Ladda ner gratis - Vinnova

Organisationsproblemen i sjukvården uppvisar klara samband medprofessionernas roller inom systemet. Från att ha varit autonoma har i ökadomfattning riktlinjer, styrdokument och administrativa krav ställts påprofessionerna. Genom en gradvis förskjutning av synen på patienten haräven den professionella rollen förändrats och uppdaterats (Nordgren 2003).Denna förskjutning innebär en förändring av sättet att se på vårdenstillgänglighet och bemötande, av det professionella sättet att samarbeta medpatienter samt på sättet att organisera verksamheten. En organisatoriskförändring av verksamheten har inneburit en tydligare uppdelning ochstrukturering av sjukhusens ansvar för närsjukvård samt för planeradverksamhet respektive akut vård. En annan aspekt är att profileringen avsjukhusen nu ökar och en ytterligare att patienten antas medverka både i attgöra aktiva val och i vården av sig själv. Detta innebär en tendens mot attpatienterna genom eget lärande omvandlas till en typ av aktiva kunder sombrukar benämnas ”prosument”. Vidare sker en förskjutning av kvalificeratarbete, innebärande att sjuksköterskor och paramedicinsk personalsuccessivt, på basis av gradvis lärande, övertar uppgifter från läkare.Arbetsbördan för dessa kategorier har samtidigt ökat genom minskningen avantalet undersköterskor och vårdbiträden under 1990-talet.Äldrevården är ett expanderande område som uppvisar en allt högre grad avefterfrågan på sjukvård från kroniker och från dem med en komplexsjukdomsbild. Inte minst därför finns det ett stort behov att möta efterfråganmed innovationer för att åstadkomma bättre och mer ”kundorienterad”resursanvändning. Förutom nya mediciner som åtgärdat akutaålderssjukdomar och förlängt livet har ny teknik i Sverige lett till iinternationell jämförelse stora framsteg avseende infrastrukturen för äldreoch rörelsehandikappade, t.ex. i fråga om transporter och rörlighet. Till dettakan läggas omfattande tillhandahållande av nya eller bättre anpassadeprodukter såsom sängar, lyftanordningar, etc. Det står samtidigt klart att endel nydaningar, såväl institutionella som tekniska, blivit utbudsstyrda och attbehoven – efterfrågan – hos dem som vårdas fått otillräckligt utrymme.Tillgången på personal och mänskligt umgänge har reducerats kraftigt,ibland till följd av resursavvägningar till förmån för mindre efterfrågadteknisk utrustning. Andra exempel på frågetecken kring inriktningen fördagens insatser reses av observationen att utbredda folksjukdomar såsomfetma och depression borde mötas med mer pro-aktiva och efterfrågestyrdainsatser. När så inte sker blir problemen så småningom akuta och leder tillhöga kostnader inom vård och medicinering, vilket visserligen skaparefterfrågan på nya produkter men också leder till höga kostnader församhället. Utrymmet och drivkrafterna för innovationer och lärande skallses i ljuset av sådana aspekter.28