Hösten 2009 - Ljungskile folkhögskola

öppen horisontöppen horisontTEMA: KLIMATTEMA: KLIMATEnkelhet i ekobynFoto: Magnus SoovikLANTLIV. Marie Hedberg värnar om Jorden för sina barn och barnbarns skull. Just nu bygger hon ett kollektivhus i ekobyn Utsikten, Orust.Foto: Magnus SoovikMiljömedveten. Sivert Stiernebro lärde sig som liten att odla jorden. Hans bästa tips är att samla sitt liv på ett ställe och inte resa runt för mycket.Marie Hedberg och SivertStiernebro är i full gångmed att bygga ett kollektivhusi den ekologiskabyn Utsikten i Lilla Krossekärr på Orust.Varken Marie eller Sivert har något emotatt Orust bjuder på riktigt ruskväder dennaoktoberdag.Inuti huset, som än så länge bara ären stomme, står halmbalar staplade påcementblock. Trots att regnet blött nermarken står Sivert Stiernebro på knä ochklär halmbalarna i en blandning av lera,sand och vatten. Både cementblocken ochhalmbalarna är bra naturmaterial som isolerar.Regnet träffar marken och förstärkerdoften av lera och halm. Den kallaregnluften blandas med värmen från defå solstrålar som orkar tränga igenom detjocka gråa regnmolnen och bidrar till enlätt åskknall.– Den här putsningen ska man ändå integöra i värmetorka, säger Sivert Stiernebroapropå regnet.Idén om en ekologisk by väcktes 1999.Marie Hedberg och några av hennes bekantafrån plogbillsrörelsen drömde om attbo i en ekoby och därifrån började arbetetmed en detaljplan.Bakom detaljplanen står RickardKarlsson, planarkitekt på Orust kommun.Tanken med en ekoby är att näringen skatillbaka till produktiv mark.Byn ligger i en sluttning och bygger manhusen med fönstren i syd värmer solen upphuset, vilket är bättre klimatmässigt, sägerhan.Olika anledningarRickard Karlsson berättar att folk söker sigtill ekologiska byar av olika anledningar.– Gemensamt är de sociala möjligheterna,samarbetet och intresset för miljön.Detaljplaneringen tog längre tid än vadman hade räknat med.– Grannarna överklagade flera gånger.De tyckte att vi var hippies och allt vad detvar. Det var inte förrän 2005 som vi fickprojektet godkänt av länsstyrelsen, sägerMarie Hedberg.De sju åtta personer som startade projektethar i dag blivit närmare 25 och MarieHedberg gissar att de kommer bli ännufler. 11 av husen i byn är nybyggda och ytterligarefyra fanns redan när projektet startade.Tillsammans har alla också byggnaderoch odlingsland gemensamt.– För många är det tryggt att bo så här,säger Marie Hedberg. Här bor en del äldreoch vår gemenskap gör att deras barn kankänna sig trygga eftersom alla hjälper varandra.När jag var sjuk sist var det flera somringde och frågade om jag behövde hjälpmed något. Sånt händer inte ofta när manbor i lägenhet.Sivert fyller hinken med lerblandningfrån cementblandaren. Den blir tung, hansarmar är alldeles raka och spända när hanmed korta steg bär den tillbaka till sin arbetsplats.– Det är ett jävla jobb, säger han. Menvi samarbetar bra. Marie är bra på finsnickerioch jag på att bygga väggar ochstommar.Marie Hedberg, som täljer på det somska bli fönsterramar till övervåningen hållermed honom.– Vi grälar lite ibland och sen går detbra. Samarbete är det viktigaste av allt, sägerhon.Frivillig enkelhetÅsa Ringström studerar på Göteborgs universitet.I samband med en kurs i sociologihar hon skrivit en uppsats i ämnet frivilligenkelhet, ett leverne där man till exempelprioriterar tid framför pengar och lever inuet. Frivillig enkelhet kan förknippas medlivet i en ekoby.Hon är inte politiskt engagerad, menförsöker tänka på hur hon lever och vadhon konsumerar. Bland annat bor hon iett kollektiv vilket sparar resurser och konsumerarbara det nödvändigaste. Då oftastekologisk mat eller kläder från secondhand-butiker.