottagningen och IVALinköping16-19 mars VIII International Symposium on Respiratory ViralInfectionsHawaii, USA, http://www.themacraegroup.com/19-22 mars International Conference on Emerging InfectiousDiseasesAtlanta, USA, http://www.iceid.org/21 mars Regionmöte om HIVGöteborg, Roche (mattias.birath@roche.com)21 mars Eftermiddagsutbildning om genital herpes, varicella ochherpes zosterÖrebrohttp://www.ipuls.se/ipulskurs.asp?CourseID=228523-25 mars 5th European Conference on Travel MedicineVenedig, Italien, http://www.ectm5.org/24 mars World TB Day25-28 mars International Liver CongressShanghai, Kina,http://www.livercongress.org/en/home.asp27-29 mars International Conference on Opportunistic Pathogens inAIDSNew Dehli, Indien, http://www.icopa-india.org/27-31 mars Travel & Tropical Medicine Course (HCTTM)Havanna, Kuba. http://www.TravelClinicMaastricht.nl/29-31 mars 4th European HIV Drug Resistance WorkshopMonte Carlo, Monacohttp://www.virology-education.com/1-4 april 16th ECCMIDNice, Frankrike, http://www.akm.ch/eccmid2006/26-27 april Baxter Reveals the News Within GammaglobulinTreatmenthttp://www.symposium2006.sesymposium2006@baxter.se26-30 april EASL 2006 – The 41st Annual MeetingWien, Österrike, http://www.easl.ch/cong_annu.htm27-30 april Infektionsläkarföreningens fortbildningsmötePärnu, Estland, http://www.infektion.net/filer/fortbildning_silf_vt_2006.pdf3-5 maj Current Research in Bird-Borne ZoonosesBrofästet, Kalmar, http://www.mikrobiologi.net/homepage/event.php?id=410-12 maj The Scandinavian Transplantation Society XXIII CongressGöteborg, http://sts2006.inspiro.se/, info@sts2006.com12-13 maj Tropikmedicin ur ett resemedicinskt perspektivSteningevik, Märsta, http://www.ipuls.se/ipulskurs.asp?CourseID=1918, monica.b.nilsson@gsk.com17-19 maj Infektionsläkarföreningens VårmöteSundsvall17-19 maj Mikrobiologiskt VårmöteJönköpinghttp://www.mikrobiologi.net/homepage/event.php?id=2321-25 maj ASM 106th General MeetingOrlando, USA, http://www.asm.org/Meetings/7 juni 3rd NSMM Scientific Meeting (Nordic Society forMedical Mycology)Oslo, http://www.nsmm.nu/nsmmcalendar.html7-10 juni 1st Northern European Travel Medicine ConferenceEdinburgh, Storbritannien, http://www.nectm.com/8-11 juni Hepatitis – Viral and Immune DynamicsViaregio, Italien, http://www.themacraegroup.com/15-18 juni 12th International Congress for Infectious Diseases(ICID)Lissabon, Portugal, http://www.isid.org/21-23 juni 14th ISHEID (International Symposium on HIV &Emerging Infectious Diseases)Toulon, Frankrike, http://www.isheid.com/25-29 juni The 16th Congress of the International Society forHuman and Animal MycologyParis, Frankrikehttp://imedex.com/announcements/isham06.html6-11 aug 11th International Congress of ParasitologyGlasgow, Storbritannien, http://www.icopa-xi.org/13-18 aug XVI International AIDS ConferenceToronto, Kanada, http://www.aids2006.org/31 aug- Infektionsforum2 sept Marstrand, Pfizer6-8 sept International Conference on Surgical Infections 2006Stockholm, http://www.icsi2006.se/6-9 sept 16 European Congress of ImmunologyParis, Frankrike, http://www.eci-paris2006.com/7-8 sept 2nd Nordic Hepatitis MeetingMarienlyst, Helsingör, Danmark, Lisa Norit,Product Manager Hepatitis, Roche Danmark8-10 sept ZoonosforumÖland, Pfizer4-7 okt XIIth Meeting of the European Society forImmunodeficiencies (ESID)Budapest, Ungern, http://www.esid2006.com/12 okt Regionmöte Sydväst HIVGöteborg (SAS Radisson Hotel),torbjorn.stomberg@abbott.com26-29 okt 23rd Annual Meeting of the SSACUppsala1 dec World AIDS Dayhttp://www.worldaidsday.org/8-10 dec 1st International Congress on Exacerbations of AirwayDisease (ICEAD)San Juan, Puerto Rico, http://www.themacraegroup.com/I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 639

