Erfarenheter från aktivitetsansvariga på äldreboende - Sundsvall

Britt-Marie Forsströmprojektanställd demenssjuksköterska2013 02 25Erfarenheter från aktivitetsansvariga på äldreboendeProjekt; Studiecirklar/utbildning i nationella riktlinjer för vård ochomsorg vid demens sjukdom 2012Uppföljning av individuella och/eller gemensamma aktiviteter för personer meddemenssjukdom som bor på äldreboende i Sundsvalls kommun.Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska vi erbjuda personer med demenssjukdommöjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter, inklusive fysisk aktivitet och erbjudamöjlighet till utomhusvistelse.En personal, 50 % tjänst, har i 2-3 månader beroende på boendets storlek, arbetat medutveckling av individuella aktiviteter inom projektet.Syftet med uppföljningen Ta reda på hur det har gått med planering och genomförande av aktivitet ochsysselsättning för demenssjuka personer. Delge varandra idéer Fundera över hur vi ska få aktivitet och sysselsättning att fortleva i det dagliga arbetet.Positiva händelserAlla aktivitetsansvariga har upplevt att aktiviteter och sysselsättning ökat i omfattning på deboenden där de har varit aktiva.Välbefinnandet och glädjen har ökat för många vårdtagare. Stor vikt läggs vid utevistelse.Projektet har ökat möjligheten att ge individuell aktivitet/sysselsättning i större utsträckning,samt också ökat välmående och meningsfullhet för personer med demenssjukdom.Det finns alltid tid och möjlighet att ha ett bra bemötande och ge guldstunder i den dagligavården och omsorgen.Kontaktnätet mellan olika aktörer i samhället har utökats.Fem äldreboenden har fått möjligheten att ta del av Kultur för äldre.Samarbetet med stadsbiblioteket har bidragit till att det nu finns minneslådor på samtligaäldreboenden. Projektet har gett inspiration till högläsning och tips om böcker och filmer somkan användas som minnesväckare..

Erfarenheter från aktivitetsansvarigaSkogsbrynet; Lillemor Engblom och Barbro OdnerLillemor och Barbro berättar om en vårdtagare som hade stora problem meddygnsrytmen. Dagliga promenader planerades in. Personal som slutade för dagen varoftast inplanerad som följeslagare och kunde sedan gå hem efter avslutad promenad.Resultatet av promenaden blev att personen sov betydligt bättre på natten.När promenaderna drogs in återkom vakenheten och oron nattetid.Positivt under projekttiden var att man fick möjlighet att prova sig fram med olikaaktiviteter/sysselsättningar. Tidigare intressen är inte alltid det man i dagsläget kaneller vill syssla med. För någon vårdtagare blev intrycken alltför stora så man fickavsluta aktiviteterna. Uppföljning görs senare då den demenssjuke personens behovkan förändras i sjukdomsprocessen.Personal ordnade små kafferep inne hos någon vårdtagare som bidrog till att förstärkabetydelsen hos både värden/värdinnan och den/de inbjudna.Vid kontakt med anhöriga då man informerat om projektet med aktiviteter ochsysselsättning har man fått positiv feedback. De har gett tips och idéer om vad somtidigare har intresserat den demenssjuke.Billig underhållning; musikvideo av/med Torkel Selin är mycket uppskattad. Bringarlugn och ro. Kan köpas på Ginza.se.Kyrkan är inbokad en gång i veckan. Många deltar.Fågelsång.Samarbete med dagvården i Stöde.Aktivitetsansvariga planerar in aktivitet i schemaplaneringen. A sätts i kanten för tidensom aktivitet ska genomföras.Hellbergsgården; Kristine HägglundKristine berättar om piggare och gladare demenssjuka personer.Även de som är ”tysta” har fått uppmärksamhet och blivit bekräftade.”Bingo spel” tillsammans med andra kan bli en minnesväckare. En man berättade glattom sina resor, på motorcykel runt om i världen.Sömnen förbättras när det händer något positivt på dagarna.Ikea besök resulterade i att en kvinna som tidigare haft stora svårigheter med taletplötsligt kunde tala flera korrekta meningar om sina upplevelser.När vädret tillåter har man möjlighet att gå ner till hamnen och mata fåglarna vilket äruppskattat.Till våren planerar man att utöka trädgården med fler pallkragar att plantera blommoroch grönsaker i. Med lite vägledning kan de demenssjuka personerna hjälpa till medträdgårdenKristin tipsar om ”billig underhållning”.Pizzakvällar ordnas. Många gillar pizza.Gubbkväll - då man serverar lite öl och mackor.

