F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVALITETITInformations- och navigationsstrukturen har strukturerats om förgöra att hemsidan mer intuitiv och lättanvänd. Den grafiska profilenhar setts över. Den nya sidan lades ut på Internet i slutet av året.Arbetet med att komplettera textmaterial, anpassa äldre sidor medmera fortsätter under år 2002.Nytt e-postsystem för skolan. Sedan vårterminen 1999 har alla eleveri Norrköpings <strong>kommun</strong> haft tillgång till en egen e-postadress genom<strong>kommun</strong>ens försorg. Användandet av adresserna har dock varitbegränsat beroende på olika svårigheter. Många har använt sig avolika e-postsystem och det har inte funnits en gemensam <strong>kommun</strong>ikationskanal,av typen ett intranät. Med detta som bakgrund startadesett projekt med syftet att att ge elever, personal och föräldrar iNorrköpings <strong>kommun</strong> ett kraftfullt <strong>kommun</strong>ikationssystem, sombåde inkluderar e-post- och intranätfunktioner . Projektet har arbetatmycket aktivt under <strong>2001</strong> och har huvudsakligen finansierats medmedel från statliga ITiS-delegationen (IT i Skolan). Med ett gemensamt<strong>kommun</strong>ikationssystem, som kan nås både från skolan och hemifrån,skapas bl a bättre förutsättningar för distanslärande, samarbetemellan exempelvis elevråd och skolidrottsförening, föräldrarsinsyn och medverkan i skolarbetet samt träning för både elever ochlärare att använda IT som ett verktyg i det pedagogiska arbetet. Systemetinnehåller också ett lättanvänt verktyg för att göra hemsidor.Genomförandet sker stegvis och under år <strong>2001</strong> har merparten avskolorna introducerats i att använda det gemensamma <strong>kommun</strong>ikationssystemet.Genomförandet slutförs under våren 2002. E-postsystemetinom skolan kommer snart att inkludera 20 000 e-postadresser- att jämföra med e-post-systemet inom administrationensom har ca 3 000 adresser.Verksamhetens utveckling och kvalitetInriktningsmål– IT är ett kraftfullt verktyg för Norrköpings förnyelse och bidrar till attgöra det attraktivt att bo och verka i <strong>kommun</strong>en.– IT används och utvecklas så att både effektiviteten och kvalitén i verksamhetenökar och att servicen därmed kontinunerligt förbättras tillalla de som bor, vistas i och har intresse av <strong>kommun</strong>en.– Barn och ungdomar som växer upp i Norrköpings <strong>kommun</strong> ska gesmöjlighet till att erövra och utnyttja informationsteknologin som ettredskap för lärande och <strong>kommun</strong>ikation. De ska stimuleras till attvara aktiva och kritiska sökare av kunskap, samt till att <strong>kommun</strong>icerafrågor, erfarenheter, idéer och tankar med såväl vuxenvärlden sombarn och ungdomar från andra miljöer och kulturer. Likvärdiga möjligheterska skapas mellan olika förskolor, skolor och elevgrupper.Norrköpings <strong>kommun</strong> kan på olika sätt bidra till att IT är ett kraftfulltverktyg för Norrköpings förnyelse och att det i dessa avseendenär attraktivt att bo och verka i <strong>kommun</strong>en. Genom en fortsatt offensivsatsning på snabba dataförbindelser till och från alla <strong>kommun</strong>alaenheter är <strong>kommun</strong>en pådrivande till att optofibernätet förgrenasallt mera samt till att allt flera kan erbjudas ADSL-uppkopplingar.Norrköpings <strong>kommun</strong> hyr idag ca 105 fiberförbindelser och ca 300ADSL-förbindelser. Kommunen verkar vidare på olika sätt för attskapa miljöer där IT-anknutna innovationer tas tillvara och ocksåvidareutvecklas och kommersialiseras. Detta bygger på samarbete ochutbyte med både innovativa företag och universitetet. Ett