§Protokollfört vid styrelsemöte, Svenska InfektionsläkarföreningenEriksberg, Blekinge, 5–7 september 2005Närvarande: Åke Örtqvist, Per Follin, Göran Günther, Bengt Wittesjö, Erik Sandholm,Gunilla Ockborn, Gisela Otto.§ 1Ordförande Å. Ö. öppnade mötet.§ 2Till protokolljusterare jämte ordförandenvaldes P. F.§ 3Dagordningen fastställdes.§ 4Föregående protokoll från styrelsemötet den12 maj 2005 granskades och fastställdes. Därefterlades protokollet till handlingarna.§ 5 Rapport från facklige sekr. G.G.Bevarade remisser: Från Sveriges Läkarförbund:”Proposed WMA Statement onHIV/AIDS”. Remissen besvarad av Pehr-Olov Pehrson. Från Sveriges Läkarförbund:”Socialstyrelsens föreskrifter och allmännaråd om smittspårning (Dnr 33-6123/2005).Remissen besvarad av styrelsen genom ÅkeÖrtqvist.Inkomna remisser: Från Sveriges Läkarförbund:”En vägledning vid utfärdandeav intyg av utlåtanden från Sveriges Läkarförbund”.Styrelsen beslutade att besvararemissen.Ny RAF-praktikant, dvs. yngre infektionsläkarevars deltagande finansierad viaföreningen, ska utses för år 2006. Kandidaternomineras av klinikerna efter att fråganställts till chölarna via e-post.§ 6 Redaktörens ärenden E.S.Innehållet i Infektionsläkaren nr 3 (vol. 9)2005 presenterades av E.S och fastställdes.Därefter föredrogs och diskuterades planeringenför innehållet i nr 4 (vol. 9) 2005.Deadline är 10 oktober.§ 7 Rapport från vetenskaplige sekr. P.F.Inkomna remisser: Från Socialstyrelsen:”Att förebygga vårdrelaterade infektioner– Ett kunskapsunderlag (Dnr 2962/2004).Styrelsen beslutade att besvara remissen.Kopia på svaret sänds för kännedom tillSveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet,som också remitterat ärendetför utlåtande från föreningen.P.F. informerade om formerna för åretsriksstämma. Nytt är indelning i olika medicinskaämnesområden i nära samverkan medläkemedelsindustrin. Till året sektionsmötehar 22 förslag till föredrag/poster inkommit.Program och tidsschema diskuterades. Sexfria föredrag och 16 posterpresentationerges av sektionen.Nya ledamöter i stiftelsen Justus Strömsföreläsningsfond ska utses. Styrelsen beslutadeatt från föreningen utse Per Follin somordinarie och Gisela Otto som suppleant.Nya stadgar för Pfizer-stipendiet ärskrivna och sända till Pfizer AB för godkännande.§ 8 Rapport från skattmästaren B.W.B.W. redogjorde för delårsbokslutet. Föreningensekonomi är god.Göran Sterners resestipendiefond annonserasinte 2005, då intervallet för utdelningär två år.Som nya ordinarie medlemmar i föreningenantogs: Hans Hugo (Jönköping), ErikJohansson (Falun), Ivanka Jukic Kozina(Växjö), Tobias Nilsson (Karlskrona).Katarina Niward (Linköping) antas/konverteras från associerad till ordinariemedlem.§ 9 Rapport från fortbildningsansv. G.Oo.Fortbildningsprogrammet för återståendedelen av 2005 och inledningen av 2006presenterades av G.O. Universitetsklinikernasefterutbildning för Infektionsläkare gesi Örebro 26–27 oktober.Infektionsläkarföreningens Fortbildningsmöte27–30 april förläggs till Pärnu, Estland.Avgiften för klinikerna diskuteradesoch bordlades till nästa styrelsemöte.§ 10 Frågor angående yngre läkare ochSPUK G.On.Ungt Forum hålls 29 november på Smittskyddsenheten,Norrbacka, Stockholm medtema influensa. Björn Olsen och Åke Örtqvistansvarar för mötets program. SvenskaLäkaresällskapets utbildningsdelegation harkallat till möte 28 september angående revideringav ST-utbildningen. SPUK kommeratt representera föreningen vid mötet.Styrelsen vill framhålla vikten av attarrangörerna/klinikerna anmäler egna friaSK-kurser till IPULS som kandidater förstatlig finansiering. I syfte att erhålla statussom så kallad ”äkta” SK-kurs.