Se sammanfattning - Norrskog

Lagring av barkat eller obarkattimmer vid sågverkHar svensk sågverksindustri felhanteringssystem för grantimmer?(Foto: Mats Nylinder)Sammanfattning av ett projekt finansierat av Skogsägarna Norrskogs Forskningsstiftelse.Projektet har utförts av institutionen för skogens produkter och marknaderpå SLU i Uppsala och fältarbetet är utfört på NWP Östavall.Av: Maria Jonsson

Har svenska sågar fel hanteringssystem?Barkningen av timmer sker idag på de flesta svenska sågverk efter lagringen påtimmerplanen i samband med sågintaget. Barkning av timmer redan innan lagringenförekommer dock på ett fåtal sågverk i Sverige. Kan det vara så att en majoritet avsågverken valt ”fel” hanteringssystem? Projektet som här sammanfattas försökeridentifiera de viktigaste aspekterna vid valet mellan lagring av obarkat och barkattimmer. I projektet har ingått en litteraturstudie över tillgängligt material, enenkätstudie samt ett lagringsförsök i fält. I enkätundersökningen gjordesvarspersoner på ett antal sågverk uppskattningar av tänkta kostnadsförändringarsom en övergång till lagring av barkat timmer skulle medföra. Fältstudiengenomfördes vid NWP Östavall i Medelpad där små försöksvältor av grantimmerlagrades med och utan bark samt med och utan bevattning under 12 sommarveckor.Vid lagringsförsöket i fält studerades blånadsangrepp, fukthalt och kvalitet pålakvattnet från bevattnad lagring.Många olika områden av betydelse(Foto: Hans Fryk)Följande områden identifierades i studien som betydelsefulla för valet mellanhanteringssystem med lagring av barkat respektive obarkat timmer:• Klassläggning av timmer efter diameter och form• Klassning efter inre virkesegenskaper• Barkning som ”flaskhals”• Bark• Flis• Sand och smuts• Truckhantering, hanteringsskador och uppläggning i vältor• Sprickor• Blånadsskador• Bevattning• Miljöaspekter

Både fördelar och nackdelarDet finns både fördelar och nackdelar med lagring av barkat timmer. Det områdesom verkar ha störst betydelse för valet mellan lagring av barkat eller obarkattimmer är klassläggningen efter diameter och form. Utan barken kanklassläggningen ske exaktare vilket ger ett bättre råvaruutnyttjande. De flesta avsvarspersonerna i enkätstudien bedömde att klassläggning av barkat timmer skullemedföra kostnadssänkningar jämfört med klassläggning av obarkat timmer.Kostnadsminskningen bedömdes ligga i intervallet 6‐50 kr/m3sv. Att flyttabarkningen och dess ”flaskhalseffekt” från sågintaget till mätstationen samt en bättrebarkkvalitet var också områden som många av svarspersonerna bedömde skulle geminskade kostnader. De ökade kostnaderna vid lagring av barkat timmer bedömdesvara mindre än kostnadsminskningarna och var främst kopplade till sand och smutspå stockarna samt hantering, hanteringsskador och uppläggning av vältor avbarkade stockar.Små angrepp av blånadResultaten från fältstudien visade att skillnaden i uttorkning mellan torrlagrade ochbevattnade stockar var betydligt större än mellan barkade och obarkade stockar,även om de barkade stockarna torkade ut något mer. Någon blånad i djupet påveden (till skillnad från enbart på mantelytan) förkom inte över huvud taget underde första sex veckornas lagring, oavsett lagringsregim. Efter 12 veckors lagringkunde vissa blånadsangrepp inne i veden konstateras. Antalet angripna provtrissorvar störst bland barkade stockar som först torrlagrats i sex veckor och sedanbevattnats i sex veckor. Observationer vid fältförsöket tyder på att sprickbildning,vilket inte studerades närmare i lagringsförsöket, kan vara av större betydelse änblånadsangrepp. Analyserna av lakvatten från bevattningen av barkat respektiveobarkat timmer var svårtolkade. pH var lägre i lakvattnet från de obarkadestockarna. Koncentrationerna av organiskt kol (TOC) och fosfor uppvisade störrevariation än vad pH‐värdet gjorde i de båda lakvattnen. Det förväntade resultatet varatt lakvattnet från de barkade stockarna skulle vara betydligt renare än lakvattnetfrån de obarkade stockarna, detta kunde dock inte styrkas genom resultaten frånfältstudien.Ett intressant alternativLagring av barkat timmer verkar utifrån resultaten i den här studien vara ettintressant alternativ för timmerhantering med möjliga kostnadsminskningar försågverken som följd. Området är dock i dagsläget dåligt belyst och ytterligare studierbehövs bland annat i form av fullskaliga lagringsförsök, även med andra träslag ängran. Specifika områden som också behöver utvärderas ytterligare är bland annatklassläggning, sprickbildning, hantering samt lakvattenkvalitet vid lagring avbarkade stockar.

För ytterligare information:Maria JonssonInstitutionen för skogens produkter och marknader, SLUBox 7060750 07 UppsalaE‐post: Maria.Jonsson@spm.slu.seTel: 018‐67 24 98Rapporten som i helhet beskriver projektet:Jonsson, M. 2006. Lagring av barkat timmer. Rapport, 27. Institutionen för skogensprodukter och marknader, SLU, Uppsala.Rapporten kostar 190 kr och kan beställas från:Institutionen för skogens produkter och marknader, SLUBox 7060750 07 UppsalaE‐post: Cecilia.Astrand@spm.slu.seTel: 018‐67 24 85