Ladda ner gratis - Vinnova

organisationen först. Konsekvensen blev att medianåldern steg bland denanställda personalen.Personalens sammansättning efter utbildning förändrades också. Det varmer eller mindre uteslutande omvårdnadspersonalen som drabbades avnedskärningarna och fick lämna – personal med folkskola eller grundskolaförsvann i många fall från sektorn. Även personal med enbartgymnasieutbildning drabbades. Sjuksköterskorna och läkarna blev merdominerande, och ökade till och med något i antal från 1990 till 2000.Sedan mitten av 1990-talet har sysselsättningen stabiliserats. I stort sett harantalet anställda inom sektorn varit oförändrat sedan mitten av 1990-taletmen arbetsinsatserna har ökat genom mer intensivt utnyttjande av befintligarbetskraft samt genom övertidsarbete. Många av deorganisationsförändringar som tidigare genomfördes har efter handövergivits. En fråga är i vad mån man därigenom återfått enkla, monotonaoch ensidiga arbetsuppgifter, och om detta bidragit till den högasjukfrånvaro och arbetskraftsomsättning sektorn erfar idag.Varför misslyckades i så hög grad försöken med nya organisationsformerinom hälsosektorn när de samtidigt uppvisade goda resultat inom privatnäringsliv? Orsakerna är många. Dyr teknik, nya läkemedel, administrativauppgifter, basala, monotona och rutinmässiga arbetsuppgifter ochpatienternas fysiska behov tycks ha prioriterats framför pro-aktiva insatsersamt kvalificerade omvårdnadsmoment och emotionella behov. Inomgrupporganisationens ram har en ojämn arbetsfördelning bevarats mellanolika yrkeskategorier medan varje yrkesgrupp behållit sedan längeinarbetade arbetssätt och rutiner. En hypotes är attorganisationsförändringarna kan ha frambringat dålig kommunikation ochrena motsättningar yrkeskategorier emellan, istället för att skapa gemenskapoch samarbete, och därigenom förvärrat sektorns problem. Grundläggandeförklaringar till misslyckandet synes vara att organisations- ochadministrativa förändringar i sjukvården påverkats av synsätt och modellerhämtade från den privata marknaden vilka inte varit anpassade till och inteheller varit accepterade av de professionella grupperna inom hälso- ochsjukvården. Det har i många stycken saknats teorier och språk vilka hanteratprofessionell tjänsteverksamhet som hälso- och sjukvården med dessbetoning av personligt ansvar, av koordineringsmekanismer,konfigurationstänkande, etc. (de Roo, 2003).En central fråga rör utrymmet för utveckling av nya idéer och möjligheternaför bättre lösningar att synliggöras och anammas. I det sammanhanget spelar”innovationer” en central roll. Detta gäller både för hur produktivitetenutvecklas på sikt och för hur utbudet av varor och tjänster kan anpassas tillatt svara mot förändringar i efterfrågan. Hämmas innovationerna stelnar12