Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 - Visita

Lönsamhet i hotell- ochrestaurangbranschen1997-2006Branschekonomi och skatterBjörn ArnekJanuari 2008

SammanfattningSyftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektiverestaurangbranschen. Utveckling i termer av ökad omsättning och ökad sysselsättning harbeskrivits utförligt och kontinuerligt av SHR i olika sammanhang under åren. Branschenslönsamhet har dock beskrivits mer fragmentariskt och ofta endast avsett en del av branschenunder enstaka år.I denna rapport jämförs lönsamheten över tiden, mellan hotellbranschen ochrestaurangbranschen och mellan företag av olika storlek inom branscherna. I jämförelsenanvänds de tre lönsamhetsmåtten; nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastningpå eget kapital.Rapportens övergripande slutsatser är följande. Lönsamheten är högre i hotellbranschen än irestaurangbranschen oavsett vilket lönsamhetsmått som används. Skillnaden är dock mindrenär avkastning på kapital jämförs än när nettomarginalen jämförs. Orsaken till detta är attkapitalet är betydligt större i förhållande till omsättningen i hotellbranschen jämfört med irestaurangbranschen. Det finns ett samband mellan nivån på lönsamheten och konjunkturen ibranscherna, dvs. när omsättningstillväxten är hög i branscherna är nivån på lönsamhetenrelativt hög. Sambandet är svagare i restaurangbranschen.Lönsamheten är generellt högre bland större företag än mindre i såväl hotell- somrestaurangbranschen. Hotellbranschen är i de flesta fall, oavsett storleksklass ochlönsamhetsmått, lönsammare än restaurangbranschen. Skillnaderna är störst när man studerarnettomarginalen och mindre när man studerar avkastning på kapital.1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING1. INLEDNING...................................................................................................................................................... 31.1 STATISTISKA MÅTT........................................................................................................................................ 31.2 STATISTIKEN ................................................................................................................................................. 31.2.1 Svagheter i statistiken........................................................................................................................... 41.3 DISPOSITION.................................................................................................................................................. 42. LÖNSAMHETSBEGREPPEN.......................................................................................................................... 52.1 NETTOMARGINALEN...................................................................................................................................... 52.2 AVKASTNING PÅ TOTAL KAPITAL .................................................................................................................. 52.3 AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL .................................................................................................................... 63. HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHENS UTVECKLING OCH STRUKTUR.................................. 73.1 UTVECKLING................................................................................................................................................. 73.2 STRUKTUR..................................................................................................................................................... 84. RESULTAT ........................................................................................................................................................ 94.1 LÖNSAMHETEN ÖVER TIDEN.......................................................................................................................... 94.1.1 Nettomarginal....................................................................................................................................... 94.1.2. Avkastning på totalt kapital ................................................................................................................104.1.3 Avkastning på eget kapital...................................................................................................................114.2 JÄMFÖRELSE AV FÖRETAG UTIFRÅN STORLEK ..............................................................................................124.2.1 Nettomarginal......................................................................................................................................124.2.2. Avkastning på totalt kapital ................................................................................................................124.2.3 Avkastning på eget kapital...................................................................................................................135. SLUTSATSER...................................................................................................................................................152