§ 11 ProgramgrupperProgramgruppen ”Endokardit” planerar enny revision, vilket styrelsen beslutade att godkänna.Ett upptaktsmöte planeras för densenast initierade programgruppen ”Sepsis”.Sedan styrelsens senaste sammankomst harföljande tillkommit i sepsis-gruppen: JonasCronqvist, Per Follin, Gisela Otto, Jan Sjölin,Jesper Svefors och Tomas Vikerfors.§ 12 Styrelsens arbetsformerFöreningens årsmöte hålls onsdag 30 novemberkl. 18.30 på Stockholmsmässan iÄlvsjö. Styrelsens mötestider 2006: Tisdag17 januari och tisdag 22 mars. Vid vårmöteti Sundsvall 16–19 maj. Styrelseinternat 4–6september. Vid chölmötet 18–20 oktober.§ 13 Övriga frågora. Föreningens medicinska kvalitetsrevisorermöttes i Stockholm 1 september. Måletmed mötet var att diskutera hur klinikernaska motiveras att genomgå revision. Förnärvarande återstår nio kliniker att revidera.Finansieringen angavs som ett problem förklinikerna. En lösning kan vara periodiseradedelbetalningar på 25 000 kr per år i fem årför att under den perioden få en fullständigrevision utförd. Formulär för egen revisionutsänds dessutom årligen under denna tid.Förslaget föreläggs chöl-mötet.b. Anna Norrby-Teglund önskar stöd frånföreningen inför ansökan om inrättande avett kvalitetsregister för allvarliga streptokockgrupp A infektioner och andra allvarligahud- och mjukdelsinfektioner med ekonomisktbidrag från Socialstyrelsen. Registretavser förutom den nationella delen ocksåomfatta samarbete med Norge och Danmarki forskningssyfte. För att Svenska infektionsläkarföreningenska ställa sig bakomett register ska detta vara nationellt ochdata formellt ägas av föreningen, vilket t.ex.ska anges vid publicering av resultat frånregistret. Ett rent forskningsprojekt kanI N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 641

inte stödjas. Kompletterande informationinhämtas från frågeställaren innan beslutfattas av styrelsen. Beslutet måste föregås avnoggrann förankring hos landets kliniker.c. Inbjudan till Föreningens Framtidsseminarium19 oktober i Stockholm harsänts ut till chölarna för bred spridningbland medlemmarna. Programmet för mötetdiskuterades.d. Svar på styrelsens brev till IPULS angåendegranskningsobligatorium av kurser ochsamband kostnad nytta för den enskildaföreningen som har att på bästa sätt förvaltamedlemmarnas avgifter har kommitfrån Ellen Hyttsten (ordf.) och MagnusSederholm (vd). Innebörden av svaret äratt föreningen bör anpassa sig till intentionernai institutet. Svar på de mer specifikafrågor enligt ovan, som ställts i brevet, saknasväsentligen. Föreningen har som uppföljningerbjudits att lämna synpunkter vid IPULSstyrelsemöte 3 november. Föreningen accepterarinbjudan.e. Programmet för Chöl-mötet 20–21oktober diskuterades. Mötets grupparbetekommer att behandla följande frågor: Framtidenför Infektionsspecialiteten. Är detviktigt att klinikchefen är infektionsläkareoch om vi anser det hur ska vi då stimulerainfektionsläkare att bli verksamhetschefer?Hur hanterar vi delat ledningsansvar t.ex.vid chefsmöten? Hur hanterar infektionsklinikernakostnadsfrihet för patienternaenlig smittskyddslagen? Hur har internutbildningenoch fortbildningen hanteratsefter nya regelverkets införande?§ 14Ordförande Å.Ö. avslutade mötet.Göran Günther, facklig sekreterareÅke Örtqvist, ordförandePer Follin, protokolljusterare§Protokollfört vid styrelsemöte, Svenska InfektionsläkarföreningenJohannesbergs slott, Gottröra, 20 oktober 2005Närvarande: Åke Örtqvist, Britt-Marie Eriksson, Per Follin, Göran Günther, Bengt Wittesjö, Erik Sandholm,Gunilla Ockborn, Gisela Otto.