Ladda ner gratis - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova Ladda ner gratis - Vinnova
3 Nya möjligheter, krav ochorganisationsförändringarGenerellt gäller att de möjligheter som idag erbjuds genom FoU,innovationer och sänkta kostnader för informationsöverföring, till följd avIKT (informations- och kommunikationsteknologin), inte utan vidareöversätts i ekonomiska resultat. 2 Starka effektivitetsvinster på företags- ochbranschnivå reflekteras inte utan vidare i högre tillväxt och välfärd påaggregerad nivå. Diskrepansen är särskilt stark för vissa länder, inklusiveSverige. Trots hög FoU-intensitet och många vetenskapliga publikationer,patent, etc., har Sverige uppvisat genomsnittligt svag tillväxt över tredecennier, relativt få nya företag, samt ringa entreprenörskap i meningenstart av nya (och snabbväxande) företag (Andersson m.fl., 2002).Motsvarande ”paradoxer” förekommer inom utbildningens område därtidigare statistiskt säkerställda samband mellan investeringar i humankapitaloch ekonomisk tillväxt inte längre gäller (Barro och Lee, 1996; Nehru m.fl.,1995). Frånvaron av sådana observerbara samband har av allt att döma attgöra med kvalitetsaspekter, inklusive hur arbetet organiseras (de la Fuenteoch Dmenech, 2000).3.1 Organisationsförändringar på bred frontInom industrin och privat näringsliv har den tidigare arbetsorganisationengenomgått en djupgående omvandling sedan det fordistiskaproduktionssättets glansdagar under 1960-talet. Dominansen av strävan efterstatisk effektivitet, d v s effektiv användning av tid och resurser vid en givenutgångspunkt, har efter hand gett vika för uppmärksamheten på vilkaförbättringsåtgärder som kan genomföras för framtiden. Förändringenhänger nära samman med de nya möjligheter som uppstått för arbetsledareoch arbetskraft att ”ta nya initiativ” och leverera mer än vad som kanavkrävas enligt en på förhand uppgjord plan.Drivkrafterna att ersätta massproduktionens och standardiseringens epok harintensifierats efter hand som utrymmet ökat för att höja kvaliteten genom attkombinera olika processer och produkter, samt diversifiera och anpassa2 Med utbredningen av IKT följer en kraftigt ökad kapacitet till utveckling, spridning ochanvändning av kunskap.”IKT” motsvarar här vad som på engelska avses med ”ICT”, medan ”IT” påengelska används som förkortning för det smalare begreppet ”information technology”. IKT har idagfått stor betydelse i samtliga utvecklade länder för ett spektrum av branscher, fråntillverkningsindustri över parti- och detaljhandel till hälso- och sjukvård. Enligt Council of EconomicAdvisors (2002) fördubblade IKT i USA tillväxttakten i den underliggandeproduktivitetsökningstakten 1995–2001 jämfört med 1973–95.10
esultaten till kundernas specifika behov. Genom den tekniska utvecklingen,förbättrade kommunikationer samt spridningen och användningen av IKT iskilda former har kunskapsintensiva processer blivit alltmer dominerandeoch ökade krav kommit att ställas på kvalitet och flexibilitet.Organisationsförändringarna inom arbetslivet har bl.a. inneburit att gamlahierarkiska strukturer ersatts av platta organisationer. Specialisering ocharbetsdelning har fått ge efter för arbetsrotation, kompetensbreddning ocharbetslag som i långa stycken är självstyrande. Servicearbetet harprofessionaliserats och kraven på kommunikativ kompetens ökat samtidigtsom rekryteringen individualiserats. Arbetsorganisationens förändringar togsin början under 1970-talet, accelererade under 1980-talet och genomfördespå bred front under 1990-talet. ”Outsourcing” samt internationalisering,med en långtgående utlokalisering och specialisering av värdekedjans olikaled, har utgjort en allt viktigare del av förändringsprocessen. Industrisektornhar antagit rollen av föregångare medan den privata och offentligatjänstesektorn följt efter med fördröjning. Medan detta varit fallet i hela denindustrialiserade världen synes förändringen i vissa avseenden ha varitsärskilt genomgripande i Sverige, vilket visat sig bl.a. i en långtgåendedecentralisering av budget- och beslutsansvar till arbetslagen.Det har också diskuterats om inte denna utveckling i en del avseenden lettfel. En alltför genomgripande decentralisering av budgetansvar ochdelegering av beslutsfattande kan medföra oklara eller orealistiskamålsättningar liksom diffusa gränser mellan ansvarsområden.3.2 Förändringsprocesser inom hälso- ochsjukvårdssektornMed de självstyrande grupperna inom industrin som förebild har åtgärdervidtagits för att förbättra sjukvårdens organisation samt höjautbildningsnivån och stärka personalens kompetens. Försök har även gjortsatt påverka attityder och understödja ett mer djupgående samarbete mellande olika yrkesgrupperna inom vården. Starka ambitioner har funnits attförbättra arbetsförhållandena samt ta hänsyn till kvalitetsaspekter ochvårdtagarnas individuella behov.I likhet med situationen i det privata näringslivet medförde första halvan av1990-talet stora nedskärningar i antalet anställda inom sjukvården.Nedskärningarna bidrog till förändringar i personalensålderssammansättning. Många äldre med låg utbildning avgick antingenmed ålderspension eller förtidspensionerades utan någon egentligkompensation av bortfallet genom nyrekrytering. Till detta skall läggas attmånga unga, enligt turordningsreglerna, fick lämna sektorn efter regelrättauppsägningar. De sist anställda, för det mesta de yngsta, fick lämna11
- Page 1 and 2: V I N N O V A R A P P O R TV R 2 0
- Page 3: HÄLSA & LÄRANDEFrågor för häls
- Page 7 and 8: 1 InledningDenna rapport sammanfatt
- Page 9 and 10: 2 Om dagens hälsofrågorGenerellt
- Page 11: kombinerad med resurs- och kvalitet
- Page 15 and 16: förnyelsen och utvecklingskraftern
- Page 17 and 18: att kodifiera och sprida kunskap om
- Page 19 and 20: 4 Lärandeprocesser och hälsaI det
- Page 21 and 22: smittsamma sjukdomars spridning, sa
- Page 23 and 24: interaktiva processer över tiden.
