• Internationellt går trenden inom yrkeslivet mot ökad flexibilitet t.ex. vadavser individens val av pensionsålder. På många håll, och i hög grad iSverige, ökar förtidspensio<strong>ner</strong>ingarna lavinartat. Den åldrandebefolkningen utgör samtidigt en stor potential i fråga om erfarenhet medmöjligheter att bidra i yrkes- och samhällslivet. Fullföljandet av dennapotential ställer stora krav på kontinuerligt lärande. Vilka kombinatio<strong>ner</strong>av ekonomiska incitament samt insatser och program för livslångtlärande skulle kunna ge ett annat och för alla parter mera förmånligtutnyttjande av människors möjligheter att medverka i yrkeslivet långtfram i livet. Vad är genomförbart och under vilka förhållanden?• Olika typer av behov står i konflikt inom vården. Nyttan av skiftandeinsatser bör identifieras, mätas och kartläggas på ett klarare sätt. Enobservation rör de varierande behoven och efterfrågan av vård inomolika åldersgrupper för intervallet 60 till 90 år, och frånvaron avanpassning till de varierande behoven. En annan rör de avvägningar somgjorts mellan skilda typer av åtgärder inom mentalvården vilka synes haresulterat i höga samhällskostnader. Det behövs nya initiativ för attanalysera orsakerna liksom identifiera exempel på fungerande lösningaroch åtgärder.• Ett centralt område för lärande rör utvärderingars inriktning och roll vadavser uppskattningar av kostnadseffektivitet kontra uppfyllande avgrundläggande samhälleliga mål. En kartläggning är motiverad av hurutvärderingar idag genomförs och tillämpas, och inom vilka områdenoch på vad sätt utvärderingar skulle kunna organiseras i syfte attunderstödja lärprocesser för hur vård och hälsa kan understödjas på ettbättre sätt.30
6 Slutsatser och rekommendatio<strong>ner</strong>för fortsatt arbeteÄven om antalet långtidssjukskrivna minskat under 2004 har detta mer änuppvägts av en fortsatt ökning i antalet förtidspensio<strong>ner</strong>ade. Det ärangeläget att utifrån ett helhetsperspektiv djupare analysera deunderliggande drivkrafterna. En väsentlig faktor har att göra medmöjligheterna till kontinuerligt lärande för äldre i arbetslivet. För att belysakopplingar mellan arbetsliv, hälsa och lärande, är det viktigt att utgå från demekanismer som på ett grundläggande plan påverkar hälsa ochvälbefinnande.På ett mer allmänt plan kan vi konstatera att hälso- vård- ochomsorgssektorn står inför en fortsatt krävande utveckling, manifesterad i enåldrande befolkning, resursneddragningar och ökande krav frånbefolkningen. Ny teknik skapar möjligheter men kan också leda till högrekostnader utan att de behov som prioriteras högst av medborgare ochpatienter tillgodoses. Sofistikerade lösningar på akuta problem tenderar attges företräde medan utbredda folkhälsosjukdomar och smygandehälsoproblem brett ut sig och ger upphov till kostnader för samhället vilkaantagit mycket stora proportio<strong>ner</strong>. Hälso- och sjukvårdens ansvariga, dessyrkesgrupper och de berörda samhälleliga aktörerna samverkar inte effektivti understödjandet av ändamålsenliga helhetsgrepp. I arbetet kringhälsoområdet föreligger ett behov av mer dynamisk samverkan mellan olikamyndigheter på nationell och regional nivå, företrädare för olikayrkesgrupper, patientintressen, experter, osv. 12Det finns behov av fördjupad analys såväl som av erfarenhetsskapandeexperiment om vilka initiativ som kan ge nya goda praktiska lösningar ochstarkare läroprocesser till stöd för hälsa och vård. Som avslutning anges härett antal specifika frågeställningar vilka föreslås utgöra byggstenar ikonkreta framtida samarbetsprojekt med inriktning på att skapa gynnsammaeffekter med hjälp av processer som kopplar samman lärande och hälsa:12 Tänkbara part<strong>ner</strong>s i ett samverkansprojekt kunde vara, förutom de sammanslagnakommun- och landstingsförbunden, på den privata sidan läkemedelsbolag, ”functionalfood” företag, vårdföretag, Svenskt Näringsliv och arbetstagarorganisatio<strong>ner</strong>, på denoffentliga sidan, <strong>Vinnova</strong>, NUTEK, Riksförsäkringsverket och Apoteksbolaget, relevantauniversitet, högskolor, andra utbildningsinstitutio<strong>ner</strong> och forskningsinstitut,Folkhälsoinstutet, andra relevanta föreningar, etc.31