13.07.2015 Views

Utb.inspektion Helsingborg Centrum - Skolverket

Utb.inspektion Helsingborg Centrum - Skolverket

Utb.inspektion Helsingborg Centrum - Skolverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETEnligt vaktmästaren förekommer inte skadegörelse. Eleverna tar ansvar förmiljön och är rädda om sin skola. Samma uppfattning uttryckte byggarbetaresom inspektörsteamet samtalade med i korridorerna.Elevernas förmåga att ta ansvar för sitt skolarbete har varit ett utvecklingsområdeför skolan. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i valet av mål och arbetssättmen har enligt personalen svårigheter inom detta område, möjligenberoende på den kultur de möter i hemmet.I en föräldrakultur utan studiemotivation och utbildning brister ibland elevernasmotivation. De elever som inspektörsteamet samtalar med ser emellertid skolanoch skolarbetet som mycket viktigt och uttrycker en stor lust att lära.Sammanfattningsvis utvecklar eleverna normer, värden och förhållningssättväl i enlighet med de nationella målen. Eleverna tar ansvar för sin skola och sinmiljö. Den sociala gemenskapen mellan elever och personal är trygg och trivsam.Elevernas förmåga att ta ansvar för sitt skolarbete varierar kraftigt.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.På Gustaf Adolfsskolan har många elever svårigheter att nå kunskapsmålen. Deflesta eleverna talar svenska endast i skolan. Många av eleverna har varit i Sverigeendast några år och har därför svårt att hinna uppnå de nationella målen. Inedanstående statistik ingår elever som nyligen anlänt till Sverige (10 procent)och är placerade i förberedelseklass.Andelen elever som var behöriga till gymnasiet visas i nedanstående tabell (siffraninom parantes avser motsvarande siffra för kommungruppen):2001 2002 200361 % (89 %) 76 % (89 %) 81 % (90 %)I tabellen nedan anges andelen elever i skolår 9 med minst betyget godkänd isamtliga ämnen:2001 2002 200335 % (72 %) 40 % (71 %) 51 % (73 %)Enligt <strong>Skolverket</strong>s s.k. SALSA-statistik för åren 1999 till 2002, med hänsyn tagentill faktorer som föräldrars utbildningsnivå, andelen pojkar och andelenelever med utländsk bakgrund, ligger elevernas resultat under modellberäknatvärde. För året 2003 har resultaten förbättrats och skolans resultat ligger övermodellberäknat värde. Skolans faktiska genomsnittliga meritvärde för år 2003ligger 16 procent under rikssnittet.Vidare framgår av betygskatalogen år 2003 att 43 procent av eleverna i årskurs 9läste ett modernt språk. 79 procent av dessa erhöll ett godkänt betyg. En stor4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816del av eleverna läser sitt modersmål som tredje språk och 56 procent har godkäntbetyg i detta språk. Knappt 20 procent av eleverna har slutbetyg i svenskasom andraspråk.<strong>Skolverket</strong>s inspektörer konstaterar att den uppåtgående trenden är snabbarevad avser behörighet till nationellt program än det faktiska meritvärdet.Andelen godkända elever på de nationella proven i årskurs 5 fördelar sig enligtskolans statistik på följande sätt:2002 200354 % 87 %Av betygskatalogen framgår att det råder en diskrepans mellan betygssättningenoch resultaten på de nationella proven. Andelen godkända på proven är högreän godkända på betygen. Personalen uttrycker att elevernas kunskapsnivå är lågoch har sjunkit de senaste åren. Ovanstående statistik ger emellertid en motsattbild.I de observerade klasserna visade eleverna förmåga att ta ansvar för sin planering.De var medvetna om vilka mål som skulle nås och arbetade målmedvetetför att nå dessa och för att fullfölja planerade arbetsuppgifter.Sammanfattningsvis är elevernas betygsmeritvärden svaga och elevernas kunskapsutvecklingligger inte i linje med läroplanens mål att uppnå. Med hänsyntagen till skolans förutsättningar kan inspektörerna emellertid konstatera attelevernas resultat förbättrats betydligt och att skolans totala betygsresultat äröver förväntan och bättre än jämförbara skolor i landet. Skolan har utifrån sinaförutsättningar en anmärkningsvärd hög andel elever som är behöriga till nationelltgymnasieprogram. Inspektörerna konstaterar att skolan lagt stor kraft vidämnena engelska, matematik och svenska. En stor andel av eleverna är integodkända i andra ämnen. Elevernas tilltro till sin egen förmåga liksom elevernaslust att lära bedömer inspektörerna som god.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.På Gustav Adolfsskolan finns ett elevråd som sammanträder regelbundet. Rektorndeltar på mötena och inhämtar synpunkter på förbättringar och förändringarfrån eleverna. I varje klass förekommer klassråd. Frågor som avhandlasgäller främst den fysiska miljön och sällan frågor som avser elevernas lärande.På skolan finns en trivselgrupp, som har möjlighet att påverka innemiljön.5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETDen största delen av undervisningen är lärarstyrd. Eleverna har planeringsschemanför att träna att ta ansvar för sitt arbete. Vidare förekommer övningardär eleverna tränas i att lyssna till varandra. Man arbetar med demokratiskt tänkande,arbete med empati, möjlighet att uttrycka sin mening och våga stå förden utan att få negativa kommentarer. Eleverna i de senare årskurserna har haftschemalagd tid för planering och eget arbete. Eleverna har uppskattat det ochkänt att de har kunnat använda sin tid effektivt. I de senare årskurserna får elevernavara med att påverka och diskutera mål och arbetssätt i större utsträckningän de yngre åren. Det händer att elevernas synpunkter gör att man ändrarinriktning och innehåll i exempelvis ett temaarbete och att eleverna påverkarschema och utformning av lektionerna. Inspektörsteamet kan dock konstateraatt de mål som lärare och elever upprättat tillsammans i huvudsak är av kvantitativkaraktär. Enligt intervjuade elever bestämmer lärarna vad eleverna ska arbetamed men att det händer att elever kan påverka innehållet. Störst utrymmehar eleverna när det gäller att påverka när olika arbetsuppgifter skall utföras.På Gustav Adolfsskolan lägger personalen ned stor kraft på värdegrundsarbetetoch med att ta hänsyn till elevernas olika nationaliteters särprägel och deraskulturella arv och förutsättningar. Pedagogerna strävar efter att eleverna skarespektera och acceptera varandra även om de har olika människosyn. Myckettid har därför avsatts i klasserna till diskussioner och samtal om normer ochvärden och jämförelser mellan hemlandets syn i förhållande till det svenskasamhällets. Värderingsövningar, drama, kompissamtal är exempel på metodersom används. Skolan ser det som en angelägen uppgift att involvera föräldrarnai värdegrundsarbetet och regelbundet informera föräldrar om exempelvis detsvenska skolsystemet. Samtal med föräldrar och förmedling av information skerofta i samverkan med t.ex. modersmålslärare. Inspektörsteamet bedömer attinformationen från skolan till föräldrarna är bra och att skolan inbjuder föräldraratt påverka skolfrågor men att föräldrarna bland annat på grund av språksvårigheterhar svårt att i praktiken utöva ett reellt inflytande. I skolans föräldraföreningavhandlas sällan frågor som rör skolans kunskapsuppdrag. Skolan harockså svårighet att få föräldrar att deltaga på föräldramöten.Gustav Adolfsskolan har i sitt handlingsprogram för elevvårdsfrågor ett handlingsprogrammot mobbning som är väl känt av föräldrar och elever. Antimobbningsteametär en resurs vid mobbningsfall som sammanträder varannanvecka. För att motverka mobbning har skolan kamratstödjare som handleds avskolsköterskan. Kamratstödjare som inspektörsteamet samtalade med var välmedvetna om sitt uppdrag. Vid förekomst av mobbning och bråk kontaktasföräldrarna omedelbart.Skolsköterskan deltar i elevvårdsarbetet, har kurativa arbetsuppgifter, ingår ielevvårdskonferensen och är ansvarig för kamratstödjarna.Sammanfattningsvis bedrivs på skolan ett omfattande och professionellt arbeteför att skapa en trygg miljö för lärande. På ett föredömligt sätt arbetar skolanmed att fånga kulturmötena för att förebygga och motverka kränkningar. Skolansamverkar regelbundet med föräldrar och andra aktörer runt eleverna. Utvecklingsåtgärderbör vidtas för att förbättra elevernas inflytande så att dettainte blir avhängigt av den enskilde läraren eller arbetslaget. Eleverna bör i störreutsträckning få delta i val av stoff och arbetsmetoder så att inflytandet får en6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816mera kvalitativ karaktär. Vidare bör samverkansorgan skapas för att elevernaskall ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.På Gustav Adolfsskolan har personalen en hög medvetenhet om de nationellamålen, som i hög grad styr det dagliga arbetet i skolan. Skolan har ännu intenågot dokument som benämns arbetsplan. I projektgrupper, tvärgrupper avpersonal som arbetar med barn 1-16 år, pågår emellertid ett arbete att formuleramål och skapa arbetsplaner och progressionsplaner i ett 1-16-årsperspektiv.Dessa handlingsplaner behandlar t.ex. hur man ska arbeta med barns språkutveckling,hur skolan skall åstadkomma en kulturinriktning och hur övergångarskall fungera mellan skolans arbetslag. Ett nära samarbete mellan förskola ochskola har resulterat i en mjuk övergång. Förutom ovan nämnda arbetsmötenförekommer arbetslagsmöten eller skolgemensamma möten varje vecka.I likhet med övriga grundskolor i <strong>Helsingborg</strong>s kommun deltar GustavAdolfsskolan i Försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan.Arbetslagen ges frihet att planera undervisningen utifrån elevers individuellabehov. Denna frihet har även inneburit att ett flertal ämnesområden bearbetastematiskt för att skapa helhet i undervisningen. Personalen kopplar på ett förtjänstfulltsätt de nationella kursplanernas mål till det aktuella temat. Elevernainformeras vid inledningen till ett nytt tema om vilka mål som skall nås och förde äldre barnen vilka betygskriterier som gäller. Inom ett tema varierar arbetsformernafrån individuellt arbete till pararbete och grupparbete och vissa delarär gemensamma för hela elevgruppen och andra delar anpassas till varje enskildelev. Pedagogerna bestämmer temaområden. Dessa har ofta anknytning till aktuellahändelser eller företeelser i <strong>Helsingborg</strong>s närområde och kopplas intesällan ihop med studiebesök och kulturella händelser.Eleverna har möjlighet att i planeringsbok formulera sina personliga mål. Denindividuella utvecklingsplanen, som är översatt till ett flertal språk, är tillsammansmed portfolio tänkt som ett hjälpmedel i denna process samt vara etthjälpmedel vid utvecklingssamtalen. Inspektörsteamet anser att personalen arbetarmålmedvetet för att utveckla ett målstyrt arbetssätt men bedömer ocksåatt progressionsplaner och individuella utvecklingsplaner ännu inte är ett fulländatverktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling eller för att medvetandegöraeleverna om denna.För att motverka könsdiskriminering och göra flickor medvetna om rättigheteroch värderingar har skolan i samarbete med Rädda Barnen inlett ett projekt,7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET”Ellen”, riktat mot flickor i årskurs 8. Ett annat projekt, ”Flickor, teknik ochintegration”, vilket drivs i samarbete med en annan grundskola och gymnasieskolai kommunen, har som syfte att öka andelen flickor till Naturvetenskaps –och Teknikprogrammen på gymnasieskolan.Skolan har upprättat en handlingsplan för elevvårdsfrågor. Denna plan beskriveri huvudsak tillvägagångssätt och åtgärder då det föreligger en social problematikexempelvis frånvaro och skolk, drogmissbruk, trakasserier och mobbning.För att tidigt identifiera barn i behov av stöd används observationer, testeroch diagnoser. Lärare upprättar tillsammans med föräldrar åtgärdsprogram förde elever som riskerar att inte nå målen. När ett arbetslag anser att en elev är ibehov av specialpedagogiska åtgärder utanför dess kompetensområde upprättasett uppdrag till elevvårdsteamet, som diskuterar åtgärder, utformandet av åtgärdsprogrameller eventuell handledning av arbetslaget. I årskurs 8 och 9 upprättasåtgärdsprogram senast den 15 april respektive 15 oktober då risk föreliggeratt eleven inte når målen. Behöver eleven mer än två åtgärdsprogram kallarrektor till elevvårdskonferens där föräldrar alltid deltar. Skolan erbjuder ävenelever i årskurs 6-9 stöd i form av läxhjälp efter den ordinarie skoldagen ochutanför den garanterade undervisningstiden.Elevvårdsteamet träffas en gång per vecka. I elevvårdteamet ingår förutomskolledning och specialpedagoger en skolpsykolog, som bland annat har somsin uppgift att handleda personalen. Specialpedagogerna arbetar både med enskildaelever, elevgrupper och som handledare. Vid elevvårdskonferensen förekommerexempelvis frågor om placering av elev i särskild undervisningsgrupp,där elev placeras när andra åtgärder inte gett resultat. Särskild undervisningsgruppför de yngre eleverna, årskurs 2-5, har bildats för att fånga upp elevernaså tidigt som möjligt och att ge dem stöd så tidigt som möjligt. Målsättningen äratt eleverna ska ingå i den här typen av grupp under så kort tid som möjligt. Iden äldre gruppen, årskurs 6-9, handlar det i stor utsträckning om att bearbetaskoltrötthet och aggressivt beteende. På skolan finns också elever som har anpassadstudiegång. Rektor tar det formella beslutet att placera elev i särskildundervisningsgrupp eller anpassad studiegång och rapporterar till Bildningsnämnden.Inspektörsteamet bedömer att skolan vid stöd till elever lägger storkraft på ämnena svenska, engelska och matematik samt social problematik.Stödundervisning i övriga ämnen förekommer i allt för begränsad omfattningvilket bekräftas av förhållandet mellan meritvärden och behörighet till nationellaprogram (se även avsnitt Kunskaper).Nyanlända invandrarelever, som saknar eller har stora brister i sina kunskaper isvenska placeras i så kallade förberedelseklasser. Undervisningen i dessa är ihuvudsak begränsade till svenska, samhällskunskap och praktisk – estetisk verksamhet.Inspektörsteamet uppfattar att skolan har starkt fokus på ämnena svenska, matematikoch engelska. Vid de lektioner som inspektörsteamet observeradeframkom att eleverna var fokuserade på skolarbetet och att arbetsro rådde iklassrummen. Personalen varierar arbetsmetoderna för att främja kunskapsutvecklingenhos elever med skilda förutsättningar. I förskoleklassen användsleken i hög grad som pedagogisk metod. I de högre skolåren använder lärarnainom de samhällsorienterande och naturorienterande ämnen ett tematiskt arbetssätt,som kännetecknas av begränsat användande av traditionella läroböck-8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816er, föredömlig introduktion med tydliga mål och bedömningskriterier. Personalenanger att en projektgrupp tillsatts för att vidareutveckla arbetssätt och arbetsmetoder.Ämnet idrott och hälsa är organiserat med både gemensamma lektioner förflickor och pojkar och med flickor och pojkar var för sig.Undervisningen utvärderas genom exempelvis oförberedda prov, diagnoser,muntliga redovisningar. Personalen diskuterar betygssättningen vid betygskonferenseroch uttrycker en medvetenhet om vikten av likvärdighet men hyser enoro för att gemensamma bedömningsgrunder inte tillräckligt diskuterats på skolanoch mellan skolor i <strong>Helsingborg</strong>.Vid Gustav Adolfsskolan har man en policy att lärare skall samtala med föräldrarså snart ett behov finns. Formella utvecklingssamtal genomförs en gång perkvartal. Större delen av föräldrarna deltar i dessa samtal och är enligt Kvalitetsmätning2003 mycket nöjda med samtalen. Vid utvecklingssamtalet värderaselevens mål, arbetssätt och sociala förmåga. Dessutom är samtalet framåtsyftandegenom att elev, föräldrar och lärare formulerar nya och tidsbestämda mål.Speciallärare eller specialpedagog deltar alltid i utvecklingssamtalet när samtaletavser elever i behov av särskilt stöd. Betygskriterier har skickats hem till föräldrarnaoch vid prov informeras elever och föräldrar vad som krävs för de olikabetygen. Föräldrarna upplever att betygssättningen är enhetlig och korrekt.Några av de äldre eleverna uttrycker i intervjuer att en del betyg i årskurs 8 bleven överraskning och menar att utvecklingssamtalet under tidigare år hade förlite fokus på kunskapsnivå och betyg.Föräldrar anser att det är lätt att samverka med lärare eller skolledning. Föräldramötenförekommer varje termin i alla klasser. Vid övergång från förskolan tillskolan inbjuds föräldrar till informationsmöten och skolbesök. En föräldraföreningbildades vid nedläggningshotet.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna till stora delar erbjudsen undervisning av god kvalitet och som är anpassad efter elevernas individuellaförutsättningar. Skolans arbete att identifiera elever i behov av stöd iengelska, matematik och svenska fungerar utmärkt och elever som är i behov avspecialpedagogiskt stöd erhåller stöd i dessa ämnen. Skolan bör dock se överstödundervisningen i skolans övriga ämnen. I skolans tematiska arbete för deäldre eleverna visades prov på exemplariska planeringsunderlag med syfte attskapa helhet och kunskap om målen. Detta arbete bör utvecklas till att omfattahela skolan. Fortsatta analyser om mål och innehåll i skolans alla ämnen är nödvändigaför att forma det pedagogiska arbetet och för att kunna följa elevernaskunskapsutveckling i alla ämnen. För att skapa en gemensam plattform, blandannat i detta hänseende, bör skolan, i enlighet med grundskoleförordningen,färdigställa en arbetsplan. Avslutningsvis vill inspektörerna uppmana skolledningenatt analysera elevernas synpunkter angående utvecklingssamtalens innehålli årskurserna F-7 och eventuellt överväga gemensamma riktlinjer för samtalensutförande.9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.<strong>Helsingborg</strong>s kommun har via Bildningsnämnden uppdelat skolverksamheten iområden med varsin områdeschef. Gustaf Adolfsskolan ingår i område <strong>Centrum</strong>.Områdeschefen träffar två gånger i månaden områdets rektorer, som iområdet leder all verksamhet från förskola till och med gymnasium.Skolan har en ledningsgrupp bestående av rektorn och två biträdande rektorermed väl avgränsade ansvarsområden. Rektorn och biträdande rektorer är synligai verksamheten och väl förtrogna med denna. Skolledningen tillser att elevernages en undervisning som motsvarar den garanterade undervisningstiden.Rektorn har organiserat skolan i arbetslag med två årskurser i varje arbetslag.Syftet med organisationen är att skapa flexibilitet och förutsättningar för elevernaatt arbeta över åldersgränserna och individanpassa undervisningen såmycket som möjligt. Den nya organisationen har inneburit ett utökat samarbeteinom arbetslagen men mindre samarbete i övrigt. Dock fungerar elevernasövergångar mellan arbetslagen tillfredsställande.Rektorn har arbetat bland annat med arbetslagsutveckling för att skapa förutsättningarför den organisation som skolan har. Pedagogerna menar att den nyaorganisationen inneburit stora förändringar för verksamheten och uttrycker attskolledningen utgör ett starkt pedagogiskt stöd. Inspektörsteamet bedömer attden nya organisationen har inneburit ett större samarbete i arbetslagen men intemellan pedagogerna i övrigt.Skolledningen styr det pedagogiska arbetet bland annat genom de projektgruppersom finns och genom personalkonferensen varje vecka. Det förekommer,enligt personalen, mera pedagogiska diskussioner nu än tidigare. Dessa ägerföreträdesvis rum i arbetslagen och i de projektgrupper som tillsatts för att behandlaavgränsade pedagogiska frågor, exempelvis delaktighet, språkutveckling,kultur, miljö samt informations- och kommunikationsteknologi. <strong>Skolverket</strong>sinspektörer konstaterar att ”den röda tråden” och elevers kunskapsprogressionför närvarande är de viktigaste frågorna att diskutera. Syftet med projektgruppernaär att binda ihop arbetslagen. Många tankar finns om hur man vill attverksamheten ska gestaltas men alla dokument är ännu inte färdigformuleradeoch skolan saknar därför en arbetsplan. Inspektörsteamet kan konstatera attnedläggningshotet har negativ inverkan på skolans utvecklingsarbete.Rektorn anser att det är viktig med tydlighet i allt som görs på skolan. Blandannat för att förebygga konflikter och hantera svårhanterliga situationer harskolan skapat tydliga regler för sin verksamhet.10


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETutvärderingar. Det systematiska kvalitetsarbetet kan emellertid utvecklas. Kvalitetsredovisningenskall innehålla tydligare bedömningar i vilken mån man uppnåttde nationella målen för utbildningen samt tydliga redovisningar av vilkaåtgärder skolan avser att vidta i de fall målen inte har uppnåtts.Omständigheterna kring Gustav Adolfsskolans nedläggning har under senasteverksamhetsåret begränsat skolledningens kraft och därmed på ett icke positivtsätt påverkat skolans pedagogiska utvecklingsarbete.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.I Gustav Adolfsskolan finns ett antal elever med funktionshinder och tillgångentill utbildning för funktionshindrade bedöms vara god.Tillgången till modersmålsundervisning är mycket god och stor del av elevernafår del av denna undervisning. Studiehandledning ges till de elever som har behovav det. Svenska som andraspråk fungerar i stor utsträckning som ett stöd isvenska. Mindre än 20 procent av avgångseleverna har avslutningsbetyg isvenska som andraspråk.Ungefär hälften av eleverna väljer att läsa ett modernt språk från årskurs 6. Elevensval förekommer i de senare årskurserna och omfattar oftast fördjupninginom de praktiskt - estetiska ämnena eller inom svenska, matematik och engelska.Inspektörsteamet bedömer att elevens val i hög utsträckning fungerar somett stödämne och därför inte till fullo motsvarar intentionerna bakom elevensval.Eleverna erbjuds praktisk arbetslivsorientering i årskurs 8 och 9.Skolan informerar elever och föräldrar om skolans valmöjligheter genom attinformation oftast skickas hem med eleverna. Denna information är ofta översatttill i klassen förekommande språk. Föräldrar inbjuds till möten där tolkoftast deltar. Skolan har också en hemsida med information. Skolledningenuttrycker att man haft svårighet att få föräldrar att komma till föräldramöten.Efter nedläggningsbeslutet har samverkan i huvudsak handlat som skolans avveckling.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elever och föräldrar har tillgångtill utbildning, information och valfrihet i enlighet med de statliga bestämmelsernaoch Gustav Adolfsskolan tillgodoser elevernas behov av utbildning.Dock betraktas inte ämnet svenska som andraspråk som ett självständigt12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816ämne utan som ett stöd i ämnet svenska. Ämnets funktion och dess kursplanermåste därför göras kända bland personalen. Inspektörerna bedömer vidare attskolan behöver se över elevens val så att det blir förenligt med grundskoleförordningen.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.I <strong>Helsingborg</strong> har Bildningsnämnden beslutat om en resursfördelningsmodellmed en skolpeng lika för alla skolor i staden samt två delar som är behovsstyrda.En del av dessa benämns uppbyggande medel och avser stöd till skolor beroendepå skolområdets karaktär. En annan del får skolorna ansöka om för stödtill elever med speciella behov. De så kallade Wärnerssonpengarna fördelas likamellan alla skolor i kommunen. Gustav Adolfsskolan får del av samtliga bidragsdelarmen enligt rektor äter skolfastighetens hyressättning upp ”de uppbyggandemedlen” så att den faktiska behovsstyrningen enligt Bildningsnämndensintentioner i realiteten inte förverkligas. Trots detta bedömer inspektörernaatt skolan är resursstark, att lärartätheten är god och att resurserna tillåter ettflexibelt tänkande för att tillgodose stöd åt elever.På Gustav Adolfsskolan är alla pedagoger utbildade för det arbete de skall utföra.Alla pedagoger arbetar som kontaktlärare, vilket innebär att man är mentorför ca 10 elever. På skolan finns fem specialpedagoger varav en har ansvar försvenska som andraspråk.En del av lokalerna är upprustade. Upprustning av övriga lokaler pågår. Nybyggdalokaler (idrottshall och matsal) kommer troligtvis inte att användas avGustav Adolfsskolan eftersom skolan kommer att läggas ner.Tillgången på läromedel är god.Skolsköterskan finns på skolan varje dag och skolläkaren var fjortonde dag.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan använder sig av lärare,förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisningde i huvudsak skall bedriva. Inspektörerna gör vidare bedömningenatt skolans lokaler, datorer och annat pedagogiskt material håller sådan standardatt eleverna kan erbjudas en fullgod tidsenlig utbildning.Sammanfattande bedömningNedan redovisas inspektörsteamets bedömningar. Då beslut fattats om nedläggningav Gustaf Adolfsskolan redan under läsåret 2004/2005 (se även avsnittetbeskrivning av skolan/rektorsområdet) kommer nedanstående bedömningarinte att ingå i <strong>inspektion</strong>sbeslutet och heller inte föranleda framtida uppföljningarfrån <strong>Skolverket</strong>.13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunGustav AdolfsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETInspektörerna bedömer att verksamheten i Gustav Adolfsskolan övergripandeär av mycket god kvalitet. Skolan arbetar på ett positivt sätt med värdegrundsfrågornaoch har skapat en trygg skolmiljö och ett gott arbetsklimat. Det finnsmycket erfarenhet och kompetens bland personalen och eleverna erbjuds överlagen undervisning av god kvalitet. Skolan har vidare en god tillgång till resursergällande lärarkompetens, lokaler och läromedel.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- mot bakgrund av rådande omständigheter kring skolans avveckling, börkommunen beakta den oro för eleverna som finns bland föräldrar och blandpersonalen,- elevernas inflytande så att detta inte blir avhängigt av den enskilde lärareneller arbetslaget. Eleverna bör i större utsträckning få delta i val av stoff ocharbetsmetoder så att inflytandet får en mera kvalitativ karaktär,- mål och innehåll i skolans alla ämnen,- stödundervisningen så att den riktas mot skolans alla ämnen,- svenska som andraspråk avseende enskilt ämne med kursplan,- elevens val avseende elevernas möjlighet till fördjupning och breddninginom kursplanernas ämnen samt- systematiska kvalitetsarbetet avseende dokumentation och kvalitetsredovisning.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Gustav Adolfsskolan saknar en gällande arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).- Rektorn skall ingå som ledamot i elevvårdskonferensen (3 kap. 4 § grundskoleförordningen).- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp skall kunna överklagasoch besvärshänvisning skall bifogas (8 kap. 1 § grundskoleförordningen).- Vid placeringen av barn i så kallade förberedelseklasser har Gustav Adolfsskolaninte tagit hänsyn till bestämmelserna avseende särskild undervisningsgruppoch anpassad studiegång (5 kap. 5 och 10 §§ grundskoleförordningen).DatumOrt2004-10-08 LundPer Ingvar de la MotteArne Huseby14


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> igrundskolan Husensjö skolaUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16SKOLVERKETHusensjö skolaBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal barn/eleverGrundskola 318Skolbarnsomsorg 153Förskoleklass 45<strong>Utb</strong>ildningen vid skolan omfattar förskoleklass, grundskola med årskurs 1–6samt fritidshem. I rektorsområdet ingår inte förskola, vilket innebär att barnenkommer från olika förskolor för att gå i förskoleklassen på Husenjö skola. Idagsläget kommer barnen från 17 olika förskolor i <strong>Helsingborg</strong>s kommun.Skolan är tvåparallellig med gruppstorlekar mellan 20 och 26 elever. Elever ochpedagogisk personal är uppdelade i två arbetslag, F -3 och 4-6.Ca 74 procent av eleverna kommer från skolans upptagningsområde. De övriga26 procenten, kommer från närliggande bostadsområden, och familjerna gör ettmedvetet val för att gå på Husensjö skola. Skolan ligger i ett äldre attraktivt,uppvuxet villaområde nära centrum, dit barnfamiljer gärna flyttar. Flertalet familjerär högutbildade och andelen yrkesarbetande är stor, vilket innebär att 87procent av eleverna i F-3 har skolbarnsomsorg. Huvuddelen av familjerna ibostadsområdet har svensk bakgrund och drygt 8 procent av eleverna har utländskbakgrund. Området ger en känsla av en by i staden.Skolans huvudbyggnad är från 1910. Därefter är skolan tillbyggd och ombyggdvid olika tillfällen. Den senaste ombyggnaden genomfördes 2003 för att skapautökat utrymme för skolbarnsomsorg, mediatek och personalarbetsplatser. Skolanhar närhet till grön- och naturområden.I likhet med övriga grundskolor i <strong>Helsingborg</strong>s kommun deltar Husensjö skolasrektorsområde i Försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Husensjö skola<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Husensjö skola harbestått av undervisningsråden Ebba Svartz och Per-Ingvar de la Motte. Besök iHusensjö skola genomfördes den 6-7 maj 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochHusensjö skola, F-6, dels den information som samlats in vid observationer,2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Husensjö skola genomfördes formella intervjuer med elever, föräldrar, pedagogiskpersonal, elevvårdspersonal samt rektorn och biträdande rektorn. Inspektörernablev guidade runt på skolan av två elever och under delar av dagarnaobserverades delar av lektioner i de olika klassernaÖvrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.I Husensjö skola pågår ett arbete för att göra eleverna förtrogna med de demokratiskavärderingarna, formerna och principerna. Eleverna har kommit olikalångt i förståelse och utveckling, i stort sett avhängigt på ålder och mognad. Iförskoleklassen har barnen svårare att lyssna, vänta på sin tur, visa respekt ochempati än vad eleverna har högre upp i årskurserna. Med stigande ålder ochmognad har eleverna lättare att acceptera olikheter, lyssna, vänta på sin tur ochha förståelse för andras åsikter.I samtalen med eleverna mötte inspektörsteamet självständiga, trygga elevermed förmåga att uttrycka sig och argumentera. Eleverna kunde redogöra försina synpunkter och visade varandra respekt i samtalen.Inspektörsteamet såg elever med vilja och förmåga att påverka och ta ansvar förutbildningen men såg samtidigt tydliga exempel på att utvecklandet av dessaförmågor var beroende av den enskilde läraren. Det finns inget klotter på skolanoch det är ordning i lokalerna vilket sannolikt tyder på att eleverna tar ansvarför sin miljö. Däremot framkom att alla elever inte alltid är rädda om sinaegna tillhörigheter och sitt skolmaterial.Husensjö är ett homogent bostadsområde och eleverna möter få barn och ungdomarmed annan kulturell bakgrund. Det finns en medvetenhet hos elever,föräldrar och personal att detta kan vara ett problem avseende möjligheten attutveckla tolerans och förståelse för människors olikheter och lika värde. Skolanarbetar därför aktivt för att öka förståelse och tolerans, genom att samverkamed andra skolor, där eleverna kommer från blandade kulturella och socialamiljöer.3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16SKOLVERKETEleverna kan definiera begreppet mobbning och uppger att det inte förekommermobbning på skolan. Däremot framkom att kränkningar med ord, knuffaroch liknande kan förekomma och att den empatiska förmågan hos elevernaibland kan brista. Personalen arbetar för att ”alla barn är allas barn”, men detkan ibland finnas elever som inte accepterar en tillsägelse från en annan lärareän sin egen. Inspektörsteamet bedömer dock att övervägande delen av elevernahar god kännedom om de demokratiska värdena och en människosyn som återspeglasi läroplanens.Elever, föräldrar och personal upplever miljön på skolan som trygg, både fysisktoch psykosocialt. Enligt Kvalitetsmätning 2003 känner 93 procent av elevernasig trygga i skolan, vilket är en förbättring i förhållande till 2001 års mätning då84 procent instämde i påståendet.Eleverna är motiverade och känner lust att lära. Dock får inspektörsteamet underbesöket indikationer på att motivationen och lusten att lära avtar med stigandeålder.Sammanfattningsvis utvecklar eleverna på Husensjö skola normer, värdenoch förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen i läroplanen. Miljönär trygg och lugn vilket ger eleverna ett lustfyllt lärande och det är av vikt attlärandet sker i sådana former att lusten att lära bibehålls genom hela skoltiden.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.I Husensjö skola har personalen gemensamt med övriga skolor i området tagitfram progressionsplaner utifrån de nationella kursplanerna. Elever och föräldrarkänner till progressionsplanerna men har inte insett kopplingen till målen i läroplanoch de nationella kursplanerna.Inspektörsteamet såg exempel på elever med förmåga att arbeta såväl självständigtsom tillsammans med andra. Det händer att konflikter uppstår när elevernaarbetar i grupp och personalen menar att eleverna har lättare att arbeta självständigt.Individuell utvecklingsplan och portfolio används, i varierande grad i olika klasser,för att följa elevernas kunskapsutveckling och som ett redskap för elevernaatt få insikt i sitt eget sätt att lära. I någon av klasserna mötte inspektörerna eleversom stolt visade sin portfolio och sitt lärande. Förskolläraren beskriver sexåringarna,som börjar i förskoleklassen, som medvetna och allmänbildade samtatt många av barnen läser och använder logiskt/matematiskt tänkande på ettlekfullt sätt.För att följa elevernas kunskapsutveckling använder skolan diagnostiska provoch de nationella ämnesproven i skolår 5. Eleverna visade goda resultatet på de4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16nationella ämnesproven i skolår 5 vårterminen 2003. 96 procent av elevernanådde målen i svenska, 94 procent i matematik och 98 procent i engelska. Antaletgodkända i svenska och engelska har förbättrats under åren 2001 till 2003med ca 15 procentenheter.Sammanfattningsvis är måluppfyllelsen god på Husensjö skola och elevernafår till stor del det stöd och de utmaningar som de behöver. Inspektörsteametbedömer att elevernas utveckling och lärande är av god kvalitet och ligger i linjemed läroplanens och kursplanernas mål. Dock bör målen göras kända för eleverna.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.I Husensjö skola har klasserna klassråd där elever och lärare förbereder frågorinför elevrådet. I de lägre årskurserna är läraren ordförande i klassrådet medaneleverna från och med årskurs 5 tar över ordförandeskapet. Frågorna rör mestadelspraktiska frågor som till exempel att förbättra den inre och yttre miljönpå skolan, gymnastiksalen, duschmattor och nya världskartor i klassrummen.Diskussioner om utbildningens innehåll och utformning förs mera sällan mellanlärare och elever. Ledningen har en ambition att i elevrådet diskutera frågorsom rör utbildningen och dess innehåll för att skapa större delaktighet för eleverna.De elever som deltog i samtalen har uppfattningen att lärarna bestämmeröver utbildningen. I Kvalitetsmätning 2003 uppger endast 37 procent av elevernaatt de får vara med och planera vad som ska göras i skolan samt påverka hurundervisningen skall gå till. Resultatet är likvärdigt med resultatet för <strong>Helsingborg</strong>skommuns grundskolor totalt.Skolan arbetar strukturerat och aktivt med föräldrarna för att skapa delaktighetoch samverkan. Föräldrarna är engagerade och visar intresse för att vara delaktigai barnens utbildning. Kontakten med föräldrarna sker till exempel genomföräldramöten, utvecklingssamtal, månadsbrev, skoldagbok, gemensam kompetensutvecklingsamt föräldraråd. Samtliga föräldrar informeras om skolans måldokument,mobbningsplaner etc. I intervjun uppger föräldrarna att de alltid ärvälkomna till skolan och att det är lätt att ta kontakt med personalen. Till föräldrarådetväljs två representanter från varje klass. Rektorn eller biträdande rektornansvarar för mötena som äger rum två till tre gånger per termin. I föräldrarådetdiskuteras skolans mål och utvärderingar samt förmedlas information.Skolan är av uppfattningen att föräldrarnas delaktighet och insyn i verksamhetenär nödvändig för att skapa ett gemensamt förhållningssätt såväl som en godfysisk och psykosocial arbetsmiljö på skolan. Den gemensamma kompetensutvecklingenför föräldrar och personal rör bland annat normer och värden. Skolaoch hem vill skapa ett gemensamt förhållningssätt för att möta barnen på ett så5


