Ladda ner gratis - Vinnova

Inte heller föreligger tydliga samband mellan BNP per capita och hälsa,åtminstone inte för samhällen som passerat den epidemiologiskabrytpunkten (den punkt i ett samhälles utveckling där degenerativasjukdomar/t.ex. hjärt-kärlsjukdom och cancer/ersätter infektionssjukdomar/t. ex. tuberkulos och kolera/ som viktigaste dödsorsak), se Figur 3. Figur 5illustrerar att inte heller satsningen på sjukvårsresurser uppvisar något klartsamband med medellivslängden. Sverige ligger förhållandevis högt både imedellivslängd, BNP per capita och sjukvårdsresurser.Samtidigt har Sverige en internationellt sett hög sjukfrånvaro blandanställda. Figur 6 visar hur sjuktalet ökat dramatiskt under senare år, och attdet ligger särskilt högt bland kvinnor. Som framgår av Figur 7 har ocksåantalet förtidspensionerade accelererat. Enbart Norge uppvisar högre siffrori dessa hänseenden. En annan aspekt är att själva vårdsektorn tillhör deområden som har högst sjukfrånvaro. Vårdsektorn uppvisar också brist påpersonal inom prioriterade områden och långa vårdköer för viktigbehandling. Det finns vidare tecken på ökande psykologiska och mentalaproblem, samtidigt som allt fler mentalsjuka går utan behandling och utgören källa till problem också för det omkringliggande samhället.Ekonomiska nedskärningar, en åldrande befolkning samt höga kostnader förny teknik och läkemedel brukar anges som orsaker till problemen. Merfundamentalt ser det emellertid ut som om de satsade resurserna rimmar illamed de verkliga behoven. Sjukvårdssystemet är i många avseendenfortfarande arkaiskt organiserat och utmärks bl.a. av ännu ej fullt ut hautnyttjat potentialen av IKT. Snabba omvärldsförändringar i samhälle ochteknik ställer höga krav på förmåga till omställningskraft och effektivresursanvändning. I vad mån finns erforderlig kompetens och organisationför styrning, prioriteringar och genomförande av reformer?25