– Det känns viktigt, säger hon. Vi människorklarar oss inte ensamma även omillusionen säger så. Miljösituationen hållerinte om vi fortsätter leva som vi gör nu.I sin uppsats kom Åsa Ringström framtill att folk väljer frivillig enkelhet av olikaskäl. För den ena kan det handla om attarbeta mindre för att få tid att vårda sina relationer,för andra betyder det att återvinnaoch handla ekologiskt för miljöns skull.Hon tror att valet att arbeta mindre ger ettmer jämställt samhälle eftersom det skullekunna minska statusskillnaderna.I sin uppsats utgick hon ifrån två teoretiker,Duane Elgin och Arnold Mitchell,som i en artikel från 1977 beskriver frivilligenkelhet, eller ”volontary simplicity”, somatt ett enkelt levt liv ger inre rikedom.Hon kom fram till att politisk medvetenhetoch strävan efter oberoende var viktigamotivationsfaktorer. Bland sina informanterkom hon fram till fem återkommandeteman:• Enkelhet genom att exempelvis odlasjälv• Värdesätta oberoende och fri tid• Måna om livskvalité• Känna närhet och solidaritet till andra• Sammanhang och gemenskap– Kan man välja fritt har man större möjligheter,säger hon. Människor som lever ifattigdom längtar efter materiell trygghetmedan människor med materiell välfärdhar ett större val.Ingen moralistFör Marie Hedberg handlar livet i en ekobyatt värna om jorden, bland annat försina barn och barnbarns skull. Som fotografunnar hon sig nya materiella saker menär också noggrann med att återanvända såmycket som möjligt.– Jag är ingen moralist, säger hon. Jagtycker till exempel att det är jättekul attköra bil, men jag syr mycket och handlartill 90 procent bara ekologisk mat.Framåt våren räknar hon med att detegenbyggda huset ska stå klart och atthon då inte ska ha gjort av med mer än150 000-200 000 kronor på bygget.Då har höstens regn gett näring åt markenså att vackra färgglada blommor kanomge huset.Katrin Hellström1415

öppen horisontöppen horisontRekordmånga deltagarei valet till Ljungs församlingI Ljungs församling röstade24,6 procent i kyrkovalet.Det var dubbelt så högt somgenomsnittet i landet. Enaktiv kyrka och en föreningstätort kan vara orsaker tillatt fler engagerar sig i församlingen.I Sverige röstade färre i årets kyrkovaljämfört med 2005. Detta trots tv-reklamoch relativt god bevakning av media. År2005 röstade tolv procent av befolkningenmen i år minskade deltagandet med 0,2procentenhet till 11,8 procentenheter.I Ljungs församling är de röstberättigadedock flitigare än på många andra ställen ilandet. Där röstade 24,6 procent vilket ären ökning jämfört med 2005 då siffran lågpå 19,9 procent. Att fler röstar i Ljungsförsamling har många anledningar.– Jag tror att fler röstar här eftersom18det är ett föreningstätt samhälle. Vi träffarpå varandra på olika platser, säger IréneLeonardsson, Socialdemokraterna.Tydliga ståndpunkterJakob Lindkvist från Öppen kyrka tror detberor på att nomineringsgrupperna tydligtvisat sina ståndpunkter.– Dessutom händer det ganska mycket ikyrkan som gör att många är engagerade,säger han.I Ljungs församling sitter Socialdemokraterna,partipolitiskt obundnaÖppen kyrka samt Frimodig kyrka, ävenden partipolitiskt obunden. Frimodigkyrka valdes in i år och fick 26,9 procent avrösterna. Det gav dem tre mandatvilket är ett mer än vad Socialdemokraternahar. Störst parti är Öppen kyrka men deförlorade ändå tre av sina tidigare åttamandat.Jakob Lindkvist tror det har flera orsaker.