Rutsgården; Kristina ModinKristina berättar om sin planering av aktiviteterna och sysselsättningen som har varit tillhjälp för andra aktivitetsansvariga. Nätverk har uppstått under årets gång då mantelefonledes har dryftat tankar och funderingar hur man kan lägga upp arbetet för attkomma igång med aktiveringen.Kristina liksom flera andra aktivitetsansvariga har samlat ihop allt material somsyftar till aktivering och samlat i skåp och lådor så tillgängligheten underlättas.Tidigare var allt utspritt och svårt att hitta.En pärm för aktiviteter har upprättats där varje vårdtagare har sin flik. Där finnsalla gemensamma och individuella aktiviteter och intressen dokumenterade.Insatsplanen i genomförandeplanen används för att all personal lätt kan informerasig om aktiviteter.Frågeslingor för inom och utomhus med enkla frågeställningar.Mentex - frågekort. Rim och ramsor med mera används.Sång och musik används ofta i vården. Spontan allsång.Fiske finns det möjlighet till för några vårdtagare.Gruppaktiviteter av olika slag.Sittdans är mycket uppskattat.Almedalen; Elin ThidElin berättar om att hon tagit kontakt med Kristina på Rutsgården.Detta är en sammanfattning på Elins skriftliga redogörelse.Gemensamma aktiviteter 3 ggr/vecka för de som vill.Guldkant, en timme i veckan enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer.Små stunder varje dag. Det innebär att man har ansvar för 50% av kunderna undersitt arbetspass. Det kan vara fika/pratstund, fotbad med mera.Pärmar upprättades för tre avdelningar. I pärmen finns ”aktivitetsrutiner” så det ärlätt för vikarier att se vad som gäller.Kundernas intressen. Diagram finns så att man snabbt kan se vilka som hargemensamma intressen. Det är kontaktmans ansvar att uppdatera.Alla boende har en egen flik. Intressen och vad de gjort tidigare i livet finnsdokumenterat. Kundens egen berättelse om sina intressen finns där det är möjligtsamt intervju med anhöriga. Levnadsberättelsen. Kontaktman uppdaterar.Tips och idéer på aktiviteter finns under en flik. Förslag på tillfällen för fest,gymnastikprogram, lättare pyssel, enkla recept, korsord, tipspromenader,allsångshäfte, julsångshäfte med mera.Telefon nummer till träffpunkten, aktivitetscenter och röda korset.Kopieringsunderlag; bland annat dokument från BPSD registret, exempelvisvårdplan/bemötande plan. Checklista demens som kan dras ut från Demens ABCoch levnadsberättelsen.Aktivitetsgrupp, sammansatt av personal från alla avd. Gruppaktiviteter. Smågrupper som man får inbjudan till. Det är kundernas intresse som styrutformningen och antal deltagare i gruppaktiviteten. Aktivitetsgruppen jobbarvidare med småstundernas innehåll.Aktivitet kommer att finnas som en punkt på APTEnskild aktivitet finns på uppdaterade insatsplaner.