1. InledningDen svenska hotell- och restaurangnäringen har efter att ha drabbats mycket hårt under dendjupa krisen i den svenska ekonomin under början på 90-talet utvecklats starkt under densenaste 15-årsperioden. Denna utveckling i termer av ökad omsättning och ökadsysselsättning har beskrivits utförligt och kontinuerligt av SHR i olika sammanhang underåren. Ett ämne av mycket stort intresse i bevakningen av branschen som dock inte blivitbeskrivet i någon större omfattning är branschens lönsamhet. Det har skett mer fragmentarisktoch ofta endast avsett en del av branschen under enstaka år. Branschens lönsamhet kan sägasvisa hur välmående branschen är. Mot den här bakgrunden har vi ansett det angeläget attbeskriva hotell- och restaurangbranschens lönsamhet utifrån olika perspektiv.Syftet med följande rapport är därför att över perioden 1997-2006 utifrån relevanta mått• kartlägga den företagsekonomiska lönsamheten i hotell- respektive restaurangbranschen• jämföra den företagsekonomiska lönsamheten mellan hotell- och restaurangbranschen• jämföra den företagsekonomiska lönsamheten mellan företag av olika storlek i hotellrespektiverestaurangbranschen.Tre lönsamhetsmått används i följande kartläggning; nettomarginal, avkastning på totaltkapital och avkastning på eget kapital. Lönsamhetsmåtten och hur de hänger ihop beskrivsövergripande i nästa avsnitt.1.1 Statistiska måttI den följande framställningen redovisas genomgående det statistiska måttet median.Definitionen av medianen är att 50 procent av företagen som ingår i en redovisad grupp harett högre värde än det redovisade medianvärdet och 50 procent har ett lägre värde.Skälet till att vi har valt att använda oss av medianvärdet framför medelvärdet beror dels påatt det statistiska underlaget är mer omfattande avseende medianvärden, dels att valet avmedelvärde i vissa fall ger en skev bild. Detta till följd av att enstaka observationer,framförallt i de större företagsstorlekarna, i vissa fall får extrema genomslag på medelvärdet.För att göra framställningen så lättillgänglig som möjligt redovisas ingen spridning runtmedianvärdena.1.2 StatistikenUppgifterna kommer från SCB:s Branschnyckeltal kompletterat med uppgifter från SCB:sföretagsstatistik. Med hotell- respektive restaurangbranschen avses företag registrerade påföljande SNI 1 -koder:• 55.1 Hotell• 55.3 Restauranger1 Svensk Näringsgrensindelning3

Vid beräkning av branschnyckeltalen undantas holdningbolag (moderbolag i koncerner m.fl.).Dessutom omfattar materialet endast uppgifter från företag som drivs i formen aktiebolag.Dessa begränsningar innebär att följande kartläggning avser företag som tillsammans står för71 procent av samtliga restaurangföretags omsättning respektive 93 procent av samtligahotellföretags omsättning.1.2.1 Svagheter i statistikenDet finns svagheter med materialet som är värda att uppmärksamma.Klassificeringen enligt SNI-koder ger inte en helt korrekt bild av hotell- respektiverestaurangbranschen. Det beror på att SNI-koden avser den del av en verksamhet somomsättningsmässigt är störst. Det betyder att delar av vissa företags omsättning inte kanhänföras till hotell- eller restaurangverksamhet. Ett annat problem är att företag kan varaklassificerade på fel SNI-kod, dvs. ett företag kan exempelvis vara klassificerat som etthotellföretag men bedriver i själva verket en annan typ av verksamhet.Jämförelse mellan företag av olika storlek försvåras av förekomsten av kedjor och hur dessaär organiserade. I vissa kedjeföretag är varje enskild anläggning ett dotterbolag i en koncern, iandra är samtliga anläggningar del av samma bolag. Vissa kedjor har anläggningar sombedrivs av franchisetagare. Sammantaget gör detta att uppdelning av företag i olika storlekarkan bli något missvisande.En ytterligare svårighet förknippad med att mäta lönsamheten i restaurangbranschen är att detdär finns en relativt omfattande svartekonomi. Det innebär att en del av de faktiska intäkternaoch kostnaderna för vissa företag inte syns i den officiella statistiken.1.3 DispositionRapportens disposition är följande. I avsnitt två görs en genomgång av resultatbegreppen somanvänds. I avsnitt tre beskrivs kort hotell- och restaurangbranschens utveckling underperioden och branschernas struktur. I avsnitt fyra redovisas resultat och i avsnitt femslutsatser.4