kraftfulltexempel är satsningen på Acreo där idéer och innovationer i den definitivatekniska framkanten förädlas. Ett annorlunda exempel är projektetTable Manners som visades vid EU-mötet i början av <strong>2001</strong>.Här genomfördes ett filmprojekt i samarbete mellan främst olika grenarav Campus Norrköping, såväl kulturellt inriktade som tekniskt,och kulturinstitutionerna i <strong>kommun</strong>en.82 - Norrköpings <strong>kommun</strong> årsredovisning <strong>2001</strong>, del 1Möjligheterna till bredbandsuppkoppling inte har ökat i den omfattningsom kunde förväntas vid ingången av år <strong>2001</strong> inom <strong>kommun</strong>ensgeografiska område. Inkluderas s k ADSL-förbindelser hardock en klar majoritet av befolkningen och företagen i Norrköpings<strong>kommun</strong> möjlighet att köpa/abonnera på en snabb uppkoppling.De jämförelser som återkommande görs mellan olika <strong>kommun</strong>er visarockså att Norrköping tillhör de <strong>kommun</strong>er där bredbandsaktörernaär förhållandevis aktiva. Storleken och närheten till den kraftfullaIT-infrastruktur som finns mellan Stockholm och södra Sverigeär här gynnsamma faktorer för <strong>kommun</strong>en. Den satsning inom glesbebyggdaområden inom <strong>kommun</strong>en, vilken har utretts under <strong>2001</strong>,behandlas särskilt i avsnitt E. IT - Infrastrukturprogram för Norrköpings<strong>kommun</strong>Medieteknikområdet är ett prioriterat område där det finns en storpotential inom <strong>kommun</strong>en.Förutsättningarna har av olika skäl kommit att bli mycket goda fören ytterligare satsning på teknik och kunnande kring medieteknik.Utbildning och forskning bedrivs inom relevanta teknikområden såsombildhantering, visualisering och lösningar för utvecklad interaktionmellan människa och teknik. Parallellt satsas på historiskt ochsamhällsvetenskapligt inriktad utbildning och forskning om medieproduktionoch kulturell utveckling. Kulturen har också genom bl amuséer, teatrar, musikliv och den historiska och välbevarade miljön iindustrilandskapet en stark ställning inom <strong>kommun</strong>en. Arbetet medatt förbereda en ytterligare satsning inom medieteknikområdet harsuccessivt intensifierats under år <strong>2001</strong>.ITiS-projektet. Från hösten 1999 till våren 2002 har ca 820 läraredeltagit i det s k ITiS-projektet, med stöd från den statliga ITiSdelegationen.Under <strong>2001</strong> deltog ca 280 lärare. Motsvarande antalbärbara datorer har införskaffats till alla medverkande. Projekten genomförsav arbetslag. Från hösten 1999 till våren 2002 har 121 arbetslagdeltagit och under <strong>2001</strong> deltog 49 arbetslag. Varje arbetslagskriver en rapport efter avslutat projekt som publiceras på hemsidanför ITiS i Norrköping (vilken nås via <strong>kommun</strong>ens hemsidawww.norrkoping.se). Genom denna satsning har många lärare fåttmöjlighet att öka sin kompetens och sina färdigheter i att användaIT-verktyget, vilket är en viktig förutsättning för måluppfyllelsen avseendeIT i barn- och ungdomsverksamheten.Andra ITiS-anknutna aktiviteter som genomförts under år <strong>2001</strong> harvarit:– Datakörkort för barn - sex skolor med ca 260 mellanstadieeleverdeltar i ett projekt där eleverna har möjlighet att ta ett ”datakörkort”.– Skoltidningsprojekt - Skolklasser får testa ett skoltidningsverktygför publicering på Internet.– Fortbildningscheck- enheter som ännu inte sökt till ITiS erbjudsen utbildningscheck för grundläggande datautbildning, med syftetatt få upp intresset för IT och på sikt få enheten att delta i ITiSmed minst ett lag.– Kurs i Informationskompetens.