Ãrsredovisning 2001 - NorrkÃ¶pings kommun

More documents

Recommendations

Info

F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVALITETUtbildning: universitetsfrågor och universitetsanknuten verksamhetSamverkansavtal -Norrköpings kommun, Linköpingsuniversitet och Arbetslivsinstitutet arbetade under åretfram innehåll i ett Memorandum om samverkansområdenoch man kommer att samverkansavtal kommer att undertecknasför januari 2002 - t o m december 2004. Underden första samverkansperioden är plattformarna De godaarbetena resp Mångfald prioriterade. Norrköpings kommunhar ordförandeskapet.Kommunen gjorde tillsammans med Linköpings universitet,Hyresbostäder-Studentbo, StuFF, Consensus och Lin-Tek enkätundersökningen ”Studenter vid Campus Norrköpingvåren 2001. Som finns redovisade i en rapport.Rapporten kan hämtas från www.liu.se/no/enkat.Där framkommer bl a att studenter vid Campus Norrköpinganser att Norrköping är en mycket studentvänligkommun. Framförallt är man mycket nöjd med tillgångtill bostäder, kulturutbud och fritidsaktivitete och det bemötandeman får i kommunen.Glädjande visar det sig att 62 procent av studenterna tyckeratt Norrköping är en bra stad att leva och bo i.FramtidenLinköpings universitet har inte aviserat någon programutbyggnadvid Campus Norrköping under nästkommandeår. Under nästkommande år kommer arbetet att fortsättamed att utveckla olika profilområdena som Klimat, Miljö,Migration m fl som finns inom Campus Norrköping.Fr o m läsårsstarten 02/03 kommer gratisbussar att sättasin mellan Campus Valla och Campus Norrköping för studenteroch personal inom LiU, för att öka möjligheten attbättre nyttja såväl personella som fysiska resurser som finnspå resp Campus.Norrköpings kommun kommer tillsammans med LiU -Campus Norrköping att fortsätt arbetet med att på olikasätt bredda och vidga rekryteringen av studenter till universitetsstudier.Det är också angeläget att kommunen haren framförhållning att arbeta utifrån de nya förslag ochdirektiv som regeringen lagt.Fråga: Norrköping är en bra stad att leva och bo iStämmer Stämmer Ingen AntalSvarsalternativ: bra och dåligt upp- personermycket mycket fattningbra dåligt (i proc)(i procent) (i procent)Fakultet:Program:HU sjuksköt. 68,7 12,5 18,8 48Social omsorg 51,0 5,5 38.2 55HU totalt: 59,3 8,7 29,1 103Fil fak. Systemprog 56,4 10,3 33,3 39Barn o Ungdom 50,0 17,5 31,9 188Grundlärare 58,7 8,2 32,1 109Kultur Samh o Media 71,5 15,7 11,4 70Miljö prog 63,7 24,6 10,1 69Samh.KulturAnalys 75,0 13,8 21,3 80Fil fak. totalt: 58,4 15,3 25,2 555Tek fak. Byggnad 54,8 32,3 9,7 31Data Elektroteknik 57,7 28,6 14,1 78Elektro tek 68,9 24,6 3,9 77Kom. Transport 67,7 21,9 10,4 96Medie o Kommunikat 79,1 16,3 2,3 43Medieteknik 69,8 26,4 2,8 106Basår 72,8 27,3 0,0 11Öppen ingång 73,9 21,7 0,0 23Tek fak. totalt: 67,3 24,8 6,7 465Bortfall: 35,2 17,6 17,6 17Totalt: 61,9 18,6 17,9 100%Totalt: Antal 706 212 204 1140Under året som kommer är det viktigt att Norrköpingskommun än mer ”nyttjar” Linköpings universitet och ALIsom en resurs för förnyelse och kompetensutveckling inomkommunens verksamheter - som samverkansavtalet gerutrymme till.Rapporter- Studenter vid Campus Norrköping våren 2001, Dannewall, Patrikoch Ericsson Johan.- Östergötlands ungdomar och högskoleutbildning en förstudie,Larsson, Siw, LIU, CKS.- Social bundenhet och regional utveckling, Sunnergren, Fredrik,CKS:s rapport 2001:6.- Redovisning och sammanställning av svar ang frågor om samverkanmellan Norrköpings kommun och universitet/högskola/forskningsinstitution,Hjern, Monica.46 - Norrköpings kommun årsredovisning 2001, del 1