§ 1Ordförande Å. Ö. öppnade mötet.§ 2Till protokolljusterare jämte ordförandenvaldes G. On.§ 3Dagordningen fastställdes.§ 4Föregående protokoll från styrelsemötetden 5–7 september 2005 granskades ochfastställdes. Därefter lades protokollet tillhandlingarna.§ 5 Rapport från facklige sekr. G.G.Dagordningen för föreningens årsmöte 1december föredrogs av G. G. Göran Sternersresestipendiefond kommer att redovisasvid årsmötet. Frågan om byte från bruteträkenskapsår till kalenderår diskuterades.En sådan förändring påverkar årsmötetsförläggning. Styrelsen beslutade att bordläggafrågan för att ånyo ta upp den i tillträdandestyrelse.För att stimulera klinikerna att genomgåMedicinsk kvalitetsrevision kommer ett nyttsystem att införas. Kostnaden, som hittillstagits ut som en engångssumma av denreviderade kliniken, periodiseras över fem år.De kliniker som ej reviderats betalar en lägresumma årligen, som sammantaget täckerden administrativa kostanden. Avgiften blirdensamma då arbetsinsatsen för revisorernaär jämförbar oavsett klinikstorlek.Styrelsen beslutade att utse AndersJohansson, Umeå, till ny RAF-praktikant2006. Deltagandet vid RAF-sammanträdenfinansieras av föreningen.Besvarade remisser: Från Sveriges Läkarförbund:”En vägledning vid utfärdande avintyg av utlåtanden från Sveriges Läkarförbund”.Besvarad av styrelsen genom GunillaOckborn. Från Socialstyrelsen: ”Förslagtill nya föreskrifter och allmänna råd omanmälningsskyldighet enligt Lex Maria.”(Dnr 40-5878/2005). Besvarad av styrelsengenom Göran Günther och Britt-MarieEriksson.§ 6 Rapport från vetenskaplige sekreterarenP.F.Efter komplettering från Anna Norrby-Teglundbeslutade styrelsen att stödja ansökanom inrättande av ett kvalitetsregister försvåra mjukvävnadsinfektioner/nekrotiserandefasceit.P.F. Rapporterade från Svenska Läkaresällskapetsfullmäktige. Årets Riksstämmoprogramär fastställt. Presentationernasom ges under Riksstämman kommer eftergodkännande av föreläsarna att läggas ut påföreningens hemsida. Föreslaget tema förRiksstämman 2006 är ”Rörelseorganenssjukdomar och medicinsk forskning”.Föreningen har noterat att på den internationellaAIDS-dagen 1 december ges ettföretagsinitierat symposium kring HIV/AIDS-frågor utan diskussion eller förankringmed Infektionsläkarföreningen. Föreningentvivlar inte på det goda syftet, men i en tiddå samarbetet mellan läkare och industriär under lupp kan tillvägagångssättet ifrågasättas,då det inte klart framgår att det ärett företagssymposium och att symposietdessutom saknar förankring hos specialitetsföreningen.Ett brev med denna innebördtillställes VD och ordförande för SvenskaLäkaresällskapet.Sista dag för ansökan till Pfizer-stipendietär 10 mars 2006 och stipendiesumman75 000 kr.Abbot-stipendierna handläggs av företagetsegen kommitté bestående av regionalaämnesexperter. Annonseras i TidningenInfektionsläkaren.Besvarade remisser: Från Svenska Läkaresällskapet:”Socialstyrelsens föreskrifter ochallmänna råd om smittspårning” (SLS Dnr2005/0064). Remissen besvarad av styrelsengenom Åke Örtqvist. Från Socialstyrelsen:”Att förebygga vårdrelaterade infektioner– Ett kunskapsunderlag.” (Dnr 2962/2004).Besvarad av styrelsen genom Åke Örtqvist.Kopia på svaret sänds för kännedom tillSveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet,som också remitterat ärendetför utlåtande från föreningen. Från Svenska42 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6