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16antimobbningsteamet några gånger per termin och tar sitt uppdrag på ytterstaallvar. Arbetet för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandlingär känt bland elever och föräldrar. Metoden för arbetet mot mobbningär inspirerat av Farstamodellen. Skolan tar dock kontakt med föräldrarna i etttidigt skede. Personalen har ett förhållningssätt att ingripa omgående.Skolsköterskan är tillgänglig på skolan två dagar i veckan och genomför hälsokontrolleroch vaccinationer enligt de rutiner som gäller för skolhälsovården i<strong>Helsingborg</strong>s kommun. Vid behov finns tillgång till skolläkare. Skolsköterskanär aktiv i det hälsofrämjande arbetet genom till exempel hälsosamtal, undervisningi sex- och samlevnad, ANT, kill- och tjejgrupp och genom att vara en samtalspartnertill eleverna. Skolan driver ett projekt för att nå läroplanens mål omfysiska aktiviteter, vilket heter ”I hälsans tecken” och gäller alla på skolan. Projektetinnebär att elever och lärare arbetar med olika idrotter och hälsotemanunder läsåret. Extra tid har dessutom lagts ut till daglig fysisk aktivitet.Sammanfattningsvis genomförs på Husensjö skola ett aktivt arbete kring värdegrundsfrågorna.Samverkan med elever och föräldrar kring förhållningssätt,den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt för att främja lärandet är av godkvalitet. Inspektörsteamet bedömer att elevernas möjlighet till inflytande översin utbildning, efter ålder och mognad är begränsad och till stor del beroendeav den enskilde läraren. Vidare bedömer inspektörerna att skolan bör, genomatt hävda och konkretisera intentionerna i skollagen, grundskoleförordningensamt läroplanen genomföra strukturerade insatser för att utveckla elevinflytandet.Ett medvetet och systematiskt arbete av god kvalitet pågår mot kränkandebehandling och elevernas möjlighet till daglig fysisk aktivitet är av mycket godkvalitet.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.I Husensjö skola finns lokalt bearbetade kursplaner som personalen gemensamtarbetat fram. För att säkra elevernas möjlighet att nå kunskapsmålen i samtligaämnen i årskurs 9, har ett samarbete och en viss anpassning till Wieselgrensskolanslokalt bearbetade kursplaner gjorts. Cirka hälften av eleverna på Husensjöskola börjar årskurs 7 på Wieselgrensskolan. På Husensjö skola planerar manför att revidera och utveckla de lokalt bearbetade kursplanerna för att de ska bliett tydligare stöd för lärandet. I samtalen med lärarna framkom, att det varierarmellan lärarna huruvida de har kursplanerna till grund för egen planering ochden enskilde elevens planering, eller om planeringen till vissa delar grundar sigpå läroböckerna eller traditioner på skolan. Den lokala arbetsplanen innehållermål som ligger väl i linje med nationella mål och riktlinjer. Beskrivningarna av7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16SKOLVERKETgenomförandet av de fastställda målen kan dock ytterligare konkretiseras ochtorde då bidra till att öka och stärka en gemensam kunskapssyn på skolan ochinspektörsteamet bedömer att den lokala arbetsplanen kan utvecklas i dettaavseende. Vidare vill inspektörerna göra skolan uppmärksam på att det är avvikt att samtliga pedagoger följer gällande nationella styrdokument för att nåhelhet i utbildningen.Skolan har åldershomogena klasser och varierande grad av samarbete sker mellanklasserna. Mestadels sker arbetet inom den egna klassen men inspektörernasåg också goda exempel på flexibla lösningar inom och mellan klasser. Arbetetförsiggår då i olika grupper och konstellationer, för att främja samverkan mellande lärande och för olika behov av stöd. Planeringen av undervisningen skergemensamt och lärarnas olika kompetenser tas tillvara i det tematiska arbetet.Arbetet med individuella utvecklingsplaner och portofolio är under utvecklingpå skolan för att utgöra ytterligare ett redskap för elever och lärare i synliggörandetav elevernas kunskapsutveckling. På skolan arbetar man medvetet medolika lösningar för att möta elevernas behov av stöd till exempel genom att individanpassai olika grupperingar, ge läxhjälp och genom stöd till den enskildeeleven. Sedan skolan anställde en idrottslärare har man även använt motorikensom stöd till vissa elever, vilket har gett goda resultat för inlärningen för dessaelever. Trots ett gott arbete med att identifiera och åtgärda barn i behov av stödeller barn med funktionshinder, bör rutiner och systematik i arbetet tydliggörasför att säkerställa att alla elever får möjlighet att nå kunskapsmålen.Extra stöd ges i huvudsak i ämnena svenska, matematik och engelska vilket kankopplas till det goda resultatet på de nationella ämnesproven i skolår 5. Specialpedagogenskriver åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmåleni svenska, engelska och matematik. Enligt grundskoleförordningenåligger det rektorn att tillse att åtgärdsprogram upprättas för elever med speciellastödinsatser och att eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet attdelta vid utarbetandet av programmet. Vidare anges att stödet i första hand skallges inom den klass eller grupp eleven tillhör. Inspektörsteamet vill fästa skolansuppmärksamhet på att samtliga elever, oavsett ämne, skall ges det stöd de är ibehov av för att nå de kunskapsmål som minst ska ha uppnåtts vid slutet avfemte skolåret. Likaså att åtgärdsprogram upprättas, enligt gällande förordning,i samtliga ämnen där elever riskerar att inte nå kunskapsmålen.Modersmålsundervisning tillgodoses i önskad utsträckning och är förlagd utanförskoltid. Dock har modersmålsundervisningen ingen koppling till det övrigaskolarbetet vilket ger en minskad möjlighet att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling.Det finns ett välfungerande elevvårdsteam på skolan där rektorn,biträdande rektorn, skolsköterska, psykolog samt socialsekreterare ingår.Föräldrarna är mycket nöjda med den undervisning som eleverna får och uppger,att lärarna generellt har stor kompetens för att stimulera och utveckla elevernaslärande. Vid de lektioner som besöktes, observerade inspektörsteametatt eleverna var fokuserade på skolarbetet och att mestadels arbetsro råder iklassrummen. Arbetssätten skiljer emellertid mellan lärarna och varierande arbetsmetoderanvänds för att främja kunskapsutvecklingen hos elever med skildaförutsättningar. De elever som deltog i samtalen uppgav att de har möjlighet attarbeta på sin egen nivå, även när den motsvarar en högre nivå än årskursen. I8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16de båda klasserna i årskurs 3 pågår ett nära samarbete och inspektörerna observeradeett mycket gott exempel på tematiskt och problembaserat lärande, däreleverna får ta ansvar för och får vara delaktiga i läroprocessen, efter mognadoch ålder. Även föräldrarna involveras, på ett naturligt och lekfullt sätt, i vissadelar av det undersökande och problembaserade lärandet. Klassrumsmiljön ochundervisningsmaterialet uppfattades tilltalande och stimulerande. Inspektörernafick upplevelsen av ett lustfyllt lärande.På skolan finns lärare med kompetens i bild och musik dock är kvaliteten påden undervisning som eleverna får varierande. Undervisningen i bild och musikbör lyftas fram för att säkerställa att eleverna når målen i kursplanerna för skolår5.Utifrån samtal med elever bedömer inspektörerna att de har vissa svårigheter attbeskriva vilka ämnen som ingår i skolans arbete. Skolan bör reflektera över omdet kan bero på att kunskaperna inte är befästa hos eleverna, att eleverna klararav område efter område i undervisningen, eller om ett tematiskt arbetssätt kangöra det svårt för eleverna att särskilja olika ämnen.Barnen kommer till förskoleklassen från många olika förskolor. Detta har medförtatt skolan har arbetat grundligt med hur övergången mellan förskola ochförskoleklass skall ske. Välutvecklade och väldokumenterade rutiner är framtagna.Detta medför att barnen är inskolade redan vid vårterminens slut ochfärdiga att börja i förskoleklassen, tillsammans med övriga elever på skolan, närhöstterminen börjar. Ett arbetssätt som bedöms vara av mycket god kvalitet.Det finns ett visst samarbete mellan förskoleklasserna och årskurs 1 dock menarpersonal och ledning att det kan utvecklas ytterligare. I förskoleklassen ärlek, skapande och kreativitet i hög grad viktiga redskap i barns lärande och utveckling.Arbetet på fritidshemmet är strukturerat och planerat. Personalenarbetar tematiskt, men arbetet går inte att koppla direkt till pågående arbeten iklasserna eftersom klasserna arbetar på olika sätt och med olika projekt. På fritidshemmetgörs många studiebesök med barnen för att utveckla kontakterutanför skolan, som kan berika som en lärande miljö.I förskoleklassen och grundskolan förs regelbundna utvecklingssamtal minst tvågånger per år. Den individuella utvecklingsplanen och portfolion utgör underlagvid samtalet. Elev, föräldrar och lärare följer upp elevens mål och utvärderarlärandet samt sätter upp nya framåtsyftande mål för eleven.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att undervisning av god kvalitetpågår på Husensjö skola samt att organisationen är flexibel och fungerandeför att möta elevers olika behov. Övergången mellan förskola och förskoleklasssker på ett föredömligt sätt och med mycket god kvalitet. Kunskapsmålen bördock tydliggöras och konkretiseras för att utgöra ett stöd i elevernas lärande.Utrymme för pedagogiska diskussioner, utifrån de nationella styrdokumenten,bör skapas för att stärka en gemensam kunskapssyn och pedagogisk viljeinriktningpå skolan. Det är av vikt att samtliga pedagoger följer gällande nationellastyrdokument för att nå helhet i utbildningen. Skolan bör utveckla rutiner ochett systematiskt tillvägagångssätt för att säkerställa identifieringen av elever ibehov av särskilt stöd. Inspektörsteamet vill göra skolan uppmärksam på attåtgärdsprogram skall skrivas för samtliga elever som befaras att inte nå de målsom minst skall ha uppnåtts vid slutet av femte skolåret. Undervisningen i äm-9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16SKOLVERKETnena bild och musik bör förbättras för att säkerställa elevernas möjlighet att nåmålen i kursplanerna för skolår 5.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.I Husensjö skola finns en rektor och en biträdande rektor med heltidsanställningar.Tjänsten som biträdande rektor är fördelad på 60 procent skolledaruppgifteroch 40 procent övrigt pedagogiskt arbete. Rektorn har tidigare tjänstgjortsom biträdande rektor under fyra år på Husensjö skola och biträdande rektornhar tidigare tjänstgjort på motsvarande befattning på en annan skola i <strong>Helsingborg</strong>skommun. Rektorn och den biträdande rektorn arbetar tillsammans i deflesta ärenden och har ingen tydlig ansvarsfördelning sinsemellan. Inför höstterminen2004 kommer en ansvarsfördelning att göras dels på grund av att biträdanderektorn kommer att ha undervisning regelbundet och dels på grund avpersonalens önskemål om en tydligare fördelning. Rektorn anser sig väl förtrogenmed verksamheten och ger personalen återkoppling vid medarbetarsamtalen.Elever, föräldrar och personal uppger att de har stort förtroende för rektorn.Hon beskrivs som lyhörd med öppen ledarstil och att hon skapar ett gottarbetsklimat på skolan.Skolan har olika ansvarsgrupper i vilka personalen ingår. Grupperna arbetarmed pedagogiskt utvecklingsarbete och bland annat finns arbetslagsledargrupp,mål och utvärderingsgrupp samt individuell utvecklingsplan- portfoliogrupp.Rektorn driver den pedagogiska ledningen och utvecklingen genom dessa ansvarsgrupper.Grupperna arbetar med uppdrag som ofta är kopplade till bildningsnämndenshandlingsplan/skolplan. Samtlig personal har arbetslagsträffarvarje onsdag, dessutom finns tid för pedagogiska diskussioner varje dag efterskoltid. På arbetslagsträffarna återförs arbetet som gjorts i de olika ansvarsgrupperna,vilket i sin tur utgör underlag till pedagogiska diskussioner, informationeller kompetensutveckling. En intern kompetensutveckling i form av pedagogisktcafé genomförs en gång per månad, där lärarna har möjlighet att delgevarandra sina pedagogiska metoder. Syftet är att öka samverkan på skolan ochatt få en gemensam pedagogisk grundsyn och kunskapssyn hos personalen.Lärarna har stor frihet i det pedagogiska arbetet och urskiljer inte en tydlig pedagogiskviljeinriktning från rektorn. Inom ett flertal områden varierar lärarnasförhållningssätt och inspektörerna uppfattade inte en enhetlig kunskapssyn påskolan.Det pågår ett kvalitetsarbete på skolan som innefattar utvärderingar som görsunder läsåret av elever, föräldrar och personal. Utvärderingarna utgör underlagför skolans kvalitetsredovisning, vilken tas fram av rektorn och biträdande rek-10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16torn. Skolan saknar däremot rutiner och ett tydligt system för kvalitetsarbetetoch i detta avseende kan kvalitetsarbetet förbättras.Sammanfattningsvis är ledningen av Husensjö skola väl förtrogen med dendagliga verksamheten och tar ansvar för de övergripande funktionerna sombeskrivs i läroplanen. Förtroendet är stort för rektorn och hennes förhållningssättskapar en god arbetsmiljö. Dock kan den pedagogiska ledningen ytterligarestärkas utifrån de nationella styrdokumenten, för att skapa ett enhetligt systemoch en gemensam pedagogisk grundsyn på skolan. Det pågår ett kvalitetsarbetedär resultaten utgör underlag för att förändra och förbättra verksamheten dockbedömer inspektörsteamet att rutiner och ett tydligt system för kvalitetsarbetetbör vidareutvecklas.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.I Husensjö skola erbjuds engelska, tyska, franska och spanska som språkval,vilket sker i samarbete med Wieselgrensskolan. Modersmålsundervisning ochsvenska som andraspråk förekommer på skolan. Elevens val, som ska ge möjlighettill allsidiga val med möjlighet till fördjupning och breddning för eleven,erbjuds inte på skolan.Skolan arbetar för att anpassa och tillgodose elevers olika behov och det finnsen beredskap för att vidta de lokalanpassningar som är nödvändiga och möjligaatt genomföra, om behov uppstår.Det framkom att det samlas in pengar för att täcka en del av kostnaderna vidklassresor, studiebesök med mera. Insamlingen sker genom olika aktiviteter,försäljning eller genom att lägga pengar till en klasskassa. Det är föräldrarnasom själva har beslutat att lägga 100 till 150 kronor per termin i en klasskassaför att samla till en klassresa i årskurs 6. Skollagen anger att utbildningen förgrundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att det i verksamheten får förekommaenstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.Elever och föräldrar informeras om utbildningen genom till exempel föräldramöten,föräldraråd, utvecklingssamtal, skriftlig information från rektorn samtgenom skolans hemsida. Inspektörsteamet bedömer dock att informationen omskolans mål i läroplanen och kursplaner kan förbättras och göras tydligare förelever och föräldrar.11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16SKOLVERKETSammanfattningsvis ges eleverna på Husensjö skola till stora delar den utbildningoch omsorg som krävs enligt författningarna. Dock erbjuds inte elevensval på skolan. Inspektörsteamet vill göra skolan uppmärksam på att utbildningeni grundskolan skall vara avgiftsfri och endast enstaka inslag som kanföranleda en obetydlig kostnad får förekomma. Det är av vikt att skolan seröver rutiner för insamlande av medel för studieresor och annat. Informationenom skolans mål i läroplanen och kursplanerna kan förbättras och göras tydligareför elever och föräldrar.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.I Husensjö skola har personalen adekvat utbildning för de tjänster som de innehar.Förutom skolledningen är cirka 35 pedagoger anställda på skolan. Avdessa är 1,9 specialpedagoger, 4,0 förskollärare och 1,0 fritidspedagog anställda.I samtalen med föräldrar och elever framkom att de anser lärarna mycket kompetentaöverlag. Personalbemanning och gruppstorlekar på skolan upplevs somrimliga. Dock är antalet barn på fritidshemmet stort, vilket gör gruppen svårarbetadäven om personalbemanningen är avpassad efter antalet barn.Personalens kompetensutveckling är kopplad till Bildningsnämndens handlingsplanoch de prioriterade målen som till exempel portfolio, individuella utvecklingsplaneroch integrationsarbete i samarbete med Wieselgrensskolan. Detfinns möjlighet till både generell och individuell kompetensutveckling. Denindividuella kompetensutvecklingen beslutas i samband med medarbetarsamtalen.Resurser till kompetensutveckling förfogar rektorn över. Arbetslagen förfogaröver en del resurser till bland annat läromedel, förbrukningsmateriel ochtill elevers och personals välbefinnande.Skolan tillhandahåller läromedel för en tidsenlig utbildning, standard och tillgångär god. Nytt för läsåret är mediateket med datorer, studieplatser och bibliotek.För övrigt finns datorer i klassrummen och eleverna har tillgång till Internetoch e-post. Det finns en liten gymnastiksal på skolan som används kontinuerligt.Mycket av idrottsundervisningen förläggs utomhus i de närliggandegrönområdena eller på skolgården. Intill slöjdsalen finns en fotostudio därslöjdläraren har inlett ett arbete med att låta eleverna dokumentera sina arbeten.Skolan är tillbyggd vid olika tidpunkter vilket medför att det är varierande gradav flexibilitet i lokalernas användbarhet. Dock bedömer inspektörsteamet lokalernasom ändamålsenliga och att de svarar mot kraven i utbildningen.Skolan har ett förhållningssätt att satsa resurser på de yngre barnen för att förebyggasvårigheter högre upp i årskurserna. Vid fördelning av resurser på skolantar rektorn hänsyn till enskilda elevers behov.12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunHusensjö skolaDnr 2003-:28:16Sammanfattningsvis finns på skolan resurser för att eleverna skall ha möjlighetatt nå de nationella målen. Lokalerna är, med hänseende till åldern på skolan,väl anpassade för undervisning enligt läroplanen och utgör en god läromiljöför eleverna. Det nya mediateket kan i framtiden ge eleverna möjlighet till lärandeav mycket god kvalitet. Lärarna har adekvat utbildning för den undervisningde ska bedriva och erbjuds kompetensutveckling utifrån mål och individuellabehov.Sammanfattande bedömningInspektörsteamet bedömer att verksamheten i Husensjö skola övergripande ärav god kvalitet och erbjuder en trygg och befrämjande miljö som ger elevernaett lustfyllt lärande. Skolan erbjuder daglig fysisk aktivitet samt övergång mellanförskola och förskoleklass med mycket god kvalitet.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- göra kunskapsmålen kända för elever och föräldrar,- insatser för att utveckla arbetet kring elevernas reella inflytande över utbildningenbör göras,- rutiner och ett systematiskt tillvägagångssätt bör arbetas fram för att säkerställaidentifieringen av elever i behov av särskilt stöd,- det pedagogiska ledarskapet bör stärkas och pedagogiska diskussioner utifrånde nationella styrdokumenten genomföras, för att förstärka en gemensampedagogisk grundsyn och viljeinriktning på skolan, samt ge en enhetlig utbildningför eleverna,- att säkerställa elevernas möjlighet att nå målen i kursplanerna i ämnena bildoch musik samt- utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri och rutiner för insamlande avmedel för studieresor och annat bör ses över.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Särskilt stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet ges ej i alla ämnenoch åtgärdsprogram utarbetas heller inte i alla ämnen (4 kap. 1 § skollagensamt 5 kap.1 § grundskoleförordningen).- Elevens val erbjuds inte på skolan (2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen).DatumOrt2004-10-08 LundEbba SvartzPer-Ingvar de la Motte13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> igrundskolan Nanny PalmkvistskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETNanny PalmkvistskolanBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal barn/eleverGrundskola 298Förskoleverksamhet 285Skolbarnsomsorg 125Förskoleklass 39Nanny Palmkvistskolan byggdes 1994/95. Skolan ligger i stadsdelen Rosengården,som ligger i gränslandet mellan flerfamiljshus och villaområden. Ungefär38 procent av eleverna har annan kulturell bakgrund. De sex skolhusen ramar inen skolgård med utsiktskulle, skolträdgård, damm, träffpunkt med flaggstångoch lekytor med fotbollsplan. I närområdet finns rika möjligheter till natur- ochidrottsupplevelser. Skolans ledningsteam består av rektorn och en biträdanderektor.<strong>Utb</strong>ildningen inom skolan består av årskurserna F-6 och vid övergången tillårskurs 7-9 väljer eleverna från Nanny Palmkvistskolan ett flertal skolor i <strong>Helsingborg</strong>.Nanny Palmkvistskolan är uppkallad efter en småskollärarinna, som arbetade i<strong>Helsingborg</strong> under fyrtio år från 1883. Hon hade bland annat gått kurser i Englandtillsammans med Maria Montessori. Nanny ansåg att dåvarande skolan gavytliga kunskaper som inte gav några intryck, impulser eller märken i själen.”Utan möjlighet till ett intresserat fördjupande jagas barnet från det ena ämnettill det andra efter minutvisaren”. Nanny Palmkvist ville uppfostra ungdomentill en tänkande ungdom som känner ansvar för sina handlingar. Nanny Palmkvistsamlade sina tankar i en liten skrift kallad ”Framtidens Folkskola”, 1908.Rektorn på Nanny Palmkvistskolan anger att skolans vision innehåller tankarfrån ”Framtidens Folkskola”.I likhet med övriga grundskolor i <strong>Helsingborg</strong>s kommun deltar Nanny Palmkvistskolani Försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Nanny Palmkvistskolan<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i NannyPalmkvistskolan har bestått av undervisningsråden Per Ingvar de la Motte ochEbba Svartz. Besök i Nanny Palmkvistskolan inleddes den 28 april och avslutades29 april 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochNanny Palmkvistskolan, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Nanny Palmkvistskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, personal,elever och föräldrar. Ett urval av klasser från varje arbetslag besöktes ochlektioner observerades. Under besöket fördes också samtal med skolans vaktmästare.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 20031. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Eleverna på Nanny Palmkvistskolan visar i intervjuer att de är väl medvetna omskolans regler och hur man skall bete sig mot varandra. Trots detta klarar intealla barn att leva upp till skolans värdegrundsmål. På raster förekommer det attbarn blir utsatta för fula och kränkande uttryck och beteenden. I intervjuer avelever framkommer att även mobbning förekommer. Eleverna är dock enigaom att oönskade beteenden minskat under senaste året och att det förekommerbetydligt mindre konflikter jämfört med tidigare.Under fjoråret var det mycket oro i vissa klasser på Nanny Palmkvistskolan,vilket avspeglas i kommunens kvalitetsmätning. Elevernas sociala kompetensliksom förmågan att ta ansvar är enligt personalen mycket varierande. Inspektörernaträffade pigga och alerta elever som hade förmåga att utrycka sina åsikteroch i samtalet respektera andras åsikter. Elever, föräldrar, personal och skolledninganser att det för närvarande råder god stämning och ett förbättrat arbetsklimatpå skolan.Vid observation av verksamheten konstaterar inspektörerna att det i några husråder oordning i kapprummen och elever klagar på att deras saker ibland försvinner.I Kvalitetsmätning 2003 anser mindre än 50 procent att det råder ordningoch reda på skolan och endast 28 procent att man får ha sina saker i fred.3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETAlla elever på skolan deltar i klassråd och ett urval av elever i skolans elevråd.Eleverna gav exempel på elevrådets samverkan med klassråden och kände tillskolans formella beslutsformer. För elevernas reella inflytande saknar skolanplanering och struktur. Graden av inflytande synes vara avhängigt av vilkenlärare barnen har. <strong>Skolverket</strong>s inspektörer mötte i intervjuer elever som varmissnöjda med inflytandet i skolarbetet. Av ovan nämnda kvalitetsmätningframgår att elevernas påverkan och delaktighet i undervisningen har försämratssedan 2001. Endast 36 procent av eleverna anser att de har inflytande över undervisningen.Sammanfattningsvis gör inspektörerna bedömningen att Nanny Palmkvistskolani huvudsak erbjuder sina elever en trygg och positiv miljö. Elevernahar kunskaper om värden och förhållningssätt i linje med de nationella målen iläroplan för grundskolan. Dessa kunskaper är dock inte förankrade hos allabarn då det förekommer konflikter och kränkningar. Eleverna visade godakunskaper om skolans formella inflytande. Elevernas möjlighet att i takt medstigande ålder vara med och ta ansvar för sitt skolarbete betraktas av inspektörernasom ett utvecklingsområde.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Alla grundskolor i <strong>Helsingborg</strong>s kommun deltar i Försöksverksamhet med utbildningutan nationell timplan i grundskolan och kommunens skolor arbetar ivarierande grad med progressionsplaner, individuella utvecklingsplaner ochportfolio. Mål ur Bildningsnämndens Uppdrag 2003 för förskola, förskoleklassoch grundskola anger bl.a. att ”Den individuella utvecklingsplanen skall successivtöverta funktionen som utgångspunkt för verksamhetsplaneringen”. InomNanny Palmkvistskolan rektorsområde har man bestämt sig för att använda denindividuella studieplanen för att medvetandegöra eleverna och följa deras känslomässigaoch sociala utveckling och kunskapsutveckling inom skolans samtligaämnen.Resultatet på de nationella ämnesproven har förbättrats. En medveten satsningpå ämnet engelska och svenska har medfört att 98 procent respektive 100 procentav eleverna nått upp till kunskapsmålen. I matematik har också skett enstor förbättring men fortfarande är det 11 procent av eleverna som inte nårmålen. Kunskapsbedömningarna är osäkrare i de naturorienterande och samhällsorienterandeämnena. Skolledningen menar att bristande kunskaper i ämnetsvenska påverkar dessa ämnen negativt.Vid utvecklingssamtalen diskuterar föräldrar, elever och lärare hur väl elevernauppnått skolans mål. Föräldrarna som inspektörerna intervjuade hade uppfatt-4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816ningen att eleverna har goda kunskaper med sig från skolan och klarar sig branär de börjar i årskurs 7.Eleverna anser att de lär sig bra och nyttiga saker i skolan. De känner till att detfinns en läroplan men har svaga kunskaper om kunskapsmålen. Den individuellautvecklingsplanen används endast i samband med utvecklingssamtalen ochelevernas insikt i sitt eget lärande varierar mellan klasserna. Arbetssättet att geeleverna denna insikt är mera utvecklat bland de yngre barnen. Inspektörsteametbedömer att barnen har goda kunskaper i att arbeta självständigt.Sammanfattningsvis är elevernas kunskaper i engelska och svenska mycketgoda och i matematik goda. Möjligheten att bedöma resultaten i de övriga ämnenai jämförelse med de nationella kursplanerna är osäker på grund av brist påsammanställda resultat. Elevernas kunskaper om kursplanernas och läroplanensmål är svaga. Elevernas insikt om sitt lärande kan förbättras exempelvis genomett mera systematiskt användande av den individuella utvecklingsplanen ochportfolion.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.I Nanny Palmkvistskolan har personalen starkt fokus på värdegrundsfrågorna.Personal och skolledning är medvetna om och arbetar aktivt för att minskaexempelvis konflikter på skolgården, dåligt språkbruk, oordningen i kapprumoch förbättra arbetsron i klassrummen. Det dagliga arbetet i klassrummet medvärdegrundsfrågor i kombination med närheten mellan elever och personal iarbetslagen (husen) har medfört att arbetsklimatet förbättrats. Man har funnitlösningar för att ta hand om elever som mår dåligt och stöttar elever som uppförsig illa att bryta det negativa beteendet. Konflikterna på skolgården harminskat genom en omfördelning av rasttiderna. Upprättandet av gemensammaförhållningsregler och handlingsplaner har varit nödvändigt inte minst på grundav att flera nya lärare anställts. <strong>Skolverket</strong>s inspektörer bedömer att skolansfysiska struktur med uppdelning i avskilda hus kan ställa till problem när manvill åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt bland elever och personal.Värdegrundsarbetet, i vilket föräldraråd och elevråd medverkade, utmynnade ihandlingsplaner och regler formulerade i positiva uttrycksformer. Rutiner förvad som händer då regler inte följs resulterade i den så kallade ”varningsklockan”,som innebär att eleven omedelbart uppmärksammas på inte accepteratbeteende och föräldrarna kontaktas. Föräldrar är positiva till resultatet av värdegrundsarbetetpå skolan.5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETI skolans arbetsplan uttrycks en vision att elever och personal skall känna trygghet,arbetsglädje och stolthet. Vidare framgår av planen att man skall visa respektför alla människors lika värde och tillse att alla blir sedda, accepterade ochuppskattade för dem de är. För att få alla föräldrar delaktiga i värdegrundsarbetethar värdegrundsfrågorna diskuterats på föräldrarådet och alla föräldrar harfått ett exemplar av planen.Eleverna är bekymrade över äldre ungdomars förstörelse av skolgården på kvällaroch helger. Enligt vaktmästaren arbetar skolan aktivt för att förebygga klotteroch förstörelse.Skolan lägger kraft vid inskolningen av nya barn. Föräldrar och barnen i förskoleklassenhar möjlighet att mötas på olika aktiviteter för att skapa trygghet förbåde barn och föräldrar. Om något barn i förskoleklassen känner sig rädd förett äldre barn, har man som rutin att låta barnet i förskoleklassen träffa det äldrebarnet för ett samtal under ledning av en vuxen.Mobbning och kränkande behandling kan komma till skolans kännedom viaföräldrarna eller genom observationer på skolgården eller i klassrummet. Genomen enkät, som utförs av skolans antimobbningsgrupp en gång per månad,”Månadstempen”, får personalen en bild av den aktuella situationen avseendekamratskap, utanförskap och mobbning. Varje år görs dessutom en större uppföljning.Inspektörsteamet fick motstridiga uppgifter angående förekomsten avmobbning på skolan. Lärarna, som intervjuades, anser att mobbning är sällsyntdärför att identifieringen fungerar så bra och att lärarna redan i ett tidigt konfliktstadiumkan finna åtgärder. Elever på skolan anser att mobbning fortfarandeförekommer och att skolan tar tag i det först när föräldrarna får vetskap ommobbningen.På skolan finns en antimobbningsgrupp som skall agera då konflikter ochmobbning uppstår. I gruppen ingår även skolsköterskan och gruppen träffas engång per månad. Skolan har en arbetsplan mot mobbning med åtgärder enligten modifierad Farstamodell. Planen är känd av föräldrarna. Definition avmobbningsbegreppet, förebyggande åtgärder samt handlingsplan i tre steg vidkonstaterad mobbning ingår i planen. Föräldrar involveras tidigt i åtgärdernaoch inspektörsteamet bedömer att arbetsplanen mot mobbning är ett bra redskapför bearbetning av mobbning, men vill påpeka att planen inte omfattar detvidare begreppet kränkande behandling. Skolan har därför mindre bra beredskapatt hantera alla typer av kränkningar. Inte heller behandlas i planen kränkningarmellan elev och vuxen.På skolan finns ett elevråd med representanter från alla skolans klasser. Rådetsammanträder en gång per månad under ledning av rektorn och biträdanderektorn. Elevrådet skall ha en tydlig koppling till klassråden, som skall fungerasom remissorgan inför beslut och skall sammanträda varje vecka. Fysiska åtgärdertillhör de vanligast förekommande frågorna i elevrådet. Vid <strong>inspektion</strong>enuppmärksammade inspektörsteamet att elevrådet arbetade med skolans sätt atthandha barns ensamhet (”kompisbänken”) och hur skolan skall jobba med hälsofrämjandeaktiviteter. Dock bedömer inspektörsteamet att frågor kring kunskapsuppdragetsällan bearbetas. Elever som intervjuades av inspektörsteametanser att de inte får påverka nämnvärt i undervisningen. Det framkommer ock-6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816så att klassråd inte förekommer regelbundet i alla klasser samt att dagordningeni huvudsak innehåller praktiska frågor.Det informella inflytandet förekommer i form av att eleverna i viss mån kanpåverka veckans planering. Oftast presenterar lärarna veckans arbetsuppgifterinom matematik, svenska och engelska eller inom temaarbetet, som omfattar desamhällsorienterande och naturorienterade ämnena. Eleverna bokför veckansarbetsuppgifter i sin planeringsbok och prickar av när uppgifterna är klara. Elevernatränas genom ovanstående arbetssätt att bli medvetna om det egna ansvaret.För att göra eleverna medvetna om sin kunskapsutveckling har skolan inlettarbetet att använda den individuella utvecklingsplanen, som skall lära elevernaatt sätta mål, ha inflytande över dessa samt att ta ansvar för sitt arbete.Inspektörerna noterar dock att inflytandet i huvudsak handlar om när arbetsuppgifterskall genomföras och stundtals också på vilket sätt (hur). ”Vad” -frågan behandlas emellertid i mycket begränsad omfattning. Det förefaller ocksåvara mycket sporadiska diskussioner med eleverna om skolans nationella mål,vad dessa betyder och på vilket sätt de skall nås.Rektorn strävar efter en god samverkan med föräldrar och elever. Skolan samverkarmed föräldrarna genom ett föräldraråd, som består av föräldrar från allaklasser och som fattar beslut om t.ex. öppet hus, föreläsningar eller andra aktiviteterför föräldrar. Rådet tjänstgör som ett bollplank för skolledningen och fungerarsom en länk mellan skolledning och övriga föräldrar.Föräldramöten förekommer minst en gång varje termin. Intervjuade föräldrarmenar att föräldrars deltagande varierar mellan de olika klasserna. Skolledningenmenar att samverkan fungerar bättre med föräldrar till de yngre barnen ochanser det svårare att få föräldrar till skolan då man vill diskutera ”tyngre frågor”som till exempel individuell utvecklingsplan. Skolan har försökt att göra innehålletmera intressant för alla föräldrar. Aktiviteter samtidigt riktade mot barnoch föräldrar har motiverat flera föräldrar att komma till föräldramöten. I stortsett alla föräldrar kommer däremot till utvecklingssamtalen. Genom exempelvisveckobrev och veckoläxor involveras föräldrarna i barnens skolarbete.Skolsköterska finns vid skolan två dagar per vecka och träffas övrig tid per telefon.Skolläkaren har mottagning enligt överenskommelse med skolsköterskan.Skolsköterskan följer ett basprogram som är gemensamt för hälsovården i <strong>Helsingborg</strong>.På skolan pågår ett utvecklingsprojekt benämnt ”Rörelse i barnens vardag” meden årsplanering som bland annat omfattar fortbildning för personal, friluftsaktiviteter,simundervisning och idrottstävlingar. För att ge kunskaper om kostensoch rörelsens betydelse för hälsan, görs på Nanny Palmkvistskolan försök attintegrera hälsoperspektivet i skolans tematiska arbete. Dokumentation av rörelseoch promenader och förskoleklassens utedag varje vecka är ytterligare exempelpå hälsofrämjande åtgärder. Föräldrar uttrycker önskemål om att de äldreeleverna på skolan skall erbjudas mera fysiska aktiviteter.Sammanfattningsvis är arbetet med den psykosociala och fysiska arbetsmiljönpå Nanny Palmkvistskolan i överensstämmelse med läroplanens riktlinjer förhur skolan skall främja värdegrunden. På skolan bedrivs ett omfattande ochengagerat arbete för att skapa en trygg miljö för lärande. Skolans formella infly-7