– Nomineringsgruppen Frimodig kyrkafanns inte här förra valet, säger JakobLindkvist och fortsätter:– Dessutom fanns det specifika frågorsom var aktuella i detta val och somkan ha påverkat, exempelvis samkönadeäktenskap i kyrkan. Där har Frimodigkyrka tagit ställning emot och Öppenkyrka tagit ställning för.Trots att valdeltagandet i Ljungs församlingvar dubbelt så stort som i övrigalandet fanns det församlingar med ännuhögre deltagande. I Tutaryd församlingutanför Jönköping låg valdeltagandet på47,6 procent.Ljungskile centrum flaggar för förändringByggandet av Ljungskilecentrum fortsätter och meden budget på tre miljonerkronor beräknas det nyatorget ta form till våren.Projektet, som är ett samarbete mellanlandskapsgruppen i Göteborg och enprojektgrupp från kommunen, har fåttstuva om en del i planeringen. Blandannat har en fontän tagits bort och storagranitblock har bytts ut mot småsten.Ursprungsförslaget har bantats från femtill tre miljoner kronor.Lars Göran Arvemark, projekteringsingenjörpå kommunen, är trots ändringarnanöjd med hur arbetet fortgår.– Mötena har gått bra. Budgeten hålleroch vi ligger bra till med planeringen menvi kommer att göra en del justeringar ochtillägg.Sex flaggstänger ska placeras ut, menFörslaget. Skissen som visar hur Ljungskile centrum kan komma att se ut.var är inte bestämt. Även en lekplats skautformas, men hur är inte fastslaget änoch landskapsgruppen i Göteborg har fåttfria händer i arbetet med den.– Vi håller fortfarande på att jobba medändringarna. Lekplatsen kommer inte attutformas helt traditionellt, tanken är attgöra en typ av ”lekskulptur”, berättar UlfRenström på landskapsgruppen.Sandra HultmanStatistikSocialdemokraterna: 15,7 % 2Öppen kyrka: 57,4 % 5Frimodig kyrka: 26,9 % 3Röstberättigade: 2 539Torget som ska sänkas till samma nivåsom Vällebergsvägen kommer att omgesav flera större gräsmattor och smågatstensamt 14 bilparkeringar. Men ett av målenför framtiden är att få bort alla bilar frånVällebergsvägen.Niklas MesarosMed rösten som instrumentFörst musikelev påLjungskile folkhögskola.Sedan sånglärare, däreftersångerska i Las Vegas ochnu tillbaka i Ljungskile somjournaliststuderande. Motpoleri sann bemärkelse. FörZara Tellander handlarmedia och musik om sammasak. Kommunikation.Zara Tellander öppnade nervöst ett positivtantagningsbesked från Ljungskile folkhögskolasjournalistlinje på andra sidanAtlanten i maj 2008. Sedan sa hon upp sigfrån sitt jobb som sångerska i Las Vegaspå en gång och nu är hon åter på sammaplats som innan USA-äventyret. I en stugai Ljungskile.Spelade fiol som sexåring– Det här med att skriva har legat mignära hela tiden, varför tog det så lång tidatt komma på det? skrattar hon.Zara Tellander berättar gestikulerandeatt hon vid fyra års ålder började spelablockflöjt, piano vid fem och fiol som sexåring.– Mina föräldrar satte mig i musikskolavid fyra års ålder så musiken har alltidfunnits där som en naturlig del. Jag harnog aldrig reflekterat över varifrån intressetkommer egentligen, men jag älskar musikoch den har tagit mig till ofantligt skojigaställen.Drömmen om att bli klassisk pianistsprack 1993 då hon sökte till musikhögskolanmen inte gick vidare. Ett år senarekom hon in på musikhögskolanssånglinje. 1995var hon klar och börjadearbeta som sång-, ensemble-och musikteorilärarepå Ljungskile folkhögskola.Sångerska på cirkusUnder perioden 2002 till 2008 förändradesZara Tellanders liv radikalt. Sammanlagtturnerade hon i nära fem år i USA somsångerska på den världsberömda cirkusenCirque du Soleil.