Ladda ner gratis - Vinnova

omvårdandens kvalitet utifrån ett beteendeekonomiskt perspektiv kan genya insikter (Frank, 2004). Forskning och utvecklingsarbete som syftar tillatt bättre förstå och mäta värdet av hälso- och sjukvård som produktion ochkonsumtion av tjänster är därför av stor vikt.Genom framväxten av IKT har ett tydligt utrymme uppstått förorganisationsförändringar och innovationer som på nya sätt förmårnyttiggöra fördelar av kraftigt sänkta kostnader för lagring och överföringav stora mängder kodifierad information. Det finns av allt att döma utsiktertill effektivare journalhantering, färre felbehandlingar, bättre samordning avoch effektivitet i olika kösystem, e-postkommunikation mellan läkare ochpatienter, telemedicin, osv. Många länder har genomfört analyser av hurdessa möjligheter kan tas till vara, se t.ex. Department of Health (2004).Reformerade försäkringssystem och kontraktsformer framstår idag påmånga håll som centrala för att kunna förverkliga potentialen för sänktakostnader genom t.ex. IKT (Litan och Rivlin, 2002). 4 Utformningen avoffentliga såväl som privata försäkringslösningar leder ofta tillsamhällsekonomiska kostnader bl.a. därför att både läkare och patientersaknat incitament att hålla kostnaderna nere. Incitamenten formade aversättningsnivåerna spelar en viktig roll för sjukfrånvaron (Henrekson ochPersson, 2003). I Sverige föreligger t.ex. förhållanden som innebär attsocialförsäkringssystemen i vissa fall leder till att ”total utslagning” frånarbetsmarknaden framstår som ett mer attraktivt alternativ än tillfälligbortovaro från yrkeslivet för såväl arbetsgivaren som den drabbade (se t.ex.Ds 2002:10). När detta sammanfaller med brister i sjukskrivningsförfarandethos läkarna uppstår kostsamma konsekvenser för samhällsekonomin.Inom sjukvården innebär kostnadssänkande innovationer regelmässigt attkliniken i fråga får minskade resurser. Ibland skulle dessa besparingar ihögre grad kunna tas tillvara inom kliniken själv. Exempelvis begränsasefterfrågan till den egna regionen, vilket förhindrar att specialisttjänsterutvecklas till exportbranscher. Det råder i regel också förbud mot attutveckla verksamheten genom att erbjuda patienterna tilläggstjänster. Påaggregerad nivå finansieras sjukvårdssektorn i hög grad genomomfördelningsmekanismer som skapar kortsiktighet, motverkar finansiellstabilitet och som motverkar planering och effektivitet (Jönsson m.fl.,2004).Dessa förhållanden minskar drivkrafterna att beakta efterfrågan hospatienten som en katalyserande kraft för utvecklingen av tjänster liksom för4 I USA har integrationen av produktionen och finansieringen av sjukvården genom s.k.HMOs (Health Maintenance Organizations) ökat konkurrensen och sänkt kostnadernakraftigt (Cutler m.fl., 2000).14