Läkaresällskapet: ”Socialstyrelsens föreskrifter(SOSFS 2005:00, Dnr 50-10450/04)om utfärdandet av intyg inom hälso- ochsjukvården.” Besvarad av styrelsen genomPer Follin.§ 7 Rapport från skattmästaren B.W.B.W. redogjorde för delårsbokslutet ochför kommande års budget. Efter en samladbedömning av föreningens ekonomioch likviditet kommer årsmötet att föreslåsoförändrad medlemsavgift.Som nya ordinarie medlemmar i föreningenantogs:Maria Amér (Visby) och Per Åkesson(Lund).Som ny associerad medlem i föreningenantogs:Johanna Sjövall (Linköping).§ 8 Redaktörens ärenden E.S.Innehållet i Infektionsläkaren nr 4 (vol. 9)2005 presenterades av E.S. Därefter föredrogsoch diskuterades planeringen förinnehållet i nr 1 (vol. 10) 2006.§ 9 Rapport från fortbildningsansv. G. Oo.Fortbildningen vid universitetsklinik förInfektionsläkare i Örebro 26–27 oktoberställdes tyvärr in på grund av för få anmälda.Denna form av fortbildning vid universitetsklinikhar även tidigare år haft svårighetatt attrahera medlemmarna varför dennafortbildning tillsvidare upphör.Infektionsläkarföreningens fortbildningsmöte27–30 april i Pärnu, Estland diskuterades.Styrelsen beslutade fastställa avgiftentill 6 100 kr per deltagare.Norsk Forening for infeksjonsmedisin(NFIM) har visat intresse för föreningensfortbildningsprogram och önskar utbyte averfarenhet och idéer. Kontakt kommer attetableras via styrelsen.§ 10 Frågor angående yngre läkare ochSPUK G.On.SPUK behöver nya ST-läkare till gruppenoch rekrytering pågår. Ett nytt fallseminarium6–7 februari 2006 förbereds.En ny utbildningsplan för ST förberedspå uppdrag av Socialstyrelsen. En ny modellkommer sannolikt att föreslås. Till grundför förslaget ligger den tidigare gjorda specialitetsutredningen.Sidoutbildningensutformning ifrågasätts bl.a. Underlaget föröversynen finns att tillgå på Svenska Läkaresällskapetshemsida.§ 11 ProgramgrupperDen senast inrättade programgruppenSepsis kommer att preliminärrapporterasin verksamhet vid vårmötet i Sundsvall.Framtidsgruppen kommer även att avgesynpunkter vid samma möte.§ 12 Styrelsens arbetsformerStyrelsens planerade sammanträde onsdag22 mars har flyttats till måndag 20 mars2006.§ 13Ordförande Å. Ö. avslutade mötet.Göran Günther, facklig sekreterareÅke Örtqvist, ordförandeGunilla Ockborn, protokolljusterareStyrelsen 2006Stående från höger: Britt-Marie Eriksson, Bengt Wittesjö, Karin Lindahl, Göran Günther.Sittande från höger: Gunilla Ockborn, Per Follin, Åsa Hallgårde, Erik Sandholm.I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 643

I backspegelnVad har vi lärt oss av året som gått?Att allt är sig likt i stort som i smått?Att somligt gick bra och somligt på tok,och att det är lätt att va efterklok?Att Uppsala visat med full evidenshur barnamord sker inom rikets gräns?Att eländet kring oss inte, som tur är,kan skyllas på oss men beror på ”strukturer”.Att media saknar all anständighetoch anför som ursäkt vår tryckfrihet?Att göra en pudel vid minsta ”blamage”är bättre än visa civilkurage?Att börserna gör oss helt tokia –hur kunde jag sälja ut Nokia!Att mest populär – inte blott hos pervers tant,nej hos alla kvinnor – är Mikael Persbrant?Att dagens debatt ju numera är sånatt näst intill allting kan skyllas på Persson?Att hetaste drogen mot ångest är nu –tro’t eller ej – tamejfan Tamiflu?Att snabbaste sättet att få diagnosidag är att söka på Googles, förstås?Att vill man i forskning bli bättre än trea,så kan man förvisso få tips från Korea?Att kanske till slut har vi inget förståttoch ingenting lärt av året som gått?Jo, nåt fanns där säkert som har relevans.Men vad ser vi bättre, lite till mans,när vi fått tvåtusenfem på distans.JOhan Lindberg44 I N F E K T I O N S L Ä K A R E N 1 • 0 6