F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVALITETIndivid- och familjeomsorg: barn- och ungdomsvård, vuxenvård/missbruksvårdökat kraftigt jämfört med <strong>2001</strong>. En förutsättning för öppenvård påhemmaplan är att människor kan erbjudas en bostad. Under år <strong>2001</strong>har olika fastighetsägare intagit en attityd som utesluter människor,som har eller haft missbruksproblem, social problematik eller psykiskohälsa, från rätten till egen bostad. Inte heller ges möjlighet tillatt erhålla en s.k. stödlägenhet. Avsaknaden av bostäder har bidragittill länge vårdtider i samband med vård inom HVB.Verksamhetens utveckling och kvalitetSom framgår av nedanstående tabell har antalet insatser inom vuxenvården/missbruksvårdenminskat med cirka 10 % i förhållande till2000, från 988 st ärenden/månad till 888. Minskningen är framförallt inom öppenvårdens stödboendeverksamhet och inom den öppenvård,som sker genom förvaltningens egna resurser.1<strong>2001</strong>000800Uvecklingen antal biståndsinsatser vuxna 1997-<strong>2001</strong>934842Antalet boendedygn inom stödboende inklusive de olika boendeformernainom vårdkedjan/boendetrappan har minskat med 13 %och uppgick <strong>2001</strong> till totalt 8 206. Största minskningen står stödboendeverksamheten6 600 dygn för, varav socialnämndens eget stödboendeuppgick till 3 800 dygn. Orsaken till minskat antal boendedygninom stödboendeverksamheten är dels den stora svårighet, sombåde socialnämnden och privata utförare har haft att kunna få lägenheterför detta ändamål samt att allt fler missbrukare har en så svårproblematik, att de inte kan klara enbart boende i en stödlägenhet.Den vuxna familjehemsvården har under året omfattat totalt 33 personeroch antalet vårddygn uppgår till drygt 5 500, vilket är en marginellminskning i förhållande till år 2000.Den egna och köpta öppenvården uppgick tillsammans till 65 % avdet totala antalet individuella insatser, som ägde rum inom vuxenvården/missbruksvårdenunder år <strong>2001</strong>. Utnyttjandet av utvecklingsboendethar minskat med 2 300 dygn, bl a till följd av att många lägenheterinte har varit beboeliga då nödvändig renovering inte har kommittill stånd.6004002000jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01Vårdinsatser. Totalt har 994 personer vid något tillfälle varit föremålför en insats, 49 % är över 40 år och 45% var kvinnor.Antal placeringar inom HVB-vård och boende 1997 - <strong>2001</strong>.160140120100806040200Vårddagar i avslutade HVB-placeringar118 130 145 90 128 127SoL 1999 SoL 2000 SoL <strong>2001</strong> LVM 1999 LVM 2000 LVM <strong>2001</strong>1997 1998 1999 2000 <strong>2001</strong>HVB-placeringar .......... 220 258 271 278 270Boende placeringar .... 321 377 326 351 292Under år <strong>2001</strong> har 198 personer vid något tillfälle varit föremål fören placering inom HVB jämfört med 192 personer år 2000. I genomsnitt96 placeringar/månad under år <strong>2001</strong> vilket motsvarar 11% av samtliga insatser inom vuxenvården/missbruksvården. Av vårddygnenhar 56 % ägt rum inom HVB (inkl placeringar vid SiSinstitutioner)medvilka socialnämnden har avtal.700006000050000400003000020000100000Vårddygn HVB samt boende21334 23145 2441429243 31009HVBBoende56787 64281 62434 61058 528521997 1998 1999 2000 <strong>2001</strong>Antalet vårddygn inom hem för vård eller boende (HVB) ökademed drygt 1700 dvs 6% i förhållande till år 2000. Antalet placeringarhar i stort sett varit oförändrat.Antalet boendedygn inom stödboende har minskat med drygt 8200 och antalet individuella insatser utförda av förvaltningens egenpersonal har minskat med 11 % i jämförelse med år 2000. En ökningav olika gruppaktiviteter har dock skett under <strong>2001</strong>.Den genomsnittliga vårdtiden i avslutade placeringar med stöd avsocialtjänstlagen (SoL) har ökat med i genomsnitt 15 dygn i förhållandetill år 2000, framförallt inom i åldersgruppen födda 1970 ochsenare. Antalet avslutade placeringar med stöd av SoL