2. LönsamhetsbegreppenUr ett företagsekonomiskt perspektiv är lönsamheten central. Enkelt uttryckt innebärföretagsekonomisk lönsamhet att det finns en efterfrågan på ett företags produkter ellertjänster och att kunderna är beredda att betala ett högre pris för dessa produkter och tjänster änvad de kostar att producera.När man studerar ett företags lönsamhet är det vanligt att man dels studerar företagets resultati förhållande till omsättning, dels avkastningen på företagets kapital. De två olika måtten pålönsamheten kan ha olika relevans beroende på vilken typ av företag man studerar.Övergripande kan resultat i förhållande till omsättning sägas vara ett mer relevant mått pålönsamheten i verksamheter där företaget drivs med relativt litet kapital i förhållande tillomsättning (exempelvis tjänsteföretag där ”kapitalet” finns i personalen).2.1 NettomarginalenNettomarginalen är ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets resultaträkning.Definition: Justerat resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningenDet justerade resultatet efter finansiella poster är ett lämpligt resultatbegrepp att använda dådet är opåverkat av sådana intäkter och kostnader som ligger helt utanför den vanligaverksamheten (extraordinära poster), bokslutstaktiska överväganden (bokslutsdispositioner)och bolagsskatt.2.2 Avkastning på total kapitalAvkastning på totalt kapital är ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagetsbalansräkning.Definition: Resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av det totalakapitaletAvkastningen på totalt kapital visar produktionens effektivitet. Måttet tar ingen hänsyn till hurkapitalet är finansierat (lån eller eget kapital). Av betydelse, åtminstone på lång sikt, är attavkastningen på totalt kapital överstiger den ränta företaget betalar på lånat kapital,skuldräntan 2 . Att skaffa kapital till högre kostnad än vad kapitalet ger i avkastning är ingengod idé, framförallt inte för företag med en hög skuldsättningsgrad.Avkastningen på totalt kapital kan studeras med utgångspunkt från den s.k. Du Pont-formeln.Avkastning på totalt kapital = Vinstprocent x Kapitalets omsättningshastighetGenom att multiplicera företagets resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter iprocent av omsättningen (vinstprocenten) med kapitalets omsättningshastighet (omsättningendividerat med totalt kapital) får man avkastning på totalt kapital. Du Pont-formeln visar att2 Skuldräntan visar företagets genomsnittliga räntebelastning på de totala skulderna.5

företag med låg omsättningshastighet på kapitalet behöver en hög vinstprocent för att få enbra avkastning på det totala kapitalet.2.3 Avkastning på eget kapitalAvkastning på eget kapital är ytterligare ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagetsbalansräkning.Definition: Resultat efter finansiella poster i procent av det justerade egna kapitalet 3Avkastningen på eget kapital visar den avkastning som ägaren fått på sitt satsade kapital. Detär två faktorer som är av betydelse. Den första är om avkastningen på totalt kapital är högreeller lägre än den skuldränta som företaget betalar på sina totala skulder. Den andra ärrelationen mellan skulder och eget kapital. Om avkastningen på totalt kapital är högre änskuldräntan ges en hävstång på avkastningen på det egna kapitalet som ökar medskuldsättningsgraden. Det illustreras av följande formel, den s.k. hävstångsformeln.R E = R T + (R T – R S ) X S/EAvkastning påAvkastning påRiskbuffert 4Skuldsättningsgradeget kapitaltotalt kapitalAv detta kan man dock inte dra slutsatsen att det är bra att ha hög skuldsättningsgrad. En högskuldsättningsgrad innebär att företaget är känsligt för sämre tider. Är det egna kapitalet litetsamtidigt som avkastningen på totalt kapital är lägre än skuldräntan finns risken att företagetmåste använda det egna kapitalet för att betala mellanskillnaden.3 (0,72*obeskattade reserver)+(summa eget kapital).4 Riskbufferten är skillnaden i avkastning på totalt kapital och skuldräntan.6