– Om någon hade sagt till mig när jagvar 18 år och spelade piano i Arvika att jagskulle vara på en cirkus i Las Vegas om tioår skulle jag aldrig ha trott på det, sägerhon." Jag är en väldigtglad person.Något gladare ängenomsnittet tilloch med. "Foto: Magnus SoovikKombi. Zara Tellander upplever radio som ett 2-i-1-schampo då hon både får använda rösten och pennan.Hon tycker inte om USA vidare mycket,men säger att de goda vänner hon skaffadedär är det bästa med landet.– Jag har levt i USA med ett sjukt barn.Jag var visserligen lyckligt lottad ochkunde betala cash vid disken, men andramammor satt i samma väntrum med andraförutsättningar och det önskar jag intenågon.För Zara Tellander är att skriva ett sätt atthantera verkligheten ochom hon har ett problemså kan hon skriva, läsa detoch skriva lite till.– Till slut förstår jagförhoppningsvis vad jagär ledsen för eller upprördöver, säger hon och tar enklunk kaffe.Men att hon skulle vara en nedstämdperson som grubblar över det mesta förnekarZara Tellander bestämt.– Jag är en väldigt glad person. Någotgladare än genomsnittet till och med,skrattar hon.Comeback på skolanAtt komma tillbaka till Ljungskile folkhögskola,denna gång som journaliststuderandepå radiogrenen, tycker Zara Tellanderinte är det minsta konstigt. Hon har tagithela den här förändringen med små steg.– Vissa ser mig fortfarande som ”Zarasångerskan”,men de flesta människor harfler intressen än ett.När det var dags att välja inriktning ivåras valde hon radio. Främst för attbredda sina kunskaper. När hon ska berättavarför hon valt journalistyrket tar hon enlång tankepaus.– Beslutet bottnar i att jag alltid skrivitsom hobby. Sångtexter, dikter, prosadikter,översatt grejer. Och gud vad jag harskrivit brev. Ja, mail nuförtiden då. Tillvänner alltså, inte till myndigheter ochsådant. Inte direkt ”kära staten”.Huruvida hon trivs bäst med storstadspulseneller i en stuga vid havet tyckerhon är svårt att avgöra.– Jag trivs på de flesta ställen om jag harmänniskor runtomkring mig som jag gillar,och om jag har en meningsfull uppgift.– För att citera bibeln: allting har sin tid.Tina Harr19

öppen horisontöppen horisontLjungskile möter Estlandteater. För Draken går rörelser, dans och poesi hand i hand och varje höst baserar gruppen en pjäs på dikter.Foto: Magnus SoovikMonologen med fokus på syndenVad är synd? Människor hari alla tider funderat överbegreppet. Nu har Ljungskileborna,med hjälp av en avSören Albertsson framfördmonolog, fått något att bita i.– Monologen är en dröm jaghaft länge, säger han.Frilansskådespelaren Sören Albertssonhar under hösten uppträtt två gånger påLjungs kyrka med monologen ”Det varsynd…”.Monologen behandlar ämnet synd ochvad som varit syndigt genom åren samtsvårigheten att följa bibeln till punkt ochpricka – 2 000 år efter att den skrevs. Tidigarevar det bland annat syndigt att dansa,gå på bio och att spela fiol eftersom detbetraktades som djävulens redskap. Medtiden har uppfattningen förändrats ochflera saker suddats ut i syndkatalogen.Synen på alkohol och homosexualitet harblivit mer liberal idag, men som det fortfaranderåder delade meningar om – i vissareligiösa kretsar.Idén till monologen fickSören Albertsson när före dettapresidenten George W Bushvälsignade den amerikanskaarmén inför invasionen av Irak2003.– Man kan inte göra det iett kristet namn, säger SörenAlbertsson som vände sig till singamle lärare Anders Dejke medsina tankar och idéer.Anders Dejke, själv uppvuxen i en frikyrkligmiljö, skrev manuset till monologendär han blandar stort allvar med ensmula humor. Från bibeln går att läsa ”DuSören Albertssonskall icke ha begär till din nästas hustrueller hans slav eller hans slavinna, hans oxeeller hans åsna”. Begrepp som kan ansesvara förlegade, men att monologen skullevara en känga åt de kristna tycker inteAnders Dejke.