- Tillsammans med Läsrörelsen iNorrköping har <strong>kommun</strong>ens utvecklingsenhet Mimer anordnaten gemensam kurs i informationskompetens. Deltagare var bibliotekarier,lärare, förskollärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare.Studie av barn- och ungdomsenheternas IT-satsningar. För att undersökaresultatet av barn- och ungdomsenheternas IT-satsningar haren genomgripande inventering utförts av Produktionskontoret. Antaletelevdatorer på grundskolan motsvarar ca 15 elever/dator (i genomsnitt).På gymnasiet är förhållandet ca 5 elever/dator. Behovet av
F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVALITETITnyanskaffningar på grundskolan är påtagligt under kommande treårsperiod,såväl vad gäller elev- som lärardatorer. På EU:s toppmötei Stockholm lade kommissionen fram målet 5 elever per dator (EUnytt5). Man kan vidare konstatera att IT-mognaden och -kompetensenvarierar från enhet till enhet, och även mellan olika arbetslaginom en enhet. Behovet av kompetensutvecklig bedöms vara stort,trots den effekt som ITiS-satsningen haft och kommer att ha. Behovfinns av kontinuerlig tillgång till lokalt knuten fortbildning, som enligtutredaren är att föredra framför centrala ”stora” utbildningstillfällen.Undersökningen visar att IT-fortbildning på den egna enheten, medarbete vid den egna utrustningen, ger den största effekten. Som ettresultat av studien och med stöd av medel från utbildningsdepartementethar IT-pedagoger anställts vid två skolor under året.FramtidenKonkreta förslag angående ett framtida medieinstitut i Norrköpingkommer att presenteras under år 2002. Med ett medieinstitut skapasytterligare en intressant arena för IT-baserad utveckling inom <strong>kommun</strong>en.Ett medieinstitut är intressant i många avseenden; väcka intresseför modern informationsteknologi bland barn och ungdom,utveckla kulturinstitutionernas verksamhet, utgöra en plattform föratt rekrytera studenter och genomföra spännande forskningsprojekt,erbjuda företag medietjänster samt också utgöra en bas för startandetav nya företag inom området.Den av staten initierade satsningen på bredbandsförbindelser tillglesbebyggda orter och områden inom <strong>kommun</strong>en kommer att konkretiserasallt mera under 2002. Satsningen bör bidra till att Norrköpingytterligare stärker sin ställning som en <strong>kommun</strong> med väl utbyggdIT-infrastruktur. Detta innebär att förutsättningarna för distansarbetesuccessivt kommer att förbättras.Norrköpings <strong>kommun</strong> kommer inom ramen för det omfattande internaförändringsarbete som genomförs under 2002 att pröva nyasätt att organisera arbetet och använda nyutvecklade IT-verktyg.Detta sker i samarbete med innovativa företag inom IT-branschen.Förändringarna syftar alltid direkt eller indirekt till att öka servicegradenoch att öka invånarnas delaktighet i det <strong>kommun</strong>ala arbetet.Projekt kommer vidare att bedrivas för att särskilt utveckla <strong>kommun</strong>ensom en 24-timmars myndighet.Det fortsatta arbetet med IT i skolan kommer att ske på flera fronter.En strategi måste tas fram under 2002 om vad som händer efter attITiS-projektet avslutas (i slutet av 2002). Strategin måste inkluderamål och aktiviteter för att särskilt lyfta de skolenheter som både hardåligt med utrustning och förhållandevis liten datorvana. Det tidigarepåbörjade arbetet med etiska normer för e-post- och Internet-användning,s k Netikett, kommer att prioriteras under 2002. Kommunstyrelsenskontor kommer vidare att utreda lämpliga framtidafinansieringsformer för datorinnehav, uppkopplingar, m m vid skolorna.Norrköpings <strong>kommun</strong> årsredovisning <strong>2001</strong>, del 1 - 83