- Page 25 and 26: • Vilka faktorer påverkar kritis
- Page 27 and 28: Inte heller föreligger tydliga sam
- Page 29 and 30: Figur 7: Totala antalet sjukpension
- Page 31 and 32: För att skapa instrument och mekan
- Page 33 and 34: 6 Slutsatser och rekommendationerf
- Page 35 and 36: hälsosystemets arbetspositioner (t
- Page 37 and 38: 7 ReferenserAFA (2004), Allvarliga
- Page 39 and 40: Henrekson, M. och Persson, M. (2003
- Page 41: Socialdepartementet (2002), Vård i
- Page 44 and 45: 03 VINNOVAs forskningsstrategi.Stra
- Page 46: VINNOVA är en statlig myndighetmed
esultaten till kundernas specifika behov. Genom den tekniska utvecklingen,förbättrade kommunikatio<strong>ner</strong> samt spridningen och användningen av IKT iskilda former har kunskapsintensiva processer blivit alltmer domi<strong>ner</strong>andeoch ökade krav kommit att ställas på kvalitet och flexibilitet.Organisationsförändringarna inom arbetslivet har bl.a. inneburit att gamlahierarkiska strukturer ersatts av platta organisatio<strong>ner</strong>. Specialisering ocharbetsdelning har fått ge efter för arbetsrotation, kompetensbreddning ocharbetslag som i långa stycken är självstyrande. Servicearbetet harprofessionaliserats och kraven på kommunikativ kompetens ökat samtidigtsom rekryteringen individualiserats. Arbetsorganisationens förändringar togsin början under 1970-talet, accelererade under 1980-talet och genomfördespå bred front under 1990-talet. ”Outsourcing” samt internationalisering,med en långtgående utlokalisering och specialisering av värdekedjans olikaled, har utgjort en allt viktigare del av förändringsprocessen. Industrisektornhar antagit rollen av föregångare medan den privata och offentligatjänstesektorn följt efter med fördröjning. Medan detta varit fallet i hela denindustrialiserade världen synes förändringen i vissa avseenden ha varitsärskilt genomgripande i Sverige, vilket visat sig bl.a. i en långtgåendedecentralisering av budget- och beslutsansvar till arbetslagen.Det har också diskuterats om inte denna utveckling i en del avseenden lettfel. En alltför genomgripande decentralisering av budgetansvar ochdelegering av beslutsfattande kan medföra oklara eller orealistiskamålsättningar liksom diffusa gränser mellan ansvarsområden.3.2 Förändringsprocesser inom hälso- ochsjukvårdssektornMed de självstyrande grupperna inom industrin som förebild har åtgärdervidtagits för att förbättra sjukvårdens organisation samt höjautbildningsnivån och stärka personalens kompetens. Försök har även gjortsatt påverka attityder och understödja ett mer djupgående samarbete mellande olika yrkesgrupperna inom vården. Starka ambitio<strong>ner</strong> har funnits attförbättra arbetsförhållandena samt ta hänsyn till kvalitetsaspekter ochvårdtagarnas individuella behov.I likhet med situationen i det privata näringslivet medförde första halvan av1990-talet stora nedskärningar i antalet anställda inom sjukvården.Nedskärningarna bidrog till förändringar i personalensålderssammansättning. Många äldre med låg utbildning avgick antingenmed ålderspension eller förtidspensio<strong>ner</strong>ades utan någon egentligkompensation av bortfallet genom nyrekrytering. Till detta skall läggas attmånga unga, enligt turordningsreglerna, fick lämna sektorn efter regelrättauppsägningar. De sist anställda, för det mesta de yngsta, fick lämna11
Change language