Ladda ner gratis - Vinnova

interaktiva processer över tiden. Samtidigt råder i varierande grad etttillstånd av ömsom komplementaritet och ömsom motsättning mellaninnovationer samt deras spridning och användning i samhället. Faktorer somavgör intensiteten i såväl innovationer som deras spridning, acceptans ochanvändning är väl kända, men inte konsekvent genomlysta på hälsoområdet.Det finns anledning att kort kommentera några av de relevanta teorier somär vanligt förekommande i litteraturen.Enligt Fishbein och Ajzen (1980) ”Theory of Reasoned Action” (TRA)-modellen – styrs beteendet, inklusive adoption av ny teknik och avindividens intentioner vilka i sin tur styrs av individens attityder. En modellsom bygger på TRA är TAM (Technology Acceptence Model) vilkenbetonar att förställningar och attityder i och för sig är viktiga ingredienserför individers adoption av ny teknik, men att även den potentiella nyttan avtekniken, tillsammans med enkelhet och användbarhet, har stor betydelse(Davis m.fl., 1989). Sådana egenskaper hos tekniken anses här väsentligtstyra individens attityd och i förlängningen intentionerna hur använda den.Vilken betydelse har då förkunskaper, erhållna t.ex. genom tidigareutbildning, träning och erfarenhet i vidare mening? Det är väl känt attindivider med en gedigen kunskapsgrund att stå på lättare kan tillägna sig nykunskap. Det är också etablerat att positiva samband finns mellanutbildningsnivå och individers förmåga att efterfråga och tillgodogöra sigökad kunskap om hälsa (Arrow, 1963). Det kan dock finnas en avtagandeavkastning i lärande om hälsa på individnivån, i synnerhet från ensamhällsekonomisk utgångspunkt. Individer med lägre utbildning gynnasmest av vissa utbildnings- och informationsinsatser (Zuboo, 1988).Innovationer som sparar tid och underlättar tillgängligheten ochtillgodogörandet av ny information om hälsa, såsom Internet under senareår, har visats nå ut till mindre välinformerade med stora behov av nyakunskapskällor, d v s hög alternativkostnad för att inhämta information avrelevans för hälsan (Bundorf, 2004). Frågor kvarstår dock om informationvia bl.a. Internet under vissa förhållanden når främst redan välinformerade.Medan kunskapen om exempelvis rökningens skadeverkningar lett tillkraftigt minskad rökning bland vissa yrkesgrupper har andra grupperbibehållit, eller till och med ökat sin rökning. Detta illustrerar problemetmed att utforma information och lärandeprocesser så att de medför önskadehandlingsmönster i målgruppen. När Lalonde (1978) lanserade teorin omlivsstilens betydelse för folkhälsan ledde det till en optimistisk satsning påinformationsinsatser med syfte att påverka människors livsstil i en merahälsofrämjande riktning. Istället för önskat resultat blev konsekvensernasnarare ökande hälsoklyftor hos befolkningen (Hankock 1987). Redanprivilegierade grupper hade tagit intryck av informationen och förbättrat sinhälsa medan underprivilegierade grupper inte hade nåtts eller berörts.21