13.07.2015 Views

Årsredovisning 2001 - Norrköpings kommun

Årsredovisning 2001 - Norrköpings kommun

Årsredovisning 2001 - Norrköpings kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

F. VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH KVALITETUtbildning: barnomsorg, förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolaErfarenheterna på kort sikt har visat på svårigheter beträffande möjligheternaatt anpassa de <strong>kommun</strong>ala skolornas organisation till denminskning av elevunderlaget som enstaka <strong>kommun</strong>ala skolenheterdrabbats av på grund av att den <strong>kommun</strong>ala skolverksamheten intekan optimera sin verksamhet på samma sätt som de fristående skolorna.Profilklasser. Antalet profilklasser har ökat från 8 st (865 elever) år2000 till 11 st (958 elever) under året. Nästan hälften av dessa går iHagaskolans och Navestadsskolans musikklasser. De nya profilklasserhar startats på Ektorpsskolan (NO/teknik), Hagebyskolan (Bild),Navestadsskolan (Fotboll). Vidare har Humanistiska nämnden fattatbeslut om inrättande av ytterligare 3 profilklasser från höstterminen2002 - Basketklasser på Hagebyskola och Djäkneparkskolansamt bild och musikklass på Mosstorpskolan.Uppföljning av verksamhetNationella prov. Resultaten av de nationella proven i årskurs 5 äroroande inför framtiden. Vid en sammanställning av proven för desenaste fyra åren, visar det sig att skolor som presterat dåliga resultatåterkommer flera gånger sedan 1998. Gemensamt för dessa skolor äratt de ligger i socialt utsatta områden.Det är angeläget att analysera vilka faktorer som ligger bakom enskildaskolors resultat, för att sedan kunna vidta kraftfulla åtgärder.Humanistiska nämnden påtalade under <strong>2001</strong> vikten av statsbidragettill personalförstärkningar och de <strong>kommun</strong>ala medlen för genomförandetav skolplanen används för att prioritera skolor i socialt utsattaområden.Betyg i årskurs 9. Vid en jämförelse mellan elevernas slutbetyg iårskurs 9 de senaste 11 åren framträder samma mönster som för denationella proven i årskurs 5. Samma skolor återkommer under perioden.Detta förstärker vikten av att dessa skolor prioriteras vidresursfördelningen. Skolverket har under hösten <strong>2001</strong> beskrivit åk7-9-skolorna i <strong>kommun</strong>en och jämfört resultaten mot bakgrund avandel pojkar, elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivåoch i vilken utsträckning de olika skolorna levt upp tillförväntat resultat. Även den bilden bekräftar i stora delar de resultatsom redovisats ovan. Skolverket drar även slutsatsen att föräldrarnasutbildningsnivå har större betydelse än t ex faktorerna utländsk bakgrundoch ensamstående förälder.Kommunfullmäktige beslutade” att kompetens att arbeta mot enskola för alla – nuläge/attityder och framtida behov” skulle bli föremålför särskild utvärdering under år <strong>2001</strong>. Under året har ingenutvärdering gjorts.Kommundelsnämndernas uppföljning av delmålen genom de återkommandetillsynsbesöken har utvecklats och har under året genomförtsi samtliga <strong>kommun</strong>delar. Dokumentation och återkopplingtill respektive enhet har utvecklats och förbättrats.– City/ KDN genomförde i november en kartläggning om modersmålsundervisningeni årskurs 1-9, svenska som andra språk samtde romerska elevernas skolsituation. Kartläggningen visar på behovav åtgärder inom dessa områden.– Intervjuer med föräldrar i <strong>kommun</strong>al förskola i City och Östra.Kvalitetsmätning via föräldraintervjuer har genomförts i <strong>kommun</strong>alaförskolor. Föräldrarna upplever att det är viktigt att kunnaönska/välja förskola. Man upplever i hög grad förskoleverksamhetensom trygg. Barngrupperna upplevs som för stora, med alltförmånga småbarn.