Ladda ner gratis - Vinnova

För att skapa instrument och mekanismer vilka kan leda mot en förändradsituation erfordras en kombination av nya insikter, drivkrafter ochbeslutskraft hos en rad aktörer. Samverkan mellan dessa är väsentlig.Spelregler som medger utrymme för skilda aktörer att bygga konkurrerandeorganisatoriska helhetslösningar inverkar på utrymmet för innovationer ochläroprocesser. Hälsoområdet är komplext och inbegriper en mängd olikaaktörer, varav vissa är verksamma inom privat verksamhet men de flestainom den offentliga sfären. Inom nära beroende verksamheter finner manskiftande och motstridiga drivkrafter som ger upphov tillmarknadsstörningar och kognitiva felslut hos beslutsfattare (Frank, a.a.).Individens hälsa, liksom genomförandet av de investeringar och åtgärdersom bäst kan premiera densamma, kommer i många fall i skymundan.Formerna för att fastställa prioriteringar är inte bara tungrodda utan illaanpassade till att främja samhälleliga intäkter och stävja kostnader.Arbetsfördelningen och ansvarsfördelningen mellan skilda involverademyndigheter, liksom samordningen av de sociala välfärdssystem, är oklar.Det är inom ramen för denna spelplan vi kritiskt bör beakta rollen av lärandeoch hälsa. Hur kan lärandeprocesserna stärkas utifrån syftet att uppnåhälsoområdets yttersta mål att verka för bästa möjliga hälsa förmedborgarna, sett över hela livscykeln?Ett antal frågeställningar av grundläggande betydelse för området saknartillfredställande svar. Låt oss beakta några aspekter som borde förtjänabetydande uppmärksamhet i framtida studier såväl som policy-arbete påområdet:• Vilka drivkrafter har avgörande inflytande på fundamentala beslutavseende människans livscykel såsom antal barn, livsstil ochpensionsålder, vilka har omfattande följder för hälsan ochvälbefinnandet? Hur relaterar sådana drivkrafter till institutionella ochpolicyskapande verksamheter? Relevanta internationella jämförelser,förutom rent deskriptiv ”benchmarking”, är idag svagt förekommande.• Traditionella produktivitetsmätningar inom tjänstesektorn är starktmissvisande (Fixler, och Zieschang, 1999; OECD, 2001c). Nyamätmetoder behöver utvecklas och appliceras systematiskt så att engrund kan läggas för användbara jämförelser över tiden och mellanländer och fungera som stöd för reformer och förbättringsarbetenationellt och regionalt.29