3. Hotell- och restaurangbranschens utveckling och strukturI följande avsnitt beskrivs i den första delen hotellbranschens respektive restaurangbranschensomsättningsutveckling under perioden 1998-2006. I den andra delen beskrivs strukturen påföretagen i hotellbranschen respektive restaurangbranschen utifrån omsättning, antal företagoch antal anställda i företag av olika storleksklass år 2006.3.1 UtvecklingDen djupa ekonomiska kris som drabbade den svenska ekonomin under början på 90-taletslog hårt mot hotell- och restaurangbranschen. Omsättningen och antalet anställda i branschensjönk kraftigt och konkurserna låg på en hög nivå under flera år. När sedan tillväxten i densvenska ekonomin tog fart under andra halvan av 90-talet skedde en snabb återhämtning i densvenska hotell- och restaurangbranschen.Diagram 1 nedan visar omsättningsstillväxten, i löpande priser, i hotell- respektiverestaurangbranschen perioden 1998-2006. Som diagrammet visar var tillväxten mycket starkunder de sista åren av förra millenniet. Omsättningen i hotellbranschen växte med igenomsnitt 8,3 procent perioden 1998-2001. Motsvarande ökning i restaurangbranschen var6,9 procent. Därefter gick den svenska ekonomin in i en ganska utdragen period med relativtsvag tillväxt. Det fick effekt på framförallt utvecklingen i hotellbranschen där omsättningenknappt växte under perioden 2002-2004. Omsättningstillväxten under samma period irestaurangbranschen låg i genomsnitt på 3,3 procent. Under 2005 och framförallt 2006 togtillväxten fart igen i både hotell- och restaurangbranschen. Uppgången har fortsatt även under2007.Diagram 1 Omsättningsutveckling i hotell- respektive restaurangbranschen (aktiebolag) perioden 1998-2006,löpande priser procentProcentHotellRestaurang1413,1121010,010,710,087,57,8645,0 4,85,14,43,54,35,5 5,522,11,20-2-0,1 -0,31998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Källa: SCB bearbetning SHR7

3.2 StrukturTabell 1 visar strukturen i hotell- och restaurangbranschen med avseende på omsättning, antalföretag och antal anställda utifrån olika storleksklasser på företag år 2006. Tabellen visartydligt att restaurangbranschen är mer av en småföretagarbransch än hotellbranschen. Irestaurangbranschen står företag med färre än 20 anställda för 63 procent av den totalaomsättningen och 65 procent av det totala antalet anställda. Motsvarande för hotellbranschenär 28 procent av omsättningen och 30 procent av antalet anställda.I tabellen redovisas inte omsättning och antalet företag för de hotell- och restaurangföretagsom saknar anställda. Orsaken är att de står för en så liten andel av den totala omsättningen,1,2 procent i hotellbranschen och 1,0 procent i restaurangbranschen. Dock finns det relativtmånga företag registrerade som saknar anställda, 18,7 procent av hotellen och 13,4 procent avrestaurangerna.Genomgående är omsättningen per anställd högre ju större företag det handlar om i såvälhotell- som restaurangbranschen. Omsättningen per anställd är runt 20 procent högre på hotellän på restaurang oberoende av storlek.Arbetskraftskostnadernas andel av omsättningen är generellt något högre irestaurangbranschen jämfört med hotellbranschen. Andelen är klart lägst, i såväl hotell somrestaurangbranschen, i den minsta storleksklassen på företag (1-4 anställda). En möjligförklaring till detta är att ägaren normalt arbetar i företaget och tar en större del av sinersättning ur vinsten och inte som lön.Tabell 1 Hotell- respektive restaurangbranschens struktur 5 (aktiebolag) 2006Omsättning fördelat på företag av olika storlek, andel av totalt av total omsättning (%)Storlek (antal anställda) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-Hotell 5,0 8,5 13,7 27,4 12,4 31,8Restaurang 18,0 24,7 18,9 17,6 5,3 14,4Antal företag fördelat på olika storleksklasser, andel av totalt antal företag (%)Storlek (antal anställda) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-Hotell 33,9 17,6 14,5 11,7 2,4 1,1Restaurang 48,6 24,8 8,9 3,7 0,5 0,2Anställda fördelat på företag av olika storlek, andel av totalt antal anställda (%)Storlek (antal anställda) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-Hotell 5,9 9,2 14,9 27,4 12,3 30,4Restaurang 19,8 26,4 19,1 16,9 5,0 12,9Genomsnittlig omsättning per anställda fördelat på företag av olika storlek (kronor)Storlek (antal anställda) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-Hotell 870 633 945 908 945 874 1 022 738 1 034 978 1 070 321Restaurang 740 495 762 025 802 809 848 500 875 612 910 271Genomsnittlig arbetskraftskostnad som andel av omsättning på företag av olika storlek (%)Storlek (antal anställda) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-Hotell 26,8 31,4 34,3 33,3 32,4 32,3Restaurang 27,6 32,2 34,1 33,6 34,1 35,45 Företag som saknar anställda redovisas inte. Det gör att andelarna inte summerar till 100.8