– Definitivt inte. Det är ett sättatt bearbeta vad som är rätt ochfel. Att väcka vissa frågor som jaginte själv har några svar på. Helstskulle man sätta sig ner och prataom det efteråt, säger han.Responsen från publiken harhittills varit positiv och ett 20-taluppträdanden med monologenär planerade i kyrkor runt omi landet. Och enligt Sören Albertssonär detta bara startskottet.– Det kan bli många år som jag håller påmed detta, säger han.Jens FritzsonLjungskile folkhögskolasdrama/teaterkurs, Draken,har varit på turné. Manusetär baserat på en, i svenskaögon, okänd estnisk poet.Författaren kommer från Estland ochheter Kristiina Ehin. För att vara etableradpoet är hon väldigt ung, 32 år. Ett urvalav hennes dikter finns översatta tillsvenska. Hon var på Ljungskile folkhögskolai mitten av oktober och läste någraav sina dikter.– Hon använder mycket natur i sinadikter och beskriver människans ensamhetpå ett väldigt speciellt sätt, säger JaapKnevel, lärare på Draken.Han berättar att han och ensembleninte läste dikterna särskilt noga innan debörjade öva in teatern.– Vi vill inte analysera utan vi vill mötadikterna utan fördomar och lära kännaförfattaren genom dem, säger JaapKnevel.ElevinitiativDet var via en tidigare drake, MildredAavik, som de upptäckte den estniskapoeten. Hon gav dem en bok med Ehinsdikter och snabbt bestämdes det att pjäsenskulle bli till. Den 17 oktober speladeDraken upp sin pjäs på Göteborgs Stadsbibliotek,mitt bland bokhyllor och nyfiknabesökare. Det ingick musik, rörelse,poesi och sceniskt uttryck.– Inom teater finns det många luddigagränser, jag gillar att testa de gränserna.Vårt syfte var att lära känna dikterna, sägerJaap Knevel.Det finns planer att resa till Estlandoch spela på folkhögskolor och gymnasieskolor.Finansieringen är dock ett problem,för tillfället söker de stipendiumoch andra ekonomiska möjligheter.Vad tycker Kristiina Ehin omteatern?– Hon var väldigt glad över det och attfå komma hit och hälsa på. Hon var äveni Wien, Köpenhamn, Göteborg och senLjungskile.Att lära sig använda röstenVarje höst arbetar Draken med ett poesiprojekt.Förra året använde de den svenskapoeten Elsie Johanssons dikter. Just poesinär enligt Knevel ett sätt för eleverna attlära sig använda rösten i sin teater.– Det betyder också mycket för elevernaatt få träffa en författare, som dessutomnästan är jämnårig med många av dem,säger Jaap Knevel.Föreställningen har fått namnet Somen tiger bland lika randiga och är baseradpå en dikt som heter Så många valatt träffa.Robin NilssonSå många val att träffaän söker jag min plats i människokretsenvarför kom jag inte till världen somen tiger bland likadana randigaatt lättjefullt ligga på taigans stenarslita upp strupar och söka spårvarför föddes jag inte in bland devita hucklenas tystnad och virkandet istugtakets rökvarför har jag i ett kvartssekel medanjag sökt min hjord behövt ljuga förandra och mig självförneka min tro och svika hjärtan såmånga val att träffaKristiina EhinÅlder: 32Bor: EstlandAv: Kristiina EhinAktuell: Besökte i mitten av oktoberLjungskile folkhögskola för att läsa någraav sina dikter.Böcker: Spring Astrahanis 1992-1999(2000), Simunpäev (2003), Luigeluulinn(2004), Skyddat Område (2005), TheDrums of Silence (2007).Kristiina Ehin har vunnit estniska kulturstiftelsensårliga diktarstipendium förboken Skyddat Område.FRED GENOM DIALOGKG Hammar och Christina Hofmann Runquistom Dag Hammarskjöld och Martin Buber.Helgen bjuder på följande:Gästföreläsare: KG Hammar, teolog