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816I förskoleklassen är leken en viktig metod bland annat för att stimulera barnensmatematiska tänkande. Bornholmsmetoden har valts som stöd för barnensspråkutveckling. För att uppmuntra barnens eget tänkande och få dem intresseradeav olika fenomen, utgick personalen ofta från en skapad upplevelse. Inspektörernamötte sexåringar som visade förmåga att uttrycka sig och ta ansvar.Samverkan mellan förskoleklass och skola sker genom temaarbete och fadderverksamhetmen i begränsad omfattning. Samverkan mellan skolans arbetslag ärsporadisk.Vid observationer i klassrummen såg inspektörsteamet exempel på lektionermed varierat arbetssätt och utmärkt individanpassning. Eleverna gavs möjlighettill självständigt arbete och arbetsklimatet uppfattades i huvudsak som gott i debesökta klasserna. Lärarna anstränger sig att finna elevernas lärostilar och anpassaundervisningen till dessa. I arbetslagen arbetar man även tematiskt. Praktiskt-estetiskaämnen, i huvudsak slöjd men även hem och konsumentkunskapoch bild, integreras i temat eller i övrigt arbete på skolan.Alla grundskolor i <strong>Helsingborg</strong>s kommun deltar i Försöksverksamhet med utbildningutan nationell timplan i grundskolan. Övergång från tidsstyrning tillmålstyrning har inneburit att de nationella kursplanernas mål hamnat i fokus påNanny Palmkvistskolan. Personalen har konkretiserat mål att uppnå i alla ämnen.Lärarna planerar i viss utsträckning efter dessa mål men inspektörernakonstaterar att verksamheten har en stark inriktning mot skolans sociala målsamt att kunskapsfokus i stor utsträckning är riktat mot mål att uppnå i svenska,matematik och engelska. Visserligen har detta resulterat i förbättrade resultat påde nationella ämnesproven inom dessa ämnen men inspektörerna bedömer attdenna inriktningsförskjutning medför att eleverna riskerar att inte nå de nationellamålen inom skolans övriga ämnen. Utifrån de observationer som gjordesbedömer inspektörsteamet att undervisningen inom de samhällsorienterandeämnena i hög grad är styrd av läroboken och i ringa grad tränar elevernas kritiskatänkande och därmed inte utvecklar förmåga till ett problematiserat förhållningssätti enlighet med läroplan och kursplaner. Lärarna framhåller att målstyrningeninneburit mera stress och att de känner en press att hinna med målensamtidigt som det anslagits för lite tid att föra pedagogiska diskussioner.På frågan i Kvalitetsmätning 2003, ”Sammanfattningsvis hur nöjd eller missnöjdär du med lärandet på din skola” ligger såväl elevernas som föräldrarnassvar på Nanny Palmkvistskolan under medelvärdet för <strong>Helsingborg</strong>s kommun.I <strong>Helsingborg</strong>s kommun har Bildningsnämnden uppdragit åt skolorna att införaindividuella utvecklingsplaner och portfolio för att följa elevers kunskapsutvecklingoch medvetandegöra eleverna om sin utveckling. Olika modeller användspå skolor i staden och <strong>Skolverket</strong>s inspektörer kan konstatera att definitionenav individuell utvecklingsplan varierar. På en del skolor har tyngdpunktlagts vid att konkretisera kursplaner i så kallade progressionsplaner och dokumenteraelevernas utveckling utifrån dessa. På Nanny Palmkvistskolan är individuellautvecklingsplanen en blankett i vilken personalen tillsammans med elevoch föräldrar, oftast i samband med utvecklingssamtalet, dokumenterar elevensbehov, utvärderar tidigare mål och anger nya mål för eleven. I de utvecklingsplanersom <strong>Skolverket</strong>s inspektörer tagit del av avser beskrivningarna i huvudsakelevernas sociala utveckling. Med hjälp av en mall försöker lärarna ringa in9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETelevernas lärostilar. Kunskapsutvecklingen inom skolans ämnen följs genom delokalt bearbetade målen men dokumentation i enlighet med målen för ”personligaegenskaper och färdigheter” förekommer inte. Vid utbildnings<strong>inspektion</strong>enpågick ett utvecklingsarbete att utveckla en ny modell för kunskapsuppföljning iengelska, svenska, matematik och social utveckling.Verksamheten utvärderas genom exempelvis föräldra- och elevenkäter, elevhearingoch personalenkäter. Man genomför diagnostiska prov i årskurs 2 i ämnenasvenska och matematik och använder de nationella ämnesproven i årskurs 5.Utvecklingssamtal med föräldrar och elever genomförs två gånger under läsåret.Den individuella utvecklingsplanen och portfolion utgör underlag för samtalet.Föräldrar uttrycker att utvecklingssamtalen ger en bra bild av hur det går förbarnet och vad det behöver arbeta med. Samtalet kretsar huvudsakligen kringmatematik, svenska, engelska samt social utveckling. Kunskapsutvecklingen iandra ämnen behandlas enligt föräldrar sällan på utvecklingssamtalen. De äldreeleverna, som inspektörerna intervjuade, är mera kritiska till utvecklingssamtalenoch menar att lärarna i samtalet med elev och förälder är för ”snälla” i sinabedömningar och inte lägger tillräcklig vikt vid det som är negativt och behöverförbättras. Att använda portfolion som ett verktyg för uppföljning är i sin lindapå Nanny Palmkvistskolan. Bortsett från några fåtal goda exempel bedömerinspektörerna att portfolion i den nuvarande formen inte är ett tillräckligt braverktyg för att medvetandegöra eleven om sin kunskapsutveckling. Uppföljningav elever som gått vidare till årskurs 7 har försvårats då det fria skolvalet medfördeatt fjorårets årskurs 6 elever fördelades på åtta 7-9 skolor.I skolans elevvårdsteam ingår biträdande rektorn, skolsköterska, skolpsykologoch berörda pedagoger. Teamet har elevvårdsmöten varannan vecka för åtgärdsplaneringoch uppföljningar. Lärare anmäler till teamet, om behov finnsför elevvårdskonferens. Föräldrar inbjuds att delta i elevvårdskonferensen ochrektorn deltar då beslut om resurser skall tagas. Alla möten protokollförs.På Nanny Palmkvistskolan finns också ett speciallärarteam. I detta ingår enspeciallärare, två specialpedagoger varav den ena med inriktning mot särskolepedagogik,en lärare som arbetar med svenska som andraspråk och slutligen entalpedagog på halvtid.För att tidigt uppmärksamma behovet av stöd har upprättats rutiner för identifieringav elever som har svårigheter i skolarbetet. I förskoleklassen gör specialpedagogentester och diagnoser för att kartlägga elevens språkutveckling. Föratt under skolåren 1-6 synliggöra elevers behov av särskilt stöd görs observationersamt allmänna och individuella diagnoser. För barn med särskilda insatserupprättar speciallärare eller lärare åtgärdsprogram, dock inte i alla ämnen. I åtgärdsprogram,som inspektörsteamet tagit del av, belyses såväl svårigheter somstarka sidor, samt anges mål och delmål för arbetet samt åtgärder med ansvarsfördelningmellan skola och hem. Skolans åtgärder är enligt inspektörernas bedömninginte tillräckligt konkreta och anger oftast var eleven skall få stöd ochhur mycket men oftast inte vilken åtgärd som avses.Huvuddelen av stödet till elever bedrivs utanför klassens ram och omfattar socioemotionellaproblem, svenska och matematik. Integrerade särskoleelever harassistentstöd och undervisas av klasslärare och särskollärare. Denna får handledningfrån särskolan.10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816Skolpsykolog menar att för mycket tid anslås till utvecklingsbedömningar ochindividuella behandlingar på bekostnad av handledning till pedagoger. Det finnspå skolan ett behov av diskussioner kring barn med inlärningsproblem och socioemotionellaproblem.Familjecentralen Fröhuset, i närheten av skolan, är en mötesplats för barnfamiljeroch ett samarbetsprojekt mellan socialtjänst, barnavårdscentral och förskola.Rektorn anger att förskollärarna och lärare på skolan samverkar med Fröhusetdär handledning till personal och riktad verksamhet till föräldragrupper kan ges.Inspektörsteamet konstaterar avslutningsvis att personalen på fritidshemmetbedriver en medveten pedagogik och har en väl fungerande verksamhet.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att undervisningen med varieradearbetsformer i stora drag främjar en kunskapsutveckling i linje med läroplanernasoch kursplanernas mål. Skolan anpassar arbetet till elevernas behov.Trots att alla ämnen brutits ned i lokala konkretiseringar har skolan starkt fokuspå engelska, matematik, svenska samt skolans sociala mål. Inspektörerna bedömeratt undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena i allt för höggrad är styrda av läroböcker och inte utmanar elevernas kritiska tänkande. Inspektörsteametkonstaterar vidare att mål att uppnå snarare än mål att strävamot bestämmer undervisningens innehåll. Utvecklingssamtalen kretsar i huvudsakkring ämnena engelska, matematik och svenska och beskriver i ringa omfattningkunskapsutvecklingen inom andra ämnen. Inspektörerna menar att detfinns anledning att ta elevernas synpunkter, angående utvecklingssamtalensinnehåll, på allvar. Åtgärdsprogram används för elever i behov av stödåtgärder,dock huvudsakligen i ovanstående tre ämnen. Stödundervisningen bedrivs ihuvudsak utanför klassens ram.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Det administrativa området för Nanny Palmkvistskolan omfattar, förutom skolanmed skolbarnsomsorg, fem förskolor, två familjedaghem och Fröhuset. Enav förskolorna är en så kallad allergiförskola med upptagningsområde från hela<strong>Helsingborg</strong>. Området omfattar verksamheter för barn mellan 1-12 år. Antalårsarbetare i skolan med huvudsakligen pedagogiska arbetsuppgifter är 40. Iskolans ledningsgrupp ingår förutom rektorn två biträdande rektorer. Rektornhar arbetat som skolledare på Nanny Palmkvistskolan skola sedan 1991 och hargått den statliga rektorsutbildningen. Hon har tidigare arbetat som fritidspedagog.11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETRektorn och biträdande rektorn på skolan har fördelat arbetet. Rektorn har detövergripande ansvaret för ekonomi, kvalitetsarbete, arbetsmiljö, föräldrasamverkan,fastigheter samt arbetsledning av servicepersonal och Fröhuset. Biträdanderektorn har huvudsakligen ansvar för elevvårdsarbetet, pedagogisk utveckling,personalrekrytering och övriga personalfrågor. En av de biträdanderektorerna arbetar uteslutande med förskolorna.Rektorn är underställd en områdeschef och ingår i dennes ledningsgrupp tillsammansmed ytterligare sex rektorer. I denna grupp behandlas bland annatstrategifrågor kring skolornas uppdrag och gemensam kompetensutveckling.Rektorn sköter sin verksamhet självständigt utifrån gällande statliga och kommunalastyrdokument och upplever att stödet och kompetensutvecklingen frånområdeschef och förvaltning är mycket gott. Biträdande rektorn deltar inte iområdets ledningsgrupp och anger att hon saknar samverkan med andra skolledarei området.Trots att biträdande rektorn synes ha mera kontakt med den dagliga verksamhetenjämfört med rektorn är det ingen tvekan bland föräldrar vem som är ”chef”.Föräldrar och elever betonar att skolledarna är lätta att få kontakt med för attexempelvis framföra synpunkter eller klagomål på skolans arbete. Delegation avarbetsuppgifter till arbetslagen har under senaste åren ökat självständighetenhos dessa och minskat rektorns synlighet ute i verksamheten. <strong>Skolverket</strong>s inspektörerbedömer dock att skolledningen är förtrogen med den dagliga verksamheten.Skolans arbetsplan har utarbetats av personal och skolledning i samverkan medföräldrar och elever. Ett antal dokument är upprättade på uppdrag av Bildningsnämndenexempelvis trygghetsplan och plan för arbetet mot mobbning.<strong>Skolverket</strong>s inspektörer konstaterar att rektorn på ett tillfredsställande sätt tillsettatt arbetsplan upprättats och att den uppfyller författningarnas krav.Arbetslagsmöten förekommer varannan vecka då arbetslagen i huvudsak löserpraktiska problem. Var tredje vecka deltar den pedagogiska personalen frånförskoleklassen till årskurs 6 i personalmötet där de pedagogiska diskussionernaleds av rektorn och biträdande rektorn. Fritidshemmen har egna mötesformereftersom de behövs i barngrupperna samtidigt som de pedagogiska mötenaförekommer. Under senaste året har dessa möten till stor del handlat om deindividuella utvecklingsplanerna och portfolio. De pedagogiska diskussionernahar kretsat kring elevernas sociala utveckling samt elevers kunskapsutvecklinginom ämnena matematik, svenska och engelska. Inspektörerna konstaterar attBildningsnämndens tydliga uppdrag till skolan medfört att personalens pedagogiskakreativitet hämmats samt att skolledningens egna idéer fått mindre spelrum.För att tydliggöra skolans profil och förbättra samverkan och samarbetetmellan husen önskar personalen mera utrymme för pedagogiska diskussioner.Inspektörerna bedömer att skolledningen bör se över sammanträdes - och arbetsrutinernaför att skapa utrymme för djupare diskussioner på skolnivå ommål, arbetsformer och andra pedagogiska frågor. Inspektörerna bedömer vidareatt rektorn genom sitt pedagogiska ledarskap skall tillse att verksamheten får eninriktning så att skolan kan säkerställa att eleverna når kunskapsmålen i allakursplanens ämnen. Härvidlag är det angeläget att verksamheten i högre gradinriktas mot skolans strävansmål.12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816Bildningsnämnden har lämnat ”Anvisningar för kvalitetsredovisning för skolan2003”, där det också anges att respektive områdeschef skriver en för områdetsamlad bedömning där avsnitten Resultat och måluppfyllelse samt Analys ochslutsatser ingår. Rektorn vid Nanny Palmkvistskolan planerar kvalitetsarbetetmed hjälp av så kallade ”styrkort”. I dessa anges på ett föredömligt sätt mål,utvärderingsmetod och insatser för att nå målen. I skolans kvalitetsredovisningkan arbetet med skolans egna och Bildningsnämndens uppdragsmål följas. Resultatenhämtas från egna undersökningar och från centrala kvalitetsmätningarsamt från de synpunkter som framkommit från arbetslagen och medarbetarsamtalen.I avsnittet ”Analys och slutsatser” anges ett antal områden som nästkommandeår överförs till ”styrkortens” mål. Personalens medverkan i kvalitetsarbetetkan dock stärkas, inte minst för att medverka till gemensam kunskapssynoch gemensamt förhållningssätt och på detta sätt göra arbetsplanen änmera levande.Försöksverksamhet med utbildning utan timplan upplevs som positivt av personalen.Dock menar skolledningen att arbetet att gå från traditionell tidsstyrdundervisning mot målstyrning fortfarande är i sin linda. För att säkerställa elevernasgaranterade undervisningstid på Nanny Palmkvistskolan har rektornstämt av skolans erbjudande av tid med närliggande 7-9-skola.Biträdande rektorn tar ett stort ansvar för elevvårdsarbetet och tillser att åtgärdsprogramupprättas samt att dessa följs upp vid utvecklingssamtal, elevvårdsmöteneller elevvårdskonferens.Sammanfattningsvis är ledningen vid Nanny Palmkvistskolan väl förtrogenmed den dagliga verksamheten och tar ansvar för de övergripande funktionernasom beskrivs i läroplanen. Skolan bedriver, med hjälp av så kallade styrkort, ettbra kvalitetsarbete, där resultaten utgör underlag för förbättringsåtgärder. Personalensmedverkan i kvalitetsarbetet kan dock stärkas. Rektorns pedagogiskaledarskap kan stärkas beträffande insatser för att öka samverkan och samarbetetmellan husen samt tydliggörande av skolans pedagogiska plattform. I detta arbetebör finnas en strävan att säkerställa att eleverna når kunskapsmålen i allaämnen.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETEftersom skolan arbetar ”utan nationell timplan” finns inte särskild tid för ”elevensval” angiven på schemat. I Nanny Palmkvistskolan skola har man valt attbaka in elevens val i övriga ämnen. Elevens val är därför inte identifierbart ochföräldrar och elever känner inte till att det finns ett ämne som benämns elevensval. Elevernas möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper inom valdaämnen förutsätts ske inom den reguljära verksamheten oftast under benämningen”eget arbete”, då eleverna har möjlighet att välja arbetsuppgifter ochredovisningsformer. Eleverna menar att eget arbete främst handlar om att hinnamed veckans beting. Inspektörsteamet bedömer att skolans sätt att hantera elevensval inte motsvarar nationella intentioner.Skolan erbjuder undervisning i moderna språk från årskurs 6 i ämnena franska,tyska och spanska. Undervisningen organiseras i samarbete med en närliggande7-9-skola. Under höstterminen i årskurs 6 får eleverna, före det definitiva valetinför vårterminen, prova på de tre språken, vardera under fem veckor. För deelever som inte väljer att läsa ett modernt språk erbjuder skolan ”förenklad”undervisning i engelska eller i enskilda fall även i ämnet svenska.Skolan har ungefär 38 procent elever med annan kulturell bakgrund. Skolanerbjuder modersmålsundervisning på ett ändamålsenligt sätt. Bildningsnämndensmodersmålssamordnare fördelar lärarna och gör grupper. Undervisningenbedrivs i huvudsak på Nanny Palmkvistskolan. Då eleverna i en språkgrupp ärfärre än fem kan undervisningen för den elevgruppen placeras på en annan skola.Skolan har en lärare med kompetens inom ämnet svenska som andraspråk. Efterett förberedande test erhåller elever undervisning enskilt eller i grupp. Undervisningeni svenska som andraspråk kan vara regelbunden eller ske periodvis.Svenska som andraspråk betraktas som ett stödämne och lärarna var intemedvetna om att ämnet hade egen kursplan.På Nanny Palmkvistskolan gick vid <strong>inspektion</strong>stillfället tre individintegreradesärskoleelever. På skolan fanns även en rullstolsburen elev. Inspektörerna bedömeratt det på skolan finns en mycket god beredskap och tillgång till utbildningför funktionshindrade.Skolledningen informerar skriftligt föräldrar om beslut och aktiviteter på skolan.Inspektörerna konstaterar att informationen om undervisningens mål och innehålltill elever och föräldrar måste förbättras då elever och föräldrar har en ringauppfattning om vad som styr innehållet i undervisningen.Undervisningen på skolan är inte helt avgiftsfri. Föräldrar har fått betala 25-100kr/termin för att barnen ska få prova på olika sporter samt för skolresor, konserterm.m.Skolbarnsomsorgen på Nanny Palmkvistskolan omfattar årskurserna F-3. Äldrebarn kan vid behov få fortsatt fritidshemsplats på skolan. I annat fall erbjuds10-12 åringar fritidsgårdsverksamhet utanför rektorsområdet.Sammanfattningsvis ges eleverna vid Nanny Palmkvistskolan tillräckliga möjlighetertill individuella val enligt författningarna. Inspektörerna konstaterar atteleverna erhåller den garanterade undervisningstiden. På skolan finns en mycketgod beredskap att ge funktionshindrade tillgång till utbildning. Inspektörstea-14


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816met vill påpeka att det är viktigt att skolledningen ser över skolans rutiner vidstudieresor för att tillse att undervisningen är avgiftsfri och att endast enstakainslag, som kan föranleda en obetydlig kostnad, förekommer. Ämnet svenskasom andraspråk erbjuds men betraktas inte som ett självständigt ämne medegen kursplan utan som ett stöd i ämnet svenska. Elevens val erbjuds inom denreguljära verksamheten. Inspektörsteamet bedömer att detta arbetssätt inte tillfullo motsvarar intentionerna bakom elevens val.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.På Nanny Palmkvistskolan finns förutom skolledningsgruppen totalt 49 heltidstjänster.Lärarna i träslöjd och textilslöjd saknar formell behörighet. Den senaregenomgick vid tid för <strong>inspektion</strong>en Särskild lärarutbildning (SÄL). Enligt rektornutlystes båda tjänsterna inför terminsstarten. Övriga lärare på skolan ärbehöriga och har utbildning för den aktuella undervisningen. Skolledningen harhaft en medveten strategi att bredda kompetensen i arbetslagen och tillföra sådankompetens som saknats exempelvis för undervisning inom de naturorienterandeämnena. Skolan har också trots ihärdiga försök inte lyckats rekrytera utbildadmusiklärare. Skolan har en strävan att det i varje arbetslag skall finnaspedagoger med musikkompetens.Personalens kompetensutveckling har varit kopplat till värdegrundsarbetet. Frågorom etik och livskvalitet har behandlats i utbildningen Lions Quest. Detfinns möjlighet till både generell och individuell kompetensutveckling. Denindividuella kompetensutvecklingen är valfri men ska vara till gagn för det pedagogiskaarbetet på skolan.Särskild elevvårdspersonal utgörs av skolsköterska, fyra specialpedagoger/speciallärare.Skolan har tillgång till skolpsykolog en dag per vecka. Resursernatill barn i behov av stöd bedöms vara god.Förutom den kommunala skolpengen och de uppbyggande medel som skolanfår med anledning av områdets karaktär erhåller rektorsområdet resurstilldelningför barn med särskilda behov enligt ett resursfördelningssystem, som byggerpå att skolorna bedömer elever enligt ett antal kriterier. Nanny Planteringsskolanerhåller stöd åt ca 14 elever ur denna pott. Arbetslagen har egen budgetoch får medel utifrån antalet elever. Ledningen tar också hänsyn till speciellabetingelser i arbetslaget och barnens behov.Vid skolans byggnation lades stor vikt att skapa en hälsosam miljö avseendeventilation, byggnadsmaterial och tillgänglighet för att funktionshindrade ochbarn från områdets allergiförskola skulle kunna erbjudas plats. Skolans undervisningslokalerhar en spännande arkitektur och är ändamålsenliga även ur pedagogisksynvinkel. Klassrummen är ljusa och inbjudande och sammanstrålar i15


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETen kombinerad entré - och studiehall. I en separat villa huserar skolledningenoch den administrativa personalen. I ytterligare en separat byggnad inryms idrottshall,trä - och textilslöjd, personalutrymmen och ett välutrustat kommunaltfilialbibliotek. Detta utnyttjas i viss utsträckning av lärarna. Biblioteket är enutmärkt pedagogisk resurs för skolan men har hittills inte utnyttjas som sådan iden omfattning som skulle vara önskvärt på grund av bristande samverkan mellanskolans personal och personalen på biblioteket.Tillgången till läromedel och datorer är god. Inspektörerna bedömer att undervisningeni naturorienterande ämnen har stärkts efter rekrytering av lärare medNO-kompetens. Utrustning för att utföra experiment finns men behöver kompletteras.Sammanfattningsvis gör inspektörerna bedömningen att skolan använder sigav lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som i huvudsak har en utbildningavsedd för den undervisning de skall bedriva. Kompetensutveckling erbjudsutifrån aktuella utvecklingsområden eller individuella behov. På skolan finnsresurser för att eleverna skall ha möjlighet att nå de nationella målen. Inspektörernagör bedömningen att skolans lokaler, datorer och annat pedagogiskt materialhåller sådan standard att eleverna kan erbjudas en fullgod tidsenlig utbildning.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Nanny Palmkvistskolan övergripandeär av god kvalitet. Skolan arbetar på ett positivt sätt med värdegrundsfrågornaoch utvecklar en trygg skolmiljö och ett gott arbetsklimat. Skolan har en godtillgång till resurser gällande lärarkompetens, lokaler och läromedel och elevernaerbjuds överlag en undervisning av god kvalitet.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- elevernas ansvarstagande för sitt eget lärande,- elevernas kunskaper om kursplanens och läroplanens mål,- elevernas reella inflytande på undervisningens innehåll och arbetsformer,- skolans utvecklingssamtal avseende riktlinjer för information,- mål och innehåll i skolans alla ämnen. Fortsatt arbete att forma det pedagogiskaarbetet i alla ämnen och säkerställa elevernas måluppnående,- elevens val avseende elevernas möjlighet till fördjupning och breddninginom kursplanernas ämnen,- avgiftsfri utbildning vid studieresor samt- svenska som andraspråk avseende eget ämne med kursplan.16


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNanny PalmkvistskolanDnr 53-2003:2816Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Särskilt stöd till elever i de tidiga årskurserna utformas regelmässigt så att deti huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen under längretid. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleventillhör (5 kap. grundskoleförordningen).- Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet och åtgärdsprogramskall utarbetas. Åtgärdsprogram skrivs i huvudsak i ämnenaengelska, matematik och svenska. Rektor skall tillse att åtgärdsprogram utarbetasför samtliga elever i behov av särskilda stödåtgärder (4 kap. 1 § skollagensamt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).DatumOrt2004-10-08 LundPer Ingvar de la MotteEbba Svartz17


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> igrundskolan SlottsvångsskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETSlottsvångsskolanBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal barn/elever/studerandeGrundskola 439Skolbarnsomsorg 120Förskoleklass 38Slottsvångsskolan är belägen i centrala <strong>Helsingborg</strong>, i område <strong>Centrum</strong>, varsinvånare representerar alla samhällsklasser. Slottsvångsskolan ligger i den del av<strong>Centrum</strong> där företrädesvis högutbildade har sin bostad. Skolan har ett gott rykteoch ett flertal föräldrar (50 procent) från andra delar av <strong>Helsingborg</strong> väljerSlottsvångsskolan åt sina barn. Skolan har tvingats upprätta en kölista för atthantera denna situation. 25 procent av eleverna har utländsk bakgrund.Skolans består av en tidsenlig huvudbyggnad från 1892 och en samtida byggnadsom bland annat inrymmer en gymnastiksal. Mellan byggnaderna ligger skolgården,som består av en asfaltsyta, en grusplan för lek, fotboll, handboll etc. samtsparsamt med lekredskap etc. Skolan var en F-6 skola fram till 1998 då beslutfattades om att utvidga till att bli F-9 skola.Elevunderlaget kommer under de närmaste åren att minska i centrala <strong>Helsingborg</strong>.I området, inte långt från Slottsvångsskolan, ligger Gustaf Adolfsskolan,med ungefär lika många elever. Där har 98 procent av eleverna annan kulturellbakgrund. Fullmäktige har under hösten 2003 beslutat att avveckla denna skolaoch överföra en del av dess elever till Slottsvångsskolan.I likhet med övriga grundskolor i <strong>Helsingborg</strong>s kommun deltar Slottsvångsskolani Försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Slottsvångsskolan<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Slottsvångsskolan harbestått av undervisningsråden Per Ingvar de la Motte och Ebba Svartz. Besök iSlottsvångsskolan påbörjades den 25 mars och avslutades den 26 mars 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochSlottsvångsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816I Slottsvångsskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, pedagoger,elevvårdsteam, elever och föräldrar. Ett urval av klasser från varje arbetslagbesöktes och lektioner observerades. Under besöket fördes också samtal medstudie - och yrkesvägledare samt vaktmästare.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.I Slottsvångsskolan är barnen trygga och inte rädda att gå till skolan. De minstabarnen på skolan känner sig trygga i samvaron med skolans äldsta elever. Barnentrivs och har motivation för skolarbetet. De elever som inspektörsteametsamtalade med uttryckte att de var mest positiva till ämnena matematik ochidrott.Utanför några klassrum ligger kläder och materiel i oordning på golvet. Detverkar som att eleverna tar ett större ansvar i klassrums - och undervisningssituationenjämfört med korridorer och i ytor där de inte är sedda av personalen.I klassrummen visar eleverna ansvar, hänsyn och respekt mot varandra meninspektörsteamet möter också andra och mera omogna attityder i korridorerna.I nuvarande årskurs 8 och 9 finns en handfull elever som har svårt att visa respektför varandra och som för närvarande har låg motivation för skolarbetet.Det kan förekomma mindre bråk då och då på skolan men majoriteten av elevernaanser att konflikterna gäller mest småsaker och sker på rasterna. Elevernakan definiera begreppet mobbning och känner väl till umgängesregler och värdegrundsom skall omfattas av eleverna. Någon regelrätt mobbning är sällsyntpå skolan.Skolans regler är väl kända av eleverna. Eleverna visar en beredskap att lösakonflikter med ord istället för handgripligen. Inspektörerna uppfattar att elevernavisar förståelse och respekt för varandra. Kulturkrockar mellan olikagrupper och gruppbildningar förekommer inte.I huvudsak uppfattar inspektörsteamet att eleverna på Slottsvångsskolan är studiemotiveradeoch eleverna uppvisar, oavsett ålder, en lust att lära.3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETSammanfattningsvis utvecklar eleverna normer, värden och förhållningssätt ienlighet med de nationella målen. Den sociala gemenskapen mellan elevernaoch mellan elever och personal är trygg och trivsam. Elevernas förmåga att taansvar bedömer inspektörerna också vara god. Elevernas direkta inflytandeöver undervisningen är svagare än det formella inflytandet.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.I Slottsvångsskolan visar eleverna för närvarande goda studieresultat. Andelenelever som var behöriga till gymnasiet visas i nedanstående tabell (siffran inomparantes avser motsvarande siffra för kommungruppen):2001 2002 200388 % (89 %) 94 % (89 %) 96 % (90 %)I tabellen nedan anges andelen elever i skolår 9 med minst betyget godkänd isamtliga ämnen2001 2002 200375 % (72 %) 90 % (71 %) 93 % (73 %)Enligt <strong>Skolverket</strong>s s.k. SALSA-statistik för året 2001, med hänsyn tagen till faktorersom föräldrars utbildningsnivå, andelen pojkar och andelen elever medutländsk bakgrund, låg skolan under modellberäknat värde. För åren 2002 och2003 har resultaten dock förbättrats. Skolans faktiska genomsnittliga meritvärdeför år 2003 ligger 14 procent över rikssnittet. Det bör dessutom beaktas attSalsastatistiken, som bygger på Slottsvångsskolans geografiska upptagningsområde,inte tar hänsyn till elevers fria val, som för Slottsvångsskolan inneburit attett flertal elever från andra skolors upptagningsområde och flera elever medannan kulturell bakgrund än förväntat går på skolan.Resultatet på de nationella proven i årskurs 9 stämmer överens med betygssättningen.Inspektörsteamet har observerat att betygssättningen av de praktiskestetiskaämnena avviker markant från övriga ämnen, vilket kan bero på attdessa lärare inte har en naturlig koppling till arbetslagen och därmed inte harsamma möjlighet att föra en fördjupad diskussion om betygssättningen medkollegor. Vidare framgår av betygskatalogen år 2003 att 72 procent av eleverna iårskurs 9 läste ett modernt språk. 99 procent av dessa hade ett godkänt betyg.Endast en elev i avgångsklassen har betyg i ett tredje språk, i det aktuella falletmodersmål (Bosniska).Vid <strong>inspektion</strong>stillfället fanns i sista årskursen en grupp elever, ca 11 procent,som skolledningen befarar inte når behörighet till gymnasiet och som kommeratt lämna skolan utan fullständiga betyg. Höstterminsbetyget för årskurs 9 bekräftarskolledningens farhågor.4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816Andelen godkända elever på de nationella proven i årskurs 5 fördelar sig år2003 enligt följande:Engelska Matematik Svenska94 % 90 % 92 %I de observerade klasserna visade eleverna förmåga att ta ansvar för sin planeringoch målmedvetet fullfölja sina arbetsuppgifter. Skolan har inlett ett arbetemed individuell utvecklingsplan och portfolio för att ytterligare utveckla elevernasförmåga att ta ansvar för sitt skolarbete och för att medvetandegöra deraskunskapsutveckling. Skolans uppföljning av ämnena engelska, matematik ochsvenska fungerar utmärkt.Sammanfattningsvis gör inspektörsteamet bedömningen att resultatet av skolanspedagogiska ansträngningar lett till att eleverna når kunskaps- och utvecklingsresultatsom ligger väl i linje med läroplanens och kursplanens mål samtvad som kan förväntas utifrån skolans förutsättningar. Att döma av resultaten inuvarande årskurs 9 bör emellertid vissa elever ges bättre förutsättningar att nåmålen.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Enligt rektorn har kvaliteten på arbetet på Slottsvångsskolan förbättrats efterhand som skolan utökats till att omfatta alla årskurser. Stämningen på skolanbeskrivs som familjär och eleverna är positiva, vilket till stor del kan bero på attmånga elever gjort ett aktivt val till Slottsvångsskolan. Skolans storlek medföratt nästan alla känner alla och det är lätt att få en bra dialog mellan barn ochvuxna. Om elever inte följer skolans regler sammanstrålar föräldrar, lärare, rektornoch studie – och yrkesvägledare för att upprätta överenskommelse (åtgärdsprogram).På skolan förekommer mycket lite mobbning. Lärarna agerar direkt när signalerom kränkning uppkommer. Eleverna kan skriftligt informera lärarna om de ärmobbade eller känner till att någon kamrat är utsatt för mobbning. Elevernasmentor har ett speciellt uppföljningsansvar för kränkta elever. Skolan har tvåantimobbningsgrupper som arbetar enligt Farstametoden, bortsett från att föräldraralltid involveras i arbetet. Antimobbningsgrupperna var inte kända aveleverna. Samarbetet och dialogen med hemmen fungerar mycket bra vilketmedverkar till att det är lättare att upptäcka barn som inte mår bra eller som ärutsatta för kränkande behandling. Som förebyggande insatser har man valt attha många vuxna ute bland eleverna på raster. I ett flertal klasser förekommer så5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETkallade kompissamtal varje fredag där man tar upp värdegrundsfrågor, positivaoch negativa saker som hänt under veckanSkolan har ett föräldraråd som träffas en gång i månaden då också rektorn ochtvå lärare deltar. Rådet fungerar som ett bollplank för skolledningen. Föräldrarnasengagemang har ökat efter det att skolan hotades av nedläggning.Formellt inflytande förekommer i form av klassråd och elevråd. Besluten beröroftast den fysiska miljön och sällan skolarbetet. Under årskurs 6-9 fungerar detvå elevrådsrepresentanterna från varje klass också som elevskyddsombud. Skolanhar tagit initiativ till utbildning av elevrådsrepresentanter genom Elevorganisationen.Elevernas möjlighet till inflytande över skolarbetet är inte i någon högre utsträckningutvecklat på skolan. Inflytandet på lektionstid sker främst genom attelever kan välja mellan olika arbetsuppgifter. Eleverna kan ge exempel på någraämnen där de kunnat föreslå stoffurval och redovisningsformer, och kan geexempel på att några lärare gett dem tillfälle att utvärdera efter ett arbetsområdeeller ett tema. I en del klasser har eleverna planeringsböcker som ifylls en gångper vecka. Inspektörsteamet bedömer att metoden möjligen tränar ansvarstagande,men är i ringa grad ett medel att skapa elevinflytande. Inflytandet är imycket beroende av den enskilde läraren.Kursplanernas mål tydliggörs genom analys och diskussion. Arbetsområdenutvärderas och inför nästa arbetsområde diskuteras exempelvis uppläggning ochkunskapskontroll. Enligt lärarna är det väldigt stor skillnad på vilket ansvar elevernaklarar av att ta när de kommer från årskurs 5. I arbetslagen F-5 synesinflytandet främst omfatta inflytandet över hur tiden kan disponeras. ”Vad -och varför-frågan” bearbetas oftast av lärarna.Föräldrarna anser att de har stora möjligheter att påverka och vara delaktiga.Skolan skickar regelbundet information till föräldrarna i olika former bland annatgenom informationsbladet ”Slottshöjdaren”. Kvaliteten på informationenfrån arbetslagen till föräldrar avseende skolans mål varierar emellertid. Flertaletav föräldrarna som intervjuades av inspektörsteamet var dock nöjda med informationenfrån skolan.Eleverna har tillgång till skolsköterska, som följer ett basprogram för blandannat lagstiftade hälsokontroller. Skolläkare är tillgänglig på skolan en dag permånad eller vid behov.Sammanfattningsvis har skolan skapat en trygg miljö för lärande. Personalenarbetar på ett aktivt sätt för att förebygga och motverka kränkningar och på ettprofessionellt sätt hantera arbetet med att grundlägga elevernas demokratiskavärderingar. Elevvårdande personal finns tillgänglig för eleverna. Föräldrarnahar möjlighet till delaktighet och insyn. Eleverna tränas att ta ansvar för, planeraoch utvärdera sitt skolarbete. Utvecklingsåtgärder bör dock vidtas för att undvikaatt elevernas inflytande blir avhängigt den enskilde läraren eller arbetslagetoch ytterligare insatser kan göras för att eleverna i större utsträckning får delta ival av stoff och arbetsmetoder.6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:28164. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Slottsvångsskolan är organiserad i sex arbetslag, Vindbryggan F-5, Norr F-5, 6-7, 8-9, specialresurs och svenska som andraspråk samt ”Lagledarbänken” (skolledningoch administration). I verkligheten har arbetet i F-5 brutits ned ytterligareoch fungerar som arbetslag F-3 och 4-5.Vid observationsbesök i en av de två förskoleklasserna upplevdes verksamhetensom väl avvägd, planerad och organiserad utifrån intentionerna i läroplanen.Dagens rytm och rutiner, åskådliggjorda i form av olika bilder, fanns uppsattapå väggen, väl synliga för barnen. Inspektörsteamet såg exempel på lek ochskapande aktiviteter med syfte att stimulera barnens utveckling och lärande.Den pedagogiska verksamheten var ett gott exempel på svensk förskoletraditionmed lek, skapande och kreativitet som de viktigaste redskapen i barns lärandeoch utveckling. Förskoleklassen samarbetade med årskurserna 1-3 genomolika temaarbeten. Vid <strong>inspektion</strong>stillfället pågick ett temaarbete med ”Natlådor”(naturkunskap). På eftermiddagen övergår verksamheten till fritidsverksamhet.Skolbarnsomsorgen för förskoleklassen och årskurserna 1 och 2 ärintegrerad i arbetslagen Norr och Vindbryggan. Verksamheten för årskurs 3benämns fritidsklubb. För årskurserna 4-6 bedrivs skolbarnsomsorgen somöppen verksamhet.Skolan når av flera skäl goda kunskapsresultat. Skolan ligger i ett område där enstor del av föräldrarna har studietradition. Lärarna är engagerade och enligtföräldrarna lätta att samarbeta med. Elever i behov av stöd i svenska, matematikoch engelska får en undervisning anpassad till deras förmåga. Inspektörernauppfattar emellertid att skolans handlingsberedskap att möta elever med svåraresocial problematik är svag och åtgärderna för snäva. Lärare menar att det intealltid finns resurser för att tillgodose behoven fullt ut. Elevvårdsteamet angeratt kommunens omorganisationer medfört att kontakten mellan skola och socialförvaltningför närvarande inte fungerar ändamålsenligt och att elever i behovav stöd av denna anledning farit illa.Förändringen från F-6- till F-9-skola har inte framskridit smärtfritt. Konfliktenmellan skolans traditionsbärare och nyskapade arbetslag är fortfarande synlig.Arbetssätt och kunskapssyn varierar i arbetslagen, vilket kan få negativa konsekvensernär barnen går från årskurs 5 till 6 och från årskurs 7 till 8. Skillnadernamärks också i arbetslagens förmåga att bygga upp elevernas sociala kompetensrespektive bygga upp individanpassade arbetssätt med tydliga mål för eleverna.Varje arbetslag arbetar med sitt och insyn mellan arbetslagen är svag. Överläm-7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETnandekonferenser är inte rutin på skolan. Föräldrar anser att olika kunskapssynoch olika arbetssätt i kombination med rådande organisationsmodell kan medförasvårigheter för eleverna i deras kunskapsinhämtande. Diskussioner omorganisation och metoder för att skapa samsyn och på ett bättre sätt involveraeleverna i lärandeprocessen har påbörjats. I detta arbete ingår utvecklandet avden individuella studieplanen som ett medel att för elever, föräldrar och läraretydliggöra lärandets progression.Inspektörerna bedömer att skolans undervisning i högre grad utgår från mål attuppnå än mål att sträva mot. Vidare uppfattar inspektörsteamet att Bildningsnämndenshandlingsprogram tillsammans med läromedelsstyrning spelar enviktigare roll i arbetet på skolan än de nationella styrdokumenten. Under <strong>inspektion</strong>envisas få inslag där eleverna erbjuds att kritiskt granska fakta ochförhållanden, formulera och pröva antaganden samt lösa problem.Ett av arbetslagen arbetar aktivt med att eleverna ska planera och ta ansvar försitt lärande bland annat för att bibehålla lusten att lära. Man börjar redan i förskoleklassenatt träna barnen att ha inflytande, välja och ta ansvar samt utvärderasitt arbete. Föräldrar informeras genom att de får ta del av barnens veckoplaneringar.Som en del i Försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolanhar lärarna i arbetslaget 6-7 valt att prova en ”kursläsningsmetod”, som innebäratt samhällsorienterande eller naturorienterande ämnen koncentrationsläsestematiskt under sex veckor. Under denna sexveckorsperiod koncentrationsläsesockså svenska, matematik och engelska vardera under två veckor. Målen förarbetet är kända av eleverna och inspektörsteamet uppfattar en hög grad avmotivation. Schemat omfattar förutom ovanstående även fasta positioner förpraktiskt - estetiska ämnen, språkval, tid för elevernas eget arbete, så kallad bearbetningstidsamt fast mentorstid tre gånger per vecka. Arbetsmetoden ärtänkt att spridas till årskurserna 8 och 9 inför nästa läsår.Elevernas kunskapsutveckling följer man genom att stämma av mot kursplanernasmål bland annat genom användandet av tester och diagnoser. Skolan haren screeningplan som sträcker sig upp till och med årskurs 8. Även i klasskonferenserföljs elevernas utveckling. Studie och yrkesvägledaren kompletterarskolans egna uppföljningar med en uppföljning av skolans elever på gymnasieskolan.Ett utvecklingsarbete pågår att införa portfoliometoden som ett medelatt följa elevens utveckling.Varje elevgrupp har en klassföreståndare, mentor. Eleverna träffar sin mentorminst en gång per vecka då man bland annat sätter upp mål för arbetet. Utvecklingssamtalförekommer en gång per termin. I årskurs 9 samarbetar lärarna införutvecklingssamtalen. Elever och föräldrar upplever att de får nödvändiginformation på utvecklingssamtalen för att veta var eleven befinner sig i sinutveckling samt att bedömning och betygssättning i huvudsak fungerar bra.Några elever uttrycker dock frågetecken kring betygssättningen av ämnet idrottoch hälsa med anledning av den organisationsmodell som för tillfället används(se även avsnitt 5). Inspektörsteamet har i betygsstatistiken uppmärksammatrelativt stora diskrepanser mellan praktiskt-estetiska ämnen och övriga ämnen.8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816Skolan har ett elevvårdsteam bestående av speciallärare, specialpedagog, kurator,skolsköterska och skolpsykolog. Teamet träffas ofta för att diskutera pedagogiskametoder och elevers utveckling, kunskapsmässigt och socialt.Två specialpedagoger är knutna till årskurserna F-5 och specialläraren till årskurserna6-9. Specialteamet utgör en trygghet för elever i behov av särskilt stödvid övergångar mellan arbetslagen och tillser att dessa elever får kontinuitet i sittarbete. Specialundervisningen bedrivs oftast som enskild undervisning eller imindre grupper utanför klassrummet. Vid <strong>inspektion</strong>stillfället fanns inte någonelev som hade anpassad studiegång eller gick i särskild undervisningsgrupp.För att stärka elevers läsförmåga arbetar en av lärarna i elevvårdsteamet medmetoden ”Reading Recovery”. Eleverna erbjuds extra stöd på elevernas fria tidoch på elevernas tid för eget arbete. Elever som inte klarat av betinget inom etttemaarbete erbjuds stöd i så kallade ”uppsamlingsheat”.För elever med brister inom skolans ämnen skrivs åtgärdsprogram. För andrasvårigheter, exempelvis sociala, upprättas en skriftlig överenskommelse. Oftaskriver specialläraren åtgärdsprogrammet eller överenskommelsen. Överenskommelsenframstår för inspektörerna som ett kontrakt mellan elev och skolaom krav och förutsättningar för att erhålla stöd. Lärarna som inspektörsteametintervjuade hade olika uppfattningar om vad åtgärdsprogram är och var gränsengår mellan åtgärdsprogram och överenskommelse.Skolpsykologen besöker regelbundet skolan. Hon får sina uppdrag från elevvårdsteameteller direkt från lärare eller speciallärare och arbetar främst medutredningar, konsultationer och förfrågningar. Kuratorn arbetar för närvarandemed ett träningsprogram för att stärka elevernas självkänsla. Mycket av hennesarbete är riktat mot hemmet och barnens föräldrar.Föräldrar anger att man får information om läroplan och fram för allt kursplanervid utvecklingssamtal. Inspektörerna kan konstatera att informationen harfokus på mål att uppnå och i huvudsak inom ämnena matematik, svenska ochengelska.Sammanfattningsvis gör inspektörsteamet bedömningen att skolans förskoleverksamhetfungerar väl utifrån intentionerna i läroplan. På skolan görs ansträngningaratt utveckla det pedagogiska arbetet i riktning mot nationella styrdokument.Skolan har arbetat målmedvetet för att främja barns rörelse ochfysiska fostran. Personalen har utvecklat ett bra uppföljningssystem för ämnenaengelska, matematik och svenska och identifieringen av barn med särskilda behovfungerar bra. Dock anser inspektörerna att skolan saknar beredskap ochåtgärder för att hantera alla elevers behov av stöd. Skolans undervisning utgår istor utsträckning från kursplanernas mål att uppnå. Arbetssätt, som stärker elevernasförmåga att kritiskt granska och tränar deras förmåga att lösa problem,behöver utvecklas. För att berika barnens kunskapsutveckling bör utvecklingsåtgärdervidtas för att det ömsesidiga samarbetet och öppenheten mellan förskoleklassenoch de yngre skolbarnen intensifieras. Även samverkan mellanövriga arbetslag är av vikt att se över för att få kontinuitet i elevernas kunskapsutvecklingoch för att säkerställa en likvärdig betygssättning. För elever i behovav stödåtgärder används åtgärdsprogram men skolan behöver tillse sina rutinervid upprättandet av dessa.9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Slottsvångsskolans rektor har varit idrottslärare i 25 år. Han har speciallärarutbildningoch har genomgått den statliga skolledarutbildningen. Han har arbetatsom skolledare i andra kommuner i ca 10 år och kom till Slottsvångsskolan förfyra år sedan. Till sin hjälp har rektorn en ledningsorganisation bestående av 75procent biträdande rektorn, 100 procent ekonomiassistent och 100 procentpedagogisk sekreterare. Biträdande rektorn ansvarar för årskurserna F-5 medanrektorn, förutom det övergripande ansvaret, ansvarar för årskurserna 6-9.Slottsvångsskolans rektorsområde ingår i område <strong>Centrum</strong> med områdeschefoch ledningsgrupp bestående av 14 rektorer och gymnasiechefer från grundskolornaoch gymnasieskolorna i <strong>Helsingborg</strong>. Efter senaste omorganisationen harBildningsnämndens styrning av verksamheten blivit tydligare och starkare, vilketockså begränsat skolans ekonomiska friutrymme.Ansvarsområdet omfattar, förutom Slottsvångsskolans årskurs F-9 med skolbarnsomsorgför årskurs F-3, även <strong>Helsingborg</strong>s tre hörselpedagoger, två specialpedagogerkopplade till Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP)samt en halv lärartjänst på sjukhusskola. Sammanlagt antal anställda är 66 personer.Konflikter inom personalgruppen har förekommit och flera ledarskiften hargjorts. Nuvarande rektorn har fungerat som en samlande kraft och skaffat sigförtroende och legitimitet hos personal, elever och föräldrar och därmed skapatett gott utgångsläge för fortsatt utvecklingsarbete.Rektorn är väl förtrogen med det dagliga arbetet på skolan. Hans ambition äratt vara ute i verksamheten en dag i veckan. Han känner skolans elever, somhan nästan dagligen äter tillsammans med i skolans matsal.Rektor har tillsatt ett elevvårdsteam med huvudansvar för elevvårdsarbetet. Dåenskilda elever diskuteras ingår ofta rektorn i teamet. Teamet avgör om elevvårdskonferensskall tillkallas. Till denna kallas alltid mentor, elev och föräldrarsamt berörd personal. Rektorn eller biträdande rektorn leder elevvårdskonferensen.Friutrymmet i samband med försöket att arbeta utan timplan har till stor delutnyttjats för att tillse att eleverna erbjuds fysisk aktivitet tre timmar per vecka.Eleverna har organiserad idrottsundervisning tre gånger per vecka. En idrottsläraresamordnar undervisningen till och med årskurs 7. En obehörig lärare anställdi en idrottsförening, samordnar verksamheten för årskurs 8 och 9. För attskapa ett rikt och varierat utbud av aktiviteter köper skolan tjänster av ett antalidrottsföreningar. Rektorn har uppmärksammat att den nuvarande organisa-10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816tionsformen ur bedömnings- och betygssättningssynpunkt inte är tillfredsställande.Inspektörsteamet konstaterar att ett flertal personer som har ansvar föridrottsundervisningen inte är anställda av skolan utan tjänsterna köps av idrottsföreningari närområdet.Rektorn har skapat arbetslag med stor frihet och med eget ekonomiskt ansvar.Bortsett från de övergripande uppdragen från Bildningsnämnden, att införaindividuella utvecklingsplaner och portfolio, har arbetslagen på skolan hittillsfått arbeta relativt självständigt och formulera egna mål, vilket tillsammans medorganisationsformen med två årskurser i varje arbetslag, medfört en ”spretig”verksamhet. Rektorn träffar varannan måndag skolans utvecklingsgrupp, sombestår av representanter från varje arbetslag, för att informera om och diskuteraaktuella frågor. Onsdagar är sammanträdesdag för arbetslagen. En gång vartredje vecka avslutas dessa sammanträden med gemensam samling då rektorninformerar. Lärarna uttrycker att man saknar tillfällen för pedagogiska diskussioneroch att arbetslagsträffarna oftast fastnar i praktiska frågeställningar samtgenomförandeuppdrag från Bildningsnämnden, för närvarande individuell utvecklingsplanoch portfolio.Rektorn formulerar utvecklingstankar och styr verksamheten genom egna ellergemensamt framtagna dokument som exempelvis ”skolledningens förväntningarpå personalen” och ”skolans ledstjärnor”. Dokument som beskriver personalensoch elevernas förhållningssätt, mobbningsplaner, trygghetsplaner är exempelpå dokument som håller god kvalitet. Inspektörsteamet bedömer dock attskolan i arbetsplanen bör utveckla dokumentationen kring kunskapssyn, arbetssättoch metoder.Kvalitetsarbetet leds av rektorn och biträdande rektorn. Elevhearings genomförsmed frågeställningar kopplade till skolans mål. Skolans utvecklingsgruppoch arbetslagen medverkar i framtagandet av skolans kvalitetsredovisning, somsammanställs av biträdande rektorn. Med hjälp av egna utvärderingar och <strong>Helsingborg</strong>sstads kvalitetsmätning värderas verksamheten. Skolans kvalitetsredovisningär emellertid snarare en verksamhetsbeskrivning än ett tydligt kvalitetsverktyg,och inspektörsteamet ser inte att kvalitetsredovisningen är ett systematisktoch levande verktyg för kvalitetsarbetet i skolan.Sammanfattningsvis kan konstateras att Bildningsnämndens styrning av verksamhetengenom handlingsprogram och gemensamma rutiner fungerar bra. PåSlottsvångsskolan utför skolledningen ett engagerat arbete för att förbättra elevernaskunskapsresultat bland annat genom upprättandet av individuella utvecklingsplaner,progressionsplaner och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser.Rektorn har aktivt medverkat till att skapa lugn och stabilitetbland personalen och har skapat en god dokumentation för styrning av skolansverksamhet. Rektorn är väl förtrogen med skolans dagliga arbete och strävarefter att skapa en mera enhetlig pedagogisk metod med ett mera gemensamtförhållningssätt. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussioni den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, undervisningens innehåll ochmetoder. Rektorn på Slottsvångsskolan bör därför tillse att forum skapas för attstärka de pedagogiska diskussionerna och på ett mera kraftfullt sätt se till attskolans organisation och kunskapssyn sammanvävs till en enhet. En resurs idetta arbete bör vara det systematiska kvalitetsarbetet, i vilket personalen invol-11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETveras på ett mera aktivt sätt jämfört med det som sker idag. Även elevvårdskonferensensrutiner behöver ses över då dessa inte överensstämmer med de nationellabestämmelserna. Skolans sätt att med hjälp av köpta tjänster organiseraidrottsundervisningen är av laglighetsskäl inte acceptabelt.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.På Slottsvångsskolan når eleverna, enligt rektorn, den garanterade undervisningstidenmed god marginal.Skolan har ett flertal informationsforum för elever och föräldrar, exempelvis”Slottshöjdaren” och hemsidan. Information om modersmålsundervisning gestill alla elever. Modersmålundervisningen anordnas om gruppen är tillräckligtstor. I annat fall erbjuds eleverna att gå till närliggande Gustaf Adolfsskolan.Studiehandledning på modersmålet förekommer inte, beroende på att inga eleverbedömts vara i behov av detta. Några elever undervisas i svenska som andraspråk.Personalen beskriver ämnet som ett stödämne och betyg utdelas inte.Inspektörsteamet anser att kunskapen om ämnets kursplan är svag.Ämnet Elevens val förekommer inte. Skolan har istället satsat på rörelse inomramen för ”timplaneförsöket” (se även avsnitt 4) samt möjlighet till eget valinom ämnena engelska, matematik och svenska. Elever på Slottsvångsskolanerbjuds därmed inte möjligheten att läsa ett andra modernt språk. Eleverna erbjudsfrån och med årskurs 6 språkval i ämnena tyska, franska och spanskasamt svenska och engelska.På skolan förekommer att lärare och elever skriver kontrakt för att få alla eleveratt delta i arbetet för att finansiera studieresor. Det förekommer också att eleverregelbundet ”sparar” till en gemensam reskassa eller att föräldraföreningenstödjer resan ekonomiskt.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elever och föräldrar har tillgångtill utbildning, information och valfrihet i enlighet med de statliga bestämmelsernaoch Slottsvångsskolan tillgodoser elevernas behov av utbildning.Inspektörerna bedömer dock att elevens val inte är förenligt med grundskoleförordningen.Ämnet svenska som andraspråk är ett självständigt ämne ochskall inte betraktas som stöd i ämnet svenska och ämnets kursplaner måste därförgöras kända bland personalen. Vidare vill <strong>Skolverket</strong>s inspektörer påpeka attundervisningen i grundskolan skall vara avgiftsfri och oberoende av vårdnads-12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816havarens ekonomiska ställning. Slottsvångsskolan bör därför se över sina rutinervid studieresor.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.Resurstilldelningen sker via en bastilldelning (skolpeng). Utöver denna bas kanskolan beroende på områdets karaktär erhålla extratilldelning, så kallade uppbyggandemedel. En tredje del är riktade pengar till elever i behov av stöd sombeviljas efter ansökan innehållande ett antal kriterier. Rektorn anser att det ärsvårt att få pengarna att räcka till. En stor del av skolpengen (28 procent) går åtatt täcka lokalhyran. Trots att elever från flera andra områden med lägre socialstruktur har valt Slottsvångsskolan och att det finns 120-130 barn med annankulturell bakgrund, varav 60 har modersmålsundervisning, får skolan endast enringa del av de så kallade uppbyggande medlen, som fördelas utifrån skolområdetssociala struktur.Rektorn fördelar skolpengen på arbetslagen, som på så sätt har en egen budgetoch möjlighet att göra egna prioriteringar. Resurserna fördelas efter elevernasbehov. I vissa ämnen förekommer gruppindelningar, exempelvis inom naturkunskapoch språk. Slottsvångsskolan har en kompetensutvecklingsplan, somför närvarande är inriktad på individuell utvecklingsplan, portfolio och kvalitetsarbete.I arbetslagens decentraliserade budget ingår 2 500 kr per person förpersonlig kompetensutveckling.Förutom skolledarna svarar personal motsvarande 35,75 heltidstjänster för denpedagogiska verksamheten, vilket ger en lärartäthet på 7,65 lärare/100 elever.Samtliga fast anställda lärare har utbildning för den aktuella tjänstgöringen.Förutom elevvårdsteamet (se avsnitt 4) finns studie- och yrkesvägledare på heltid,bibliotekarie respektive IT-tekniker på halvtid.Skolan har efter en brand genomgått en relativt omfattande renovering. Lokalernahar en trivsam atmosfär. Varje arbetsenhet disponerar del av våningsplan.På ett av planen finns en datasal med uppkoppling mot egen server och Internet.Tillgängligheten bedöms av inspektörerna vara låg och det är tveksamt omskolans datautrustning för närvarande ger förutsättningar för alla elever att lärasig informationsteknik och att vara ett redskap för kunskapssökande och lärande.Läromedel finns i tillräcklig omfattning. Eleverna äter i en matsal, som ocksåanvänds för samlingar, musik och teaterverksamhet. Lokalerna är emellertidtrånga och eleverna saknar möjligheten till egna utrymmen. Skolan saknar egnalokaler för undervisning i hem- och konsumentkunskap. Även några andra ämnen,exempelvis idrott och hälsa måste förläggas i olika fritidslokaler i närområdet.Vid övergång till F-9-skola byggdes en sal för naturkunskap. Även dennaupplevs av inspektörsteamet som trång och har brister när det gäller att tillgo-13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunSlottsvångsskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETdose elevernas möjligheter att utföra egna experiment. Skolan är anpassad förelever med funktionshinder.Sammanfattningsvis är tillgången på resurser såväl kompetensmässigt sommateriellt god med hänsyn till statens krav. Kompetensutveckling sker bådeenskilt och med all personal, med de prioriterade målen som utgångspunkt.Läromedlen är av tillfredsställande art och det finns goda förutsättningar för entidsenlig och god utbildning.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Slottsvångsskolan övergripande ärav god kvalitet.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- kunskapssyn, innehåll och metoder. Genom ett stärkt pedagogiskt ledarskapskapa strategier och metoder i ett 6 –16-årsperspektiv för elevernas lärandeoch kunskapsutveckling samt för likvärdiga bedömningar av det senare,- rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram,- elevers inflytande över sitt lärande utifrån ålder och egna förutsättningar,- elevers och föräldrars kunskap om skolans mål,- kursplanernas mål att sträva mot avseende att i högre grad sätta dessa i fokus,- svenska som andraspråk avseende enskilt ämne med kursplan,- det systematiska kvalitetsarbetet avseende att bli ett levande redskap i skolansutveckling,- elevens val avseende elevernas möjlighet till fördjupning och breddninginom kursplanernas ämnen samt- avgiftsfri utbildning vid studieresor.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Rektorn ingår inte som ständig ledamot i elevvårdskonferensen (3 kap. 4 §grundskoleförordningen).- Inhyrning eller köp av tjänster från idrottsföreningar är inte tillåtet i grundskolan(2 § lag om entreprenadförhållanden inom skolan).DatumOrt2004-10-08 LundPer Ingvar de la MotteEbba Svartz14