4. ResultatBeskrivningen av branschens lönsamhet delas upp på två avsnitt. I det första avsnittet jämförslönsamheten mellan hotellbranschen och restaurangbranschen år för år perioden 1997-2006. Iavsnitt två jämförs genomsnittlig lönsamhet mellan företag av olika storlek i hotell- ochrestaurangbranschen under period 1997-2006. I båda avsnitten studeras lönsamheten utifrånde tre lönsamhetsmåtten: nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastning på egetkapital.4.1 Lönsamheten över tidenVi går igenom lönsamheten för hotell- och restaurangbranschen utifrån ett lönsamhetsmått itaget.4.1.1 NettomarginalI diagram 2 visas nettomarginalen (medianen) för hotell- respektive restaurangbranschenperioden 1997-2006. Två slutsatser kan dras utifrån diagrammet. Den första slutsatsen är attmed nettoresultatet som utgångspunkt är hotellbranschen lönsammare änrestaurangbranschen. Det gäller samtliga år under den undersökta perioden. Nivån pånettoresultatet var i genomsnitt nästan 3 gånger högre i hotellbranschen jämfört medrestaurangbranschen under perioden. Den andra slutsatsen som kan dras är att det finns ettvisst samband mellan lönsamheten uttryckt som nettomarginalen och konjunkturen uttrycktsom omsättningsutvecklingen i såväl hotell- som restaurangbranschen (jämför diagram 1).Sambandet är svagare i restaurangbranschen.Diagram 2 Nettomarginal för hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1997-2006 (median)ProcentHotellRestaurang3,02,72,52,02,22,01,92,41,51,00,50,01,61,31,10,90,80,80,70,70,70,60,50,40,30,20,11997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Källa: SCB bearbetning SHR9

4.1.2. Avkastning på totalt kapital 6Avkastningen på totalt kapital visar produktionens effektivitet. Måttet tar ingen hänsyn till hurkapitalet är finansierat (lån eller eget kapital). I diagram 3 visas avkastningen på totalt kapital(median) för hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1997-2006. De slutsatser somdrogs avseende nettomarginalen gäller även när man studerar avkastning på totalt kapital;hotellen är lönsammare än restaurangerna och det finns ett visst samband mellan avkastningpå totalt kapital och konjunkturen.Vad man kan notera dock är att skillnaden i lönsamhet mellan hotellbranschen ochrestaurangbranschen är mindre när man jämför avkastning på totalt kapital än när manjämförde nettomarginalen. Lönsamheten uttryckt som avkastningen på totalt kapital låg igenomsnitt 25 procent högre för hotellbranschen jämfört med restaurangbranschen underperioden 1997-2006 medan lönsamheten uttryckt som nettomarginalen var nästan tre gångerhögre. Att skillnaden är mindre förklaras till största delen av att hotellen har ett större totaltkapital i förhållande till omsättning än vad restaurangerna har. Vad det betyder kan visas medhjälp av Dupont –formeln.Avkastning på totalt kapital = Vinstprocent X Kapitalets omsättningshastighetFormen visar exempelvis att om två företag har samma vinstprocent men det ena har mindretotalt kapital i förhållande till omsättningen (högre omsättningshastighet på kapitalet) såkommer det företaget att få en högre avkastning på totalt kapital.Kapitalets omsättningshastighet (medianen) i restaurangbranschen var i genomsnitt ca treunder perioden (omsättningen var tre gånger större än totalt kapital), vilket var högre än ihotellbranschen där den var ca 1,5.Diagram 3 Avkastning på totalt kapital för hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1997-2006 (median)Procent9,0HotellRestaurang8,07,07,76,36,96,77,36,56,05,04,05,15,5 5,4 5,45,34,43,93,33,73,35,64,43,02,62,32,01,00,01997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Källa: SCB bearbetning SHR6 Posten vinst/förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper ingår inte då den inte gått att dela upp i vinsteller förlust.10