har under åretuppgått till 145.Under <strong>2001</strong> har totalt 32 personer varit föremål för placeringar medstöd av LVM, en minskning med 5 personer i förhållande till 2000.Antalet vuxna med missbruksproblematik som har haft kontakt medsocialtjänsten har ökat. Inom Hageby resp Eneby fältenhet har antaletutredningar med anledning av ansökan eller anmälan om missbrukökat med 17 % resp 11 %. Merparten av kontakterna har ägtrum utifrån en egen ansökan från den enskilde. För unga missbrukarekrävs det ofta långa vårdtider och öppenvård är inte alltid möjlig.I flera fall har placeringar inom institution varit nödvändig redanunder en utredningstid, då det inte har varit möjligt att genomföraden på hemmaplan med det stöd som finns från beroendeenheteneller landstingets psykiatricentrum. Det har varit svårt att få hjälpmed avgiftning av narkotikamissbrukare av landstingets sjukvård, iflera fall har hjälp måst sökas på institutioner utanför länet.Hemlöshetsundersökning. Med hemlös menas en person som saknaregen eller förhyrd bostad och inte heller bor i något stadigvarandeinneboendeförhållande samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativeller är uteliggare. Personer som bor i andra hand eller ärinneboende hos anhörig eller nära släkting ingår inte i undersökningen.Definitionen är vid och inrymmer flertalet av de personer, somgenom socialt bistånd är placerade i olika boendeformer. Hemlöshetsundersökninghar genomförts årligen sedan 1994.56 - Norrköpings <strong>kommun</strong> årsredovisning <strong>2001</strong>, del 1
F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVALITETIndivid- och familjeomsorg: barn- och ungdomsvård, vuxenvård/missbruksvård350300250<strong>2001</strong>50100500143 207 197 207 219 235 219 194 210 198 274 299 2821993 v13TotaltVarav ensamst1993 v411994 v 1995 v 1995 v 1996 v 1996 v 1997 v 1997 v 1998 v 1999 v 2000 v <strong>2001</strong> v14 14 42 13 42 15 42 42 44 45 45Antalet bostadslösa personer var 282 en minskning med 6 %, 85 %är ensamstående, 29% är i åldrarna 36 – 45 år. I åldersgruppen under20 år har antalet ökat från 9 personer till 21. Anmärkningsvärtoch bekymrande är att 11 (9 kv -2m) personer har ansvar för denfaktiska vårdnaden av barn samt att 6 personer som är 65 år elleräldre också är hemlösa. För gruppen äldre är antalet det högsta somnågonsin har uppmätts. Av de hemlösa har 75 % någon form avpågående missbruk, en stor grupp (75 personer) har inte något missbruk..Andelen öppet bostadslösa40353025201510503%4%9%4%6%8%7 8 19 9 15 18 8 17 18 15 23 351993v411994v411995v14Antal bostadslösa1995v421996v131996v424%1997v158%1997v429%1998v425%8%12%1999v 2000 <strong>2001</strong>44 v45 v4514%12%10%8%6%4%2%0%I Norrköping är 33 personer öppet bostadslösa, d v s 12 % av dentotala andelen bostadslösa, en påtaglig ökning. Under flera år harandelen öppet bostadslösa pendlat mellan 10 – 20 personer. Blandde öppet bostadslösa (”uteliggare”) är 54 % 45 år och äldre. I stortsett alla får sin försörjning via försörjningsstöd eller sjukbidrag.FramtidenAntalet insatser inom barn- och ungdomsvården har inte ökat underår <strong>2001</strong>, men familjerna har oftast har en mycket kompliceradoch svår problematik som kräver stort engagemang och långvarigainsatser. En ny företeelse är att föräldrar ej längre orkar vara föräldraroch därför ”avsäger sig sitt föräldraskap”, detta gäller både avseendesmå barn och ungdomar. Ungdomar som måste omhändertas - intep g a eget beteende utan för att föräldrarna inte tycker sig klara av attha ungdomarna kvar i hemmet.Narkotikamissbruket går allt längre ner i åldrarna samtidigt somdet också blir tyngre. Den kraftiga ökningen av heroinmissbruket iyngre åldrar i <strong>kommun</strong>en är mycket oroande. Det är svårt att nåungdomarna i ett tidigt skede. Missbruket har ofta pågått under långtid, när det blir känt av socialtjänsten. Hageby fältenhet rapporterarom personer, som idag är i åldern 18 - 25 år och som nu begär hjälpför det missbruk, som