– Eneby KDN har under år <strong>2001</strong> genomfört en kvalitétsutvärderingi årskurs 4-9. Utvärderingen beskriver föräldrars och elevers upplevelseav kvalitén i skolan. Resultatet visar att föräldrarna anseratt yrkeskompetens och personlig kontakt/trygghet och trivsel ärde viktigaste kvalitetsfaktorerna. Både föräldrar och elever är mestnöjd med trygghet och trivsel. Områden som uppvisar brister ärdelaktighet och inflytande. Det är också den kvalitetsfaktorn somupplevs som minst viktig av föräldrarna.Innehåll i verksamheten - exempelBarns delaktighet och inflytande - ”En fråga om demokrati” är etttvåårigt samverkansprojekt mellan Linköpings och Norrköpings <strong>kommun</strong>.Projektet syftar till att finna nya arbetssätt, som genom demokratiskaformer ökar barns inflytande och delaktighet i den vardagligaverksamheten. Under året man på olika sätt försökt sprida erfarenheternafrån projektets första år, bl a med hjälp av särskilda demokratiombud,dvs projektdeltagare som anmält sitt intresse för uppdraget.Demokratiombudens uppgift har varit att inom <strong>kommun</strong>en erbjudaövriga intresserade enheter att ta del av projektets erfarenhetersamt erbjuda modeller för hur enheterna på egen hand ska kunnaarbeta vidare med barns rätt till inflytande och delaktighet. Projektetavslutades hösten <strong>2001</strong>.Inom City KDN har det positiva samarbete mellan barnhälsovårdoch socialtjänst fortsatt och tack vare medel från tilläggsresursen haren god kvalitet vidmakthållits. Inom City KDN har det under desenaste åren kommit många barn med mycket bristfällig skolbakgrund.Kommundelsnämnden har därför satsat resurser för att tillmötesgådessa barns behov av en individanpassad skolgång, bl a haren särskild undervisningsgrupp för de yngre barnen startats på DeGeerskolan. Däremot fick <strong>kommun</strong>delsnämndens och socialnämndensgemensamma satsning på en resursklass för de äldre eleverna avbrytasunder vårterminen.Eneby KDN har under året fortsatt arbetet med aktiviteter i form avelevriksdag, sommarskola och kvalitetskartor. Ett resursteam har inrättatspå Matteusskolan där samverkan mellan skola och socialtjänsthar utvecklats.Södra KDN startade ”Skolan mitt i byn”, ett samverkansprojektmellan förskola-skola-kultur-fritid-socialtjänst i Hageby. Syftet är attutveckla metoder för samordning av pedagogiska, sociala och kulturellainsatser kring barn och familjer. ”Team Södra” - en gränsöverskridandeverksamhet för ungdomar med mycket komplicerad problematikhar visat goda resultat.En mycket stor del av tilläggsresursen har under året fått användastill barn som familjehemsplacerats i andra <strong>kommun</strong>er eller har platspå specialenheter, vilket inneburit att tilläggsresursen för <strong>kommun</strong>delensegna enheter minskar.Västra KDN har utvecklat samarbetet mellan polis, socialtjänst, skolaoch <strong>kommun</strong>delsnämnd för att lösa den ökande problematiken runtungdomar. Ett lokalt NOBRÅ (Norrköpings Brottsförebyggande råd)har bildats inom verksamhetsspåret Sydvästen.Samverkansområdena inom Västra har under året kraftfullt utvecklatsitt samarbete, bl a har föreläsningar, studiebesök och planeringsdagargenomförts tillsammans.Barn med behov av särskilt stöd har kartlagts och det framkom att ca25% av barn/ungdomar i <strong>kommun</strong>delen är i behov av särskilda insatser.Inom Kvillinge KDN arbetar ett resursteam (skola, socialtjänst, fritid,KDN) för att alla skolbarn ska kunna få den hjälp de behöverinom <strong>kommun</strong>delen.Kvillinge <strong>kommun</strong>del deltar i ett språkprojekt för barn och ungdom36 - Norrköpings <strong>kommun</strong> årsredovisning <strong>2001</strong>, del 1

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!