B. GENERELLA FAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGARPersonalSYSSELSÄTTNINGSGRADNÄRVARO OCH FRÅNVAROSysselsättningsgrader <strong>2001</strong>, kvinnor Närvaro och frånvaro <strong>2001</strong>Av <strong>kommun</strong>ens anställda kvinnor arbetar 60 procent heltid, och resterandearbetar deltid.Av de män som är anställda i <strong>kommun</strong>en arbetar 91 procent heltid.Den faktiska arbetstiden har minskat under de senaste åren. Under<strong>2001</strong> var ca 2,9 milj kalenderdagar tillgängliga för arbete, inkl ledigadagar. Av dessa åtgick ca 270 000 kalenderdagar till semester, 215000 dagar till föräldraledighet, 410 000 dagar till sjukdom och ca150 000 dagar till övrig frånvaro. Återstår ca 1,9 milj kalenderdagartill arbete.Som framkommer är den frånvaroorsak som stått för den mesta avden minskade arbetstiden sjukfrånvaron, som har ökat kraftigt under<strong>2001</strong>. Av <strong>kommun</strong>ens anställda var under året 14 procent avpersonalen sjukskrivna helt eller delvis. Detta innebär en fördubblingav sjukfrånvaron i förhållande till 1999. Under <strong>2001</strong> uppgickden genomsnittliga sjukfrånvaron till ca 50 kalenderdagar per anställd.Motsvarande siffror för 1999 och 2000 är 25 resp 30 sjukdagar.Viktiga händelser under åretLöNköping. Linköpings och Norrköpings <strong>kommun</strong>er har sedan 1997tillsammans bedrivit projekt LöNköping - med syfte att upphandlanytt löne- och PA-system. Arbetet har resulterat i att båda <strong>kommun</strong>ernabeslutat upphandla IBM:s system Palett, och införande ochinstallation har skett under ledning av en gemensam styrgrupp.Driftstart av Palett skedde enligt tidplan fr o m maj månad <strong>2001</strong>. 1oktober <strong>2001</strong> avslutades projektfasen, och ansvaret övertogs av driftorganisationen.Som separata delprojekt kommer bl a dock ytterligareutbildning av användare, införandet av schemamodulen Frida attfortsätta.Personalförsörjningprojektet påbörjades under 1999, med syfte attskapa en god grund för framtida rekrytering och att göra Norrköpings<strong>kommun</strong> till en attraktiv arbetsgivare, som lockar ungdomaroch vuxna till utbildning och arbete i <strong>kommun</strong>en.Under <strong>2001</strong> har arbetet till största delen inriktats på uppsökandeverksamhet. Det har inneburit deltagande i ett stort antal arbetsmarknadsdagarpå olika universitet och högskolor, men också mångabesök på grundskolor för att informera om yrken och arbete inomvårdområdet.Under året har också genomförts en ”besöksdag”, då lärarstuderandefrån olika högskolor bjöds in till Norrköping för att informera sigbåde om hur det är att arbeta som lärare i Norrköpings <strong>kommun</strong>,och också hur det är att leva och bo i <strong>kommun</strong>en.Inom ramen för personalförsörjningsprojektet pågår ett antal delprojekt:– Prao-verksamhet en viktig rekryteringsförberedande åtgärd är att<strong>kommun</strong>en på ett bra sätt tar emot de elever från grundskolansårskurs 8 och 9 som väljer att förlägga sin prao-period till vården.Kommunen har därför under år <strong>2001</strong> påbörjat arbetet med attskapa en tydlig och professionell organisation för att ta emot praoelever.Ett antal arbetsplatser inom vård- och omsorg har valts utför att ta hand om eleverna. De nya praoeleverna tas emot i Rådhusetoch får en gemensam introduktion. Prao-perioden avslutasmed uppföljning och en dags information om vårdutbildning påThapperska gymnasiet.