de ofta påbörjade i 10 - 12 års ålder. Insatsernaför att hjälpa den enskilde blir då långvariga och vård inom hem förvård eller boende (HVB) är oftast det enda alternativet. För att uppnåett positivt resultat krävs då en lång placeringstid medförandebåde höga kostnader för socialnämnden och ett stort ingrepp i denunges livssituation. För att kunna nå ungdomarna i ett tidigt skedekrävs ett mycket nära samarbete mellan socialtjänsten, föräldrar,skola, fritidsverksamhet, föreningsliv.Bostadsfrågan har blivit ett stort problem både för ungdomar ochbarnfamiljer. Fältenheterna rapporterar om barnfamiljer som tvingasflytta runt till vänner och bekanta. En bostad är en första förutsättningför att en öppenvårdsinsats skall vara möjlig. Ungdomar, somskulle kunna klara stödboende, måste omhändertas och placeras påinstitution för att lägenheter saknas.Stora problem att finna en lämplig placering för ett barn/en ungdom,när det enda alternativet för att hjälpa är ett omhändertagande.Vid behov av placering tvingas man ofta godta en placeringsmöjlighetpå långt avstånd från Norrköping och kanske inte heller riktigträtt placering för ungdomen. Följden av detta blir ett antal omplaceringar,som mer skadar än hjälper ungdomen. Det finns stora bristeri tillgängliga placeringsresurser inom närområdet både vad gäller hemför vård eller boende (HVB) och familjehem.För att uppnå ekonomisk balans inom barn- och ungdomsvårdenmåste en omfördelning av kostnaderna från dyr vård inom hem förvård eller boende (HVB) till en mer utbyggd familjehemsvård kombineradmed platser inom HVB inom <strong>kommun</strong>en eller i närliggande<strong>kommun</strong>er ske. Detta för att möjliggöra fortsatt arbete med barnets/ungdomensfamilj och nätverk, då en placering är enda möjlighetenför att kunna hjälpa. Socialnämndens egen öppenvård måsteutvecklas vidare och satsningen på ett centralt familjepedagogteamsamt kollektivboendet i Ektorp kan ses som första stegen i detta arbeteparallellt med det utvecklingsarbete, som har ägt rum inom fältenheternasegen regi och tillsammans med olika samverkansparter. Enstor flexibilitet i tillgängliga öppenvårdsresurser är en nödvändighetför att kunna ge barn, ungdomar och deras familjer det stöd, som debehöver. Utvecklingen av de egna befintliga öppenvårdsresursernakommer prioriteras under 2002.För att lyckas med tidiga öppenvårdsinsatser måste övriga aktörer isamhället, som arbetar med barn och ungdomar också ta sitt ansvar.Socialtjänsten kan inte ensam klara detta. För barn och ungdomarräcker inte bara en bra hemmiljö. Förskola, skola och fritidsverksamhetmåste också ge barn och ungdomar en positiv miljö. En miljö,där vuxna ges möjlighet och utrymme att se varje barn och dess specifikabehov. En miljö där barn och ungdomar inte lyfts bort för attde betraktas som problematiska och inte önskvärda utan tvärtom stöttasför att kunna vara kvar genom att stödjande resurser flyttas in ibarnets/ungdomens ordinarie miljö. Under 2002 har socialnämndenbeslutat, att det inom samtliga fältenheters ansvarsområden skall utarbetaslokala handlingsplaner för samverkan kring barn och ungdomari syfte att förebygga barns utsatthet och möta behoven i barnensolika miljöer.Det finns all anledning att känna oro för barns och ungdomars uppväxtmiljöeridag. Det kan inte accepteras att föräldrar känner sig tvingadeatt kapitulera som föräldrar. Socialtjänstens arbete måste än merutvecklas till att på ett tidigt stadium synliggöra barns och ungdomarsbehov. Behov som skall tillgodoses i samverkan med föräldrarnaoch andra i familjens nätverk. Familjen måste ses som expert påsin egen situation och utifrån detta få det stöd som den behöver, barnoch ungdomar såväl som föräldrar.En förutsättning för att socialnämnden skall kunna förändra missbruksvårdensinriktning från slutenvård/vård vid institution till öppenvårdpå hemmaplan är, att människor kan erbjudas en bostad.Norrköpings <strong>kommun</strong> årsredovisning <strong>2001</strong>, del 1 - 57