och fd ärkebiskop, ochChristina Hofmann Runquist, religionsfilosof.Utställning med träsniderier av fd folkhögskollärare Lars Lind.Musikinslag av folkhögskolans lärare David Bäck, Gunnar Eriksonoch Jaap Knevel samt studerande vid Ljungskile folkhögskola.Söndagsgudstjänst med Margareta Lindén och Stefan Hiller.Samtal i smågrupper kring helgens tema.Detaljerat kursprogram kommer att skickas till alla anmälda ettpar veckor före kursen.Mer information och anmälan: www.ljungskile.org.E-post: boka@kustkonferens.se Telefon: 0522-68 69 70Adress: Ljungskile folkhögskola, 459 80 Ljungskile Fax: 0522-68 69 71Träsnideri av Lars Lind. Fler skulpturerav honom visas på Nyttårsforum.Nyttårsforum201015–17 januari Ljungskile folkhögskola2223

öppen horisontöppen horisontMorgondagenligger framför erFolkhögskolan kom från Danmark ochNikolaj Frederik Severin Grundtvig(hans porträtt hänger i just Grundtvigsalen)var det stora namnet – folkbildaren.Inte minst på den danska landsbygden.Det var en del i den rörelse som fick namnetGrundtvigianerna. Det var 1800-tal.Idén spred sig snabbt till Sverige ochNorge. Folkhögskolan blev en del av folkbildningen.Bondebefolkningen – och detvar dem som det huvudsakligen gällde, industrinlåg fortfarande i sin vagga – behövdeutbildning för att sköta kommunerna– och de var många och små på den tiden.Folkrörelserna bröt fram under andrahalvan av 1800-talet: väckelse- nykterhets-och arbetarrörelsen samlade storaskaror. De startade folkhögskolor. Mansatt i tusentals studiecirklar. Det gick enbildningsvåg genom Sverige. De nyväcktamänniskorna började bygga det nya Sverige.Från absolut fattigdom till en välfärdsstat.Det går varje år närmare 300 elever påLjungskile folkhögskola. Det ryms en storkapacitet i varje elev. Ni, just ni, byggerframtidens Sverige, och världen. Klotethar krympt och vi är världsmedborgare.Varje elev på Ljungskile folkhögskolabygger sin egen framtid. Men det gällerinte bara du och din framtid, även om detär viktigt hur du formar den. Det gällerockså vårt gemensamma hem på jorden, iSverige och i världen.Det gäller miljön, det gäller Skapelsen.Det har inte minst Stefan Edman präntatin i oss. I en nyligen utkommen bok ”TheSpirit Level. Why More Equal SocietiesAlmost Always Do Better” konstaterar ettpar engelska forskare – Richard Wilkinsonoch Kate Pickett - att ju större jämlikhetett land uppvisar ju bättre mår människorna.Rättvisan är viktig.Om jag vore ung och gick på Ljungskilefolkhögskola, eller någon annan folkhögskola,skulle jag ägna mig åt detta viktigaFramtiden ligger i era händer.24Evert SvenssonOrdförande för LFKVGEMENSKAP. LFKV träffas på Ljungskile folkhögskola.Påminnelse i höstrusketStyrelsen 2009Ordförande:Evert Svensson 0303-211010070-6201920Sekreterare:Evert Julin 0522-20009073-55987481Kassör:Lena Nyström 0522-686913Medlemsansvarig:Mona Lindström 0340-650344Registret:Rolf Bengtsson 0340-6508620340-650759Ingeborg Leyman 0340-37454Britt Johansson 0525-33178Rektor:Tomas Rydsmo 0522-686912Foto: Magnus SoovikFrån vårt fönster i vardagsrummet kan jagse ut över ett oroligt hav. Flotten somvisat sig svår att ta in till stranden har fåttge sig för havsvågornas kraft och släppt frånförankringen. Höstmörkret smyger sig på.Tankeverksamheten får en allt gråare nyans.Nu gäller det att hålla igång, annars ärdet risk att man blir soffliggare.Som medlem av LFKV:s styrelse ochden person som nu har hand om medlemsförteckningenönskar jag en komplett bildav registret. Nu fattas vissa adresser och ettflertal medlemmar har inte betalt medlemsavgiftde senaste åren. Detta kan ha sinförklaring i