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i WieselgrensskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Wieselgrensskolan<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Wieselgrensskolan harbestått av undervisningsrådet Per-Ingvar de la Motte samt experten Arne Huseby.Besök i Wieselgrensskolan inleddes den 3 maj och avslutades den 5 maj2004. Besök på förskolorna genomfördes den 24 februari 2004 av undervisningsrådenLena Godin och Ebba Svartz.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochWieselgrensskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Wieselgrensskolan genomfördes formella intervjuer med elever, personal,skolledning, elevvårdsteam, vaktmästare och skolvärdinna samt föräldrar. Lektioneri flera klasser besöktes. I <strong>Centrum</strong>s förskolor genomfördes formella intervjuermed rektor, biträdande rektor samt en personalgrupp i vilken personalrepresentanterfrån samtliga tre förskolor deltog. Vidare gjordes besök underpågående verksamhet på de tre förskolorna.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong> kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Vid Wieselgrensskolan framstår elevernas skolmiljö som trygg, välordnad ochinbjudande. Förhållandet mellan elever och vuxna präglas av ömsesidig respekt.3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETSamtalstonen mellan eleverna är livlig och frimodig och de vuxnas förhållningssättförefaller vänligt och positivt. Iakttagelserna bekräftas såväl vid intervjuermed eleverna som vid personal- och föräldraintervjuer. Flertalet elever uttryckeratt det råder god stämning på skolan, att de trivs på skolan och känner sig trygga.Mobbing och kränkningar förkommer men i liten utsträckning. Under desenaste åren har antalet mobbningfall minskat.Elevernas tid är indelad mellan bastid och individuellt arbete (IA-tid.). Med IAtidmenas den tid då eleven har möjlighet till individuellt arbete under handledningav en lärare. Eleverna har möjlighet att välja mellan olika ämnesrum därlärare som undervisar i aktuellt ämne finns. Under bastiden har eleverna litenmöjlighet till inflytande. Under IA-tiden menar rektorn att möjligheten till inflytandeär betydligt större.I sammanhanget bör nämnas att skolledningen är medveten om att elevernainte har det inflytande de skall ha och därför arbetar för att utveckla elevinflytandettill att bli det som avses i måldokumenten. I de observerade klassernakunde inspektörerna trots det se exempel på hur eleverna fick tillfälle att arbetasjälvständigt och ansvara för sin planering.De tre besökta förskolorna är små och inrymda i ombyggda lägenheter i markplan.Två av förskolorna omfattar ett tjugotal barn, en har drygt trettio barninskrivna. Det begränsade formatet kan vara en orsak till den fina och lugnaatmosfär som råder på förskolorna. Barnens lek och rörelse och inte minst derassamtalston är trevlig och frimodig och personalens sätt att tala och umgåsmed barnen är alltigenom vänlig och professionell. Det framstår som om dessasmå enheter kan erbjuda barnen en mycket positiv och utvecklande miljö.Den nyligen genomförda attitydundersökningen visade att alla föräldrar på detre förskolorna tyckte stämningen på förskolan var god, att barnen fick lära sigatt umgås med andra barn och att konflikter mellan barnen löses på ett bra sätt.Sammanfattningsvis gör inspektörerna bedömningen att såväl Wieselgrensskolansom förskolorna i huvudsak erbjuder sina elever en trygg miljö som tordefrämja barnens och elevernas utveckling till ansvarskännande människor ochsamhällsmedlemmar.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Kunskapsresultaten på Wieselgrensskolan är god. Nationella sammanställningarför läsåret 2003/2004 visar dock att 5 elever i skolår 5 och 14 elever i skolår 9inte nått godkänt på de nationella ämnesproven (se tabell nedan).4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816Resultat i nationella proven VT-04 Skolår 5ÄmneAntal som ej nått målenEngelska, matematik 2Engelska 1Matematik 1Resultat i nationella proven VT-04 Skolår 9ÄmneAntal som ej nått målenEngelska, matematik, svenska 4Engelska, svenska 2Matematik, svenska 3Engelska 2Matematik 3Andelen elever som var behöriga till gymnasiet visas i nedanstående tabell (siffraninom parentes avser motsvarande siffra för kommungruppen):2001 2002 200392,4 % (89 %) 90,5 % (89 %) 89,6 % (90 %)I tabellen nedan anges andelen elever i skolår 9 med minst betyget godkänd isamtliga ämnen:2001 2002 200376,6 % (72 %) 79,6 % (71 %) 79,3 % (73 %)På skolan finns en pågående diskussion kring kunskap och kunskapande kombineratmed en diskussion kring de mål som finns för verksamheten. Pedagogernapåpekar att eleverna är allmänbildande och duktiga att delta i samtal ochdiskussioner. Man lägger stor vikt vid ämnena svenska, engelska och matematikoch av intervjuerna med lärarpersonalen framgick att man tenderar att utvecklaskolan till en så kallad treämnesskola.De mål som finns för verksamheten förefaller ganska okända för eleverna förutomde mål som finns i matematik, engelska och svenska. Skolans betygskriterierpresenteras och lämnas till föräldrar och elever i form av ett häfte.Elevernas kunskapsutveckling följs upp och dokumenteras genom elevernasindividuella utvecklingsplaner (IUP). Elevernas portfolio är ett viktigt komplementtill IUP:n.En betydande del av barnen på förskolorna har annan kulturell bakgrund ochpersonalen kan notera att barnens kunskapsnivå generellt ligger förhållandevislågt och de behöver därför mer tid för att utvecklas. Tydligast blir detta för debarn vars föräldrar är analfabeter. Personalen har också över tid kunnat se attbarn som börjar sin vistelse på förskolan i tidig ålder har ett bättre utgångslägevid sin skolstart än de som startar sin vistelsetid strax innan starten i förskoleklassen.5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETAttitydundersökningen visade att alla föräldrar hade mycket stor tilltro till personalenskompetens och kunnighet och alla föräldrar menade därtill att derasbarn fick ett mycket gott stöd och kunde utveckla tilltro till sig själv.Sammanfattningsvis gör inspektörerna bedömningen att flertalet elever hargoda kunskaper i förhållande till läroplanernas och kursplanernas mål men attdet finns elever som inte når målen vilket bör uppmärksammas och åtgärdas.De mål som finns för verksamheten behöver förtydligas så de blir bättre kändaför eleverna.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Skolans arbete kring normer och värden skall enligt skolledningen genomsyraall verksamhet i skolan och vara en ständigt pågående diskussion, ett arbete somskall leda till gott förhållningssätt. Skolan strävar efter att atmosfären ska präglasav ett gott samarbete mellan elever och lärare. För att uppnå skolans primärauppgifter - kunskapsutveckling och måluppfyllelse - är det viktigt att vardagenfungerar. Wieselgrensskolan är därför en skola med en organiserad struktur,både inåt och utåt. Skolan försöker skapa en vardag med tydliga anvisningar såatt man vet vilka spelregler som gäller. Vid samtal med skolledningen framkommeratt skolan under en tid varit en ”stökig skola” men att det långsiktigaarbetet med att förbättra den anda som fanns på skolan gett resultat. Idag upplevsskolan som en lugn skola. Den kraft som skolan har lagt på värdegrundsarbetetoch på programförklaringen har också bidragit till det goda resultatet.Skolan har också formulerat ett antal överenskommelser som ska gälla mellanskola och elever, mellan hem och skola och mellan personal och skola. Föräldrarnasförsta intryck av dessa överenskommelser var negativt från början menidag har man förståelse och uttrycker att det var nödvändigt för att skapa lugnoch ro. Däremot är man tveksam till skolans system med anmärkningar ochkvarsittning. Några pedagoger uttrycker en större möjlighet till gränssättning ioch med att systemet med överenskommelser införts.Mobbingsamtal, kompissamtal, kill- och tjejsnack, kamratstödjare och dagenskompis är metoder som skolan använder för att arbeta med värdegrundsfrågorna.Frågorna diskuteras också vid de mentorssamtal mellan elev och lärare somförekommer regelbundet.De intervjuade eleverna i de senare skolåren upplever dock att det inte finnsnågot förebyggande arbete kring normer och värden och att samtal kring dettabara förekommer när problem uppstår.Inspektörerna bedömer att planen mot mobbning är ett bra redskap för bearbetningav mobbning, men vill påpeka att planen inte omfattar det vidare be-6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816greppet kränkande behandling. Skolan har därför mindre bra beredskap att hanteraalla typer av kränkningar. Inte heller behandlas i planen kränkningar mellanelev och vuxen.Elevernas formella inflytande sker genom de elevråd som finns på skolan. Detfinns två råd. Ett för eleverna i skolår F-3 och ett för övriga elever. Elevernauttrycker att de har svårigheter att finna former för inflytandet och skolledningenpåpekar att lärarna inte tydligt informerar och talar om när eleverna har ettinflytande. Elevinflytandet i undervisningssituationen påverkas av den organisationsom finns på skolan menar rektorn. Inspektörerna bedömer att det saknasstringens och en plan för arbetet med elevinflytande. Inflytandet i undervisningssituationenär begränsat och handlar mest om att eleverna får bestämmavad de ska arbeta med när de gjort färdigt de arbetsuppgifter de fått av lärarna.Eleverna i de tidigare skolåren upplever att de har större inflytande än eleverna ide senare skolåren. Inspektörsteamet bedömer vidare att elevinflytandet förnärvarande är mycket lärarberoende och behöver utvecklas.Fritidshemmen på skolan framhåller vikten av elevinflytande i vardagssituationer,vilket kan innebära att eleverna får möjlighet att själva välja aktiviteter närde är på fritids.På skolan finns en föräldraförening som arbetar med övergripande frågor. Föreningenhar deltagit aktivt i arbetet med att skapa lugn och ro på skolan. Manupplever också att skolledningen lyssnar på föräldrarna och att föräldrarna harmöjlighet till inflytande. Övriga samverkansorgan är klassmöten och den stödföreningsom finns för musikklasserna.De tre förskolornas arbetsplaner belyser på olika sätt visioner och metoder föratt grundlägga goda normer och värderingar hos barnen. Dokumenten vittnarom att ett medvetet arbete pågår för att bidra till barnens utveckling till tryggaoch självständiga medmänniskor. I förskolan Guldsmedsgatans arbetsplan fokuserasexempelvis arbetet med barnens situation som barn med annan kulturelloch man tar fasta på att förbereda dem för ett liv i ett mångkulturellt samhälle.På Traktörsgatan 1 poängterar man i arbetsplanen att hela verksamhetenskall präglas av glädje, värme och omtanke. På grannförskolan, Traktörsgatan 2befäster man i sin arbetsplan att ”varje barn skall uppmärksammas positivt varjedag”. Genom att dagligen skriftligt notera i vilken mån varje barn uppmärksammatskan personalen förvissa sig om att barnet fått den uppmärksamhet detbehöver.Förskolorna har en handlingsplan i arbetet för att motverka mobbning och allatendenser till utanförskap uppmärksammas omedelbart och tas på största allvar.Personalen uttrycker att utbudet av kompetensutveckling i detta avseende varitgod, inte minst till den del det handlat om att bättre kunna möta barn och föräldrarmed skiftande kulturell bakgrund.Biträdande rektor och också personalen framhåller vikten av att ständigt försökautveckla olika metoder för att intressera och entusiasmera föräldrarna för ettstörre engagemang. Det finns bland personalen en tydlig förståelse för denosäkerhet som föräldrar med annan kulturell bakgrund kan känna inför mötetmed förskolan. Personalen understryker sin uppgift härvidlag och framhåller attdet är deras ansvar att finna sådana former för föräldramedverkan att föräldrar,7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETmed eller utan det svenska språket, vågar ta steget mot mötet med personalenoch övriga föräldrar. Språkkurser för föräldrarna är en metod som prövats medviss framgång och genom att erbjuda barnpassning i samband med kurserna harman kunna öka intresset. Om personalen håller fast vid sina ambitioner tordeföräldraengagemanget kunna bli än bättre eftersom attitydundersökningen visaratt föräldrarna vill ha ytterligare möjligheter att påverka verksamhetens innehålloch arbetssätt.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att man på förskolorna såvälsom på Wieselgrensskolan arbetar genomtänkt med frågor som rör arbetsmiljöoch delaktighet. Det förebyggande arbetet i att skapa en trygg och trivsam arbetsmiljöär ett uttalat ansvar för all personal. Dock bör arbetet med elevinflytandeutvecklas så att eleverna får ett utökat inflytande framför allt i den vardagligaundervisningssituationen.Inspektörerna gör också bedömningen att undervisningen till stora delar är lärarstyrdvilket innebär att eleverna har ganska lite inflytande över formerna förarbetet. Ytterligare ansträngningar bör göras i arbetet med att utveckla ett elevdemokratisktarbetssätt, där den enskilde eleven kan påverka sitt skolarbete ihögre utsträckning.Skolans plan för mobbning bör utvecklas till att även omfatta handlingsplan förkränkande behandling.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Organisationen på enheten omfattar idag verksamhet från skolår F-9. De olikaskolåren är placerade i två hus, F-3 och 4-9, vilket försvårar samverkan ochskapar skolor i skolan. Som tidigare nämnts kommer skolan att ta emot ytterligareelever från och med läsåret 2004/2005.I Läroplanen finns angivet att alla som arbetar i skolan skall samverka för attgöra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren skall utgå frånvarje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.I Bildningsnämndens Handlingsprogram för skola i <strong>Helsingborg</strong> anges underrubriken Gemensam utgångspunkt följande:Individ och grupp: Det pedagogiska arbetet skall planeras utifrån varje enskildelevs unika förutsättningar, önskningar och behov. Lärandet organiseras i ensocial gemenskap.Inspektörerna kunde emellertid notera att det i liten utsträckning förekom arbetsmetodersom bygger på en individanpassad undervisning, en undervisning8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816där samverkan i och mellan arbetslagen ligger till grund för arbetet. Detta innebäratt eleven kan beredas möjlighet att arbeta med tematiskt upplagda arbetenoch nivågrupperingar i enskilda ämnen där parallella aktiviteter pågår och elevermed likartade intressen eller mognadsnivåer kan arbeta enskilt eller i grupp.Den individanpassade undervisningen får främst utrymme då eleverna har s.k.IA tid. Eleverna uttrycker att undervisningen i stort är enformig och handlarmest om genomgångar, läxor och prov. Arbetspassen är i stor utsträckning traditionelltupplagda.Betygsvarningar ges till de elever som riskerar att inte nå målen för godkäntbetyg. Samtidigt skrivs åtgärdsprogram.Liksom övriga skolor i <strong>Helsingborg</strong> arbetar skolan med att utveckla individuellautvecklingsplaner (IUP) för eleverna. Detta är ett pågående arbete. Vid intervjuermed eleverna framkommer dock att de ännu inte har någon större kännedomom begreppet IUP. Detta ska dock ses i sammanhanget att arbetet ännu inte ärfärdigt. Däremot känner de till sin portfolio. Den individuella utvecklingsplanenlämnas till föräldrarna före utvecklingssamtalet.Någon större samverkan mellan de olika yrkeskategorierna på skolan förekommerinte för tillfället. Fritidspedagogerna deltar i skolarbetet som resurser mendeltar inte i planeringen av elevens hela pedagogiska skoldag. Fritidspedagogernages inte heller tillfälle att tillräckligt få insyn i arbetet i skolan, vilket innebärsvårigheter att knyta an till skolans verksamhet.Pedagogerna utrycker att samverkan mellan arbetslagen på skolan behöver utvecklas.De uttrycker också behov av en gemensam pedagogisk diskussion påskolan. Skolledningen uttrycker dock att det förekommer regelbundna tvärgruppsdiskussionermellan arbetslagen där innehåll och pedagogik diskuteras.Skolans utvecklingsgrupp har beslutat att temaarbete ska förekomma på skolanunder fyra till sex veckor varje läsår. Kärlek, Sex och samlevnad, Latinamerika,Vardagsekonomi är exempel på temarubriker.De barn som är i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till. Oftast skerdetta genom undervisning enskilt eller i grupp tillsammans med specialpedagogen.Arbetet med åtgärdsprogram är under utvecklande. För de elever som riskeraratt inte nå målen upprättas åtgärdsprogram. Skolledningen är inte nöjdmed utformningen men anser att en förbättring har skett. Dock kan inspektörernakonstatera att åtgärdsprogram upprättats för samtliga elever i behov avsärskilt stöd enligt de föreskrifter som finns.Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Vid dessa formuleras mål förframtiden samtidigt som man diskuterar hur eleven har nått de mål som formuleratstidigare.Enligt inspektörernas bedömning, efter lärar- och elevintervjuer, bygger betygsunderlageti hög grad på de prov som genomförs på skolan. Detta påverkarupplägget av undervisningen, som riskerar att få en traditionell form där individanpassadoch tematisk undervisning inte får det utrymme det något störreutrymme det skall ha.9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETSamtlig personal träffas en gång per månad för att diskutera verksamheten ochför att informeras. Utöver detta träffas de olika ”skolhusen” kvällstid en gångper månad för att planera och diskutera verksamheten.Personalen på förskolorna ger intryck av yrkesstolthet. Under inspektörsteametsbesök avspeglar sig deras professionalitet i barnens lek och aktiviteter.Trots att många barn i grupperna är små blöjbarn pågår strukturerade och tillsynes väl genomtänkta aktiviteter. Stämningen på samtliga avdelningar är gladoch aktiv och barnens spontanitet går inte att ta miste på.De lokala arbetsplanerna, individuella utvecklingsplaner, portfolios, kvalitetsredovisningaroch inte minst förskolans läroplan är instrument som personalenmenar är vägledande i arbetet på förskolorna. Att personalen varit delaktig iframtagandet råder det ingen tvekan om. Barnen fördelas under dagens aktivadel i mindre grupper utifrån deras mognad och varje vuxen i arbetslaget har såkallade ansvarsbarn för att säkerställa att varje barns individuella behov blirtillgodosett. Att det finns en medveten pedagogisk insikt är tydligt och att detpedagogiska upplägget grundar sig på den aktuella barngruppen är också uppenbart.Att vidga barnens omvärld är ett prioriterat arbete men de största pedagogiskaansträngningarna läggs på barnens språkutveckling. Förskolorna driver exempelvisett projekt i samarbete med biblioteket, ett projekt som bland annat innebäratt bokvagnar tillhandahålls ute på förskolorna för att göra litteraturenlättillgänglig för föräldrarna. Översatt informationsmaterial och tvåspråkig personalär ytterligare tydliga exempel på åtgärder för att möte den mångkulturellamiljön. Personalens ansträngningar leder som regel till att små barn utan detsvenska språket har ett väl fungerande språk när de lämnar förskolan på väg in iskolan.Det framgår av förskolornas arbetsplaner att arbetet med att identifiera ochtillmötesgå barn med särskilda behov är strukturerat och tydligt. Däremot uttryckersåväl ledningen på förskolorna som personalen sin oro över möjligheternaatt ge barnen stöd i tillräcklig omfattning.Något mera utvecklat samarbete mellan förskolan och förskoleklassen tycksinte finnas men i personalgruppen finns en strävan att vidareutveckla samarbetsformernaför att på ett bättre sätt göra övergången trygg för barnen.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att man på förskolorna arbetarmedvetet för att säkerställa att varje barns individuella behov blir tillgodosett.Den individanpassade undervisningen i skolan bör emellertid utvecklas. Idagförekommer sådan undervisning i liten utsträckning och flera elever uppleverundervisningen som enformig och att den handlar mest om genomgångar, läxoroch prov.Det påbörjade utvecklingsarbetet kring åtgärdsprogram behöver fortsätta så attprogrammen får en gemensam utformning.Samverkan mellan de olika yrkeskategorierna bör utvecklas så att fritidspedagoger,förskollärare och lärare samverkar i arbetslag i större utsträckning och gemensamtansvarar för elevens hela pedagogiska dag.10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:28165. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.I ledningsorganisationen på Wieselgrensskolan ingår rektorn och tre biträdanderektorer, en med 100 procent tjänstgöringsgrad, samt en med 33 procent tjänstgöringsgradsom framför allt ansvarar för schemaläggningen samt en biträdanderektor med ansvar för områdets förskoleverksamhet. Rektorn har en grundutbildningsom lärare och har deltagit i ytterligare kompetenshöjande utbildningar.Rektorn har arbetat som skolledare under många år i <strong>Helsingborg</strong>s kommun.Biträdande rektor är mellanstadielärare i grunden, har arbetat på skolan i tio årvarav sex som skolledare.Föräldrarna upplever att rektorn är en tydlig ledare som det är lätt att få kontaktmed. Lärarna tycker också att rektorn är tydlig men saknar utrymme för pedagogiskadiskussioner. De önskar att rektorn tog ett större ansvar för det pedagogiskautvecklingsarbetet.Arbetslagmöten genomförs en gång per vecka samt diskussionskvällar tre gångerper termin kvällstid. Dessutom samlar skolledningen personalen för informationvar tredje vecka. Medarbetarsamtal genomför rektorn och biträdande rektorntillsammans (100 stycken) för att få ett större djup i samtalen.Arbetet med skolans kvalitetsredovisning behöver utvecklas. Idag är den intedet levande instrument i verksamheten som den kan vara. Exempelvis är inteföräldrar och elever informerade om den.En av de biträdande rektorerna ansvarar för det operativa ledarskapet på förskolorna,som omfattar sju förskolor med totalt tretton avdelningar utspriddapå ett stort geografiskt område, en till synes alltför omfattande uppgift somkräver ett genuint stöd från rektorn.Resultatet av intervjuerna visar att rektorn håller låg profil på förskolorna, hansviljeinriktning är knappast känd och han tycks inte heller vara synlig i verksamheteni någon nämnvärd utsträckning. Det står ganska klart att ansvaret förförskoleverksamheten i sin helhet åvilar biträdande rektorn. Personalen kan intei något avseende återge rektorsområdets hållning och det framgår inte hellertydligt huruvida biträdande rektorn har någon koppling till en ledningsgrupp.Av intervjuer med personalen på förskolorna framkommer en samstämmigtpositiv bild av biträdande rektorn som trots det omfattande ansvarsområdet ärsynlig, tillgänglig och mycket väl förtrogen med verksamheten.Kvalitetsredovisningar, kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar säkerställerförskolornas system för att förbättra kvaliteten.11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETSammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorns roll som pedagogiskledare behöver tydliggöras och ytterligare utrymme för den pedagogiska diskussionenbör skapas. Arbetet med skolans kvalitetsredovisning behöver utvecklas.Inspektörsteamet gör vidare bedömningen att biträdande rektorns ansvar förförskolorna är omfattande och ett tydligt stöd från rektorn och en koppling tillledningsgruppen är nödvändig.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Wieselgrensskolan är anpassad för funktionshindrade elever.De elever som har rätt till modersmålsundervisning får sådan. Som språkvalerbjuds spanska, franska och tyska samt förstärkt engelska och svenska. I sammanhangetkan nämnas att eleverna i skolår 6 får prova på de tre främmandespråken under tre veckor vardera.Elevernas möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper inom valda ämnenförutsätts ske inom den reguljära verksamheten och genom den individuellautvecklingsplanen. Enligt rektorn ingår elevens val bland annat i den individuellaarbetstiden och i form av s.k. forskning. Inspektörsteamet bedömer att dettaarbetssätt inte till fullo motsvarar intentionerna bakom elevens val. Skolan bördärför se över att alla elever erbjuds möjligheten till fördjupning och breddningsamt möjlighet till individuellt val.På Wieselgrensskolan finns profilklasser i fotboll och musik. Profilklassernakännetecknas av stark sammanhållning, elever med ett genuint intresse och gemensamtmål samt föräldrar med ett stort engagemang som sporrar barnen tillytterligare prestationer. Tanken med profilklasser är att låta de elever som harett specialintresse kunna kombinera det med sin skolgång. På det sättet ökasintresset för det vanliga skolarbetet och eleven kan lättare nå sina mål. Fotbollsklasserstartar i skolår 7. Antagningen sker genom intervjuer på vårterminen iskolår 6. Här tas hänsyn till studiemotivationen och fotbollsintresset samt tränarensbedömning av eleven. En förutsättning för att bli antagen är ett aktivtmedlemskap i fotbollsklubb där lagspel värderas högt. I slutet av februari månadfår eleven besked om han/hon blivit antagen. Alla barn i skolår 3 och skolår6 erbjuds att söka till musikklassen. Antagningen sker i januari/februari ochbehandlar enbart musikaliska färdigheter. Barnens sångröst och gehör testasoch de genomgår även drama- och rytmikövningar.12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816Inspektörerna vill göra kommunen medveten om att urvalstester för mottagandeav en elev i en skola inte är tillåtet. Det innebär i sig inte att profilklasser inteär tillåtet. Det förutsätter dock att verksamheten inte bidrar till segregering ochatt skolan följer bestämmelserna i skollagen som gäller för närhetsprincipen.Barnen på förskolorna ges möjlighet till stöd på sitt modersmål. Som nämntsunder avsnittet om pedagogisk verksamhet och undervisning, finns tvåspråkigpersonal. Bland materialet på förskolorna finns också ett utbud som kan stödjabarnens hemspråk.Under perioder finns en viss kö till förskolorna och skolledningen ser svårigheter,inom det egna området, att kunna placera köande barn inom stipulerad fyramånadersgräns.Personalrepresentanterna uppger vid intervjuer att de har liten möjlighet attpåverka antalet barn i grupperna men framhåller att de är delaktiga då ett nyttbarn skall placeras. Detta för att så långt möjligt medverka till att sammansättningenav gruppen blir så lämplig som möjligt.Sammanfattningsvis erbjuder skolan det utbud som de statliga bestämmelsernaföreskriver och eleverna ges rimliga möjligheter till valfrihet enligt författningarna.Inspektörerna bedömer dock att arbetet med elevens val inte till fullomotsvarar intentionerna bakom elevens val.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.På skolan finns två specialpedagoger och en speciallärare.Lärarna upplever att läromedel inte finns i den omfattning som kan förväntasmedan skolledningen anser att det finns läromedel i tillräcklig omfattning. Deanser också att de är tidsenliga.Skolans lokaler är ändamålsenliga. Dock saknas grupprum som behövs för attkunna genomföra en flexibel undervisning.Det finns ett tidsenligt mediatek på skolan.De flesta lärare har adekvat utbildning för den verksamhet de bedriver. Någralärare är obehöriga. Det gäller lärare i spanska, matematik/No, idrott och hälsa,musik samt i ämnet slöjd (trä- och metallslöjd.)Skolan har en plan för kompetensutveckling.Vid intervju med lärare på skolan framkommer att de anser att skolan har för fådatorer och att dessa inte alltid fungerar som det förväntas. Skolan har docköver 100 nya datorer som är anslutna till skolans nätverk. De har också en datateknikeroch en datasalsansvarig anställd. Skolledningen påpekar emellertid att13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunWieselgrensskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETansvaret för att datorer ska fungera också innebär ett egenansvar som pedagogatt sätta sig in i hur datorer ska användas.Personalgruppen på förskolorna utgörs till största delen av förskollärare ochbarnskötare med lång yrkeserfarenhet. Vid nyrekryteringar framöver kommerpedagogiskt utbildad personalen att prioriteras.Lokalerna är ändamålsenliga, ljusa och fräscha medan ledning såväl som personalmenar att utemiljön har stora begränsningar. Grönområden i förskolornasnärhet skapar trots allt balans.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att läromedel i huvudsak finns iden utsträckning som kan förväntas. På skolan finns ett tidsenligt mediatek ochlokaler finns i tillräcklig omfattning men grupprum saknas.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Wieselgrensskolan övergripande ärav god kvalitet och att verksamheten i förskolorna är av mycket god kvalitet.Verksamheten präglas av en trygg miljö som främjar lärande.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- elevernas inflytande och ansvarstagande för sitt eget lärande,- individanpassning av undervisning,- handlingsprogrammet mot mobbning så att även frågor som rör kränkandebehandling ingår,- samverkan mellan de olika yrkeskategorierna och samverkan mellan arbetslagen,- elevens val så att eleverna har större valmöjlighet till fördjupning,- elevernas kunskaper om kursplanens mål i samtliga ämnen samt- kvalitetsredovisningen som ett instrument för utvecklings - och kvalitetsarbete.Inspektörsteamet identifierar följande förbättringsinsatser på förskolorna:- rektors roll som ledare för förskolan samt- samarbetsformerna mellan förskoleklass och skola.DatumOrt2004-10-08 LundArne HusebyPer-Ingvar de la MotteLena GodinEbba Svartz14


