Ladda ner gratis - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova Ladda ner gratis - Vinnova
Figur 5: Utgifter för hälsa och genomsnittligt antal levnadsår i OECD, 200075Japan7473AustralienSweden SverigeFrankrikeFrance72717069NorwayNorgeBelgiumBelgienFinlandFinland Germany Tyskland USAUnited StatesDenmark DanmarkPortugalNew ZeelandNya Zeeland685 6 7 8 9 10 11 12 13 14Utgifter för hälsa i % av BNPKälla: WHOFigur 6: Sjuktal i antal dagar per år, december 1998 till juni 2002Källa: www.rfv.se Is-I 2002:4, Riksförsäkringsverket26
Figur 7: Totala antalet sjukpensionerade i Sverige över tidenTotalt antal förtidspensionerade i december600000500000Antal400000300000200000Totalt antalförtidspensionerade1000000198719891991199319951997199920012003*Antalet sjukpensionärer 2004 är mätt i September.Källa: www.rfv.se RiksförsäkringsverketOsäkerheten och problemen inom sjukvården kan i hög grad hänföras tillorganisations- och incitamentsproblem som i sin tur har sin grund iorganisatorisk komplexitet och en oklar rollfördelning mellan administrationoch professioner. Dels uppvisar kulturerna inom den administrativapersonalen, aktiv inom t.ex. ekonomifunktioner och IT, samt den vårdandepersonalen en påtaglig dikotomi. Dels ägnar läkare och sjuksköterskor alltmindre tid till direkt patient- och vårdarbete och alltmer till att arbeta meduppgifter som genereras ur de supportsystem som indirekt stödjer vård ochbehandling. Personalens arbetsuppgifter i sjukvården har förskjutits fråndirekt patientarbete till en ökad grad av administration, kvalitetsarbete ochdokumentation. Dessa förändringar är uttalade inte enbart i Sverige utanäven i andra länder och speglar inflytandet av traditionellaorganisationsformer vilka idag delvis blivit obsoleta. 11 Här vid lag kan manockså konstatera att politiker- och managementansvaret inom landstingenhaft stora svårigheter att tydliggöra prioriteringar och renodling avkärnverksamhet för olika yrkesgrupper. I viss mån handlar det också ominneboende svårigheter inom hälsoområdet att få till stånd effektivamarknader och kvalitet i omställning och service. Det finns omfattandepotential för lärande och utveckling i syfte att understödja en förverksamheten ändamålsenlig arbetsfördelning.11 En annan observation är att dessa problem är framträdande även inom andra sektorer, ochi hög grad inom offentlig sektor. Den yrkesstolthet och utveckling som förknippas medsamhällsekonomiskt mycket viktiga professioner, såsom läraryrket, har i flera fall urholkatsvilket bidragit till sänkt motivation och de ohälsoproblem som observeras.27
- Page 1 and 2: V I N N O V A R A P P O R TV R 2 0
- Page 3: HÄLSA & LÄRANDEFrågor för häls
- Page 7 and 8: 1 InledningDenna rapport sammanfatt
- Page 9 and 10: 2 Om dagens hälsofrågorGenerellt
- Page 11 and 12: kombinerad med resurs- och kvalitet
- Page 13 and 14: esultaten till kundernas specifika
- Page 15 and 16: förnyelsen och utvecklingskraftern
- Page 17 and 18: att kodifiera och sprida kunskap om
- Page 19 and 20: 4 Lärandeprocesser och hälsaI det
- Page 21 and 22: smittsamma sjukdomars spridning, sa
- Page 23 and 24: interaktiva processer över tiden.
- Page 25 and 26: • Vilka faktorer påverkar kritis
- Page 27: Inte heller föreligger tydliga sam
- Page 31 and 32: För att skapa instrument och mekan
- Page 33 and 34: 6 Slutsatser och rekommendationerf
- Page 35 and 36: hälsosystemets arbetspositioner (t
- Page 37 and 38: 7 ReferenserAFA (2004), Allvarliga
- Page 39 and 40: Henrekson, M. och Persson, M. (2003
- Page 41: Socialdepartementet (2002), Vård i
- Page 44 and 45: 03 VINNOVAs forskningsstrategi.Stra
- Page 46: VINNOVA är en statlig myndighetmed
Figur 7: Totala antalet sjukpensio<strong>ner</strong>ade i Sverige över tidenTotalt antal förtidspensio<strong>ner</strong>ade i december600000500000Antal400000300000200000Totalt antalförtidspensio<strong>ner</strong>ade1000000198719891991199319951997199920012003*Antalet sjukpensionärer 2004 är mätt i September.Källa: www.rfv.se RiksförsäkringsverketOsäkerheten och problemen inom sjukvården kan i hög grad hänföras tillorganisations- och incitamentsproblem som i sin tur har sin grund iorganisatorisk komplexitet och en oklar rollfördelning mellan administrationoch professio<strong>ner</strong>. Dels uppvisar kulturerna inom den administrativapersonalen, aktiv inom t.ex. ekonomifunktio<strong>ner</strong> och IT, samt den vårdandepersonalen en påtaglig dikotomi. Dels ägnar läkare och sjuksköterskor alltmindre tid till direkt patient- och vårdarbete och alltmer till att arbeta meduppgifter som ge<strong>ner</strong>eras ur de supportsystem som indirekt stödjer vård ochbehandling. Personalens arbetsuppgifter i sjukvården har förskjutits fråndirekt patientarbete till en ökad grad av administration, kvalitetsarbete ochdokumentation. Dessa förändringar är uttalade inte enbart i Sverige utanäven i andra länder och speglar inflytandet av traditionellaorganisationsformer vilka idag delvis blivit obsoleta. 11 Här vid lag kan manockså konstatera att politiker- och managementansvaret inom landstingenhaft stora svårigheter att tydliggöra prioriteringar och renodling avkärnverksamhet för olika yrkesgrupper. I viss mån handlar det också ominneboende svårigheter inom hälsoområdet att få till stånd effektivamarknader och kvalitet i omställning och service. Det finns omfattandepotential för lärande och utveckling i syfte att understödja en förverksamheten ändamålsenlig arbetsfördelning.11 En annan observation är att dessa problem är framträdande även inom andra sektorer, ochi hög grad inom offentlig sektor. Den yrkesstolthet och utveckling som förknippas medsamhällsekonomiskt mycket viktiga professio<strong>ner</strong>, såsom läraryrket, har i flera fall urholkatsvilket bidragit till sänkt motivation och de ohälsoproblem som observeras.27