Bruksgården; Seija WestinSeija har haft telefonkontakt med Kristina på Rutsgården.Hon har arbetat med planering och kartläggning av intressen och aktiviteter,individuellt och i grupp tillsammans med kontaktman.Har sammanställt i pärmar på varje våning för att underlätta för personalen när det ärdags för aktivitet/sysselsättning.Hon berättar om en orolig person som hon tog med på gymnastik, med enklarörelser/övningar. Personen blev sedan lugnare när kvällen kom.Seija uttrycker önskan om att få utvärdera regelbunden taktil massage som hon harutbildning i att utföra. Hon ser att nyttan är stor med beröring och uppmuntrar övrigpersonal att beröra. Hon har visat hur man kan utföra handmassage. Beröring behöverinte vara så märkvärdigt. Det viktiga är att vi använder oss av beröring när vi lugnaren orolig vårdtagare eller för att få den demenssjuka personen att må gott.Ordspråkskorten har bidragit till stor glädje för många. De kan bidra till att väckaminnen.Pepparkaksbaket blev en rörande tillställning när en äldre demenssjuk man fick delta.Han tog sig an degen med stor glädje.På gång, att ta kontakt med studieförbundet Bilda för att höra sig för om möjlighetenatt ha högläsning, kanske på någon vårdtagares rum med några personer.Thulegården; Marianne TörngrenPersonalen börjar dagen med att planera vem i personalen som ska göra vad.Ibland är de tre på morgonen vilket gör att man kan planera in olika sysselsättningar/aktiviteter.En person sitter i soffan, ”lugn och ro” person dit de demenssjuka söker sig för att sittaner tillsammans. Lugnet sprids och de känner sig trygga.Personalen fikar tillsammans på förmiddagen. Upplevs som en viktig stund för rapportoch planering för dagen. Innan personalfikat har man haft någon form avsysselsättning kanske lite gymnastisk rörelser med de boende för att skapa en godkänsla och då fungerar det bra.Marianne berättar att man fokuserar mer på små stunder, guldstunder. Tar vara påstunderna när de ges. Exempel, fika på sängen, spela musik, favoritlåtar. Utevistelsefram för allt på sommaren i den fina trädgården.Ljustagården; Andrea Sierra GiraldoAndrea berättar att hon har haft kontakt med Kristina på Rutsgården och har tagittillvara vissa delar i planering och utförande.Hon har arbetat med aktiviteter under sin ordinarie arbetstid, och tiden har inte alltidräckt till.Hon har gjort pärmar till varje avdelning. Kartlagt individuella intressen tillsammansmed kontaktman. Använt levnadsberättelsen.Kartlagt gemensamma intressen med hjälp av dokument från boken, Här är ditt livGreta Pettersson. Ordnat med aktiviteter för små grupperBoendet har köpt in golvcykel som man använder när man sitter i sin egen stol.Rörelseminnet fungerar fortfarande bra, även om man har en demenssjukdom.

Stol/ fåtölj med gungfunktion finns på avdelningarna. De provar att använda dem vidolika orostillstånd. Personalen dokumenterar hur det fungerar.Kamera finns på varje avdelning. Fotografier dokumenterar när det händer någottrevligt som man önskar förmedla till anhöriga eller bara minnas tillsammans.Basket korg finns. Bolla fungerar bra.Kontaktman planerar för aktivitet en gång i veckan. Håller koll på att det blir gjort.Lindgården; Jenny Bjärmkvist och Eva JohanssonInställningen hos personal har påverkat möjligheten att arbeta konstruktivt med individuellaaktiviteter. Detta kan till en del bero på att Lindgården är ett stort boende med mångaavdelningar. En orolig man hade ryggvärk. Mannen fick lite massage på ryggen med god verkan.Han blev betydligt lugnare efter massagen. Vid ett tillfälle åkte man till Berners för att titta på bilar. Intresset för bilar fannsdokumenterat. Upplevelsen blev stark På ett korttidsboende har man ordnat med frukostbuffé. Man provade att ge varm mjölk och massage inför sänggåendet till en orolig dementperson. Den natten sov personen utan lugnande tablett. Det positiva med att arbeta med aktiviteterna var att se och höra uppskattningen frånvårdtagarna. Att få uppleva hur glada och nöjda de demenssjuka kände sig medaktiviteten. Att förstå innebörden i vad vi som personal kan göra för att skapa välmående och lugnhos demenssjuka personer och undvika läkemedel är en stor uppgift när vi harkunskapen om hur läkemedel