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Filbornaskolan<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Filbornaskolan harbestått av undervisningsråden Lotta Kårlind och Göran Arnman samt experternaKarl-Gunnar Starck och Lars Petersson. Besök i Filbornaskolan inleddesden 22 mars och avslutades den 30 mars 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochFilbornaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.På Filbornaskolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen, karaktärs-och kärnämneslärare, studie- och yrkesvägledare, kurator, speciallärare,skolsköterska, elever samt föräldrar. Lektioner i såväl karaktär- som kärnämnenbesöktes. Rektorn med ansvar för Industriprogrammet och Byggprogrammethade vid tidpunkten för besöket semester. I samband med lektionsbesökenfördes också samtal med lärare och elever.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003samt Filbornaskolans hemsida på Internet.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETPå Filbornaskolan vittnar både elever och föräldrar om att det finns en stortrivsel på skolan. Föräldrarna anser också att deras barns engagemang för studierökat sedan de börjat på Filbornaskolan. Även lärare beskriver att det finnsgoda relationer mellan lärare och elever, en faktor som är en del av trivseln.Kvalitetsmätning 2003 stärker påståendet om att det generellt är hög grad avtrivsel bland eleverna på Filbornaskolan och över 90 procent uttryckte att dehade kamrater på skolan. Samtidigt fanns det vid mättillfället cirka 90 eleversom inte kände sig trygga på skolan och cirka 40 elever som inte hade någrakamrater där.Samma undersökning visar också att eleverna uppfattade att det fanns en låggrad av respekt dem emellan på skolan. 2/3 av eleverna, vilket utgör nästan500, var inte nöjda med den respekt som visades på skolan.Filbornaskolans profil på program och elever visar stora skillnader gällandeförutsättningar, innehåll och arbetssätt. Detta återspeglar sig också på både detmöjliga och faktiska resultatet i att uppnå de normer och värden, som skolansstyrdokument föreskriver.Det framkommer hos flera av de intervjuade eleverna en begränsad vilja attpåverka utbildningen och de framhåller att de accepterar att lärarna bestämmeråt dem. På denna punkt är skillnaden relativt liten mellan elever på olika program.För elever på BF och PP framtonar bilden av att de är mer engageradeoch vill påverka sin utbildning mer än på övriga program. På IP och BP uttrycksen betydligt lägre grad av engagemang från elevernas sida när det gällerhur lärarna lägger upp skolarbetet. Inom IB har eleverna liten valfrihet men deaccepterar att lärarna bestämmer. Det framkommer också att klassråden intehar den funktion som är avsedd och flera elever beskriver att de är lediga underden schemalagda tid som finns till klassråd. Även viljan till engagemang i elevrådetär begränsat på skolan. Samtidigt anser flera elever att det finns en brarelation mellan lärare och elever som gör att det inte sällan diskuteras direkt iklassen om frågor som skulle kunna hänföras till ett klassråd.Inspektörsteamet har vid sitt besök uppfattat miljön och klimatet mellan elevernasom gott, dock vittnar både lärare, elever och skolledare om att det inomIP förekommer problem.När det gäller den fysiska miljön kan man tydligt se att eleverna tar ett aktivtansvar och att det varken finns klotter eller mycket nedskräpning i de lokalersom inspektörsteamet besökt.Gymnasiesärskolan och grundsärskolan åk 10I intervjuerna framkommer att eleverna trivs väldigt bra på skolan, har kamrateroch många stannar kvar efter skolans slut. De känner trygghet men några kantycka att skolan i sin helhet är stor. Andra program som t.ex. BF och IB samverkarmed särskolan på olika sätt, bland annat kring en kabaré. Enligt Kvalitetsmätning2003 är ¾ av föräldrarna nöjda med sitt barns trivsel och trygghet.(Endast 58 procent av föräldrarna besvarade enkäten)Eleverna visar respekt för varandra.Kvalitetsmätning 2003 visar att elevernas möjligheter till delaktighet och inflytandebehöver förbättras. Intervjuade elever säger sig kunna vara delaktiga ge-4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816nom både klassråd och elevråd. Ett uppehållsrum är resultatet av elevernas önskemål.Genom att man har mycket verksamhet utanför klassrummet får eleverna möjlighettill ansvarstagande. Detta gäller såväl under APU-perioderna som t.ex.ansvaret för skolans miljöhus och källåtervinning, vilket varit en del av skolansmiljöarbete.Intervjuade föräldrar menar att skolan bidragit till att vidga vyerna för elevernaoch de anser att deras barn har mognat och kan mer.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Filbornaskolan till vissa delarhar goda resultat avseende arbetet med normer och värden. Förutsättningarnaför att lyckas med detta uppdrag skiljer sig mellan olika program och det kankonstateras att skolans arbete inte får den genomslagskraft som kan önskasinom framförallt IP. Skolans arbete med att motivera eleverna till att vilja taansvar för sin utbildning är en förutsättning för att elevernas inflytande skallkännas meningsfullt och leda till att utveckla deras förmåga till ansvarstagande.På denna punkt är det viktigt att skolan arbetar insiktsfullt och aktivt för attskapa motiv för eleverna att vilja ta ett större ansvar för sin utbildning än vadsom görs idag. Detta gäller såväl det formella som informella inflytandet påbåde skol- och klassnivå. Därutöver bör Filbornaskolan också arbeta mer aktivtoch insiktsfullt för att de elever som befinner sig på skolan och inte känner sigtrygga/inte har några kamrater under sin vardag upplever en känsla av trygghetoch kamratskap. Den upplevda bristen på respekt för varandra är ytterligare ettområde som skolan bör arbeta mer aktivt med. Särskolan uppvisar goda resultatvad gäller trivsel, kamratskap och respekt för varandra.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Filbornaskolan är även ur betygshänseende en disparat skola med IB som karakteriserasav elever som testats i matematik och engelska, som å ena sidanförutsätts ha höga betyg från årskurs 9 och som samtidigt intervjuats av eleveroch lärare för att komma in på utbildningen. Å andra sidan finns IP, BF ochSP som vid intaget 2003/04 har som lägsta meritvärde 60 poäng och där allasökande med behörighet tas in. SP uppvisar samtidigt ett medelvärde på 190,BF 140 och IP 125 vilket visar hur dessa program har heterogena grupper avseendeingångsvärde i betyg. Elevernas olika ingångsvärden ger olika förutsättningarför att nå målen i läroplanen och kursplanerna. Av de 159 avgångseleveri nationella program som lämnade Filbornaskolan 2003 hade 139 slutbetyg och83 procent var behöriga till högskolan. Av IB- eleverna var det 98 procent(41/42) som fick IB diplom.5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETMajoriteten av de elever som inte har fullständiga betyg finns inom Byggprogrammetoch Industriprogrammet. Även Pedagogprogrammet uppvisar ettstort antal IG-betyg medan Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammetuppvisar få elever som har IG i flera kurser.Vad gäller kursen Projektarbete, så är det en stor andel elever med minst betygetG. Den största andelen elever procentuellt sett med IG, eller som saknarbetyg, återfinns inom IP. Det mindre urval av projektarbeten som inspektörsteamettagit del av visar på god kvalitet och ett stort engagemang från elevernassida.Gymnasiesärskolan och grundsärskolan åk 10Enligt rektorn är betygen mer ett önskemål om likhet med den vanliga gymnasieskolanän ett bra instrument för att mäta elevernas kunskaper. Han anser attman framöver bättre behöver kartlägga elevernas kunskaper genom t.ex. portfolio,vilket man har börjat pröva. Såväl elever som lärare har visat inspektörsteametpå goda konkreta och allsidiga resultat av arbetet med kunskaper. Elevernahar också visat att de har en tillit till sin egen förmåga samt en lust att lära.I Kvalitetsmätning 2003 är inte föräldrarna helt nöjda med elevernas lärande.Även intervjuade föräldrar har vissa synpunkter, men är som helhet positiva.Skolans personal pekar på behovet av att utveckla elevernas förmåga att utvärderasitt lärande.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Filbornaskolan generellt setthar bra kunskapsresultat. Inom detta område kan konstateras att IP och BP äröverrepresenterade vad gäller elever med IG eller elever som inte får något betygalls. Arbetet med att dessa elever skall uppnå minst betyget G bör intensifieras.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.På Filbornaskolan ansvarar gymnasiechefen för skolkonferensen som har möten2 ggr/termin. Som ett led i elevernas bristande intresse av att ta ansvar försin utbildning är elevrepresentanterna sällan närvarande. Detta innebär att detinte kan tas beslut på mötena utan förslag ges till eleverna i efterhand som defår skriva på. På så sätt missar eleverna de diskussioner som lett fram till degivna förslagen.Elevrådet har över tid levt en slumrande tillvaro men gjorde en nystart för caett år sedan. Fortfarande är intresset från eleverna för detta forum begränsatvilket också påverkar dess funktion. Det finns också elever som menar att de6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816inte får information från elevrådet på grund av att lärare inte kontrollerar information.Ambitionen är att det skall finnas en till två representanter från varjeklass, men det finns för närvarande inte representanter från alla program ielevrådet. Elevrådets huvudsakliga uppgifter är i dag mer kopplade till nöjen påskolan.Klassråden får inte heller den funktion som förordningen föreskriver på grundav bristande intresse från elevernas sida. Elever vittnar också om att de är ledigapå den tid då klassråden är schemalagda.Samarbete med föräldrar existerar mer i form av information från skolan tillföräldrarna än att föräldrarna har något inflytande på verksamheten. Informationenhandlar om skolan, elevers valmöjligheter och elevens utveckling, viautvecklingssamtal. Det förekommer också att lärare tar kontakt med föräldrarvid t.ex. frånvaro.Arbetet mot kränkande behandling sker på olika sätt på skolan. På PP jobbarman förebyggande inom ramen för de kurser som finns inom programmet.Det finns en mobbningsplan på skolan och lärare menar att man tar tag i problemensnabbt. För övrigt anser lärare inte att det finns någon gemensam synpå hur man skall arbeta, och att det inte finns några förebyggande diskussioner.De diskussioner som förs är oftast ett resultat av vad som redan har hänt. Läraremenar också om att det inte alltid råder samma normer, man pratar om attha samma normer men att flera har gett upp. Det framkommer också missnöjebland lärare med att olika beteenden inte får de konsekvenser man efterfrågar.Programmen har blivit mer isolerade och tar hand om sina egna problem vilketmedför att regler och konsekvenser kan skifta mellan olika program. Eleverfrån IP vittnar t.ex. om att det har förekommit kollektiva bestraffningar. Programmenutgör på så sätt egna verksamheter och med egna normer inom dengemensamma skolverksamheten.När det gäller inflytande i vardagen framkommer en varierande bild där inflytandetverkar vara relaterat till olika program och dess kulturer. Den vilja tillengagemang över den totala utbildningssituationen som tidigare nämnts slårockså igenom på elevernas vilja att påverka den mer konkreta undervisningssituationen,dess innehåll och uppläggning.I <strong>Helsingborg</strong>s kommun har Bildningsnämnden tagit fram en drogpolicyplanför gymnasieskolan, vilken inte på ett tydligt sätt anger att drogtest skall varafrivilliga.Gymnasiesärskolan och grundsärskolan åk 10Skolan har ett medvetet och strategiskt arbete kring värdegrundsfrågor. Dettahar intensifierats under senare år, då skolan också har tagit emot fler elever. Detförekommer olika temadagar och undervisning kring sex och samlevnad, ANT,ungdomskunskap etc.Inspektörsteamet intryck är att miljön är lugn, varm och trivsam samt såvälstödjande som befordrande.Intervjuade föräldrar och elever är mycket positiva till hur skolan skapar en godmiljö, där de känner sig delaktiga. I Kvalitetsmätning 2003 var inte resultaten7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETangående elevers och föräldrars delaktighet lika positiva. Gymnasiesärskolan hartagit upp detta i sin kvalitetsredovisning och också planerat åtgärder.Den fysiska miljön anses inte som helt ändamålsenlig av lärarna. Deras förslagtill åtgärder har inte kunnat realiseras. De känner också en oro inför kommandeomorganisation, då lösningen inte är klar. Elevernas önskemål om ett uppehållsrumhar dock infriats.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Filbornaskolan bör arbetamer aktivt för att få elever att känna det meningsfullt att medverka i skolkonferenser,elevråd och klassråd. Att hålla en skolkonferens utan elever är inte förenligtmed gymnasieförordningen, där det framgår att skolkonferensen inte ärbeslutsför om inte lika många representanter från varje grupp är närvarande.Skolan bör också utveckla ett mer aktivt förebyggande arbete som har sikte påatt motverka att problem uppstår. Skolan bör dessutom utveckla ett gemensamtnormsystem som tydligare får genomslag på hela skolan.Att en skola agerar aktivt mot drogmissbruk måste betraktas som positivt, menarbetet skall bedrivas i enlighet med gällande författningar. Åtgärder som innebäratt gymnasieelever genom tvång åläggs att genomgå drogtester kräver författningsstöd.Någon sådan bestämmelse finns inte i skollagsstiftningen, varförrektorn inte kan uppdra åt personal eller annan att genomföra sådant test.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.På Filbornaskolan får kursplanernas mål som störst genomslagskraft i denkonkreta undervisningen. Det finns inga synliga systematiska kopplingar tillprogram- eller läroplansmål. Filbornaskolan använder möjligheten till flexibelundervisningstid för olika grupper för att kunna nå en bättre måluppfyllelse iklasser med exempelvis lägre ingångsvärden. Undervisningen uppvisar i flerastycken ingen samverkan mellan olika ämnen, vilket inte ger den möjlighet tillhelhetsperspektiv på utbildningen som ett flertal av programmålen tydligt förordar.Inom några program, BF och PP, finns samarbete mellan kärn- och karaktärsämnenoch på SP arbetar man ofta i teman. Schemat anses som en hindrandefaktor när det gäller möjligheten till samverkan.När det gäller elevernas arbetsbelastning så vittnar några elever (IP) om attderas lärare inte pratar med varandra, något som resulterar i att de kan ha fleraprov på samma dag. Andra elever (IB, ID) menar att det finns ett gott samarbetemellan lärare som gör att provtider planeras gemensamt. Eleverna på PP8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816anser att de har möjligheter att påverka när proven skall äga rum. På BP uttrycksen viss likgiltighet över hur lärarna lägger upp undervisningen.Filbornaskolan har en individuell studieplan för varje elev som anger kurs, vilkenkursgrupp eleven tillhör och hur många poäng av kursen som läses undervarje år. Planen skrivs under av eleven, elevens målsman, mentor och studievägledare.Studieplanen skall också vara ett aktivt dokument i de individuellasamtalen.De elever som har studiesvårigheter erbjuds hjälp på skolan. Denna hjälp bestårav ”forumtid” där elever vid speciella tidpunkter utöver ordinarie skoltidkan få den hjälp de vill ha. Det finns specialpedagoger kopplade till respektiveprogram vilket skapar goda förutsättningar att nå elever med problem snabbt.Dock menar lärare om att det inte fungerar fullt ut i praktiken. För eleverhandlar det om både möjlighet och vilja till svenska som andraspråk. De eleversom vill ha detta ämne har också möjlighet till det, men elevernas attityd tillsvenska som andraspråk innebär att alla som behöver detta ämne inte har envilja att välja det. Den tid som finns för svenska som andraspråk på BP- PRIVanses inte av lärare vara tillräcklig för att möta elevernas behov.Elevvårdsteamet på skolan menar att överlämnandet från grundskolan tagit ettsteg bakåt då man inte anser sig få den information som behövs inför startenpå gymnasieskolan. Teamet arbetar nära lärarna och tillsammans fångar dedock upp elever med svårigheter snabbt. Det finns speciallärare knutna till varjeenhet och de har närhet till och ofta kontakter med skolledare. Det finnsinom denna grupp en stor medvetenhet om vad och hur man vill arbeta medelever som har behov av särskilt stöd för att öka deras möjligheter till en högremåluppfyllelse i såväl ämneskunskaper som i personlig utveckling. Det finnsinte upprättade åtgärdsprogram på skolan för de elever som är i behov av stöd.Det finns en allmän misstro till huruvida elevernas betyg från årskurs nio verkligenstämmer överens med deras faktiska kunskaper. Med anledning av dennamisstro och brist på information om elevernas kunskapsnivå i bl.a. språk utförskolan själv test för att korrelera med de givna betygen.Det pågår ett läsprojekt inom skolan som anses vara positivt och ökat läsandetpå skolan som helhet. ”Läsprojektet är det bästa som hänt skolan” (Ma-lärare).Läsprojektet innebär att eleverna läser en timma per dag i tre veckor, sedan entimma per vecka. Enligt lärare har detta projekt, där även bibliotekarien är involverad,gjort att alla elever som deltagit ökat sin läsförmåga avsevärt.I de undervisningsgrupper som inspektörerna besökt har uppvisats exempel påbåde individuella och gruppvisa arbetsformer. De lärandeuppgifter som lågsom grund för elevernas arbete vid dessa tillfällen har karaktären av att efterfrågapåståendekunskap snarare än uppmuntran till problematiseringar ochkritiskt tänkande. Inspektörsteamet har också besökt en lektion inom ämnetsvenska där det förekom fragmentiserad undervisning med förenklade ordkunskapsövningarutan större sammanhang.På Filbornaskolan finns även ett IV-program med elever som av olika anledningarhoppat av ett nationellt program. Anledningen till att dessa elever inteskrivs över till UC är rent ekonomiska från skolans sida.9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETUtvärdering sker på olika nivåer och lärarna ansvarar för att tillsammans medeleverna utvärdera undervisningen. Resultaten av dessa syns inte i den årligakvalitetsredovisningen.Elever med reducerat program uppvisar inte alltid tecken på övergripande studiesvårigheter.De kurser som eleverna befrias från är i huvudsak matematikoch språk. Det förekommer också att skolan reducerar kurser som eleven fåttbetyget IG på.Karaktärsämneslärarna på IP har mycket kontakter med andra gymnasieskolormed liknande utbildning. Det sker också en hel del informella diskussioner ochbedömningar av varandras arbeten som får ses som en strävan efter likvärdigheti bedömningen av undervisningen. Det förekommer också att lärare skrivergemensamma prov och att prov avidentifieras vid bedömning.Filbornaskolan har inte någon uttalad strategi för att elever inom kursen Projektarbeteförsäkras om att det finns en medbedömare med erfarenhet av detkunskapsområde som projektet avser såsom gymnasieförordningen anger. Frånflera håll beskrivs att det sker spontana diskussioner om elevers arbete och attdet förekommer medbedömare på mer frivillig basis.I <strong>inspektion</strong>ens slutskede har en elev kontaktat <strong>Skolverket</strong>, då han anser att hanfått betyg på kurser han ej haft. Frågan kommer att utredas som ett enskiltärende.En lärare i matematik på Filbornaskolan har fått Ingvar Lindqvist-priset frånKungliga vetenskapsakademin i Stockholm för sina insatser att intressera flickorför matematik och fysik.Gymnasiesärskolan och grundsärskolan åk 10Det huvudsakliga intrycket är att eleverna får en god undervisning, ibland ocksåmycket god. Inspektörsteamet har bl.a. besökt en mycket stimulerande, allsidigläromiljö för kärnämnena, där eleverna var såväl kunniga som engagerade. Fleraandra miljöer visade också goda kvaliteter, där eleverna fick individanpassadeuppgifter. Lärarna tar dock i intervjun upp behovet av mer kognitiv träning.Föräldrarna menar att datorerna kunde användas oftare i den gängse undervisningen.Lärarna och assistenterna är organiserade i två arbetslag, ett för de nationellaprogrammen och ett för de individuella programmen. Där förs en engageradpedagogisk diskussion. Inga av särskolans lärare deltar dock i den övriga skolansämnesgrupper. Det finns vissa gemensamma aktiviteter och en god viljaoch öppenhet.BF och IB samverkar på olika sätt med särskolan, vilket alla, inte minst elevernaupplever som mycket positivt och viktigt.APU fungerar oftast bra och Yrkesvalslärarna ordnar platser som lärarna följerupp och stöttar.Skolan har stora klasser med stor spridning på problemen. Lärarna menar attdet råder både lokalbrist och personalbrist. Det behövs också mer speciallärar-10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816tjänst. Hotell- och restaurangprogrammet har delats, vilket upplevs som mycketpositivt.I bedömningsarbetet finns ett utbyte med grundsärskolan på Fredriksdal, menlärarna belyser svårigheter i arbetet. Arbetslagen diskuterar, också med speciallärarepå andra håll, och man har gjort vissa gemensamma tester.Personalen deltar i överlämnandesamtal med grundsärskolan. De menar attutredningarna blivit bättre, men det finns barn som utreds sent. Det finns ocksåbarn som ”utretts bakåt” och visat sig vara normalbegåvade. Resursbristen igrundskolan ses som en orsak.Utvecklingssamtalen skall man förbättra, men de dokumenteras redan idag. Detfinns åtgärdsprogram. Man har inte infört den individuella utvecklingsplan,IUP, som kommunen bestämt. Istället har man försökt använda ”dagbok” förvarje elev.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att den ambition som elevvårdsteamoch specialpedagoger har bör stimuleras och vidareutvecklas för att mötade elever som har behov av stöd. Att erbjuda stöd i form av forumtid säkerställerinte att alla som behöver stöd får det. Det åligger skolan att identifiera eleversom skall ges stöd. Skolan bör också skapa en bättre övergång från grundskolanför att ytterligare ge möjligheter till att snabbt sätta in de adekvata åtgärder somär nödvändiga för att alla elever skall få förutsättningar att nå de nationella målen.Vidare skall Filbornaskolan tillse att det finns åtgärdsprogram för elevermed behov av särskilt stöd.Filbornaskolan bör sträva efter att där det finns fragmentisering och förenklingi undervisningen utveckla denna mot sammanhang och helhet för att skapameningsfulla och motiverande lärandesituationer för eleverna. De karaktärsämnensom idag inte har samverkan med kärnämnen bör utveckla detta för attskapa den helhet för eleverna som utbildningen syftar till. Även samverkan mellankärnämnen eller mellan karaktärsämnen bidrar till ett ökat helhetstänkandeoch sammanhang för eleverna. Sådan samverkan kan också resultera i en jämnarearbetsfördelning för eleverna.Skolan skall försäkra att det för varje elev finns en medbedömare med erfarenhetav det kunskapsområde som projektarbetet avser, vilka i samråd med lärarensätter betyg på kursen Projektarbete.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETFilbornaskolans ledningsfunktion har flera rektorer med ansvar för program,s.k. programrektorer, och gymnasiechef. Programrektorerna har förtrogenhetmed den vardagliga verksamheten inom sitt ansvarsområde. Däremot finnsinget uttalat forum för pedagogiska diskussioner på skolan eller i ledningsgruppen.De pedagogiska diskussioner som förs sker inom varje program. De ekonomiskafrågorna diskuteras i ledningsgruppen och varje programrektor harendast ansvar för läromedelsbudget. Däremot saknar rektorerna ett mer övergripandebudgetansvar för sina ansvarsområden.Stödet från skolledningen är varierande beroende av program, samtidigt somdet kan konstateras att varje program lever med sina specifika glädjeämnen ochproblem.Någon lärare menar att stödet från ledningen är obefintligt och uttrycker ocksåatt man inte känner till vad rektorn gör och att denne inte hinner med att ha ettpedagogiskt ledarskap.Skolan har inget övergripande arbete som säkerställer likvärdighet i betygsättninginom de olika kurserna och skolledningen initierar inte diskussioner omutfallet. Ämnena matematik, svenska och engelska har nationella prov somvägleder lärarna vid betygsättningen.Skolledningen lyfter fram att det är toppstyrning från förvaltningsnivå och tarupp kravet på portfolio som ett exempel. Det finns inte heller något förtroendeför den politiska nivån. Man säger sig sakna stöd uppifrån och får bara direktiv.Det finns en arbetsplan på skolan som har utarbetats av skolledningen. Kvalitetsredovisningenär i huvudsak framtagen av gymnasiechefen i samråd medledningsgruppen. Utgångspunkten i kvalitetsredovisningen är i huvudsak dengenomförda Kvalitetsmätning 2003 och egen statistik angående avbrott ochbehörighet till högskola. De kurs- och programvisa utvärderingar som genomförspå skolan synliggörs inte i kvalitetsredovisningen. Ett flertal lärare somdeltagit i intervjuer med inspektörsteamet har inte sett skolans kvalitetsredovisningsom är daterad den 8 september 2003.Kvalitetsredovisningen saknar en analys som bygger på de resultat som anges.Det saknas också angivna åtgärder för att öka kvaliteten i verksamheten. Denlagstadgade kvalitetsredovisningen upplevs av skolledningen som att den görsför andra och inte för att ligga som grund för det egna kvalitetsarbetet på skolan.Gymnasiesärskolan och grundsärskolan åk 10Inspektörsteamets intryck är att särskolan inte synliggörs på skolans hemsidaeller i kommunens information. Lärarna menar dock att det finns en godstomme och gemenskap mellan kommunens olika särskolor.Rektorn har en mer självständig ställning än övriga rektorer på Filbornaskolan,då särskolan har en egen budget och tydligare fungerar som en egen skola.Schema, ekonomi, anställningar och lönesättningar sköter rektorn helt själv.Lokalerna hyrs och administrativa tjänster köps. Rektorn deltar i skolans ledningsgruppoch menar att det är ett ständigt närmande mellan skolformerna.Gymnasiechefen ger rektorn stor frihet och besöker inte verksamheten. De12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816samordningsuppgifter som rektorn haft i kommunen har varit tunga och tagitmycket tid.Det pedagogiska ledarskapet fungerar väl och förtrogenheten med det dagligaarbetet är stor. Rektorn är mycket ute i verksamheten och pratar med eleverna.Kvalitetsarbetet har inte funnit sina former, men gymnasiesärskolan har en egenkvalitetsredovisning som rektorn tagit fram. Personalen har inte varit direktdelaktig, men belyser behovet av att utveckla kvalitetsarbetet. En uppföljning avvissa områden och ett möte med föräldrarna har skett från Kvalitetsmätning2003.Särskolan deltar i bra nätverk, men man behöver kompetensutveckling och merreflektion.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att rektorernas fysiska placeringbland de lärare och elever han/hon ansvarar för ger en tydlighet ut i verksamheten.Rektorernas lokalmässiga placering ute i verksamheten resulterar också iatt dessa är väl förtrogna med den vardagliga verksamheten. Trots dessa positivaförutsättningar bör både rektorer och gymnasiechef utveckla sitt pedagogiskaledarskap.Rutiner, resultatsammanställningar och analyser saknas för ett heltäckande, systematisktkvalitetsarbete, t.ex. för kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning.Den lagstadgade kvalitetsredovisningen skall innehålla de åtgärder skolanavser att vidta för att förbättra kvaliteten. Kvalitetsredovisningen bör, för attuppnå sitt syfte, också göras till ett material som blir både en utgångspunkt i detegna kvalitetsarbetet och ett informationsmaterial till det omgivande samhället,såväl lokalt som nationellt.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Filbornaskolans olika program erbjuder ett antal inriktningar, BF erbjuder fritidsinriktningoch en inriktning mot pedagogiska och sociala verksamheter, BPhar år 1 förlagd på Rönnowska och erbjuder inriktning Måleri på Filbornaskolan.IP erbjuder inriktningen verkstadsteknik, MP erbjuder medieproduktionoch tryckteknik, PP är inriktat mot läraryrken av olika slag och socialt - elleromsorgsarbete, SP erbjuder ekonomi, kultur och samhälle samt ett antal valbarablock. Filbornaskolan erbjuder också NV och SP med idrottsprofil.13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETPå Filbornaskolan erbjuds ett varierat utbud av individuella val beroende påvilket program eleven går på. Enligt eleverna framkommer att SP och PP ansersig kunna välja mellan flera kurser. På exempelvis BP ”lotsar” lärarna sina elevertill att ägna sig åt kurser i karaktärsämnen inom ramen för det individuellavalet. Elevernas möjlighet att läsa mer allmänna kurser blir därför begränsad.Det finns också inom skolan ett stort utbud av lokala kurser där ett flertal tillvissa delar överlappar nationella kurser. De elever som ingår i elevrådet erbjudsockså en lokal kurs i elevrådsarbete. Det finns också stödundervisning iform av lokala kurser i svenska.Både elever och föräldrar vittnar om att de har fått bra information om bådeprogrammet i sin helhet och vilka möjligheter varje program kan erbjuda avvalmöjligheter.I samband med kursen Fritidens aktiviteter inom BF och PP förekommer enresa som är en del av undervisningen. Kostnaden för denna resa är cirka 3 100kronor, en kostnad som betalas av eleven.Gymnasiesärskolan och grundsärskolan åk 10Eleverna har tillgång till ett relativt brett utbud av program och de intervjuadeeleverna är nöjda med sina valmöjligheter. Även föräldrarna är mycket positivatill såväl utbudet som informationen, både den som gavs inför starten och densom ges framåt.Enligt lärarna finns det för lite verksamhetsträning i kommunen, varför elevernafår gå i yrkesträning.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att skolan bör ge en allsidig informationför att elever skall kunna använda det individuella valet så som det ärtänkt. Inom program med yrkesämnen bör det inte på förhand förutsättas attdet individuella valet skall användas till yrkesämnen. Skolan skall se över sinalokala kurser för att säkerställa att dessa inte överlappar nationella kurser ellerinnehåller mål som redan finns formulerade i läroplanen. Det är inte i enlighetmed gymnasieförordningen att erbjuda lokala kurser i stödundervisningen.Filbornaskolan skall se till att all gymnasial utbildning inom skolan är avgiftsfri ienlighet med skollagen.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.Filbornaskolan har med sina lokaler i ett plan och med breda korridorer enfysisk miljö som är väl anpassad för exempelvis rullstolsburna. Under vårt besökhöll man på att planera en sal för en hörselskadad elev. Den fysiska miljönoch att eleverna har s.k. hemklassrum ger goda förutsättningar för att klassernasjälva skapar en trivsam miljö med utsmyckningar av elevmaterial. Hemklass-14


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816rum ökar också känslan av engagemang som uppmuntrar till ett ökat ansvar förskolans miljö.Skolans lokaler är ändamålsenliga i förhållande till de utbildningar som bedrivs.De utrymmen som utgörs av korridorer inrymmer också till viss del goda utrymmensom uppehållsplatser för eleverna. Det centralt placerade biblioteketoch cafeterian har stora möjligheter att utgöra mötesplatser för eleverna.Filbornaskolans lärare har endast 1 lärare utan lärarutbildning. Däremot användsinte alltid lärare med specifik ämnesbehörighet till den undervisninghan/hon undervisar i. Exempelvis undervisar en lärare utan erfarenhet ochformell kompetens inom ämnet svenska med elever som har läs- och skrivsvårigheter.På Filbornaskolan finns i lärarkåren en attityd till IP som försvårarmöjligheten att använda de lärare som har den bästa kompetensen att hanteradessa elevers behov.Filbornaskolan har specialpedagogisk kompetens.Gymnasiesärskolan och grundsärskolan åk 10Skolans alla lärare utom en är behöriga och har specialpedagog / speciallärarutbildning.Inom några år är en tredjedel pensionerade. Rektorn menar att det ären utmaning att förnya, då flera är mycket erfarna och kompetenta.Skolan har många sökande på utannonserade tjänster, men det är svårt att fåyrkeslärare.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Filbornaskolan har ändamålsenligalokaler och stor tillgång till lärare med lärarutbildning. Skolan bör tillse attelever med läs- och skrivsvårigheter har lärare med relevant erfarenhet och ämnesdidaktiskkompetens. Att inte använda behöriga lärare ligger inte i linje medskollagens krav på skyldighet att använda lärare som har en utbildning i huvudsakavsedd för den undervisning som han/hon skall bedriva. Filbornaskolanbör också skapa incitament till att fler lärare med kompetens att arbeta med despecifika förutsättningar, som gäller för eleverna på IP, också vill ta detta pedagogiskaansvarSammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten vid Filbornaskolan har flera godakvaliteter. Skolledningen är i stort sett medveten om skolans styrkor och brister.Det finns också mycket erfarenhet och kompetens bland personalen. Det finnsexempel på god läromiljö. Sammantaget ger det goda förutsättningar för attutveckla skolan vidare.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- arbetet med normer och värden avseende elevernas motivation, trygghet ochrespekt för varandra,- utvecklandet av ett gemensamt normsystem,- elevernas kunskapsresultat med fokus på IP och BP,- elevernas delaktighet och ansvarstagande, speciellt avseende skolkonferens,elevråd och klassråd,15


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunFilbornaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET- elevers möjlighet till sammanhang och överblick i utbildningen,- ansvarsfördelning och pedagogisk ledning,- arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personalsamt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare,- informationen kring individuellt val och- användandet av lärare med ämnesdidaktisk kompetens.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningens krav inte uppfylls.Brister inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Alla elever som befaras att inte nå kunskapsmålen eller av andra skäl behöversärskilt stöd ges inte stödundervisning (8 kap. 1 § gymnasieförordningen).- Åtgärdsprogram utarbetas inte för elever som behöver särskilda stödåtgärder(8 kap. 1 a § gymnasieförordningen).- Skolans resultat följs inte tillfredsställande upp och utvärderas i förhållandetill de riksgiltiga målen och gäller t.ex. kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning.Medbedömare för betygssättning av kursen projektarbete harinte alltid erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser (läroplanför de frivilliga skolformerna avsnitt 2.6 rektors ansvar och 7 kap. 3 §gymnasieförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning innehåller inte vilka åtgärder som skolan avservidta om målen ej har uppnåtts (1 § förordning om kvalitetsredovisninginom skolväsendet).- Alla klasser har inte klassråd (4 kap. 3 och 4 §§ gymnasieförordningen).- I verksamheten förekommer studieresor som medför mer än obetydligakostnader för eleverna (5 kap. 21 § skollagen).- Alla lokala kurser är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 § gymnasieförordningen).- Riktlinjerna för och genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolornasaknar stöd i skolförfattningarna (<strong>Skolverket</strong>s beslut dnr 51-2003:537).DatumOrt2004-10-08 LundKarl-Gunnar StarckLotta KårlindGöran ArnmanLars Petersson16