att vi, genom förändring i skolanshantering av antal konton, har förloratvårt plusgirokonto. Vi håller på att ordnamed ett nytt. För tillfället finns endast vårtbankgirokonto att tillgå. För att få med allaadresser är jag tacksam om Er adress lämnasi samband med betalning av medlemsavgiften.Vi behöver även Er adress för attNi ska få Öppen Horisont Er tillsänd.Mona LindströmFrillesås Vassväg 13439 61 Frillesåsmona.lindstrom@home.seSkolledare:Ann-Kristin Falkeby 0522-686911Styrelsen:Elver Jonsson 0322-611303070-6750637Stiftelsen:Björn Tellow 0522-24109070-5224105Hedersledamot:Folke Karlsson 0512-50962Lars Barksten 0522-29742070-4992276Elevkårens ordförande:Sarah Carlsson 070-8423621Valberedningens ordförande:Bertil Nykvist 0522-20854Funderingar från FrillesåsJag instämmer helt med Mona som ärmin styrelsekompis i LFKV, när detgäller att hålla i gång i fråga om vår käraskola i Ljungskile. Det är självklart så attfunderingarna kan ta sig olika uttryck. Förmin egen del är jag oändligt tacksam föratt en nådig försyn såg till att jag hamnadepå skolan som elev 1954. Det var enarbetsplatsolycka på Lindholmens varv somindirekt blev upptakten.Under min sjukskrivningstid talade jagmed en yrkesvägledare. Hans råd gav tillresultat att jag började M1 den 1 oktober1954. Jag är oerhört glad över att jag fåttuppleva alla dessa fina människor somvistades på skolan. Det gäller rektorer,lärare och övrig skolpersonal, liksom allade fina elever jag lärt känna under åren.För mig är det självfallet en fråga om nostalgivilket jag inte skäms för att erkänna.En vis man skrev en gång att ”nostalgihar sitt berättigande, bara man inte leveri det förflutna”. Jag är en hängiven beundrareav vallonättlingen Birger MagnusHellerstedts livsverk. Hans stora engagemangnär det gäller folkbildning och hanssätt att leda skolan som rektor de 34 förstaläsåren, är värd den största erkänsla.Ljungskile och FrillesåsFunderingarna leder åt olika håll i höstrusket.Jag kan inte låta bli att funderapå att det finns vissa paralleller när detgäller Ljungskile och Frillesås. Bådaorterna är sedan många, många år detman kallar badorter. Jag var i drygt 10 årsekreterare i dåvarande Kamratförbundet.När jag slutade efterträddes jag avMona som ledamot i styrelsen. Heltplötsligt hittar vi varandra här i Frillesås.Vi bor bara någon kilometer frånvarandra. Ett par hundra meter frånÅtervändarträffLFKV planerar en återvändarträfflördagen den 17 april 2010 isamband med folkhögskolans dag.Hör av Dig till styrelsen så fårDu mer information./StyrelsenMonas bostad står en hög minnessten,rest för de fem första baptisterna somdöptes i Sverige, i Vallersvik september1848. Svenska Baptistsamfundet har hurlänge som helst drivit sina sommargårdar iVallersvik. Vår skolas nuvarande rektor,Tomas Rydsmo, tjänstgjorde ett antalsomrar på 1990-talet som ledare påanläggningen. Alltså hänger allt ihoppå något sätt. En parallell till mellanLjungskile och Frillesås är att det på bådaorterna finns en ekumenisk församling.Alltsedan 1923 ska skolans verksamhetbedrivas i ekumenisk anda, enligt skolansstadgar.Korrekta adresserMona önskar i sina funderingar att Niskall höra av Er om korrekta adresser, förannars blir hennes arbete nästan ogörligt.Jag har all anledning att hänga på ihennes funderingar. Jag har nämligen, förmodligenmot bättre vetande, åtagit migatt försöka få ordning på arkiveringen försåväl Kamratförbundet som LFKV.Jag kommer snart att åka upp till skolanöver helgerna, för att i samarbete medBohusläns Föreningsarkiv, Folkrörelsearkivet,försöka fylla på det som redantill viss del finns på