påverkar äldre personer.Tingsta; Carina Tångring och Caroline ForsbergAktivitetsansvariga upplever ett mycket positivt arbete med att verka för att personermed demenssjukdom ska få en bra tillvaro.Det var svårt att få deltagande från anhöriga. Anordnat anhörigträff, men få anhörigavar intresserade. Anhöriga använder anhörigwebbenProjektet Kultur för äldre har bidragit till många positiva stunder för de boende.Teatercirklar har varit väldigt engagerade. Man berättar om en kvinna som oftast sattbara för sig själv och yttrade sig sparsamt. Hon hade tidigare intresse av teater.Personal trodde inte att det skulle ge henne något att få delta i dessa cirklar. När honfick delta i teatern så spelade hon med liv och lust. När hon kom tillbaka tillavdelningen slöt hon sig i sig själv igen.När vi träffar rätt så lever en demenssjuk person upp. Musik, sång, teater bara fantasinsätter gränser. Även om det kanske bara är för en stund. Välmående och känslan av attha gjort något trevligt finns kvar!För pengar som man har ansökt om, så ställdes det i ordning lådor med olika innehållexempelvis nagelvårdsprodukter, filmer, böcker, pennor, block, spel av olika slag. Entill varje våning för att underlätta till de små stunderna av aktivitet.En man som varken åt eller såg eller verkade vilja delta i vardagen fick följa med påen fiske tur. När han fick se fiskespöna så satte han igång att kasta ut och veva inreven. När det var dags för korvgrillning, åt han tre korvar själv utan assistans somhan vanligtvis behövde. När han kom tillbaka till boendet så var storfiskarhistoriernaigång.

Havssundet; Eva EngströmAktivitetsansvarig är ny. Har inte varit med i projektet men ville delta för att se hur de andraboendena har lagt upp arbetet.Nätverk med aktivitetsansvariga på Tingsta inleds.AlnöSol; Marie Jansson och Gunilla HäggströmPå Alnösol planerar man efter ”Tavlan”. Varje personal ansvarar för ”sina”pensionärer i omvårdnadsarbetet på morgonen. Man har mer tid att ge guldstunder iomvårdnaden.Samtalet och relationen blir grunden till den goda känslan i kroppen.Betonar att ta vara på de små stunderna.Att bevara det friska. Ge möjlighet att få klara sig så mycket det går själv med så litetstöd som möjligt.Pärmar om intressen och aktiviteter finns i varje vårdtagares rum.Två gånger i veckan ordnas större aktiviteter, till exempel Bingo, sångstund,gymnastik och filmvisning i samband med gemensamma fikastunden påeftermiddagen.Minneslådan används för att väcka minnen och samtala.Planeringen för månaden gör personalen tillsammans på APT och bestämmer vilkenaktivitet som ska utföras. Alla ska känna sig delaktiga och den som arbetar för dagenutför aktiviteten. All personal ska delta i planering och utförande av aktiviteter.Planerar i Heroma. Grafen är höjd i TIME-CARE de dagar som aktiviteter utförs.De har även träffar med anhöriga och restaurang aftnar.Svårigheter som man upplevt i planeringen(OBS detta är en sammanställning och gäller inte på alla boenden) Bristfällig information från chefen om att aktivitetsansvariga ska komma tillrespektive avdelning. Att få tid tillsammans med kontaktman att kartlägga möjliga aktiviteter/sysselsättning. Bristande chefstöd angående aktivitetens betydelse. En chef avböjde medverkan i projektet. Svårigheter att motivera personal till sysselsättning/aktivering . Några av personal har inställningen att det inte går. Den demenssjuke är för dålig. Det finns inte tid. Vi måste göra de praktiska göromålen först. Bristande förståelse för att sysselsättning/guldstunder har stor betydelse för de äldrepersonernas känsla av välmående och meningsfullhet. Att det i förlängningen leder tilllugnare demenssjuka personer och en bättre arbetsmiljö. Svårt att bli lyssnad på som aktivitetsansvarig i det egna ledet. Jantelagen ärfortfarande rådande, (trots att vi anstränger oss att avskaffa den). Många lyssnar mer på auktoriteter. Svårighet att nå fram med ny kunskap när inte chefen betonar vikten av aktiviteter. Det har tagit lång tid att intervjua alla kontaktpersoner och dokumentera möjligasysselsättningar. Kontaktman är inte införstådd med att planeringen av individuella aktiviteter förpersonen de ansvarar för ingår i ansvarsområdet, fortsättningsvis.