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> igymnasieskolan NicolaiskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETNicolaiskolanBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal eleverGymnasieskola 793<strong>Utb</strong>ildningen vid skolan omfattar tre nationella program: Estetiska programmet(ES), Handels- och administrationsprogrammet (HP) och Samhällsvetenskapsprogrammet(SP). På Handels- och administrationsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammetfinns samtliga inriktningar. Förutom de nationella inriktningarnapå SP finns också en företagarinriktning, Företagargymnasiet. PåEstetiska programmet finns inriktningarna bild och formgivning samt musik.Programinriktat individuellt program (PRIV) finns inom Handels- och administrationsprogrammet(IVHP).Skolan är indelad i tre rektorsområden:1. Samhällsvetenskapsprogrammet2. Handels- och administrationsprogrammet och IVHP3. Estetiska programmetAlla tre rektorerna har förutom det pedagogiska ledarskapet också ansvar förolika övergripande uppgifter som exempelvis marknadsföring, Öppet Hus,APU, internationalisering och kultur.För skolans övergripande uppgifter svarar gymnasiechefen (tillika rektor).Nicolaiskolan har också en planerare i ledningsgruppen som har hand om skolansschema och valen.I skolans nio arbetslag finns elevrepresentanter som har möjlighet att delta iarbetslagsmöten.Nicolaiskolan består av tre byggnader. Skolans huvudbyggnad är från 1898 ochde övriga byggnaderna är från 1954 resp. 1963.En omorganisation av gymnasieverksamheten i <strong>Helsingborg</strong>s kommun medföratt Nicolaiskolan läsåret 2005/06 flyttar till nuvarande Clemensskolans lokaler.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Nicolaiskolan<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Nicolaiskolan harbestått av undervisningsrådet Michael Erenius samt experten Lars Petersson.Besök i Nicolaiskolan genomfördes den 8 mars - 11 mars 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochNicolaiskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.Vid Nicolaiskolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen, elevvårdspersonalen,bibliotekspersonalen, elevrådet, föräldrar, lärare och elever.Vid <strong>inspektion</strong>en har intervjuer och besök genomförts på programmen ES, HP,IVHP och SP. Lektioner inom olika ämnen och program besöktes.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.På Nicolaiskolan framträder i samband med intervjuer och observationer bildenav en skola med en trivsam miljö och ett accepterande klimat – man får, enligteleverna, vara sig själv på skolan. Det samlade intrycket är att förhållningssättoch umgängesformer mellan elever och personal är mycket goda. Detta bekräftasockså i samband med föräldrasamtalen. Enligt attitydundersökningen, Kvalitetsmätning2003, uppger tre fjärdedelar av eleverna att de är nöjda med sinskola som helhet. Flertalet av eleverna känner sig trygga i skolan.Skolan har utvecklat ett demokratisk förhållningssätt, men alla elever utövarinte ett aktivt inflytande över sin utbildning. Graden av delaktighet varierar ochskiftar också beroende på lärare och ämnen/kurser. Lärare och rektorer pekarpå elevernas ökande förmåga till ansvar och delaktighet under gymnasietiden.Enligt attitydundersökningen, Kvalitetsmätning 2003, uppger en tredjedel aveleverna att de är nöjda med sitt inflytande i skolan.Sammanfattningsvis har eleverna på Nicolaiskolan till stora delar en trygg ochbra miljö. Det finns ett accepterande klimat på skolan och förhållningssätt ochumgängesformer på skolan är goda. Det finns lärare som har utvecklat godaförutsättningar för ett lustfyllt lärande med stor delaktighet.3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETEleverna har inte generellt det inflytande över sitt lärande och sin utbildningsom läroplanens mål anger. Delaktigheten i undervisningen är beroende på lärareoch ämne.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Om man ser till slutbetygen ligger resultatet av det pedagogiska arbetet på Nicolaiskolani nivå med riket som helhet. Andel elever som var behöriga till högskolestudier2002 var på ES 80,6 procent, HP 41,4 procent och på SP 80 procent.Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år är något lägre änriksgenomsnittet. En jämförelse mellan programmen (2002) visar att 67,4 procentav eleverna på ES, 71,4 procent på HP och 68,3 procent på SP har fullföljtsin utbildning inom fyra år. Den genomsnittliga betygspoängen för skolan ärockså något högre än riksgenomsnittet och en jämförelse mellan programmen(2003) visar att betygspoängen för ES var 14,6, HP 11,2 och SP 14,2.Eleverna känner till kursplaner och betygskriterier men de har oftast vaga uppfattningarom programmål och läroplan. Först i samband med projektarbetenafår programmålen en betydelse för eleverna. Läroplanen är inget levande dokumentoch de elever som intervjuades kände inte till vad läroplanen innehåller.Avseende kunskaper menar lärarna att elevernas självinsikt blivit bättre och attde blivit mer medvetna om sitt sätt att lära. Vid <strong>inspektion</strong>en framkom bra exempel,i enskilda ämnen, där eleverna deltagit i planeringen, arbetade självständigtoch utvärderade sitt eget lärande.Eleverna upplever att de har fått ett ökat ansvar för lärandet, jämfört med hurdet var på grundskolan.De intervjuade föräldrarna tycker att ungdomarna får en bra utbildning, medavseende på kunskaper och social utveckling.Sammanfattningsvis har eleverna på Nicolaiskolan kunskaper om kursplaneroch betygskriterier, men vaga uppfattningar om programmål och läroplan.Nicolaiskolan ligger i nivå med riket när det gäller elevernas slutbetyg. Andelenelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år är något lägre än riksgenomsnittet.Den genomsnittliga betygspoängen för skolan är något högre än riksgenomsnittet.Elevernas självinsikt har blivit bättre och eleverna upplever att de har fått ettökat ansvar för lärandet.4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:28163. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Elevernas inflytande är ett prioriterat område enligt Nicolaiskolans kvalitetsredovisning.Man försöker hitta former för inflytandet, men fortfarande varierarelevernas möjligheter till inflytande i klassrummen. I samtalen med elevernaverkar det som att det inflytande de har (som varierar) mestadels handlar omformer och mindre om innehåll.Det finns gemensamma normer för skolan (Nicosofin) men den är inte tydligavseende elevernas inflytande. Förankringen hos elever vid framtagandet var,enligt elevrådet, mindre god.Skolans elevråd har särskilt engagerat eleverna i samband med den föreståendeflyttningen. Annars upplevs elevrådet, av en del elever, som en sluten gruppmed få gemensamma möten. Skolans ledning träffar elevrådets styrelse eftervarje stormöte. Nicolaiskolan har elevrepresentanter i samtliga arbetsgrupper påskolan.En föräldraförening har startat på skolan i samband med diskussionerna kringflyttningen av skolan till nuvarande Clemensskolans lokaler och den föreståendeflyttningen har engagerat många föräldrar.Det förekommer kränkande behandling på skolan men i mindre omfattningenligt elever, föräldrar och personal. Man arbetar på ett positivt sätt med attförebygga och motverka kränkande behandling. Alla intervjuade ger intryck avatt man tar itu med problemet när det inträffar.Det saknas en handlingsplan för kränkande behandling. Däremot finns det enmobbningsplan, men denna plan är ej känd bland elever och föräldrar.Arbetslagen ansvarar för skolans samlevnadsundervisning. Under år 1 handlardet om kamratskap och under andra året är temat sex och samlevnad för attunder år 3 handla om vuxenlivet.Skolan är uppmärksam på elever som upplever stress i sin skolsituation. Härfinns bra kanaler mellan mentor/lärare och elevvårdsteamet.I <strong>Helsingborg</strong>s kommun har Bildningsnämnden tagit fram en drogpolicyplanför gymnasieskolan, vilken inte på ett tydligt sätt anger att drogtest skall varafrivilliga.Sammanfattningsvis arbetar skolan medvetet med att förbättra arbetsmiljönoch elevernas delaktighet i undervisningen. Det finns goda exempel på eleversmöjligheter till inflytande i undervisningen som kan spridas till andra lärare och5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETämnen på skolan. Enligt inspektörernas bedömning behöver emellertid elevernasinflytande över innehållet i undervisningen utvecklas.Elevrådets verksamhet kan utvecklas så att skolans övriga elever blir mer aktiva.Skolan arbetar på ett bra sätt med att förebygga och motverka kränkande behandling,men handlingsplanen är inte känd bland elever och föräldrar.Åtgärder som innebär att gymnasieelever genom tvång åläggs att genomgådrogtest kräver författningsstöd. Någon sådan bestämmelse finns inte i skollagsstiftningen,varför rektorn inte kan uppdra åt personal eller någon annan attgenomföra sådant test.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Det finns en medveten vilja att informera kring kursplanemålen och betygskriterier,men programmålen tydliggörs först i samband med projektarbetena islutet av utbildningen. Genom organiserandet av arbetslag på skolan försökerman nå en helhet i undervisningen. Eleverna har två representanter i varje arbetslagmen är dåligt representerade på mötena.Det varierar mellan lärarna i vilken mån man informerar eleverna om kursplaneroch betygskriterier. Flertalet lärare presenterar kursplaner och betygskriterieri början av kursen. Däremot följer inte lika många upp detta under kursensgång och endast ett fåtal motiverar betygssättningen för eleverna dvs. att knytaihop mål och betygskriterier utifrån elevernas prestationer.Projektarbetet ger eleverna möjlighet att arbeta självständigt och i enlighet medprogrammålen. Nicolaiskolan har hittat en god form för projektarbetet, somenligt eleverna huvudsakligen fungerar bra. Loggbokskrivandet som arbetsformanvänds även i andra sammanhang på skolan och enligt skolledningen försökerNicolaiskolan vara en ”skrivande skola”. Skolan har inte någon uttalad strategiför att elever inom kursen Projektarbete försäkras om att det finns en medbedömaremed erfarenhet av det kunskapsområde som projektet avser såsomgymnasieförordningen anger.Skolan erbjuder också eleverna möjlighet till internationella projektarbeten.Exempel på detta är ett projektarbete som delvis är förlagt till Gambia. Föreleverna innebär det emellertid att de får bekosta en del av resan, cirka 3 000kronor, vilket inte kan anses vara en obetydlig kostnad. Om någon elev inte kanbetala ställer skolan visserligen upp med ekonomiskt bidrag. Kurator utrederbehovet av ekonomiskt stöd.6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816Skolan har väl utvecklade internationella kontakter inom olika områden ochskolan står huvudsakligen för kostnaderna i samband med resor.Nicolaiskolan försöker hitta en modell för organiserandet av tiden. Som exempelkan nämnas att alla elever kan läsa kursen Matematik A i sin egen takt föratt kunna nå målen. Det är främst i ämnet matematik man kan se exempel påindividualisering.Enligt eleverna är undervisningen oftast variationsrik, men de tycker att en dellärare är allt för läromedelsberoende.Det förekommer en diskussion kring stöd och åtgärdsprogram. En handlingsplanför stöd och åtgärdsprogram har tagits fram, men det finns inget tydligtdokument för åtgärdsprogram. Det är heller inte tydligt när åtgärdsprogram skaupprättas. Rektorerna upplever ett behov av att strama upp rutinerna kring detta,framför allt uppföljningen och återkopplingen.Ungefär 80 procent av eleverna går ut med fullständiga betyg. Reducerat programär en ”sistahandslösning”, när andra stödåtgärder har prövats.Alla elever har en mentor och på schemat finns avsatt tid varje vecka för mentorssamtal.Det finns också en tidsresurs avsatt för utvecklingssamtal en gångper termin. Varje elev ska, enligt kommunens handlingsprogram, ha en framåtsyftandeindividuell utvecklingsplan (IUP) där eleverna också sätter sina egnamål. Ett underlag till utvecklingssamtalen (Nicole) har tagits fram på skolan,men i några fall har detta underlag ersatt utvecklingssamtalen med elever ochföräldrar.Utvärdering av lärandet sker men återkopplingen till eleverna kan bli bättre.Enligt attitydundersökningen, Kvalitetsmätning 2003, uppger en femtedel aveleverna att de är med och utvärderar arbetet i skolan tillräckligt ofta.Samtal kring säkerställandet av betyg förekommer, men skolan saknar övergripanderutiner för en likvärdig betygsättning.Den arbetsplatsförlagda utbildningen fungerar väl och skolan erbjuder ocksåAPU utomlands.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan behöver fortsätta detpåbörjade arbetet med att utveckla metoder för att få en återkoppling av kursernasmål och innehåll samt betygskriterier till eleverna.Nicolaiskolan har utvecklat en bra modell för projektarbetet, men har integenomgående medbedömare med erfarenhet inom kunskapsområdet.Skolan arbetar på ett bra sätt med internationella kontakter inom olika områden,men det är inte förenligt med lagstiftningen att det medför mer än obetydligakostnader för eleverna.En handlingsplan för stöd och åtgärdsprogram har tagits fram, men rutiner föråtgärdsprogram på skolan, dvs. när det ska upprättas och hur det ska se ut,behöver utvecklas.7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten och tar ansvar för den pedagogiskautvecklingen. Skolan är indelad i nio arbetslag med en samordnare ivarje arbetslag. Skolledningen har regelbundna möten med samtliga samordnarepå skolan.Ansvarsfördelningen i skolledningen är tydlig. Eleverna är väl förtrogna övervem som är deras rektor.Det förekommer ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan. Kvalitetsredovisningenupprättas årligen. Den är avseende formen styrd av bildningsnämnden.Skolan processar fram kvalitetsredovisningen med två lärarrepresentanter.Kvalitetsredovisningen saknar emellertid den återkoppling som medför att analysoch åtgärder relateras till utvärderingens resultat.Skolan har inget övergripande arbete som säkerställer likvärdighet i betygsättninginom de olika kurserna.Sammanfattningsvis är skolledningen väl förtrogen med verksamheten påskolan och det finns en tydlighet i ansvarsfördelningen. Skolan har utvecklat ettsystematiskt arbete med kvalitetsarbetet, men i kvalitetetsredovisningen skaanalys och åtgärder kopplas till utvärderingens resultat.Skolan saknar rutiner för en likvärdig betygssättning.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816Eleverna erbjuds valbara kurser och individuella val i rimlig omfattning. Deerbjuds också undervisning i annat modersmål än svenska. Denna undervisningorganiseras centralt i kommunen.Svenska som andraspråk erbjuds som individuellt val, men kan också läsas somkärnämne.Skolan fungerar bra för funktionshindrare elever.Lokala kurser förekommer på Nicolaiskolan men några av dessa fyller inte kravenenligt gymnasieförordningen. Bland annat är en kurs i elevdemokrati förelevrådets styrelse (100 p) och en kurs i tjejidrott inte valbar för alla och kursenOrdverkstad A – F bedöms vara stöd i svenska som skall organiseras på annatsätt.Skolans information till elever och föräldrar är bra. Det framkommer tydligt isamtal med både elever och föräldrar.Sammanfattningsvis erbjuder skolan utbildning i den omfattning som krävs.Enligt inspektörernas bedömning skall skolan se till sitt utbud av lokala kurserdå flera av dem inte är i överensstämmelse med gymnasieförordningen.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.När det gäller kompetensutveckling anslår skolan ca 4 000kr per heltidsanställd(2003). Merparten av denna summa förfogar arbetslagen över. Av intervjuernaframkommer att personalen i stort sett tillgodoses utifrån de önskemål på kompetensutvecklingsom framförs.De flesta lärarna har en pedagogisk utbildning. Både elever och föräldrar ärnöjda med lärarna på Nicolaiskolan.Det finns en god tillgång till läromedel och datorer. Lokalerna är ändamålsenligaoch är anpassade för funktionshindrade. Däremot är det brist på grupprum.Skolan har ett välutrustat bibliotek med god tillgång till datorer för informationssökningsom används flitigt av eleverna.Det förekommer, enligt lärarna, en öppen diskussion kring resursfördelningenpå skolan.Sammanfattningsvis finns på skolan resurser för att eleverna skall ha möjlighetatt nå de nationella målen.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Nicolaiskolan är av god kvalitet.Skolan erbjuder till stora delar en trygg och bra miljö för sina elever. Det finns9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunNicolaiskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETexempel på goda förutsättningar för ett lustfyllt lärande med stor delaktighet föreleverna. Skolan arbetar medvetet med att förbättra arbetsmiljön och elevernasdelaktighet i undervisningen.Skolan arbetar på ett bra sätt med internationella kontakter inom olika områden,som medverkar till att internationella perspektiv i större utsträckning behandlasi undervisningen.Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten på skolan och det finns entydlighet i ansvarsfördelningen. Det finns tillräckligt med resurser på skolan föratt bedriva en bra verksamhet och ge eleverna möjlighet att nå de nationellamålen.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- elevernas inflytande över sitt lärande och sin utbildning,- elevernas kunskaper om programmål och läroplan,- information, uppföljning och återkoppling vid betygsättning gällande kursplanernasmål och betygskriterier samt- skolans rutiner för åtgärdsprogram.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Skolans resultat följs inte tillfredsställande upp och utvärderas i förhållandetill de riksgiltiga målen avseende säkerställandet av en likvärdig betygsättning.Medbedömare för betygssättning av kursen Projektarbete har inte alltid erfarenhetav det kunskapsområde som projektarbetet avser (2.6 Rektors ansvari Läroplan för de frivilliga skolformerna och 7 kap. 3 § gymnasieförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning innehåller inte åtgärder för utvecklingsarbetet (1§ förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).- I verksamheten förekommer studieresor som medför mer än obetydligakostnader för eleverna (5 kap. 21 § skollagen).- Alla lokala kurser är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 § gymnasieförordningen).- Riktlinjerna för och genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolornasaknar stöd i skolförfattningarna (<strong>Skolverket</strong>s beslut dnr 51-2003:537).DatumOrt2004-10-08 LundMichael EreniusLars Petersson10


