Ladda ner gratis - Vinnova

Bedömningar av risker och avvägningar mellan t.ex. vårdalternativ tenderarsamtidigt att försvåras av den starka stress och ångest som följer av en utsattsituation. Omvänt är det känt att människor kan uppvisa en dramatiskförmåga att snabbt anpassa sig till radikalt förändrade hälsotillstånd, så attmänniskor i vissa fall uppnår samma känsla av tillfredsställelse även med enobotlig sjukdom som de erfarit när de varit friska (Thaler, 1980).En utgångspunkt är att överge den ”digitala” synen på hälsa och sjukdomoch istället beakta i vart fall två kontinuer, ett objektivt: ”Vara sjuk – Varafrisk”, och ett subjektivt: ”Må bra – Må dåligt”. Om dessa dimensionerkombineras i en fyrfältstabell, såsom illustreras i Figur 2, erhålles ”Allardtsdiagram” (SOU 2000:91). Med den (förenklade) bilden kan man befinna sigi fyra tillstånd: i) Att vara frisk och må bra; ii) Att vara frisk men må dåligt;iii) Att vara sjuk men ändå må bra, och iv); Att vara sjuk och må dåligt.Figur 2: Synen på hälsa (Allardts diagram)MåbraIII.I.Vara sjukVara friskIV.II.MåDåligtEtt av de stora hälsoproblemen i dag är att så många människor befinner sigi den andra rutan, d.v.s. är fysiskt och objektivt sett friska men ändå, avolika anledningar, upplever sig må dåligt. Om man en längre tid befinner sigi detta tillstånd är risken stor att man vandrar över i den fjärde rutan, d.v.s.även blir fysiskt och objektivt sjuk som en följd av att långvarigt må dåligt.Ett annat sätt att illustrera detta förhållande är att studera sjuklighetensutveckling över tiden, manifesterad i ”sjukdomsvågor” såsom visas i Figur 3(Haglund och Svanström 1992; Hjort 1994). I början av förra sekletdominerade infektionssjukdomarna, t.ex. tuberkulos, lunginflammation ellerblodförgiftning som viktigaste dödsorsak. Mot mitten av seklet avtog dessa,till stor del p.g.a. ökad välfärd, större kunskap hos allmänheten om18