F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVALITETVård och omsorg: omsorg om äldre och funktionshindradeViktiga händelser under åretBasvärden för hemtjänst och särskilt boende togs fram under 2000.Basvärden är ett kommungemensamt, ekonomiskt mått på t ex hemtjänsttimmeeller plats i särskilt boende. För likvärdig hantering ikommunen fastställdes också tillämpningsanvisningar. Under 2001har uppföljning och revidering av basvärden och tillämpningsanvisningargenomförts.Nya avgifter för äldreomsorg 2002. Under året har arbete inlettsmed att anpassa kommunens avgifter för äldreomsorg efter förändringari lagstiftningen. Förändringarna i socialtjänstlagen (020101)har bl a medfört begränsningar i kommunernas rätt att ta ut avgifterför insatser, främst inom äldreomsorg. Från halvårsskiftet 2002 införsen högsta avgift för hemtjänst inom eget och särskilt boende.Varje person som betalar avgift för kommunens insatser ska garanterasatt få behålla en viss summa av sin inkomst - ett förbehållsbeloppförpersonliga utgifter och för bostadskostnader, innan en hemtjänstavgiftkan tas ut. Förändringarna innehåller också regler för vilkainkomster som skall vara avgiftsgrundade och vad som gäller då denene av makar erhåller kommunens insatser.De nya reglerna i socialtjänstlagen kommer att innebära att mångapersoner med hemtjänst får lägre avgifter och ett mindre antal avdessa får betydande avgiftsminskningar. Kommunens intäkter av äldreomsorgsavgifternakommer att minska kraftigt och administrationenkring dessa att öka. Beslut om de nya avgifterna tas i april 2002.Handikappolitiskt program. Under hösten 2001 har förslag till etthandikappolitiskt program remissbehandlats i kommunens nämnder.Förslaget har tagits fram av ett stort antal företrädare för kommunensverksamheter och handikapporganisationerna. Syftet medprogrammet är att personer med funktionshinder så långt det ärmöjligt, ska ges samma förutsättningar som andra till delaktighet isamhället.Beslut om det handikappolitiska programmet kan väntasunder våren 2002.Äldreomsorgsprogram. Under 2001 har arbete pågått med att revideraden Strategiska planen, som antogs av kommunfullmäktige 1998.Basen för äldreomsorgen skall som tidigare vara hemtjänsten. Blandde nya områden som finns med i det nya programmet är anhörigstödoch omsorg för äldre invandrare.Den tidigare benämningen Strategisk plan för äldreomsorg, den ersättsnu med Äldreomsorgsprogram. Beslut om programmet tas undervåren 2002.Projekt -Anhörig 300 - 2001 var det sista året av den treåriga projekttiden.Riksdagen avsatte 100 miljoner kronor årligen under treår, 1999-2001, för att landets kommuner i samverkan med anhörigochfrivilligorganisationer skulle utveckla stödet till närstående somutför vårdinsatser. För Norrköpings kommun utgjorde stödet 1,3 miljkr/år. Kommunerna i Östergötland har erlagt fem procent av stimulansbidragentill kostnader för länssamordning. Mål och förväntaderesultat för Anhörig 300-projektet i Norrköping har varit att underprojekttiden arbeta fram och pröva modeller och metoder för anhörigstödså:– att anhörigvårdare känner att de har stöd och erkännande– att anhörigvårdaren är respekterad som samarbetspartner– att lägga grunden för en väl fungerande samverkan kring anhörigstödi