Uddevalla Museum.Därför vill jag i mina funderingar beEr att om Ni har kvar gamla protokoll,klassemblem och annat som kan vara avvärde vid skrivande av skolans historia, kanvara snälla och ta kontakt med mig, för attvi skall få ett så komplett arkiv som möjligt.Rolf "roffe" BengtssonFrillesås Mellanväg 11439 62 Frillesås0340-650759Kamrat-och vänföreningenNotiser Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser NotiserNu har Ljungskile folkhögskolasKamrat- och Vänföreningen webbadress. Den kommeratt användas för informationom föreningen och adressen är lfkv.se. Om den inte fungerar när dettanummer av Öppen Horisont kommerut är det snart i faggorna.En medlem i Ljungskile folkhögskolasKamrat- och Vänförening,som funnits med sedannågra år, är Ljungskile Företagarförening.Man anser nämligen attinom denna förening att skolan ären så viktig komponent i samhälletLjungskile, att företagande bör vararepresenterat inom folkhögskolansverksamhet.I föreningen finns ungefär 75lokala företag representerade, alltfrån tillverkning till handel ochtjänster. Även Ljungskile folkhögskolafinns med, som ett av destörsta företagen.Företagarföreningen har insettden potential som finns hos folkhögskolanoch lägger därför deflesta av sina externa möten i skolanslokaler. Som en följd av företagarföreningensmedlemskap iLFKV finns man representerad delsi LFKV:s styrelse och dels i folkhögskolansstyrelse. Se gärna: www.ljungskileforetagarna.seFoto: PrivatAnna Janbäck och Anna Johnsson.Bli medlem i Ljungskile folkhögskolas Kamrat- ochvänförening! Vi håller dig informerad om allt som händer på skolan. Du är medlemoch påverkar skolans utveckling. Varje år får du Öppen Horisont.Medlemskap i ett år kostar bara 100 kr för enskild medlem (30 kr för studerandeoch 150 kr för familj).Sätt in pengarna på bg 5328-6001, eller ring skolans expedition, 0522-68 69 10.25

Avsändare:Ljungskile folkhögskolaskamrat- och vänförening459 80 LjungskileFolkhögskolansÈÈÈdagÈÈÖppet hus ÈMusik È Teater È Servering È AntigoneprisetLördagen den 17 april 2010ÈAntigonerriset2008: Semere Kesete fickdet första Antigoneprisettillsammans med MehariYohannes…2009: Anders Dejke fickpris nummer två …ÈÈ?2010: Vem får det tredjeAntigonepriset? Du kansjälv nominera en kandidat!ÈÈFör visat civilkurageNär en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, harmodet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivnalagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visarhon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik – civilkurage.En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. antigoneprisetvill ge detta stöd och erkännande.När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta hoppoch denna kraft vill antigonepriset hjälpa till att sprida.Det tredje antigonepriset delas ut lördagen den 17 april 2010. Alla kan nomineraen kandidat. Alla kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levandeperson. Nomineringar skall vara folkhögskolan till handa senast den31 januari 2010. Skicka in din nominering till nedanstående adress.Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genomSofokles antika drama. Hon var en stark kvinna somvågade trotsa morbrodern Kreons – kung av Thebe –förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes enanständig begravning. Som straff för detta dömdeshon till döden. Antigones mod att trotsa maktenspåbud har också inspirerat många sentida författare,bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih.Ljungskile folkhögskola, 459 80 Ljungskile • 0522-68 69 00 • exp@ljungskile.fhsk.se • www.ljungskile.org