– Feriearbeten i vården - Under sommaren <strong>2001</strong> erbjöds gymnasieeleverför tredje året i rad feriejobb i vården. Ca 175 gymnasieungdomaranställdes för en period 4 veckor. Avsikten med feriejobbenär att intressera fler ungdomar att söka sig till vårdyrkena.Feriejobben utgör en extra resurs i vården och ersätter inte semesterledigaanställda. Precis som tidigare år har ungdomarna kunnatutföra sådana sysslor som inte annars hunnits med, och de harvarit mycket uppskattade bland övrig personal.BUSK-utbildning. Under mars månad <strong>2001</strong> avslutades en andrautbildningsomgång där barnskötare fick bredda sin kompetens genomca ett års undersköterskeutbildning (BUSK-utbildning). I dennaandra omgång utbildades 16 undersköterskor. Precis som den förstagruppen som utbildades under år 2000, är dessa mycket eftertraktadei äldre- och handikappomsorgen. Verksamheten uppskattarbl a det pedagogiska förhållningssätt de nya undersköterskorna förmed sig från barnomsorgen.Generationsväxling. Med generationsväxling avses möjligheten fören nyutbildad lärare att få en mjukare start under sin första termin18 - Norrköpings <strong>kommun</strong> årsredovisning <strong>2001</strong>, del 1
B. GENERELLA FAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGARPersonalgenom att inte vara uppbunden av egen klass. Samtidigt kan en äldreerfaren lärare erbjudas mer tid för annat än direkt undervisning t exmentorskap, men också andra angelägna uppgifter inom skolan.Under <strong>2001</strong> har fyra skolor deltagit i generationsväxlingsprojektet,och både de inblandade lärarna och rektorerna är mycket positiva.Den yngre läraren har fått en god inskolning i lugn takt med närahandledning i vardagsarbetet och den äldre läraren har fått tillfälleatt som mentor dela med sig av sina kunskaper.Mångfald i vården. Behovet av flerspråkig personal i vården ökar itakt med att andelen vårdtagare med utländsk bakgrund ökar. ProgrammetMångfald i vården vänder sig till arbetslösa med invandrarbakgrundoch syftar till att öka integrationen och mångfalden inomvårdområdet. Programmet omfattar tre faser – praktik, vikariat ochvårdutbildning. Totalt spänner programmet över ca 2,5 år och eftergodkänd undersköterskeutbildning garanteras deltagarna en tillsvidareanställningi <strong>kommun</strong>en.Under hösten <strong>2001</strong> har 20 deltagare, 15 kvinnor och 5 män, påbörjatprogrammet med ca 4 månaders handledd praktik på olika enheter.Deltagarna representerar 7 olika nationaliteter. Programmet hållssamman av två projekthandledare och genomförs i samverkan medarbetsförmedlingen och EU Växtkraft Mål 3.Förhandlingar– Kommunen har kollektivavtal med ett tjugotal personalorganisationeroch ett stort antal intresse- och tvisteförhandlingar meddessa organisationer har genomförts under året.– Lokala löneöversynsförhandlingar per 1 april <strong>2001</strong> har genomförtsmed samtliga organisationer.– Med Kommunal har träffats en tvåårig uppgörelse för <strong>2001</strong> och2002, där den individuella fördelningen baserats på medarbetarsamtal.– I samtliga centrala uppgörelser finns möjlighet till lönebildninggenom samtal mellan chef och medarbetare, det s k huvudspåret.Detta är en modell för att tydliggöra den individuella lönen som enstyrmodell för verksamheten.– I <strong>kommun</strong>en har efter ett omfattande partsarbete Vårdförbundeti Norrköping som första hela organisation i Sverige gått över tilldenna modell. Därefter har även delar av Jusek och SKTF tillämpatsamma modell.– Medarbetarsamtalsmodellen är en viktig förutsättning för att denindividuella lönen ska kunna bli det styrinstrument om avses. Processenkräver dock mycket grundläggande arbete med kriterier ochsamtalsmodeller av både arbetsgivare och arbetstagarorganisationer.