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> igymnasieskolan OlympiaskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETOlympiaskolanBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal eleverGymnasieskola 728<strong>Utb</strong>ildningen vid skolan omfattar Barn- och fritidsprogrammet (BF), Estetiskaprogrammet (ES), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Samhällsvetenskapsprogrammet(SP), Specialutformat program med inriktning mot räddningstjänstsamt Individuellt program - introduktionskurs för invandrarungdomar (IVIK).Inom samhällsvetenskapsprogrammet erbjuder skolan inriktningarna samhällsvetenskap,kultur och språk. Inom det estetiska programmet erbjuder man inriktningarnadans och teater. Inom det naturvetenskapsprogrammet erbjuderman inriktningarna naturvetenskap, miljövetenskap, matematik och datavetenskapsamt ett humanistiskt valbart paket. Då barn- och fritidsprogrammet harflyttats till Filbornaskolan går det under innevarande läsår endast elever i år 2och 3 på detta program på Olympiaskolan.Skolledningen består av t.f. gymnasiechef tillika rektor för naturvetenskapsprogrammetoch det individuella programmet – introduktionskurs för invandrarungdomarsamt två rektorer varav en ansvarar för samhällsvetenskapsprogrammetoch den andre för det estetiska programmet och barn- och fritidsprogrammet.Skolan har en styrelse med elevmajoritet. Skolans pedagogiska personalarbetar i arbetslag.Skolans huvudbyggnad är centralt belägen i <strong>Helsingborg</strong>. Undervisningen i karaktärsämnenapå det estetiska programmet är förlagd i en paviljong en bit ifrånskolans huvudbyggnad.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Olympiaskolan<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Olympiaskolan harbestått av undervisningsråden Michael Erenius och Per Andersson. Besök iOlympiaskolan genomfördes den 24 och den 26 till 27 februari 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochOlympiaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816I Olympiaskolan genomfördes formella intervjuer med gymnasiechef, rektorer,lärare i kärnämnen och karaktärsämnen, elever i år 1 och 3, föräldrar, studieochyrkesvägledare, elevvårdspersonal, skolbibliotekspersonal samt elevmajoriteteni skolans styrelse. Olika ämnen har besökts.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003,samt rapporten från <strong>Skolverket</strong>s kvalitetsgranskning 2001 där Olympiaskolanvar en av de granskade skolorna.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.I Olympiaskolans arbetsplan framgår att elevernas inflytande och ansvarstagandeär prioriterade mål. Skolans elever deltar i skolans styrelse, elevrådet, matrådet,klassråden samt i arbetslagsmöten. Vid intervjuerna framkom att majoritetenav skolans elever anser det viktigt att påverka men att inte alla elever väljeratt aktivt delta i det demokratiska arbetet. Enligt attitydundersökningen, Kvalitetsmätning2003, anser 44 procent av eleverna att de är nöjda och 15 procentatt de är missnöjda med sitt inflytande på skolan.Inspektörsteamet bedömer, utifrån gjorda intervjuer och observationer, att majoritetenav eleverna tar ansvar för sin utbildning, den verksamhet de finns i ochden gemensamma miljön. Detta syns bland annat i den fysiska miljön som ärväl hållen och i avsaknad av förstörelse.Eleverna visade sig väl motiverade för de aktuella arbetsuppgifterna vid inspektörsteametslektionsbesök, både när de arbetade i grupp och enskilt.Den psykosociala miljön på skolan framstår, utifrån gjorda intervjuer och observationer,som trivsam och med ett accepterande klimat eleverna emellan.Denna bild stämmer väl överens med resultaten i attitydundersökningen.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att intervjuer och observationervisar på att resultaten av verksamheten har en god överensstämmelse medläroplanens mål att sträva mot vad gäller normer och värden.3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Olympiaskolans resultat av det pedagogiska arbetet, om man ser till slutbetygen,ligger i nivå med riket som helhet. Den genomsnittliga betygspoängen 2002 varför ES 14,8, NV 15,9 och SP 13,9. Andelen elever som var behöriga till högskolan2002 var på ES 93,8 procent, NV 94,7 procent och på SP 80,3 procent.<strong>Skolverket</strong> saknar uppgifter angående barn- och fritidsprogrammet på Olympiaskolan2002. Vad gäller grundläggande behörighet till universitet och högskolaligger man något högre än riksgenomsnittet på det estetiska och det naturvetenskapligaprogrammet medan man ligger något lägre på det samhällsvetenskapligaprogrammet. Vad gäller den genomsnittliga betygspoängen så liggerman högre än riksgenomsnittet på det estetiska och naturvetenskapliga programmetmen något lägre än riksgenomsnittet på det samhällsvetenskapligaprogrammet.Eleverna känner i stor utsträckning till kursplaner och betygskriterier. Programmålenär relativt kända av framför allt eleverna på det naturvetenskapligaoch samhällsvetenskapliga programmet och detta beror troligtvis på att dessatas upp i de introduktionskurser som anordnas på dessa program. Intervjuernamed eleverna visar däremot att läroplanen är ett för de allra flesta elever okäntdokument.Vid intervjuerna med lärarna framkommer det att man på skolan arbetar medatt lära eleverna att utvärdera sitt eget arbete och få kunskap om sitt eget sätt attlära. Lärarna menar att man kan se en utveckling gällande detta hos elevernaunder deras tre år på skolan.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att skolans resultat gällandeslutbetyg och behörighet till högskolestudier är tillfredställande. Ett utvecklingsområdeär dock att öka elevernas systemkännedom och framför allt dåderas kännedom om programmål och läroplan.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816Elevinflytande är ett tydligt framhävt inslag i skolans policy. Skolans verksamhetpräglas också av en demokratisk grundsyn och en medvetenhet hos personalen.Skolan har en styrelse med elevmajoritet, ett tydligt uttryck för skolans målmedvetnasatsning på elevdemokrati. Skolans styrelse beslutar i en mängd frågorsom berör hela skolans verksamhet, till exempel budget, poängplaner, tillvalskurser,lokalanvändning, friluftsdagar och principer för schemaläggning.Skolan har även ett elevråd som agerar både på egen hand och i samverkan medstyrelsen och dess elevmajoritet. Vidare förekommer det olika grupper medsyfte att ge eleverna inflytande på särskilda områden som till exempel skolansMatråd. Eleverna uppmanas till och håller regelbundet klassråd samt deltar iarbetslagens möten. Intervjuer med elever i och utanför de formella elevdemokratiskaorganen visar dock på att det reella inflytande som eleverna i allmänhetutövar emellanåt kan upplevas vara begränsat. Vid intervjuerna framkom ävenkritiska elevsynpunkter angående formerna för valet av funktionärer och dåframför allt formerna kring valet av funktionärer till skolans styrelse. En inteovanlig synpunkt från de intervjuade eleverna var att valberedningen har förstort inflytande.Skolan har en föräldraförening som har varit aktiv sedan 1950-talet. Skolansamverkar främst med föräldrarna genom föräldraföreningen men håller ävenföräldramöte en gång per termin.Inspektörsteamet bedömer att medvetenheten om att skolan ska präglas av elevernasdelaktighet är stor både hos elever och personal. Det finns också en utbreddöppenhet för att tillvarata elevernas intressen. Däremot ger observationeroch intervjuer en varierad bild av delaktigheten i den konkreta undervisningssituationen.Det står klart att eleverna inte alltid har ett reellt inflytande över hurderas lärande faktiskt utformas. Graden av inflytande över såväl former sominnehåll varierar beroende på lärare och ämnen/kurser, men skiftar också mellanskolans olika arbetslag. Utifrån genomförda intervjuer framgår det ocksåtydligt att elevernas kännedom om läroplanen och de elevrättigheter som följerav denna är mycket begränsad.Ömsesidig respekt och tolerans framhålls av elever, lärare och skolledning somutmärkande för skolan. Inspektörsteamet bedömer dock att något system avgemensamma normer för hela skolan endast finns i begränsad utsträckning.Däremot har umgängesregler utvecklats olika i de olika arbetslagen.Skolan har ett så kallat trygghetsprogram. Detta uppfyller dock inte alla krav påvad ett handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkandebehandling ska innehålla. Framför allt saknas rutiner för att förebygga,men även åtgärder mot andra former av kränkningar än mobbning saknas. Vidintervjuerna framkom det även att programmet inte var allmänt känt. Samtligaintervjuade gav en samstämmig bild av att kränkningar inte är vanliga och attnär de ändå uppstår så hanteras de kraftfullt av skolan.Eleverna på Olympiaskolan har tillgång till skolhälsovård i form av en skolsköterskaoch en kurator. Skolan har även tillgång till en skolläkare. Skolan erbjudereleverna en hälsoundersökning som dock inte utnyttjas av så många. Skolhälsovårdeninformerar eleverna i år 1 om sin verksamhet på skolan samt om skolans5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETtrygghetsprogram. Skolans skolhälsovård arbetar också förebyggande med olikainsatser kring samlevnad, stresshantering och egenvård. Utöver detta bestårskolans arbete med övergripande hälsomål huvudsakligen av det arbete somläggs ut på de olika arbetslagen. Under 2002/2003 arbetade ett antal arbetslagmed frågor kring stress, samlevnad, droger och friluftsliv.I <strong>Helsingborg</strong>s kommun har Bildningsnämnden tagit fram en drogpolicyplanför gymnasieskolan, vilken inte på ett tydligt sätt anger att drogtest skall varafrivilliga.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att skolledning och personalpå ett aktivt och medvetet sätt arbetar med frågor kring kränkande behandlingoch för att öka elevernas delaktighet. Skolan arbetar på ett positivt sätt medelevernas delaktighet genom en elevmajoritet i skolans styrelse, elevrådet, klassrådenoch elevernas deltagande i arbetslagsmöten. Skolan bör dock analyseravarför elever, trots de demokratiska formerna kring valen av elever till skolansstyrelse och valet av valberedning, förhåller sig kritiska till formerna kring valetav funktionärer och varför de emellanåt upplever det reella inflytandet sombegränsat. Skolan bör även fortsättningsvis arbeta med att öka elevernas inflytandei den konkreta undervisningssituationen så att detta inflytande inte varierarberoende på lärare, ämne/kurs och arbetslag. De gemensamma normernaför hela skolan bör utvecklas och förtydligas. Handlingsprogrammet för attförebygga och motverka kränkande behandling behöver utvecklas så att detäven innehåller rutiner för att förebygga och åtgärder mot andra former avkränkningar än mobbning. Skolan bör också se till att handlingsprogrammet blirkänt bland eleverna. Att en skola agerar aktivt mot drogmissbruk måste betraktassom positivt, men arbetet skall bedrivas i enlighet med gällande författningar.Åtgärder som innebär att gymnasieelever genom tvång åläggs att genomgådrogtest kräver författningsstöd. Någon sådan bestämmelse finns inte i skollagsstiftningen,varför rektor inte kan uppdra åt personal eller någon annan attgenomföra sådant test.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Det finns en medveten strävan på skolan om att informera eleverna om kursplanemålenoch betygskriterierna. Av intervjuerna framgår det dock att variationenär stor mellan såväl lärare som arbetslag i vilken mån och hur man informerarom kursplanemålen och kriterierna. Likaså är variationen stor i vilkenmån man följer upp detta under kursens gång och återkopplar till målen ochkriterierna vid betygsättningen av elevens prestation. De intervjuade eleverna6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816anser ändå överlag att de får en god och kontinuerlig information om hur derasstudier utvecklas även om denna information inte alltid är kopplad till mål ochkriterier.Skolans tidsanvändning är i grunden traditionell när det gäller lärarnas och elevernastid. Undervisningstiden på de olika kurserna läggs ut utifrån en schablonberäkningmotsvarande kurspoängens andel av utbildningens totala poängtali proportion till den garanterade undervisningstiden. Reduktioner görs sedanmed hänsyn till gruppstorleken. Ett visst överutlägg görs och om det bedömsfinnas behov lägger man ut mer tid på vissa kurser. Arbetslagsorganisationen påskolan har enligt skolledning och lärare lett till en ökad flexibilitet. Denna flexibilitetsamt lärarnas förhållningssätt medför att de intervjuade eleverna anser sigha en god tillgång till lärarstöd även utanför schemalagd undervisningstid. Skolanhar frigjort tid från det generella utlägg man gör på kurserna och därigenomskapat tidsresurserna Forumtid och ÖSK (Öppen skola). Dessa tidsresursermöjliggör för eleverna att få olika mycket tid för sitt lärande i en kurs. Emellertidfinns det skillnader mellan arbetslagen i vilken mån denna möjlighet utnyttjastill en verklig individanpassning.För varje elev finns det en individuell studieplan i skolans databaserade elevregister.Skolans studie- och yrkesvägledare svarar för delar av det administrativaarbetet med dessa. Den individuella studieplanen innehåller en redovisning avvilka kurser som ingår i elevens studieväg och vilka kurser eleven valt. De individuellastudieplanerna används bland annat i utvecklingssamtalen. På skolanfinns även en individuell utvecklingsplan. Vid <strong>inspektion</strong>stillfället var det oklarthur långt man hade hunnit i arbetet med denna.Skolan har ett resurscentrum och under höstterminen i år 1 genomförs diagnostiskatest för att utforska behovet av särskilda stödinsatser. Resultaten av testernatas sedan upp i elevvårdsteamet. Efter detta beslutar man om insatser ochupprättar åtgärdsprogram. De elever som är i behov av stöd kallas sedan tillresurscentrum. Av intervjuerna har det framgått att åtgärdsprogram inte alltidupprättas för de elever som är i behov av särskilda stödinsatser. Elever somriskerar att inte bli godkända i en kurs får en så kallad IG-varning. Arbetslagethar sedan ett ansvar för att eleven ska nå åtminstone betyget Godkänd. Omeleven trots detta inte når dit så försöker man förmå eleven att göra en prövningi kursen. Skolans studie- och yrkesvägledare deltar i arbetet kring elevermed studiesvårigheter bland annat genom hanteringen av IG-varningar i samarbetemed mentorerna.Vid skolan är det påtagligt många elever som har reducerat program. Det uttaladeskälet till detta är att eleverna ifråga har dokumenterade studiesvårigheter.Av den dokumentation som inspektörsteamet tagit del av framgår inte alltidövertygande information som stöder denna grund för reducerat program. Vidintervjuerna framkom att reducerat program ibland ges till elever som har svårighetermed sina studier men som efter överenskommelse med rektorn antingensenarelägger kursen eller byter ut den mot en annan, det vill säga att de harreducerat program tills vidare. Detta är snarare att betrakta som en förändringav elevens individuella studieplan.Arbetslagsorganisationen vid skolan har, enligt rektorer, lärare och elever, medförtett nära samarbete mellan alla de lärare som tillsammans ansvarar för en7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETelevgrupps utbildning. Arbetslagen, menar man vidare, möjliggör ett helhetsgreppom elevens utbildning. Inom ramen för arbetslagen pågår, enligt rektoreroch lärare, en ständigt pågående diskussion kring pedagogiska frågor. Elevernaanser att de får pröva olika arbetssätt och att undervisningen är varierad.”Forskande skola” är skolans benämning på sina ambitioner att eleverna skalltillägna sig ett mer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. De metodmomentsom ingår i introduktionskurserna på SP och NV samt bibliotekariens arbetemed informationssökning och källkritik är initiativ som kan tänkas gynna ettvetenskapligt och kritiskt förhållningssätt hos eleverna. Såväl intervjuer somobservationer av lärandesituationer visar att det på skolan finns en stor öppenhetför alternativa synsätt och uppfattningar.Regelbundna utvecklingssamtal genomförs med eleverna och flertalet av arbetslagenhade under läsåret 2002/2003 uppdrag att utveckla rutinerna kring detta.Utvärderingar av lärandet görs men av intervjuerna framgår det att det saknasgemensamma rutiner för detta.Skolan har genom ”Röda tråden” utvecklat ett samarbete med både grundskolanoch högskolan. I detta samarbete deltar både lärare och elever. Samarbetetmed Campus <strong>Helsingborg</strong> byggs kring en allmän högskoleinformation samt ettantal föreläsningar och lektionsbesök inom olika ämnen och programområdenpå högskolan. Syftet med detta samarbete är bland annat att öka förståelsen hosgymnasieeleverna för vad studier vid högskolan innebär. Samarbetet med Wieselgrenskolan,Slottsvångskolan och Elinebergskolan sker kring gymnasiekursenMatematik A. Målgruppen för detta samarbeta är elever i år 9 och syftet ärbland annat att föra skolformerna närmre varandra och öka förståelsen för deolika stadiernas undervisning.Samlevnadsundervisning organiseras för eleverna och ligger utlagd över de treåren. Även undervisningsinslag gällande ANT förekommer.På skolan finns också ett antal exempel på internationella kontakter varav kontakternamed Danmark naturligt nog är de mest frekventa.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att eleverna överlag erbjudsen undervisning av god kvalitet. Det finns en samverkan kring undervisningenmellan lärarna i arbetslagen samt intressanta projekt på skolan. Samarbetet medgrundskolorna och högskolan och de internationella kontakterna är andra positivainslag på skolan. Skolan behöver däremot fortsätta arbetet med att se till attalla elever får information om kursplanernas mål och betygskriterier samt att defår en återkoppling till dessa under kursens gång och vid betygsättningen avelevens prestation. Skolan bör vidare överväga hur det lokala friutrymmet kannyttjas mer för att skapa tidslösningar som i än högre grad ger förutsättningarför en god måluppfyllelse. Skolan måste upprätta åtgärdsprogram för alla eleversom är i behov av särskilda stödinsatser. Vidare måste skolan följa bestämmelsernakring när reducerat program får beviljas. Slutligen bör skolan sträva eftermer enhetliga rutiner vid utvärderandet av lärandet.8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:28165. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Skolan har tre rektorer, varav en tjänstgör som tillika gymnasiechef. Varje rektoransvarar för ett antal arbetslag och därmed för utbildningen på det programsom arbetslagen genomför utbildningen på. Ledningen har arbetat tillsammansunder flera år och det som framkommit vid intervjuerna tyder på att den hargod kontroll över verksamheten och är tydlig. Ledningen bedöms vidare ta detövergripande ansvaret för personal och administration. Det finns i verksamhetenflera exempel på hur rektorerna tar initiativ för att utveckla utbildningen.Vid skolan finns tre studie- och yrkesvägledare, vardera med inriktning på enrektors ansvarsområde. Chef för alla vägledare är gymnasiechefen.Skolans nuvarande arbetsplan har gällt sedan 1999. Denna arbetsplan innehållermålangivelser inom tre utvalda områden: hela eleven, ny kunskapssyn samt utvärdering.Det kan ifrågasättas om planen helt fyller funktionen att redovisa hurmålen - åtminstone de centrala målen för utbildningen - skall nås. Några kompletterandearbetsplaner på program- eller arbetslagsnivå har inte presenterats.Däremot tilldelas arbetslagen uppdrag utifrån läsårets resultat i förhållande tillarbetsplanen och är delaktiga i framtagandet av uppdrag och handlingsplaner isamråd med respektive rektor. Vid <strong>inspektion</strong>stillfället var man igång med arbetetatt revidera arbetsplanen.Skolan arbetar sedan länge med kvalitetsfrågor. Årligen genomförs ett omfattandearbete med olika kvalitetsmätningar vars resultat redovisas i bokform.Metoderna som används vid kvalitetsmätningarna är huvudsakligen kvantitativa.Det är till övervägande delen eleverna som via enkäterna står för de verklighetsbeskrivningaroch bedömningar som ligger till grund för skolans bild avkvaliteten i olika avseenden. Kvalitetsarbetet inriktas vidare endast i viss mån påsjälva lärandet, det vill säga skolans huvudprocess.Vid intervjuerna framkom det att det råder en viss osäkerhet kring vilket kvalitetsdokumentsom är den skriftliga kvalitetsredovisning som skall upprättasenligt regeringens förordning. Det dokument som följer kommunens centralaanvisningar för en kvalitetsredovisning saknar tydliga bedömningar av i vilkenmån de nationella målen för utbildningen nåtts. Vidare saknar detta dokumenttydliga redovisningar av vilka åtgärder skolan avser att vidta i de fall målen intehar uppnåtts. Detta sammantaget visar att det finns vissa brister i det systematiskaarbetet med att garantera att målen i läroplanen nås.Skolan lägger ut den garanterade undervisningstiden generellt. På en del kurserlägger man ut mer tid om man bedömer att det behövs. Ett visst överutlägg9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETförekommer. Enligt rektorerna kan skolan inte redovisa det faktiska utfallet avden garanterade undervisningstiden för varje elev då någon sådan dokumentationinte förekommer. Dock framförde varken lärare eller elever några invändningarmot den faktiska omfattningen av undervisningstiden.Intervjuerna med skolledning och lärare har visat på att det saknas övergripanderutiner för att säkerställa likvärdigheten gällande betygsättningen även ommindre jämförelser görs i A-kurserna i svenska, engelska och matematik.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att ansvarsfördelningen mellanrektorerna och gymnasiechefen är tydlig. Ledningen tar det övergripandeansvaret för personal, administration och det pedagogiska utvecklingsarbetet.Den gällande arbetsplanen brister något i att den inte på ett tydligt sätt kan visahur de centrala målen för utbildningen skall nås. Detta bör beaktas i utarbetandetav den nya arbetsplanen. Skolan bör även utveckla sina metoder gällandekvalitetsmätningar så att dessa även omfattar andra mätmetoder än kvantitativa.Vidare bör man i kvalitetsarbetet fokusera mer på skolan huvudprocess, det villsäga lärandet. Kvalitetsredovisningen bör utvecklas så att den innehåller tydligarebedömningar i vilken mån man uppnått de nationella målen för utbildningensamt tydliga redovisningar av vilka åtgärder skolan avser att vidta i de fall måleninte har uppnåtts. Vidare behöver rutiner för att följa upp utfallet av den garanteradeundervisningen utvecklas. Avslutningsvis måste övergripande rutiner föratt säkerställa en likvärdig betygsättning utvecklas.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Olympiaskolan erbjuder eleverna valbara kurser och individuella val i rimligomfattning. Svenska som andraspråk erbjuds liksom undervisning i annat modersmålän svenska. Den sistnämnda undervisningen organiseras centralt ikommunen.Skolan erbjuder ett antal lokala kurser, varav några, t.ex. Astronomi och Danmark.nu,inte kan sägas svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom ennationellt fastställd plan. Andra lokala kurser, t.ex. kurserna i Elevdemokrati, ärkurser inom områden som är skolans övergripande ansvar utifrån bland annatläroplanen för de frivilliga skolformerna.Skolan erbjuder elever som avbrutit sina studier på ett nationellt program någotsom man kallar ett ”individuellt alternativ”. Detta innebär att eleverna stannar10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816kvar i sin klass samt är registrerade på det nationella programmet men läserendast en mindre del av programmets kurser varvat med praktik eller endast harpraktik. Då minskningen är betydligt större än de tio procent av reduktion somkan ske på ett nationellt program så är detta att anse som ett individuellt program.Enligt kommunens information så finns det individuella programmet,förutom IVIK, inte på Olympiaskolan.Information om skolans utbildning sker förutom via kommunens utbildningskatalogvia skolans hemsida och skolans egen broschyr. Skolan håller även öppethus varje hösttermin. Skolans studie- och yrkesvägledning ger prov på omfattandeinsatser inför både grundskolans elevers intagning till gymnasieskolanoch gymnasieelevernas ansökan till högskolan.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att skolan erbjuder valbarakurser och individuella val i rimlig omfattning. Skolan måste däremot se översitt utbud av lokala kurser, då flera av dem inte är i enlighet med författningarna.Vidare måste skolan gällande sitt ”individuella alternativ” följa gymnasieförordningensregleringar för övergång till individuellt program samt registreraeleverna på korrekt sätt.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.På Olympiaskolan var lärartätheten under läsåret 2002/2003 6,1 lärare på hundraelever. De flesta av lärarna på skolan är behöriga för den undervisning deskall bedriva. Såväl elever som föräldrar framför vid intervjuerna att de anserlärarna för att vara kompetenta, kunniga och engagerade. Denna bild bekräftasav resultatet av attitydundersökningen, Kvalitetsmätning 2003, där exempelvisandelen elever som var nöjda med lärarnas kompetens var 79 procent. Skolansaknar för närvarande lärare med forskarutbildning och har inte aktivt ageratför en sådan rekrytering. Åtta av skolans lärare går en mastersutbildning i aktionsforskninganordnad av universitetet i Tromsö.Kompetensutveckling ges både för arbetslagen och individuellt. Intervjuadelärare ansåg att de överlag hade goda möjligheter att påverka sin kompetensutveckling.Skolan satsar både på ämnesrelaterad och på pedagogisk kompetensutveckling.Inspektörsteamet bedömer att det finns en god tillgång till läromedel och datorer.Lokalerna upplevs vara ändamålsenliga och är tillgängliga för funktionshindrade.Däremot upplever såväl lärare som elever att det finns för få grupprumpå skolan.Skolan har ett välutrustat bibliotek med tillgång till elevarbetsplatser och datorerför informationssökning. Skolbiblioteket har både en arbetsplan och en mer11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETövergripande strategisk plan för sin verksamhet. Ett nytt mediatek är underuppbyggnad i den gamla gymnastikbyggnaden.Skolan har fastslagna principer för resursfördelningen på skolan. De nyligenfastställda principerna var inte kända av alla lärare. Intervjuade lärare menardock att det förekommer en öppen diskussion kring resursfördelningen på skolan.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att tillgången till resurser,gällande lärarkompetens, lokaler och läromedel, överlag är god.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten i Olympiaskolan har många godakvaliteter. Bland annat är skolmiljön trygg och klimatet gott. Skolan når tillfredställanderesultat gällande kunskaper och arbetar på ett positivt sätt med elevinflytandefrågor.Eleverna erbjuds överlag en undervisning av god kvalitet. Skolanhar vidare en god tillgång till resurser gällande lärarkompetens, lokaler och läromedel.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- elevernas kunskaper om programmål och läroplan,- elevernas inflytande över innehåll och former i undervisningssituationen,- handlingsprogram mot kränkande behandling,- utveckling och förtydligande av gemensamma normer för skolan,- information, uppföljning och återkoppling vid betygsättning gällande kursplanernasmål och betygskriterier,- gemensamma rutiner för utvärdering av lärandet,- den lokala arbetsplanen,- kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning och- rutiner kring uppföljningen av den garanterade undervisningstid.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som är i behov av särskildastödåtgärder (8 kap. 1a § gymnasieförordningen).- Reducerat program beviljas inte alltid på korrekta grunder (5 kap. 23 § gymnasieförordningen).- Skolans resultat följs inte tillfredsställande upp och utvärderas i förhållandetill de riksgiltiga målen (2.6 Rektors ansvar i Läroplanen för de frivilliga skolformerna)avseende säkerställandet av en likvärdig betygsättning.- Alla lokala kurser är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 § gymnasieförordningen).12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunOlympiaskolanDnr 53-2003:2816- Elever som avbryter sina studier på ett nationellt program och som i realitetenövergår till ett individuellt program skrivs inte över till det individuellaprogrammet och beslut om byte av studieväg fattas då inte i samband meddetta (6 kap. 12 § och 14 § gymnasieförordningen).- Riktlinjerna för och genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolornasaknar stöd i skolförfattningarna (<strong>Skolverket</strong>s beslut dnr 51-2003:537).DatumOrt2004-10-08 LundMichael EreniusPer Andersson13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i Petri GymnasieskolaUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816SKOLVERKETPetri GymnasieskolaBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal eleverGymnasieskola 325<strong>Utb</strong>ildningen vid skolan omfattar Omvårdnadsprogrammet (OP) och Hantverksprogrammet(HV) med inriktningen frisör. På omvårdnadsprogrammeterbjuder man de lokala inriktningarna naturvetenskap, tandvård och ambulanssjukvård.Lärarna är organiserade i fyra arbetslag - tre på omvårdnadsprogrammet och ettpå hantverksprogrammet. Arbetslagen består av karaktärsämneslärare och kärnämneslärare.Omkring hälften av eleverna på hantverksprogrammet kommer från andrakommuner än <strong>Helsingborg</strong>.Skolans huvudbyggnad är från slutet av 1970-talet. Byggnaden renoverades ochändrades 1995.Verksamheten har sitt ursprung i landstinget. Kommunen tog över verksamheten1998 och man har sedan 1999 även hantverksprogrammet med inriktningenfrisör på skolan.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Petri Gymnasieskola<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Petri gymnasieskolahar bestått av undervisningsrådet Michael Erenius och experten Lars Petersson.Besök i Petri gymnasieskola genomfördes den 22 och 23 mars 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochPetri Gymnasieskola, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Petri Gymnasieskola genomfördes formella intervjuer med gymnasiechefen,rektorer, lärare i kärnämnen och karaktärsämnen, elever i år 1 och 3, föräldrar,studie- och yrkesvägledaren, kurator samt med elevrådet. Ett fåtal lektionerbesöktes även. Under besöket fördes också samtal med skolbibliotekspersonalen.2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.I Petri Gymnasieskolas arbetsplan framgår bland annat att arbetet i skolan skapräglas av demokratiska värden och ett ansvarstagande för handlande och lärande.Skolans elever deltar i skolans styrelse, elevrådet och i klassråden. Vidintervjuerna med eleverna framkom att eleverna tycker att det är viktigt att påverkamen att det är långt ifrån alla som väljer att aktivt delta i det demokratiskaarbetet. Enligt attitydundersökningen, Kvalitetsmätning 2003, anser mindre änhälften att de är nöjda med sitt inflytande på skolan.Variationen är stor gällande elevernas ansvarstagande för sin utbildning. Frånvaronär ett problem på skolan. Däremot förefaller eleverna ta ett större ansvarför den gemensamma miljön. Den fysiska miljön är väl hållen och i avsaknad avförstörelse.Den psykosociala miljön på skolan framstår, utifrån gjorda intervjuer och observationer,som överlag trivsam och med ett accepterande klimat elevernaemellan. Det finns dock problem med grupperingar och konflikter i en del klasserpå skolan.Eleverna uppger att de känner sig trygga och detta bekräftas i Kvalitetsmätning2003 där 83 procent av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan.Motivationen varierar hos eleverna både på omvårdnadsprogrammet och påhantverksprogrammet. På hantverksprogrammet finns det elever som kännersig stressade av såväl egna som andras krav på prestationer och betyg.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att resultaten av skolans arbetemed normer och värden i vissa delar är bra men att vissa bör förbättras. Ledningenoch personalen bör se till att elevernas delaktighet och ansvarstagandeför lärandet ökar. Skolan bör även arbeta vidare med att öka elevernas motivationoch lust att lära. Det är också viktigt att skolan fortsätter sitt arbete med attmotverka att grupperingar och konflikter uppstår.3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816SKOLVERKET2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Petri Gymnasieskolas resultat av det pedagogiska arbetet, om man ser till betygspoängenligger något högre än riksgenomsnittet på hantverksprogrammetoch lägre än riksgenomsnittet på omvårdnadsprogrammet. Den genomsnittligabetygspoängen på skolan 2002 var för hantverksprogrammet 14,2 och för omvårdnadsprogrammet12,1. Andelen elever med grundläggande behörighet tilluniversitets- eller högskolestudier var 2002 100 procent på hantverksprogrammetoch 77 procent på omvårdnadsprogrammet. Vad gäller den grundläggandebehörigheten ligger man på hantverksprogrammet högre än riksgenomsnittetoch något lägre än riksgenomsnittet på omvårdnadsprogrammet.Avhopp förekommer och då främst på omvårdnadsprogrammet. Antalet eleversom avbryter sina studier varierar från år till år.Av eleverna som går programinriktat individuellt program på omvårdnadsprogrammetså går cirka hälften över till omvårdnadsprogrammet. Övriga eleverhar antingen gjort ett felval vad gäller program, inte blivit klara med sina studier,valt ett annat programinriktat individuellt program eller har återgått till Ungdomscentrum.Elevernas kunskapsutveckling manifesteras även i projektarbetet, i den arbetsförlagdautbildningen (APU) och i utställningar av elevarbeten i skolbiblioteket.Eleverna känner i stor utsträckning till kursplaner och betygskriterier. Av intervjuernaframgår det att eleverna i år 1 inte verkar känna till programmålen, menatt eleverna i år 3 har en större kännedom om dessa. Detta beror troligtvis påatt programmålen på allvar aktualiseras på skolan först i samband med projektarbetet.Intervjuerna med eleverna visar vidare att läroplanen är ett för de allraflesta elever okänt dokument.Flertalet elever, menar samtliga intervjuade, kan arbeta såväl självständigt somtillsammans med andra.Genom de lärstilsanalyser som alla elever genomgår får de, enligt vad somframkommit i intervjuerna, kunskaper om sitt eget sätt att lära.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att resultaten gällande kunskaperär godtagbara. Positivt är bland annat att elevernas kunskapsutvecklingmanifesteras på olika sätt i verksamheten och att eleverna överlag har kunskapom sitt lärande. Skolan bör dock intensifiera arbetet med att öka elevernas påomvårdnadsprogrammet lust att lära så att måluppfyllelsen förbättras. Skolanbör vidare se till att elevernas kännedom om programmålen och läroplanenförbättras.4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:28163. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Skolans styrelse består av gymnasiechefen, fyra lärare och fyra elever från elevrådet.En rapportering från klassråden är en stående punkt på styrelsen dagordning.Det finns dock problem med informationsflödet då eleverna i styrelsenhar svårt att få synpunkter från klassråden.Elevrådet menar att de får gehör för sina åsikter men har svårt att mer konkretbeskriva vad deras inflytande resulterat i. Elevrådet får stöd i sitt arbete av gymnasiechefenoch av en av skolans lärare. Av intervjuerna framgår det tydligt attkommunikationen mellan elevrådet och klassråden inte fungerar på ett tillfredsställandesätt.Klassråd hålls regelbundet men av intervjuerna framgår det att återkopplingenfrån elevrådet och uppföljningen av vad som sagts och beslutats vid tidigaremöten fungerar dåligt.Elevernas delaktighet i den konkreta undervisningssituationen varierar beroendepå ämne och lärare. Det framgår tydligt av de genomförda intervjuerna atteleverna inte alltid har ett reellt inflytande över hur deras lärande utformas. Detframgår även av intervjuerna att elevernas kännedom om läroplanen och deelevrättigheter som framgår av denna är begränsad.Skolan upplevs av samtliga intervjuade på skolan som delad i två delar - omvårdnadsprogrammetoch hantverksprogrammet. Det finns en stor medvetenhethos skolledning och lärare om denna problematik och man arbetar aktivtmed att försöka hitta olika sätt att överbrygga och skapa samverkansformermellan programmen.Det finns gemensamma normer på skolan i formen av ett policydokument.Detta har framtagits av arbetslagen. Eleverna har däremot inte beretts möjlighetatt delta i utformningen av de regler som gäller på skolan.Skolan har en handlingsplan mot mobbning, inte ett program mot kränkandebehandling. I planen finns skrivningar om vad personal och elever har för uppgifteri arbetet mot kränkande behandling. Av intervjuerna framgår att handlingsplaneninte är känd bland eleverna. Handlingsplanen saknar tydliga skrivningarom hur man tänker arbeta förebyggande och saknar skrivningar om hurman agerar vid kränkningar mellan vuxen och elev. Däremot ingår ett förebyggandearbete naturligt i undervisningen på omvårdnadsprogrammet. Skolan harvävt in förebyggande moment även i hantverksprogrammets undervisning.5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816SKOLVERKETSkolan har en antimobbningsgrupp bestående av lärare och elever. Gruppensammanträder regelbundet. Gruppen är inte helt känd bland eleverna. Däremotframkom det vid intervjuerna att gruppen agerat vid ett antal tillfälle. Den övergripandebilden är att skolan agerar vid kränkande behandling och tar tag i dekonflikter som uppstår.Eleverna på Petriskolan har tillgång till skolhälsovård i form av en skolsköterskapå 50 procent och en kurator på 10 procent.Det övergripande hälsoarbetet innefattar bland annat att en temadag om hälsaanordnas varje år. Frågor kring sex och samlevnad samt ANT ingår naturligt iomvårdnadsprogrammets kurser. På hantverksprogrammet har man vävt indessa områden i bland annat arbetsmiljökursen.I <strong>Helsingborg</strong>s kommun har Bildningsnämnden tagit fram en drogpolicyplanför gymnasieskolan, vilken inte på ett tydligt sätt anger att drogtest skall varafrivilliga.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att skolans arbete med arbetsmiljöoch delaktighet är godtagbart. Såväl skolledning som personal ärmedvetna om brister och styrkor i detta arbete. Då det uppenbarligen brister ikommunikationen mellan eleverna i skolans styrelse/elevrådet och klassrådenså är det viktigt att skolan fortsätter att stödja eleverna i det demokratiska arbetet.Vidare bör skolan utveckla elevernas delaktighet i den konkreta undervisningssituationenså att eleverna får ett reellt inflytande över hur deras lärandeutformas. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling behöver utvecklasså att det innehåller tydliga skrivningar om ett förebyggande arbete och om hurman ska agera vid kränkningar mellan vuxen och elev. Handlingsprogrammetoch antimobbningsgruppen behöver också göras mer kända bland eleverna. Atten skola agerar aktivt mot drogmissbruk måste betraktas som positivt, menarbetet skall bedrivas i enlighet med gällande författningar. Åtgärder som innebäratt gymnasieelever med tvång åläggs att genomgå drogtest kräver författningsstöd.Någon sådan bestämmelse finns inte i skollagsstiftningen, varförrektor inte kan uppdra åt personal eller någon annan att genomföra sådant test.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.På skolan finns en medveten strävan att informera eleverna om kursplanemålenoch betygskriterierna. Av intervjuerna framgår det att eleverna har tagit del avkursplanemålen och betygskriterierna i flertalet av kurserna. Variationen är där-6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816emot stor i vilken mån man följer upp målen och kriterierna under kursensgång och återkopplar till dessa vid betygsättningen av elevens prestation.Skolans tidsanvändning är i grunden traditionell när det gäller elevernas ochlärarnas tid. Tjänstefördelningen utgår från timplanerna och beräknas utifrån504 och 648 timmar. Fördelningen av tid på kurser görs av schemaansvarigrektor i dialog med undervisande lärare. Skolan har lagt ut delningstimmar iengelska, matematik och svenska på omvårdnadsprogrammet och i ett antalkaraktärsämneskurser på både omvårdnads- och hantverksprogrammet. Skolanhar även valt att förlänga undervisningen i svenska A till fyra terminer. Tid förstöd, elevtid, om 40 minuter i veckan har lagts ut i schemat. Någon mer utveckladindividanpassning av tidsresurserna verkar inte förekomma.En individuell studieplan upprättas för varje elev. Enligt skolans egen elevenkät2003 uppgav 81 procent av eleverna att den individuella studieplanen upplevssom bra eller mycket bra. De av inspektörsteamet intervjuade eleverna kändedäremot inte till sin individuella studieplan. Det är därför svårt att bedöma ivilken mån den individuella studieplanen är ett levande dokument för den enskildeeleven.Skolans elevvårdskonferens, bestående av studie- och yrkesvägledare, kurator,skolsköterska, speciallärare och rektor, träffas regelbundet var fjortonde dag. Påskolan upprättar man åtgärdsprogram, handlingsplaner och kontrakt. Dessaolika dokument är enligt flertalet intervjuade att anse som olika varianter avåtgärdsprogram. Det som vid <strong>inspektion</strong>sbesöket benämndes som åtgärdsprogramvar huvudsakligen inriktat mot läs- och skrivsvårigheter. Vid intervjuernaframkom att man på skolan själva anser att åtgärdsprogrammen är ett utvecklingsområde.Under de första veckorna på höstterminen år 1 genomförs läs- och skrivdiagnosermed samtliga elever.Stödundervisning ges generellt 40 minuter i veckan. Stödet ges av enskilda lärareunder denna schemalagda stödtid samt under halvklasstimmar. Skolans specialpedagoggår regelbundet in som extra stöd i undervisningen i år 1. Vid intervjuernaframkom synpunkter på att behovet av stödundervisning är större påomvårdnadsprogrammet än vad som erbjuds idag.Av de elever som har reducerat program har den överväldigande majoritetenreducerat i kursen svenska B. Skolan har lagt ut kurserna i svenska A och B påvardera tre terminer. Enligt skolans egna dokument erbjuds elever som ej uppnåttbetyget Godkänd i kursen svenska A att läsa förlängd kurs. Vidare framgårav samma dokument att om eleven väljer detta alternativ innebär detta atthan/hon inte kommer att läsa svenska B och därmed väljer reducerat program.Eleverna erbjuds med andra ord inte att läsa svenska B parallellt med förlängningenav svenska A. Eleverna får information om konsekvenserna av att väljaförlängd kurs och därmed reducerat program. Eleverna ansöker utifrån dennainformation om reducerat program. Skolledningen anser det viktigare att dessaelever får mer tid att klara ett Godkänd i svenska A i stället för att påbörja kurseni svenska B och därmed riskera ett Icke godkänd i A-kursen. Vidare anserman att det är viktigare att de klarar sina karaktärsämneskurser. Av den dokumentationsom inspektörsteamet tagit del av framgår inte övertygande informa-7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816SKOLVERKETtion om att alla elever med reducerat program har dokumenterade påtagligastudiesvårigheter eller att dessa studiesvårigheter inte har kunnat lösas på annatsätt. En konsekvens av att eleverna som har svårt med svenska får reduceratprogram i svenska B är att just dessa elever endast kommer att läsa svenskaunder två år av sin gymnasietid.Eleverna upplever undervisningen som varierad. Lärstilsanalyserna, som mangenomför i år 1, har ännu inte fått något direkt genomslag i undervisningen. Ettvisst ämnesövergripande arbete genomförs inom båda programmen.Utvecklingssamtal genomförs men upplevs av eleverna mest ha karaktären avinformation. Intervjuade lärare pekar på att kopplingen till undervisningen kanutvecklas i utvecklingssamtalet.Lärarna diskuterar generellt bedömningar och betygsättning i sina ämnesgrupper.I några ämnen har man även gemensamma prov. På en del kurser på omvårdnadsprogrammetär man mer än en undervisande lärare vilket lärarna uppleversom bra för säkerställandet av likvärdigheten. De nationella proven upplevssom viktiga – allt för viktiga enligt en del elever. Några övergripande rutinerför säkerställandet av en likvärdig betygsättning finns dock inte på skolan.Utvärderingar av kurserna genomförs men det finns inga gemensamma rutinerför detta på skolan.Man har på skolan arbetat mycket med att få gemensamma normer angåendeprojektarbetet. I projektarbetet har eleverna haft handledare och medbedömaremed erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avsett.Skolan upplever sig ha god tillgång till platser för arbetsplatsförlagd utbildning(APU). På omvårdnadsprogrammet har man sammanhängande perioder avAPU och på hantverksprogrammet har man först en dag i veckan och i år 3 tvådagar i veckan. Skolan genomför kontinuerligt handledarutbildningar om tvådagar med en halv dags uppföljning efter sex månader. Eleverna framför att deär nöjda med APU:n.Skolan har ett internationaliseringsprojekt kallat Cairde-Friends, där skolan ärkoordinatorskola. I projektets början ingick förutom Petriskolan skolor i Danmark,Irland och Nordirland. Från och med innevarande läsår har skolan iDanmark utgått men tre nya har tillkommit. Syftet med projektet är att främjavänskap och solidaritet mellan ungdomar i Europa.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att skolans arbete med denpedagogiska verksamheten och undervisningen är godtagbar. Skolan arbetar påett positivt sätt med projektarbetet och har en god organisation kring den arbetsplatsförlagdautbildningen. Skolan behöver däremot fortsätta arbetet medatt se till att alla elever får information om kursplanernas mål och betygskriterieri samtliga kurser samt att de får en återkoppling till dessa under kursens gångoch vid betygssättningen av elevens prestationer. Vidare bör skolan utveckla sittåtgärdsprogram så att detta blir ett enhetligt dokument som täcker de olika behovav stöd som kan uppstå. Skolan bör överväga om man genom att erbjudaelever som ej uppnår Godkänd i svenska A att läsa kursen under fyra termineroch därmed inte läsa svenska B når uppnåendemålet i läroplanen som säger attdet är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program kanuttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes-8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816och vardagslivet och för fortsatta studier. Skolan bör även överväga om dettaupplägg står i samklang med skrivningen i den egna lokala arbetsplanen om attskolan ska stärka elevernas läsförmåga för att de ska kunna vara delaktiga i olikakulturella sammanhang. I samband med detta, men även i övrigt, bör skolanutreda om stödundervisning erbjuds i tillräcklig omfattning. Skolan måste vidarese till att reducerat program beviljas på korrekta grunder. Utvecklingssamtalenbör utvecklas och då framför allt gällande kopplingen till undervisningen. Avslutningsvisbör gemensamma rutiner för utvärderingar av kurser utvecklas påskolan.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Skolan har normalt tre rektorer, varav en tjänstgör som tillika gymnasiechef.Under innevarande läsår har gymnasiechefen endast halva sin tjänst förlagd tillskolan. Den andra halvan av sin tjänst har han på Ungdomscentrum. Av rektorernaär en halvtidssjukskriven och en sjukskriven på 25 procent. För att förstärkarektorsfunktionen på omvårdnadsprogrammet har en lärare på detta programgått in som rektor på 50 procent. Gymnasiechefen ansvarar för anställningar,personalhanteringar, övergripande ekonomi och leder styrelsens arbete.Rektorerna leder bland annat den dagliga verksamheten, den pedagogiska utvecklingenoch elevärenden på respektive program.Av attitydundersökningen, Kvalitetsmätning 2003, framgår det att endast 21procent av skolans personal anser att det finns ett tydligt ledarskap på skolan.Vidare framgår det av undersökningen att endast 34 procent är nöjd med organisationenpå skolan. Däremot menar 72 procent av lärarna i samma undersökningatt de får ledningens stöd om de behöver det. För att skapa ett stöd förledningen har man inrättat en kvalitetsgrupp bestående av en lärare från varjearbetslag. Dessa har som uppgift att arbeta med olika kvalitetsfrågor som desedan diskuterar i arbetslagen. Gruppens arbete leds av gymnasiechefen.Frågor kring pedagogisk utveckling tas först upp i ledningsgruppen. Via kvalitetsgruppenbearbetas sedan frågorna i arbetslagen. Skolan bedriver även en delpedagogisk utveckling i projektform.Den gällande lokala arbetsplanen har tagits av skolans styrelse. I den lokala arbetsplanenframgår det inte på ett tydligt sätt vad som är mål och vad som ärmedel.Arbetslagen träffas oftast två gånger per vecka. Skälet till att man vill träffas tvågånger i veckan anges av de intervjuade lärarna vara att man vill ha mer tid för9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816SKOLVERKETpedagogiska diskussioner. På arbetslagsmötena tar man även upp frågor kringbetygssättning och projektarbetet.Var fjärde onsdag har man arbetsplatsträff med gymnasiechefen då bland annatskolans policy behandlas. Varannan onsdag hålls ett kortare informationsmötemed gymnasiechefen kring dagsaktuella frågor.Skolans lärare följer upp elevernas arbetsplatsförlagda utbildning och har regelbundnakontakter med handledarna. På hantverksprogrammet följer man uppeleverna ett år efter att de har slutat.Skolan har en läsårsplanering vari bestämda tillfällen för enkäter till elever ochmedarbetare finns utlagda. Under året finns även en utvärderingsdag för personalen.Metoderna som används vid kvalitetsmätningarna är huvudsakligen kvantitativamen inslag finns av kvalitativa moment såsom till exempel värderingsdagarmed eleverna. Av intervjuer och dokumentstudier framgår att skolanskvalitetsarbete endast i viss mån inriktas på själva lärandet, det vill säga skolanshuvudprocess. Skolans kvalitetsredovisning, i vars framtagande kvalitetsgruppenär delaktig, utgår visserligen delvis från läroplanens mål men saknar tydligabedömningar i vilken mån dessa mål nåtts. Vidare saknar kvalitetsredovisningenen tydlig analys av de resultat som redovisas samt en tydlig redovisning av vilkaåtgärder skolan avser att vidta i de fall målen inte nås. Dock upprättar skolanvarje år en förbättringsplan utifrån föregående års utvärdering. Detta sammantagetvisar att det finns brister i det systematiska arbetet med att garantera attmålen i läroplanen nås.Även om diskussioner kring undervisning, bedömning och betygssättning förekommermellan lärare och i arbetslagen så framstår det tydligt att det saknas ensystematisk kvalitetssäkring av undervisningen och att det saknas övergripanderutiner för att säkerställa likvärdigheten i betygssättningen på skolan.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att arbetet med styrning, ledningoch kvalitetsarbetet är godtagbart. Skolans uppföljning av elevernas arbetsplatsförlagdautbildning och av eleverna ett år efter att de slutat på hantverksprogrammetär exempel på positiva inslag i skolans kvalitetsarbete. Ledningsorganisationenbör dock utvecklas så att den blir tydligare för personal ochelever. Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas så att tydliga bedömningargörs av i vilken mån läroplanens mål nås. Vidare bör analysen av resultaten somredovisas och de åtgärder som skolan avser vidta om i de fall målen inte nås blitydligare i kvalitetsredovisningen. Skolan måste utveckla övergripande rutinerför att säkerställa en likvärdig betygsättning.10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:28166. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Petri Gymnasieskola erbjuder eleverna valbara kurser och individuella val i rimligomfattning. Eleverna kan däremot inte välja helt fritt utan måste göra ettförstahandsval ur förutbestämda kluster av kurser vilket omöjliggör för elevernaatt läsa vissa kombinationer av kurser. Detta beror på att kurserna i sammakluster är lagda på samma position i schemat. Svenska som andraspråk erbjudsliksom undervisning i annat modersmål än svenska.Skolan erbjuder ett antal lokala kurser. En del av dessa kurser motsvarar intekraven i gymnasieförordningen. Av dessa kurser är vissa att anse som momentutbrutna ur större nationella kurser, t.ex. kurserna i brudklädsel och skäggklippningoch multimedia och layout. Andra kan inte sägas svara mot sådana behovsom inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Kursen ordverkstadbedöms vara stöd i svenska som skall organiseras på annat sätt.Information om skolans utbildning sker förutom via kommunens utbildningskatalogvia skolans hemsida och egna broschyr. Skolan håller även öppet husvarje hösttermin.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att skolans arbete inom dettaområde är godtagbart. Skolan bör dock överväga om man genom nuvarandesystem, gällande hur man erbjuder valbara kurser och individuella val, bäst tillgodoserelevernas önskemål om kurser. Skolan måste se över sitt utbud av lokalakurser då flera av dem inte är i enlighet med författningarna.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.På Petri Gymnasieskola var lärartätheten 2002/2003 7,6 lärare på hundra elever.Lärarna är behöriga för den undervisning de skall bedriva. Eleverna framför vidintervjuerna att de anser lärarna vara kompetenta och engagerade. Denna bild11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816SKOLVERKETbekräftas av attitydundersökningen, Kvalitetsmätning 2003, där exempelvis 78procent av eleverna var nöjda med lärarnas kompetens. Skolan saknar för närvarandelärare med svenska som andraspråk i sin utbildning. Skulle behov uppståkommer man enligt skolledningen att anställa lärare med denna kompetens.Skolan har en anställd specialpedagog men har även andra lärare med dennakompetens. Vid intervjuerna har det framkommit att behovet på detta område idagsläget bedöms vara större än tillgången.Skolan har en fortbildningsgrupp om arbetar med kompetensutvecklingsfrågorna.Kompetensutvecklingen ges både individuellt och för arbetslagen. Den enskildeläraren ansöker om vilken kompetensutveckling hon/han vill ha och vanligtvisfår man det man önskar. Dock är de ekonomiska ramarna inte kända förlärarna.Inspektörsteamet bedömer att det finns en god tillgång till läromedel och datorer.Lokalerna bedöms vara ändamålsenliga och är tillgängliga för funktionshindrade.För undervisningen i de laborativa ämnena på omvårdnadsprogrammetsnaturvetenskapliga inriktning hyr man in sig på Tycho Brahe-skolan.Skolan har ett relativt välutrustat bibliotek med tillgång till datorer och elevarbetsplatser.Dock framkom det vid intervjuerna med eleverna att variationen ärstor i vilken utsträckning man använder sig av biblioteket i skolarbetet.Skolan har fastslagna principer för resursfördelningen på skolan. Enligt principernaprioriteras ett antal områden utifrån elevernas behov. Vid intervjuernamed lärarna framkom att man oftast tilldelas de resurser man äskar men att mansaknar en budget för de enskilda ämnena samt att man efterlyser mer resurserför elever i behov av stöd.Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att tillgången till resurser ärgod vad gäller lärarkompetens, lokaler, datorer och läromedel. Skolan bör dockanalysera behovet av specialpedagogiska insatser samt behovet av resurser förelever i behov av stöd.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten vid Petri gymnasieskola har flera godakvaliteter. Skolmiljön upplevs av eleverna som trygg och klimatet som överlagtrivsamt. Skolledning och personal är medvetna om skolans styrkor och svagheteroch det finns en tydlig vilja att utveckla skolan vidare. Eleverna erbjudsöverlag en undervisning och en arbetsplatsförlagd utbildning av god kvalitet.Skolan har vidare en god tillgång till resurser gällande lärarkompetens, lokaleroch läromedel.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- arbetet med normer och värden vad gäller elevernas delaktighet, ansvarstagandeoch lust att lära,- elevernas kunskaper om programmål och läroplan,- handlingsprogrammet mot kränkande behandling,- elevernas inflytande över innehåll och former i undervisningssituationen,12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunPetri GymnasieskolaDnr 53-2003:2816- information, uppföljning och återkoppling vid betygsättning gällande kursplanernasmål och betygskriterier,- enhetliga åtgärdsprogram som täcker de olika behov av stöd som kan uppstå,- resurser för elever i behov av stöd och organiserandet av undervisningen isvenska för elever svaga i detta ämne,- utvecklingssamtalen,- gemensamma rutiner för utvärdering av lärandet och- ledningsorganisation.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas:- Reducerat program beviljas inte alltid på korrekta grunder (5 kap. 23 § gymnasieförordningen).- Skolans resultat följs inte tillfredställande upp och utvärderas i förhållandetill de riksgiltiga målen (2.6 Rektors ansvar i läroplanen för de frivilliga skolformerna)avseende säkerställandet av en likvärdig betygsättning.- Alla lokala kurser är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 § gymnasieförordningen).- Riktlinjerna för och genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolornasaknar stöd i skolförfattningarna (<strong>Skolverket</strong>s beslut dnr 51-2003:537).DatumOrt2004-10-08 LundMichael EreniusLars Petersson13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> igymnasieskolan Rönnowska skolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETRönnowska skolanBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal eleverGymnasieskola 1 300Rönnowska skolan har cirka 1 300 elever och personalen uppgår till cirka 160anställda, varav cirka 120 är lärare. Rönnowska skolan är en skola med i huvudsakyrkesförberedande program och med lång tradition av yrkesförberedandeutbildning.<strong>Utb</strong>ildningen vid skolan omfattar följande program:- Byggprogrammet (BP)- Elprogrammet (EC)- Fordonsprogrammet (FP)- Hantverksprogrammet (HV)- Hotell- och restaurangprogrammet (HR)- Livsmedelsprogrammet (LP)- Medieprogrammet (MP)- Teknikprogrammet (TE)Skolans huvudbyggnad är från mitten av 1800-talet och utgörs av lokaler somhar ett militärt förflutet. En del av lokalerna är nybyggnader och det finns ävenen del lokaler som utgörs av barackliknande byggnader. Viss del av verksamhetenfinns i lokaler långt från huvudbyggnaden, bland annat hela Fordonsprogrammet,men framförallt inriktningen transport. Även en del av verksamheteninom hotell- och restaurangutbildningens inriktningar restaurang, serveringsamt hotell finns i lokaler som är relativt långt från huvuddelen av Rönnowskaskolan.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Rönnowska skolan<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Rönnowska skolanhar bestått av undervisningsråden Lotta Kårlind och Göran Arnman samt expertenKarl-Gunnar Starck. Besök i Rönnowska skolan påbörjades den 23 februarioch avslutades den 5 mars 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochRönnowska skolan, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Rönnowska skolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen, karaktärs-och kärnämneslärare, studie- och yrkesvägledare, kurator, speciallärare,skolsköterska, elever samt föräldrar. Lektioner i såväl karaktärs- som kärnämnenbesöktes. I samband med lektionsbesöken fördes också samtal med lärareoch elever.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003,Qualis samt Rönnowska skolans hemsida på Internet.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.På Rönnowska skolan framkommer olika bilder avseende elevers trivsel på skolan.Föräldrar menar att deras barn trivs bra i skolan. Det finns en stor skillnadmellan programmen och några av de intervjuade eleverna vittnar om att det iklassrummen förekommer att det är allmänt stökigt och att stora delar av elevgruppenskolkar. Från elevers sida framkom också att det finns konflikter mellanolika grupper. Kvalitetsmätning 2003 visar på att ¼ av eleverna ansåg attalla visade respekt för varandra på skolan och 1/3 ansåg att de ordningsregleroch trivselregler som finns på skolan följdes. Samtidigt visar samma undersökningpå att över 90 procent hade kamrater på skolan. Den granskningsrapportsom presenterar Qualiscertifiering för Rönnowska skolan, daterad 17 februari2004, visar på att över 90 procent av eleverna kände sig trygga och säkra. Samtidigtfanns det vid mättillfället cirka 80 elever på skolan som inte kände sigtrygga/hade inte några kamrater under sin vardag i skolan. Granskningsrapportenstödjer också både elevers utsagor vid inspektörsteamets intervjuer ochuppgifterna i Kvalitetsmätning 2003 genom sin beskrivning om att de överenskomnareglerna inte följdes. Vidare visar Kvalitetsmätning 2003 att ¾ vilketutgör cirka 1 000 av eleverna som inte instämde eller var nöjda med den respektsom visades på skolan. I elevintervjun framkommer att elever inte kommer3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETöverens och att de inte kan arbeta tillsammans. Elever uppfattar att vissa lärarefavoriserar elever och att dessa också gynnas vid betygsättning.Samtliga intervjuade elever menar att de har lust att lära och att denna lust vuxitsedan de kom till Rönnowska skolan.Föräldrarna anser att deras barn fått ett ökat självförtroende sedan de börjadepå Rönnowska skolan och de uttrycker att det inte finns någon främlingsfientligheti någon omfattning på skolan. Däremot vittnar lärare och skolledare omatt det förekommer främlingsfientlighet bland elever på skolan. När det gällerarbetet med studier menar karaktärsämneslärare att eleverna är vuxna och taransvar, även om ansvarstagandet varierar inom skolan.Inspektörsteamet har vid sitt besök uppfattat klimatet som gott mellan elevernaoch mellan elever och lärare. Däremot uppvisar den fysiska miljön på sina ställenspår av nedskräpning från elevernas sida. Lärare vittnar också om att detskett vandalisering i omklädningsrum.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Rönnowska skolan till vissadelar har goda resultat avseende arbetet med normer och värden. Däremot börskolan arbeta aktivt med att de ordnings- och trivselregler som finns också följsav alla. Detta skapar förutsättningar för att uppnå ett bättre resultat vad gällertrivsel och att alla på skolan visar respekt för varandra. Skolan bör också identifieraoch arbeta aktivt med de elever som uppvisar främlingsfientlighet. Därutöverbör Rönnowska skolan även arbeta mer aktivt och insiktsfullt för att deelever som befinner sig på skolan och inte känner sig trygga/inte har någrakamrater under sin vardag upplever en känsla av trygghet och kamratskap. Denupplevda bristen på respekt för varandra är ytterligare ett område som skolanbör arbeta mer aktivt med.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Rönnowska skolan är en skola som präglas av program med yrkesämnen. Teknikprogrammetär det som avviker gällande detta genom att ha en större delämnen som är av mer studieförberedande karaktär. Meritvärden från intaget2003/04 visar att medelvärdet mellan programmen skiftar, där Fordonsprogrammethar lägst ingångsvärde (145) och Hantverksprogrammet högst (245).Övriga program ligger mellan 170 – 185 poäng. Fordonsprogrammet utmärksgenom att ha 50 poäng som lägsta meritvärde. För de elever som redovisas ikvalitetsredovisningen för läsåret 2002/03 framgår att Fordonsprogrammet harflest elever som inte uppnår högskolebehörighet (31 procent). För skolan totaltär det 14,6 procent (54 st.) av eleverna som inte uppnår högskolebehörighet.Under läsåret 03/04 har 119 elever av 464 IG som slutbetyg i matematik A,vilket motsvarar cirka ¼ av eleverna.4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816Eleverna har liten kännedom om de måldokument som ligger till grund förrespektive programs verksamhet. Några elever menar att man får se <strong>Skolverket</strong>sbetygskriterier men får inget stöd i att tolka dessa.Vad gäller kursen Projektarbete, så är det en stor andel elever med minst betygetG. Det mindre urval av projektarbeten som inspektörsteamet tagit del avvisar på god kvalitet och ett stort engagemang från elevernas sida.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Rönnowska skolan bör intensifierasitt arbete med att öka antalet elever med godkända betyg i kärnämnen.Skolan bör också tillse att måldokumenten är kända för alla elever.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.På Rönnowska skolan finns skolkonferens där gymnasiechefen är ordförande. Iskolkonferensen sitter fyra deltagare från personalen och fyra elever från elevrådet,därutöver finns två representanter från närsamhället som inte har rösträtt.Det finns på skolan ett elevråd med fem representanter från elevernas klassrepresentanter.Klassråden fungerar inte i alla lägen. Några av de intervjuade elevernamenar att det inte finns klassråd medan andra elever menar att de harsådana ibland. Enligt granskningsrapport som presenterar Qualiscertifieringanger nästan hälften av eleverna att de inte är aktiva i något klassråd.När det gäller elevernas inflytande i vardagen över den egna undervisningssituationenså sker detta i begränsad omfattning. Den tradition som finns inomsvensk yrkesutbildning med på förhand givna arbetsuppgifter och övningar geringet utrymme för elever att påverka innehåll eller uppläggning. De undervisningsmaterialsom ligger som grund för ett flertal utbildningar, ex. Elprogrammetoch Fordonsprogrammet, har en karaktär av färdig struktur med både innehålloch form vilket försvårar att uppnå de mål som läroplanen föreskrivergällande elevernas inflytande över den egna undervisningens innehåll och upplägg.Samarbetet med föräldrarna har mer karaktären av att vara en ensidig informationfrån skolan till föräldrarna snarare än att föräldrarna har en reell möjlighettill påverkan på skolans verksamhet. De intervjuade föräldrarna är nöjda medden information de får och uttrycker det som positivt att de kan ringa till klassföreståndarnanär de har behov för detta.Rönnowska skolan har en arbetsplan som nyligen utarbetats under ledning avden nya gymnasiechefen. Vid framtagandet av arbetsplanen har det knutits personerfrån både ledningen, personal och elever.5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETI <strong>Helsingborg</strong>s kommun har Bildningsnämnden tagit fram en drogpolicyplanför gymnasieskolan, vilken inte på ett tydligt sätt anger att drogtest skall varafrivilliga.Skolan har ett studieavtal som skrivs under av elev och klassföreståndare ochsom visas upp för vårdnadshavare. Avtalet innehåller sådant som redan framgårav lag- och förordningstext avseende skolans och elevens rättigheter och skyldighetermen också förbindelse att följa skolans/kommunens handlingsplanmot droger vid eventuellt missbruk. Inspektörsteamet fick kännedom om att ettdrogtest genomfördes för en grupp elever under en av besöksdagarna.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Rönnowska skolan bör arbetavidare med att öka elevernas formella inflytande med inriktning i huvudsak motatt förbättra klassrådsverksamheten. Klassråd skall finnas i varje klass.Rönnowska skolan bör också utveckla arbetsformerna inom delar av yrkesämnenaför att ge reella möjligheter för eleverna att kunna påverka och ta ett störreansvar för innehåll och form för sitt lärande. Även inom kärnämnena är detviktigt att elevernas möjligheter till att påverka innehåll och form ökas.Att en skola agerar aktivt mot drogmissbruk måste betraktas som positivt, menarbetet skall bedrivas i enlighet med gällande författningar. Åtgärder som innebäratt gymnasieelever genom tvång åläggs att genomgå drogtester kräver författningsstöd.Någon sådan bestämmelse finns inte i skollagsstiftningen, varförrektorn inte kan uppdra åt personal eller annan att genomföra sådant test.Studieavtalet med eleven avtalar bort frivilligheten avseende drogtester. Det bördessutom inte kallas avtal när det egentligen endast beskriver rättigheter ochskyldigheter enligt lag- och förordningsbestämmelser. Avtalet har mer karaktärenav ordningsregler, vilket bör vara tydligt för eleverna, som faktiskt är i enberoendeställning till skolan.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.På Rönnowska skolan märks tydligt att yrkesämnen är en väsentlig del av dentotala verksamheten. En stor del av de lokaler som utgör Rönnowska skolan ärlokaler som är anpassade efter de olika yrkesområdenas specifika karaktär. Detfinns i undervisningen tydliga kopplingar till kursplanerna och kommande yrkesrollmen inte lika tydligt till program- eller läroplansmål. Den sparsammasamverkan som finns mellan kärn- och karaktärsämnen kan också vara ett uttryckför en kunskapssyn där delarna, de enskilda kurserna, får ett större utrymmeän helheter som skapar större sammanhang och mening för eleverna.6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816Samarbetet mellan kärn- och karaktärsämneslärare försvåras ytterligare genomatt det inte finns någon naturlig mötesplats och att det på en del av programmeninte finns någon kontinuitet vad gäller kärnämneslärare. Undervisningen ikärnämnena bedrivs i en speciell byggnad som är centralt placerad på skolanvilket tydliggör åtskillnaden mellan kärnämnes- och karaktärsämnesundervisning.Inspektörsteamet upplever också att den starka yrkestraditionen och viljan attskapa goda yrkesmän/kvinnor som finns på de olika programmen, gör att kärnämnenainte får den framskjutna roll som måldokumenten avser. Det stora antaletreducerade program med reducering i just dessa ämnen förstärker dettaintryck.Fordonsprogrammet har en PRIV- klass som utgör en särskild grupp.De undervisningsgrupper inspektörsteamet besökt har uppvisat exempel påbåde individuella och gruppvisa arbetsformer. Under besöken har övervägandedelen av eleverna visat intresse och engagemang för sina studier. Undervisningsgruppernaär överlag små.Inspektörsteamet har också besökt en lektion som inte kan anses uppvisa enstandard på undervisning som är acceptabel. Elevernas bristande intresse ochengagemang, lektionens uppläggning och de förutsättningar under vilka elevgruppentillkommit kan ifrågasättas.Flertalet av yrkesämnena ger eleverna möjlighet till varierande arbetssätt samtidigtsom det exempelvis i kurser inom FP och EC finns arbetshäften som tillsin karaktär är instruerande och mekaniska i sin utformning. Denna typ av lärandematerialriskerar att utveckla ett oreflekterat överflyttande av text, samtidigtsom ett sådant upplägg ger ringa möjligheter för eleverna att påverka innehålloch form. Möjligheten till individualisering riskerar att begränsas till atteleverna endast kan påverka i vilken ordning de ska göra sina arbetsuppgifter,inte kunna få alternativa uppgifter eftersom dessa är desamma för alla.Flera på skolan anser att elever har fått godkänt betyg i grundskolan trots bristfälligakunskaper. För dessa elever är det en diskrepans mellan deras faktiskakunskapsnivå och de kunskapskrav som gymnasieskolan förväntar sig och harsom utgångspunkt för sin undervisning. Även bristen på fungerande rutiner förövergången mellan grund- och gymnasieskola försvårar Rönnowska skolansarbete med att kunna ge adekvat stöd snabbt till elever med särskilda behov avstöd. Det finns inte upprättade åtgärdsprogram på skolan för de elever som är ibehov av stöd. Däremot har beslut om reducerat program diskuterats i olikakonstellationer och har alltid resulterat i ett förslag som elev och föräldrar fåttgodkänna.Elever som intervjuats anser att de har goda möjligheter att få stöd och hjälp isina studier om de visar att de behöver detta. Däremot är inte alla elever benägnaatt visa upp sina brister för lärarna.När det gäller elever med reducerat program så är Fordonsprogrammet överrepresenterat.Av 52 elever med reducerat program under läsåret 2003/04 är 24från Fordonsprogrammet. De kurser som reduceras är i huvudsak inom kärnämnenamatematik, svenska eller engelska. Några elever har reducerat i både7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETmatematik och svenska. Ämnena matematik och svenska innehåller kurser medkunskapsmål som är betydelsefulla både som grund och för utveckling av kunskaperinom ett flertal yrkesämnen. Lärare menar att elever får reducerat programi stället för att få det stöd de behöver för att lyckas med sina studier. Reduceratprogram ges främst i svenska B, samtidigt erbjuder skolan stöd i svenskaA, engelska A och matematik A.Elever inom Teknikprogrammet med studiesvårigheter och som är i behov avatt reducera programmet rekommenderas att byta program.Eleverna på MP och EC får inte de 15 veckors APU som föreskrivs i förordningen.I samband med kursen Projektarbete är det vanligt på skolan att handledningoch bedömning görs av en karaktärsämnes- och en kärnämneslärare tillsammans.Medbedömaren har inte alltid erfarenhet av det kunskapsområde somelevens projektarbete avser.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Rönnowska skolan bör utvecklasamarbetet mellan olika ämnen och kurser för att skapa större helheteroch sammanhang för eleverna samt öka statusen för kärnämnena. Vidare börskolan utveckla bättre rutiner för att på ett effektivare sätt kunna möta eleversom kommer från grundskolan med särskilda behov av stöd samt föra diskussionerom kunskaps- och betygsnivåer med representanter från grundskolan.Rönnowska skolan skall också se över på vilka grunder särskilda undervisningsgrupperskapas och förvissa sig om att dessa grupper erhåller den kvalitet i undervisningensom fordras. Skolan skall också tillse att varje elev får tillgång tillmedbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetetavser inom ramen för kursen Projektarbete. Rönnowska skolan bör också fortsättasin strävan att elever på EC och MP får de 15 veckors APU som anges igymnasieförordningen. Åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever i behovav stöd för att kvalitetssäkra överenskommelser och kunna utvärdera vidtagnaåtgärder. Tendensen att reducera i stället för att ge stöd och att reducering sker ihuvudsak i kärnämnen bör analyseras.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Rönnowska skolans ledningsfunktion är tydlig mellan s.k. områdesrektorer,rektor på strategisk nivå och gymnasiechef som är tillika rektor. Fem av områdesrektorernaär rektorer för ett eller flera program och en områdesrektor ärrektor för kärnämnen och individuella val.8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816Samtidigt framstår denna tydliga skillnad mellan rektorerna för de olika programmenoch rektorn för lärarna i kärnämnen som en otydlighet vad gäller ansvaretför undervisningen inom programmen. Rektorn för kärnämnen har ingetelevansvar inom något program men samtidigt ansvar för cirka 50 lärare. Lärarnasom undervisar inom ett program med samma elever har således olika chefersamtidigt som det för eleverna blir naturligt att det är rektorn för det enskildaprogrammet som är deras rektor.Inspektörsteamet har uppmärksammat att det finns olika typer av uppdelningarinom skolan, en mellan programmen som till stora delar är avskilda från varandrabåde fysiskt och innehållsligt. En annan tydlig uppdelning är mellan kärnochkaraktärsämnen som även dessa avskiljs både fysiskt och innehållsligt. Densistnämnda uppdelningen befrämjas genom den ledningsstruktur som Rönnowskaskolan har.Varken gymnasiechef, rektorer eller lärare menar att områdesrektorerna generellthar ett pedagogiskt ledarskap, utan hänvisar till de lärar- och arbetslag somfinns på skolan. Det är i dessa grupper den pedagogiska utvecklingen förväntasske. Där finns arbetslagsledare som har till uppgift att driva frågor men sominte har några befogenheter. Det finns också en problematik i att arbetslagenhar olika rektorer som har ansvar för olika lärare. Inom skolan sker inte hellerpå ledningsnivå, eller initierat av ledningen, några systematiska diskussioner omkvalitetssäkring av betyg. Speciellt med utgångspunkt i den nya kursen Projektarbete,med samma mål och betygskriterier för alla elever oberoende av program,blir sådana diskussioner nödvändiga.Den kvalitetsredovisning som redovisas för läsåret 2002/03 bygger inte på någonarbetsplan eftersom denna upphörde 31 december 2002, utan underlagetför kvalitetsredovisningen är individuella uppdrag som lärarna erhållit. Resultatenär hämtade dels ur egna genomförda enkäter, dels ur Kvalitetsmätning 2003.Kvalitetsredovisningen saknar en analys som bygger på de resultat som anges.Det saknas också angivna åtgärder för att öka kvaliteten i verksamheten. I kvalitetsredovisningenframgår att Ungdomscentrum (UC) redovisar Rönnowskaskolans PRIV- klass inom fordon, då UC har genomfört undervisningen i kärnämnenaför dessa elever. UC anses i kvalitetsredovisningen ha huvudansvaretför denna elevgrupp. I UC´s kvalitetsredovisning framkommer ingen informationom dessa elever, utan skolan hävdar att varje skola med PRIV- elever redovisardessa själv.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Rönnowska skolan bör seöver sin ledningsfunktion så att det finns ett helhetsansvar för varje område, därrektorn ansvarar för både elever och alla undervisande lärarna kring en elevgrupp.Rektorerna bör också utveckla det pedagogiska ledarskapet för att säkerställaen positiv utveckling av verksamheten.Rutiner, resultatsammanställningar och analyser saknas för ett heltäckande, systematisktkvalitetsarbete, t.ex. för kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning.Skolan skall också se till att den lagstadgade kvalitetsredovisningen innehålleråtgärder för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vidare skall det klargörasvem som har ansvaret för PRIV- eleverna på Rönnowska skolan och på vilketsätt en kvalitetsutveckling säkras för dessa elever.9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Rönnowska skolan erbjuder ett brett utbud av inriktningar inom BP, EC, FP,HR, MP, HV medan det inom LP och TE är lokala inriktningar som gäller, enpå vardera. Merparten av eleverna har kommit in på sitt förstahandsval frångrundskolan. Även utbudet inom ramen för det individuella valet är brett ochger möjligheter till att välja både fördjupning inom yrkesämnen och kurser avmer allmän karaktär, exempelvis språk, musik, matlagning etc. Den stora breddenav gymnasieprogram ger också möjligheter till individuella val för elevergenom att välja grundläggande kurser inom andra yrkesämnen än de som ingår idet egna programmets utbud. Det finns också inom skolan ett stort utbud avlokala kurser där ett flertal till vissa delar överlappar nationella kurser, exempelviskursen HUS1501.De intervjuade föräldrarna anser att de fått bra information från skolan, bådeföre starten och inför val av inriktning. De vittnar också om möjligheter tillbyten av inriktning i efterhand.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Rönnowska skolan ger ettbrett utbud av valmöjligheter för eleverna. Däremot skall skolan se över sinalokala kurser för att säkerställa att dessa inte överlappar eller innehåller mål somredan finns formulerade i läroplanen.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.Rönnowska skolan har med sina lokaler svårt att i alla lägen uppfylla de kravman kan ställa vad gäller tillgänglighet för exempelvis rullstolsburna.Av de cirka 120 lärare som arbetar på Rönnowska skolan saknar 14 lärarutbildning.Dessa återfinns i huvudsak i karaktärsämnen och är ett resultat av den10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816brist på lärare i yrkesämnen som finns i hela landet. Det finns fem speciallärartjänsterpå skolan.Rönnowska skolans lokaler är i huvudsak ändamålsenliga för att nå de nationellakunskapsmålen. Även utrustning inom yrkesämnen är till stora delar ändamålsenlig.Inom EC anser lärarna däremot att det inte finns undervisningsutrustningsom tillgodoser att alla nationella kunskapsmål kan uppnås. Det centraltplacerade biblioteket och cafeterian har stora möjligheter att utgöra mötesplatserför eleverna.På Rönnowska skolan har det tagits ett stort ansvar för att utbilda lärare för attmöta de förändrade kompetensbehov som kursen i projektarbete har medfört.Det har genom åren också varit ett antal lärare som genomgått en masterutbildning.Denna utbildning svarar universitet i Tromsö för, en kompetensutvecklingsom syftar till att vidga lärarens förmåga till att utveckla den egna undervisningen.De lärare som anställs utan lärarutbildning får en kortare introduktionskursi samband med sin anställning.Sammanfattningsvis anser inspektörsteamet att Rönnowska skolan snarastbör tillse att det finns undervisningsmateriel som gör det möjligt för alla eleveratt uppnå de nationella målen. Skolan bör också fortsätta sin strävan att anställalärare som har en adekvat lärarutbildning enligt vad som regleras i skollagen.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten vid Rönnowska skolan har flera godakvaliteter. Skolledningen är medveten om skolans styrkor och brister. Det finnsockså mycket erfarenhet och kompetens bland personalen. Det finns exempelpå god läromiljö. Sammantaget ger det goda förutsättningar för att utvecklaskolan vidare.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- arbetet med normer och värden gällande iakttagande av ordnings- och trivselreglerna,motverkande av främlingsfientlighet samt skapande av trygghetoch respekt,- elevernas kunskapsresultat inom kärnämnena,- elevernas kunskaper om måldokumenten,- elevernas delaktighet och ansvarstagande över innehåll och former i undervisningssituationen,- elevernas möjlighet till sammanhang och överblick mellan olika ämnen ochkurser,- diskussioner med grundskolan om kunskaps- och betygsnivåer,- analyser av hur vissa undervisningsgrupper skapas samt varför oftast kärnämnenreduceras,- möjligheter att erbjuda APU för eleverna på EC och MP i den omfattningsom gymnasieförordningen kräver,- ansvarsfördelning mellan rektorerna samt pedagogisk ledning och11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunRönnowska skolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET- studieavtalet bör inte kallas avtal när det egentligen endast beskriver rättigheteroch skyldigheter enligt lag- och förordningsbestämmelser. Karaktären avordningsregler bör tydliggöras för elevernaDet finns också sådana brister i verksamheten att författningens krav inte uppfylls.Brister inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Alla elever som befaras att inte nå kunskapsmålen eller av andra skäl behöversärskilt stöd ges inte stödundervisning (8 kap. 1 § gymnasieförordningen).- Åtgärdsprogram utarbetas inte för elever som behöver särskilda stödåtgärder(8 kap. 1 a § gymnasieförordningen).- Skolans resultat följs inte tillfredsställande upp och utvärderas i förhållandetill de riksgiltiga målen och gäller t.ex. kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning.Medbedömare för betygssättning av kursen projektarbete harinte alltid erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser (läroplanför de frivilliga skolformerna avsnitt 2.6 rektors ansvar och 7 kap. 3 §gymnasieförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning innehåller inte vilka åtgärder skolan avser vidtaom målen ej har uppnåtts (1 § förordning om kvalitetsredovisning inomskolväsendet).- Alla klasser har inte klassråd (4 kap. 3 och 4 §§ gymnasieförordningen).- Alla lokala kurser är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 § gymnasieförordningen).- Inom EC saknas materiel som tillgodoser att alla nationella kunskapsmål kanuppnås (5 kap. 21 § skollagen).- Riktlinjerna för och genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolornasaknar stöd i skolförfattningarna (<strong>Skolverket</strong>s beslut dnr 51-2003:537).DatumOrt2004-10-08 LundKarl-Gunnar StarckGöran ArnmanLotta Kårlind12