Hur har det gått?Alla äldreboenden har ett visst utbud av gemensamma fasta aktiviteter som återkommerveckovis eller månadsvis. Det kan vara kyrkliga aktiviteter som till exempel gudstjänst, ellerbingo, gymnastik enklare rörelser, fika och musikunderhållning.Flera boenden kan erbjuda utevistelse i fin trädgård. Trädgårdsskötsel och odling förintresserade. Utflykter för de som kan och önskar delta.Alla är inte intresserade eller har möjlighet att tillgodogöra sig gemensamma aktiviteter.Individuellt anpassad sysselsättning har stor betydelse för personer med demens som ärberoende av personalens goda vilja och kunskap att hitta lämpliga sysselsättningar för atttillgodose känslan av välmående och meningsfullhet. Ge guldstunder i det dagliga livet, småstunder av lugn och ro. Kanske tillsammans med någon annan som man fungerar bratillsammans med. Det kan vara en kaffestund, ett fotbad, lite fot massage innan sovdags,lyssna på musik som personen har goda minnen av. Titta i ett fotoalbum tillsammans mednågon som har kunskap om bilderna och tillsammans kan väcka minnen. Ta en promenad.Skapa lugn och ro. Trygghet och gemenskap skapas genom att en personal sitter nertillsammans med vårdtagarna. Samtalar, dricker kaffe eller bara finns där som en lugn och rofaktor.Skapa en atmosfär av hemkänsla, delaktighet och positiv gemenskap.Att tänka på detta sätt i samvaron med demenssjuka personer leder till en bättre arbetsmiljö.Detta är tankar som återkommer hos de aktivitetsansvariga.AvslutningSamtliga aktivitetsansvariga har upplevt ett mycket roligt och givande arbete med planeringoch utformning av aktiviteter. Samarbetet med kontaktman har haft stor betydelse för hur mansedan har lyckats med individuella och gemensamma aktiviteter.Vid insamlandet av kunskapen om den demenssjuka personen har samarbetet mellan denanhöriga, kontaktman och aktivitetsansvarig förbättrats.Det har bidragit till ökad förståelse för den demenssjuka personens situation och förbättratmöjligheten till ett värdigt/ meningsfullt liv.Personer med demenssjukdom finns på alla äldreboenden. Situationen för den demenssjukekan bli mer utsatt på ett boende där man bor tillsammans med somatiskt sjuka då man harliten förståelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga.Meningsfullhet är en livskraft.”de människor som är engagerade och bryr sig har alltid möjlighet att vinna förtroende ochfinna resurser”. (Antonovsky - slutsats i Hälsans Mysterium)När jag träffar dessa engagerade personer som arbetar med personer med demens, så gläds jagåt hur mycket kunskap och kraft som står till buds.Det är viktigt att de får möjlighet att utveckla både sig själva och andra i verksamheterna.På kort tid har de lyckats öka meningsfullhet i sitt och sina kollegers arbete till förmån för dedemenssjuka personerna. Visst kan man ibland uppleva att entusiasmen dalar ipersonalgruppen (som någon uttrycker det) och då är det dags att samla krafterna igen ocherinra sig, varför vi är på jobbet och för vems skull?

TIPSQualid är ett amerikanskt instrument som mäter livskvalitet vid svår demenssjukdomFil.dr Hanna Falk (Tre stiftelser) har utvärderat instrumentet. Det kan vara en hjälp för oss attuppmärksamma hur de vi vårdar mår och ge motivation till att göra ett gott arbete.När vi är professionella i vårt arbete så verkar vi för att de personer vi vårdar har ett såmeningsfullt och värdigt liv som det är möjligt efter var och ens förmåga och förutsättningar.Använd Checklista demens för kontinuerlig uppföljning av hur vi leverupp till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.Kan hämtas på www.demenscentrum.seKlargör kontaktmans ansvar för aktiviteterna i fortsättningen.Fortsätt samarbeta och stödja varandra i arbetet.Bilda NÄTVERK.