– I det centrala avtalet med lärarorganisationerna om ett femårigtavtal gavs förutsättningar för att lokala parter skulle träffa ett lokaltskolavtal med materiellt innehåll att förbättra anställningsförhållandenför skolpersonal. Efter ett omfattande partsarbete träffadesi Norrköpings <strong>kommun</strong> under försommaren ett avtal omformerna för arbetstagarnas medverkan såväl i utformningen avsin egen arbetssituation som i förändrings- och utvecklingsarbetet.Avtalet innehåller överenskommelser om förbättringar rörandebarns och elevers inflytande, lärares kompetens, introduktion, arbetsmiljö,utveckling/måluppfyllelse/lön, arbetstid och arbetsorganisation.Avtalet innehåller även överenskommelse om hur enbättre mätbar kvalitet i skolan ska kunna uppnås.Verksamhetens utveckling och kvalitetDe inriktningsmål och förhållningsätt som relateras till nedanståenderedovisning finns beskrivna i avsnitt C. Övergripande synsätt ochförhållningssätt.Utökad sysselsättningsgradInom vårdområdet är ca 70 procent av personalen deltidsanställda.Många önskar höja sin sysselsättningsgrad och <strong>kommun</strong>ens mål äratt alla anställda på sikt ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad. Underåret har en enhet inom vårdområdet genomfört ett försök, sominnebär att personalen erbjuds önskad sysselsättningsgrad. Den tidsom på så sätt frigjorts används till att täcka behovet av korttidsvikarier.Försöket har slagit väl ut och permanentas.Information om försöket har spritts inom vård- och omsorgsområdetoch på många enheter pågår diskussioner om att införa önskade sysselsättningsgrader.Hälsofrågor– Lärares hälsa. En partsammansatt arbetsgrupp har under 1999arbetat fram 11 nyckelområden för att kunna förbättra lärares hälsa.Skolorna har arbetat fram handlingsplaner för dessa områden,och arbetet har under år 2000 inriktats på att utveckla dessa handlingsplaner.Under <strong>2001</strong> har arbetet vidgats till att omfatta samtligaanställda inom barn- och ungdomsområdet. Under året har handlingsplanernafärdigställts, och arbetsgruppen har besökt samtligaskolenheter för att följa arbetet. Alla anställda inom skolenheterhar erbjudits en riktad hälsoundersökning och ett stort antal anställdahar varit intresserade av detta.– Arbetsmiljöutbildning. Under året har chefer och skyddsombudinbjudits till arbetsmiljöutbildning i olika omgångar. En utbildningi etik, riktad till chefer och skyddsombud inom barn- ochungdomsverksamheten har genomförts tillsammans med Centrumför Tillämpad Etik. Dessutom har två utbildningar för chefer ochskyddsombud om hot och våld genomförts.– Sjukfrånvaron har ökat även under <strong>2001</strong>. Enda undantaget ärkorttidsfrånvaron, där viss minskning kan skönjas. För att öka <strong>kommun</strong>enskunskaper om hälsa och ohälsa, har personalkontoret under<strong>2001</strong> startat ett projekt om ”Salutogena faktorer”. Avsikten ärhitta de faktorer som gör att anställda förblir friska. Under vårenhar därför ca 15 chefer från olika delar av <strong>kommun</strong>ens verksamhetintervjuats om sin uppfattning om vad som är hälsobefrämjande.Materialet kommer att redovisas under våren 2002.– Långtidssjukskrivna lärare. Under våren startade ett projekt förlångtidssjukskrivna lärare med stressjukdomar, enligt samma modellsom under år 2000. Projektet bedrivs i samverkan mellan personalkontoretoch Försäkringskassan i Norrköping. Syftet medprojektet är att minska symptomen för individen samt öka funktionsförmågangenom att utforma rehabiliteringsprocessen så attden skapar motivation och ger möjlighet för den enskilde att utvecklas.För långtidssjuka förskollärare och lärare har också startatsett utbildningsprojekt som ska hjälpa deltagarna att hitta ett nyttpedagogiskt förhållningssätt, som möjliggör för dem att orka fortsättaarbeta inom sitt yrke.– HAK (Hälsa Arbetsliv Kvinnoliv). Kommunen deltog under 1998,1999 och 2000 i ett landsomfattande projekt som drevs av Folkhälsoinstitutetmed syfte att främja hälsan bland kvinnor anställdai vården. Kommunen har under <strong>2001</strong> påbörjat ett andra HAKprojekttillsammans med försäkringskassan och Bråvikshälsan. Projektetfinansieras med Dagmar-medel. Anställda vid två enheterNorrköpings <strong>kommun</strong> årsredovisning <strong>2001</strong>, del 1 - 19