4.2 Jämförelse av företag utifrån storlekI det tidigare avsnittet jämfördes lönsamheten över tiden för hotell- respektiverestaurangbranschen totalt. Nu studerar vi istället om det finns skillnader i lönsamhet ibranscherna som beror på att företagen är olika stora. Vi går, precis som i föregående avsnitt,igenom lönsamheten för hotell- respektive restaurangbranschen utifrån ett lönsamhetsmått itaget. Vi redovisar inte lönsamheten år för år utan studerar ett genomsnitt av medianvärdenaunder perioden.4.2.1 NettomarginalNär nettomarginalen studeras utifrån olika storleksklasser i hotell- respektiverestaurangbranschen syns ett mönster, nettoresultatet är högre för större företag. Det gällersåväl bland hotell- som restaurangföretag. Av diagram 5 framgår också tydligt atthotellföretag är lönsammare än restaurangföretag oberoende av storlek på företag.Bilden av att större företag har högre nettomarginal än små gäller i stort sett över hela denundersökta perioden (framgår inte av diagrammet). Ett undantag är de allra största företagen ihotellbranschen där nettomarginal var klart högre än övriga storleksklasser hotellbranschen igenomsnitt under perioden 1997-2001 men faktiskt är lägst i genomsnitt under perioden 2002-2006.Diagram 5 Genomsnittligt nettoresultat för hotell- respektive restaurangbranschen i olika storleksklasserperioden 1997-2006 (median)ProcentHotellRestaurang5,04,54,03,54,64,03,02,82,52,01,51,00,51,2 1,20,30,71,81,01,81,42,11,60,60,01-4 anställda 5-9 anställda 10-19anställda20-49anställda50-99anställda100- anställda TotaltKälla: SCB bearbetning SHR4.2.2. Avkastning på totalt kapitalMönstret att större företag är lönsammare än mindre finns kvar när man istället förnettomarginalen studerar avkastningen på totalt kapital, om än mindre tydligt, se diagram 6.Precis som när branscherna studerades över tiden så är skillnaderna mellan branscherna i deolika storleksklasserna betydligt mindre när man jämför avkastning på totalt kapital än närman jämför nettoresultatet.12

Diagram 7 Genomsnittlig avkastning på eget kapital för hotell- respektive restaurangbranschen i olikastorleksklasser perioden 1997-2006 (median)ProcentHotellRestaurang4036,23533,33029,030,12524,82020,418,118,11515,313,012,0108,08,454,501-4 anställda 5-9 anställda 10-19anställda20-49anställda50-99anställda100- anställda TotaltKälla: SCB bearbetning SHR14

5. SlutsatserLönsamheten är högre i hotellbranschen än i restaurangbranschen oavsett vilketlönsamhetsmått som används. Skillnaden är dock mindre när avkastning på kapital jämförs ännär nettomarginalen jämförs. Orsaken till detta är att kapitalet är betydligt större i förhållandetill omsättningen i hotellbranschen jämfört med i restaurangbranschen. Det finns ett sambandmellan nivån på lönsamheten och konjunkturen i branscherna, dvs. när omsättningstillväxtenär hög i branscherna är nivån på lönsamheten relativt hög. Sambandet är svagare irestaurangbranschen.Lönsamheten är generellt högre bland större företag än mindre i såväl hotell- somrestaurangbranschen. Hotellbranschen är i de flesta fall, oavsett storleksklass ochlönsamhetsmått, lönsammare än restaurangbranschen. Skillnaderna är störst när man studerarnettomarginalen och mindre när man studerar avkastning på kapital.15