framtiden– att ge ökade förutsättningar för att bo kvar i ordinärt boendeAvrapportering till Socialstyrelsen sker i februari 2002. Omsorgsnämndenfattar beslut om fortsatt anhörigstöd under mars 2002.Wretaprojektet vidareutvecklar samarbetet landsting- kommun omen väl fungerande vårdkedja.Det första principavtalet mellan landstingeti Östergötland och Norrköpings kommun om samverkan fören väl fungerande vårdkedja slöts 1993. De totalt fyra samverkansavtalsom idag finns, har fått till följd att en gemensam projekt- ochsamverkansorganisation har bildats - Wretaprojektet.Wretaprojektets övergripande mål är att erbjuda Norrköpingsbon engod vård och omsorg utifrån en gemensam värdegrund, en gränslössamverkan och optimalt användande av de samlade resursernaDe båda huvudmännen har utsett var sin projektledare samt medlemmarfrån resp verksamhet till en styrgrupp. Under året har manarbetat med uppgiften att utveckla och förbättra vård och omsorginom följande områden:– korttidsvård– rehabilitering av äldre och långvarigt sjuka– vård och omsorg i hemmet,– vård och omsorg om demenssjuka– vård och omsorg om psykiskt sjuka– barn och ungdomar i behov av särskilt stöd– särskilt vårdkrävande– medicinskt färdigbehandlade– tekniska hjälpmedel– personalförsörjning och kompetensutveckling.Wretaprojektet bygger på ett gemensamt synsätt om att samordnadoch väl fungerande vård och omsorg ska vara:– medborgar och brukarcentrerad,– fokuserad kring hållbara vårdkedjor– uthållig och flexibel– gränsöverskridande– högteknologisk– framdrivare av nya arbetsmetoder och ny kompetensOmslaget- ett kvalitetsutvecklingsprojekt inom handikappomsorgLag om särskilt stöd till funktionshindrade, LSSI en stor satsning med ekonomiska medel från kommunens kompetensutvecklingsbudgetoch EU:s mål 3-pengar får all personal inomLSS-verksamhet möjlighet att delta i ett kvalitetsutvecklingsarbete.Den analys som gjordes av verksamheterna i slutet av år 2000, beträffandebehov av förbättring och utveckling, har legat till grundför det arbete som bedrivits under 2001. Under året har 51 process-Norrköpings kommun årsredovisning 2001, del 1 - 47
Page 5 and 6: A. KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR
Page 7 and 8: B. GENERELLA FAKTA OCH FÖRUTSÄTTN
Page 23 and 24: C. GRUNDLÄGGANDE SYNSÄTTEtt human
Page 25 and 26: C. GRUNDLÄGGANDE SYNSÄTTUthållig
Page 27 and 28: D. KOMMUNÖVERGRIPANDE PROJEKTProje
Page 29 and 30: D. KOMMUNÖVERGRIPANDE PROJEKTRotkr
Page 31 and 32: E. KOMMUNÖVERGRIPANDE PROGRAMNatur
Page 33 and 34: E. KOMMUNÖVERGRIPANDE PROGRAMIT-in
Page 35 and 36: F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVA
Page 41: F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVA
Page 84 and 85: G. EKONOMISK ÖVERSIKT - NORRKÖPIN
Page 96 and 97:
G. EKONOMISK ÖVERSIKT - NORRKÖPIN
Page 98 and 99:
H. SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGFÖRVAL
Page 100 and 101:
H. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING1) Hyre
Page 102 and 103:
H. SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGBALANSR
Page 104 and 105:
H. SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGRedovis
Page 106 and 107:
H. SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGREDOVIS
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
BILAGARESULTATRÄKNING (K EURO)Neda
show all

Ã rsredovisning 2001 - NorrkÃ¶pings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2001 - NorrkÃ¶pings kommun