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> igymnasieskolan Tycho BraheskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETTycho BraheskolanBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal eleverGymnasieskola 920<strong>Utb</strong>ildningen vid skolan omfattar Energiprogrammet (EN), Naturvetenskapsprogrammet(NV), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och Teknikprogrammet(TE).Skolans lärare arbetar i ämnesövergripande arbetslag men har också en starktillhörighet i sin ämnesgrupp. Många lärare undervisar på flera program.Flertalet elever kommer från kommunen och vissa har en längre resväg.Skolans huvudbyggnad är från 1951, då skolan startade. Delar av verksamhetenfinns i lokaler i närheten av huvudbyggnaden.Tycho Braheskolan utgör en av fyra gymnasieskolor, som från och med läsåret2004/2005 kommer att utgöra den så kallade skolstaden. På grund av lokalbehovsom då uppstår, kommer Energiprogrammet under läsåret att successivtflyttas till Rönnowska skolan, en skola med yrkesförberedande program i enannan del av <strong>Helsingborg</strong>.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Tycho Braheskolan<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Tycho Braheskolanhar bestått av undervisningsråden Lotta Kårlind och Göran Arnman samt expertenKarl-Gunnar Starck. Besök i Tycho Braheskolan inleddes den 17 februarioch avslutades 11 mars 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochTycho Braheskolan, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.I Tycho Braheskolan genomfördes formella intervjuer med elever, skolledning,lärare, elevvårdspersonal, specialpedagoger, studievägledare, bibliotekspersonalsamt föräldrar. Lektioner i ett flertal ämnen besöktes.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003.2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816Bedömning1. Normer och värdenEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Vid Tycho Braheskolan utgör elevernas respektive program den primära socialagemenskapen. Mer än 90 procent av eleverna upplever också trygghet på skolani sin helhet enligt Kvalitetsmätning 2003. Det är också inspektörsteamets huvudsakligaintryck.Energiprogrammets elever är de lokalmässigt mest isolerade och har heller ingenrepresentant i skolans styrelse, vilket resulterar i ett visst utanförskap gentemotövriga program. Vissa intervjuer har gett vid handen att det finns en hierarkioch ibland ett något tufft klimat mellan programmen. Den verkstadskultursom EN bär på har hamnat i underläge. Det finns således en del rester kvar påskolan av den gamla läroverkskulturens mer elitistiska syn på elever och lärande.Skolledningen och flera i personalen uttrycker en medvetenhet om detta.Ledningen och flera i personalen har även påtalat att det ökade antalet elevermed utländsk bakgrund medfört att övriga elever fått en djupare förståelse ochrespekt för människor från andra länder.De elever inspektörsteamet pratat med under <strong>inspektion</strong>en har varit nyanseradei sina utsagor och ställningstaganden samt visat prov på demokratiska värderingar.Besöken i undervisningen har gett samma intryck.Majoriteten av eleverna är motiverade och tar ett ökat ansvar för sitt lärandeenligt skolledningen och personalen. För en grupp elever blir detta ansvar docktungt och behäftat med stress och stressrelaterade symptom och därmed minskadlust att lära. Andra elever tar av olika anledningar inte ansvar för sina studier,kanske främst i kärnämnena, och skolan har inte lyckats öka deras lust tilllärande. I vissa kurser är t.ex. frånvaron hög. Inspektörsteamet bedömer att detär en utmaning för skolan att på ett bra sätt stötta dessa eleverElevernas ansvar för den gemensamma fysiska miljön är däremot mer generelltbristfälligt och flera utrymmen utmärks av en skräpighet, som inte kan förklarasav renoveringsbehov eller åldern på lokalerna. Klasserna skall turas om att städamen få gör det.På programmen med en majoritet manliga elever, TE och EN, pekar någraelevutsagor på ett i vissa av grupperna hårdare klimat och mindre respekt mellaneleverna. Inspektörsteamet har fått höra vittnesmål om mobbning och tråk-3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETningar, som också till viss del lär vara förstärkta efter APU-perioderna. Samtidigtfinns det utsagor om en övervägande lugn och lättsam stämning, vilketockså är det som inspektörsteamet mött vid besöken i undervisningen. Det hardock framkommit uppgifter om vissa inslag av ”bordell-engelska” för elevernainom inriktningen Sjöfartsteknik och i EN´s lokaler hängde i något klassrum enkalender med lättklädda flickor, vilket inte kan sägas vara i linje med skolansuppdrag att främja jämställdhet.Sammanfattningsvis är resultaten av skolans arbete med normer och värden ivissa delar bra men vissa bör förbättras. Ledningen och all personal på skolanbör se till att öka elevernas delaktighet och ansvarstagande för lärandet ochskolmiljön. Skolan bör också fortsättningsvis motarbeta kränkningar, hierarkiermellan programmen samt uttryck för elitism eller ”skylla-sig-själv-attityd”. Bådeläroverkskulturen och verkstadskulturen är otidsenliga utifrån målen för vårnutida gymnasieskola. Skolledningen och personalen behöver arbeta vidare medatt skapa en skolkultur som bättre främjar ansvarstagande, respekt och demokratiskavärderingar. Båda dessa parter måste därför försäkra sig om att all undervisningoch skolmiljö stämmer med de värderingar som uttrycks i läroplanen.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Många uttrycker i intervjuerna en tillfredsställelse med resultatet av skolans arbetemed kunskap och lärande. Flertalet elever på Tycho Braheskolan har påskolan också ökat tilliten till sin förmåga att lära, att utvärdera sitt lärande ochatt arbeta självständigt. Enligt Kvalitetsmätning 2003 var dock ¼ av elevernamissnöjda med hur ofta de fick vara med och påverka, planera och utvärderasitt arbete. 1/5 av eleverna ansåg enligt samma undersökning inte att skolarbetetökat deras nyfikenhet och lust att lära. Utifrån inspektörsteamets intervjueroch observationer finns det en stor variation mellan programmen men ocksåmellan olika ämnen/kurser.På Tycho Braheskolan var det efter läsåret 2002/2003 53 elever av 249 som inteuppfyllde kravet för grundläggande behörighet efter avslutade gymnasiestudier.Den programvisa fördelningen var:EN 7 av 12 eleverNV 11 av 75 eleverSP 24 av 121 eleverTE 11 av 52 eleverI skolans kvalitetsredovisning uttrycktes speciellt en oro för resultatet på SP.Antalet avhopp är störst på TE, vilket också bekymrar skolledningen.4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816I kvalitetsredovisningen menar man att elevernas ingångsvärden, deras betygfrån år 9, ”står sig mycket väl i jämförelse med övriga gymnasieskolor i kommunen”.Andelen VG och MVG är störst på NV. Andelen IG är störst på EN,som även har mindre andel MVG procentuellt sett. Det är också en stor andelelever på skolan totalt sett som trots godkända betyg i matematik i grundskolaninte uppvisar godkända resultat på de nationella proven. Skolan har inte kunnatredovisa någon sammanställning av resultaten på skolan för övriga obligatoriskanationella prov, det vill säga de i svenska och engelska.Ingen elev fick våren 2003 betyg i svenska som andraspråk, trots att skolan harmånga elever med utländsk bakgrund.Tolv elever på Samhällsvetenskapsprogrammet och tio på Naturvetenskapsprogrammethar beviljats specialutformat program och sex elever reducerat program.Flertalet av dessa har dåliga resultat i t.ex. moderna språk eller fysik ochhögre kurser i dessa ämnen har bytts ut respektive plockats bort.Inspektörsteamet har tagit del av ett mindre urval projektarbeten, vilka avseendeden skriftliga redovisningen visar prov på kvalitet och rimlig bedömning. Ettav dessa har dock fått betyget Godkänd, trots att det inte uppfyller betygskriteriernaskrav. Den för betyget viktiga processen har inspektörsteamet av förklarligaskäl inte kunnat följa.Resultaten på den lokala kursen franska fördjupning låg på en markant högrenivå (alla elever hade MVG) än på den nationella kursen för steg 5.Sammanfattningsvis är resultatbilden mycket varierad. Många elever nårmycket goda resultat. Skolan bör emellertid intensifiera arbete med att öka specielltvissa elevers lust och förmåga till lärande, inflytande och ansvarstagande.Resultaten på t.ex. Energiprogrammet, där mer än hälften av eleverna saknadegrundläggande behörighet, och på de nationella kursproven i matematik börföranleda fördjupade analyser och aktiva insatser. Detta gäller också tendensenatt byta ut och/eller plocka bort t.ex. fysik eller moderna språk vid specialutformateller reducerat program. Det finns på alla program elever som har svårigheterför att klara utbildningens mål, varför skolan måste finna bättre strategierför att ge eleverna det stöd de har rätt till. Vissa resultat tyder på att skolledningenmåste initiera en kvalitetssäkring av betygssättningen samt se över delokala kurserna. Det är anmärkningsvärt att det inte finns en sammanställningav resultaten på de nationella proven.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETInspektörsteamet har under besöken i undervisningen upplevt en god stämningsamt ett respektfullt bemötande mellan lärare och elever. Majoriteten av de besöktalektionerna har utgjort en god läromiljö, i vissa fall mycket god.Den fysiska miljön står emellertid i kontrast till detta. Den verkar inte vårdasspeciellt av vare sig elever eller personal, då flera utrymmen var skräpiga ochmed t.ex. trasiga gardiner och väggdekorationer.Gymnasiechefen leder arbetet med värdegrundsfrågorna. På Tycho Braheskolanfinns en kamratstödjargrupp med två elever från varje klass och elevvårdsteametsom kontaktpersoner. Kamratstödjarna får viss utbildning. Stiftelsen Friendsär engagerad på skolan för antimobbningsinsatser. Enligt elevutsagor ärinte skolan helt fri från vare sig mobbning eller rasism, och lärarna ingriper intealltid i tron att det inte är på allvar. I några klasser kan klimatet vara tufft. Handlingsprogrammetomfattar inte alla typer av kränkande behandling.Skolan har också haft gemensamma temadagar kring bland annat kultur, sexoch samlevnad och antifrämlingsfientlighet, för att öka den sociala sammanhållningenmellan programmen. Vissa lärare och elever på Energiprogrammetbelyser en bristande samhörighet med övriga program, delvis orsakad av denlokalmässiga placeringen. Skolledningen har på olika sätt försökt verka för attsåväl lärare som elever på EN ska känna sig som en del av skolan.Flera i personalen har också påtalat det positiva med många program på skolanoch att man undervisar på alla. Samtidigt har det varit många byten av lärare ikärnämnena på Energiprogrammet och någon uttryckte det i termer av att allaska ”drabbas” lika.Eleverna har tillgång till en skolsköterska som har heltidstjänst, en kurator somarbetar halvtid samt 10 procent skolpsykologstjänst. Alla erbjuds hälsosamtalmen man hinner inte med alla. Vissa elever kan ha en mycket stor press på sighemifrån. Andra elever har svårigheter och behov av stöd, som inte alltid tillgodoses.Flera elever har miljöbetingade stressymptom av allvarlig art. En av rektorernabrukar vid behov ta upp diskussioner med lärarna kring detta vid besöki verksamheten.Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt lärande varierar. Detrör sig främst kring en tidsmässig planering av prov och redovisningar och mersällan kring vilket innehåll/stoff kurserna ska ha. Alla klasser på skolan har inteklassråd.Gymnasiechefen är den som främst har kontakt med elevrådet, bland annatgenom att vara den som ansvarar för och betygssätter eleverna i kursen elevinflytandei praktiken, vilken är en lokal kurs endast för dem som är med i elevrådet.Elevernas arbete i elevrådet utgör kursens innehåll. Det har också funnitsen resursperson som stöd för elevrådet. Under detta läsår är inte EN representerati elevrådets styrelse, men tidigare har man haft en ordförande från Energiprogrammet.Elevrådet arbetar med att utveckla kontakterna mellan personalenoch eleverna. Elevrådsstyrelsen har en egen budget för elevsocial verksamhet.Skolans styrelse har enligt skolans information en sammansättning som gymnasieförordningenkräver av den lagstadgade skolkonferensen, då antalet elever ärlika många som personalrepresentanterna. Dock finns i skolans styrelse också6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816två så kallade profilpersoner från företag och högskola, men dessa har ingenrösträtt.Det finns två elevskyddsombud per program. De får en skyddsombudsutbildning.Två av ombuden är med i skolans skyddskommitté. Elevernas huvudskyddsombudär en elev från Energiprogrammet. På Energiprogrammet och påTeknikprogrammet finns dessutom programråd.Intervjuade föräldrar lyfter fram skolans positiva läromiljö, goda informationoch beredvillighet att lösa problem och hjälpa elever, men någon egentlig samverkanmellan skolan och föräldrarna finns inte.I <strong>Helsingborg</strong>s kommun har Bildningsnämnden tagit fram en drogpolicyplanför gymnasieskolan, vilken inte på ett tydligt sätt anger att drogtest skall varafrivilliga.Sammanfattningsvis finns det en medvetenhet hos skolledningen om såvälbrister som styrkor i skolans arbetsmiljö och elevernas delaktighet. Man arbetarbra med frågor kring kränkande behandling och rasism, även om vissa delarbehöver utvecklas. Det hälsofrämjande arbetet bör stärkas och möjligheternatill stöd skall förbättras. Alla berörda bör engageras för en mer vårdad fysiskmiljö, ett mjukare klimat i vissa klasser och alla programs lika värde. Såväl ledningsom personal bör utveckla elevernas möjligheter till inflytande och ansvar.Det motverkar elevernas självständighet att gymnasiechefen sätter betyg påderas elevrådsarbete i den lokala kursen Elevinflytande i praktiken. Klassrådskall finnas i varje klass. Att en skola agerar aktivt mot drogmissbruk måstebetraktas som positivt, men arbetet skall bedrivas i enlighet med gällande författningar.Åtgärder som innebär att gymnasieelever genom tvång åläggs attgenomgå drogtest kräver författningsstöd. Någon sådan bestämmelse finns intei skollagsstiftningen, varför rektorn inte kan uppdra åt personal eller någon annanatt genomföra sådant test.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Tycho Braheskolans elever anser enligt Kvalitetsmätning 2003 att de har engageradeoch kunniga lärare, men de får inte vara med och planera sitt lärande iönskvärd omfattning. Detta stämmer även med inspektörsteamets intryck. Detär också främst kursplanerna och betygskriterierna som är kända för eleverna,varför de övergripande och helhetsskapande mål, som läroplanen och programmålenformulerar, inte får den styrande effekt de är menade att ha. Det blirdärför svårt för eleverna att få en fördjupad förståelse för de nationella målen7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKEToch syftet med dagens gymnasieutbildning. Därmed blir det också svårt för dematt ta ansvar på ett mer kvalificerat sätt. Det finns en variation på skolan beroendepå flera faktorer, t.ex. elevernas motivation och önskemål men också personalensförtrogenhet med de nationella målen och ambition att fokusera dessai undervisningen.Utvecklingssamtal genomförs men behandlar mestadels endast elevernas socialasituation och är inte alltid framåtblickande. Enligt eleverna informerar inte allalärare systematiskt om hur det går för dem i de olika kurserna. Det är inte alltidde får utvärdera sina kurser. Lärarteamen har av skolledningen fått i uppdrag attkommentera resultaten angående elevinflytande från Kvalitetsmätning 2003,och inspektörerna har tagit del av ett utkast till handlingsplan från ett av teamenpå naturvetenskapliga programmet.Ett uttryck för uppsplittring av elevernas utbildning är en tudelning mellan karaktärsämnenoch kärnämnen, som kanske är tydligast på yrkesförberedandeprogram. Ett annat är att man inte ger eleverna överblick och sammanhangutifrån läroplan och programmål. På Tycho Braheskolan har lärarna därför börjatarbeta i programvisa team på alla program, för att utveckla samverkansmöjligheteroch få förståelse för elevernas hela studiesituation. Det finns viss samverkanmellan kurser/ämnen och man har arbetat ämnesövergripande kringbland annat människovänlig teknik, ett e-mailprojekt och ett projekt kallat Development.En del lärare har flera ämnen i vissa klasser och har därmed godamöjligheter att skapa ämnesövergripande teman. Skolan har också ett samarbetsprojekt”Flickor, teknik och integration” med en grundskola, för vilket manbelönats av såväl kommunen som <strong>Skolverket</strong>.Såväl elever som personal uttalar sig om en positiv variation i metoder och arbetssättpå skolan. Inspektörsteamet har sett några goda exempel på detta, t.ex.en väl strukturerad och pedagogisk genomgång i fysik, ett grupparbete i historiaoch en mångstämmig språkmiljö skapad utifrån elevernas spontanskrivande isvenska.Det finns dock många elever med svårigheter. I vissa kursgrupper är det iblandkombinerat med stor frånvaro. Utifrån resultaten på ett test i läsförståelse hadehösten 2003 100 av 350 elever i år 1 stora svårigheter. Testet har använts sedan1998 och andelen elever med lässvårigheter har ökat markant. Man har dockinte gjort några uppföljningar av hur man på skolan lyckats hjälpa dessa eleverunder de tre åren, och statistik från och med 1998 finns endast för elevernasingångsvärden. Skolan har två specialpedagoger och en språkverkstad, där eleverkan få stöd i svenska och engelska. Alla med svårigheter utifrån testet i läsförståelseerbjuds stöd enligt specialpedagogerna, men fler efterfrågar stöd iengelska än svenska. Stöd i matematik ges en eftermiddag i veckan efter övrigalektioner. Åtgärdsprogram upprättas inte för elever i svårigheter, utan det är denindividuella studieplanen eller protokoll från elevvårdskonferensen som utgördokumentationen för olika insatser.Specialpedagogerna ger lärarna handledning och visar på verktyg, som band,datorprogram, talpenna etc. Funktionshindrade elever får de hjälpmedel debehöver. Enligt specialpedagogerna har eleverna möjligheter till flera redovisningsformer,såväl muntliga som skriftliga, och också längre tid för proven.Flera elever menar att lärarna är måna om att hjälpa dem.8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816Mediateket är välutrustat och centralt placerat, men skolbibliotekarien är inteaktivt delaktig i arbetet med elevernas språkutveckling och känner inte till vilkaelever som har svårigheter. Man har inte heller gjort någon speciell satsning pålättläst litteratur, talböcker eller att införskaffa litteratur och tidskrifter på deolika modersmål som eleverna på skolan har.Modersmålsundervisningen äger rum på eftermiddagen efter övrig undervisning.Studiehandledning på modersmålet ges ej. Undervisning i svenska somandraspråk ges på skolan från och med innevarande läsår.Sex elever på SP har beviljats reducerat program på grund av generella studiesvårigheter.Alla har befriats från kurser i moderna språk. Elever med problemmed studierna erbjuds i skolans informationsfolder ”Elevkalender” att få bytaut någon eller några kurser (ej kärnämnen) och därmed få ett specialutformatprogram. De uppmanas där att kontakta syokonsulenten för rådgivning ochansökan. Tolv elever på SP och tio på NV har specialutformat program pågrund av svårigheter i något eller några ämnen.Lärarna diskuterar generellt bedömningar i sina ämnesgrupper men alla har intekontakter med andra skolor. De nationella proven upplevs som viktiga. Lärarnai matematik har dessutom gemensamma prov. Lärarna i moderna språk träffarregelbundet kollegor från de övriga gymnasieskolorna i kommunen, då mandiskuterar och jämför bedömningar. Man har på skolan arbetat mycket för att fågemensamma normer angående projektarbetet. Trots detta har ett projektarbetebedömts på felaktigt sätt. Medbedömarna har inte erfarenhet av projektarbetenaskunskapsområden. Vid ämnesövergripande undervisning menar någon lärareatt det är svårare med bedömningsarbetet. Eleverna bedöms beroende påämne mer eller mindre allsidigt och får ibland välja mellan skriftlig och muntligredovisning, men det finns en tonvikt på prov i många ämnen.På grund av brister i planeringen, en kurs hade ”glömts bort”, har eleverna i år3 på EN med inriktning VVS och kylteknik tvingats läsa in en kurs på mycketkort tid under vårterminen 2004, vilket medfört stor arbetsbelastning. De skallsamtidigt också genomföra ett av branschen framtaget prov, som inte ingår ideras gymnasieutbildning. Skolan har ingen skyldighet att genomföra det, menman arrangerar så att eleverna ändå gör det under sin gymnasietid, för att göraeleverna mer attraktiva för arbetsgivaren.Sammanfattningsvis erbjuds eleverna till stora delar en undervisning av godkvalitet. Lärare har börjat samverka kring undervisningen. Det finns flera exempelpå bra läromiljöer och intressanta projekt. Skolan har således goda förutsättningaratt utgå från. Elevernas möjlighet till sammanhang och överblicksamt till inflytande och ansvarstagande bör dock utvecklas vidare. Medbedömarei kursen Projektarbete skall ha erfarenhet av det kunskapsområde eleven behandlar.Bedömningsarbetet bör utvecklas så att eleverna involveras bättre, attallsidiga kunskapsformer tydligare fokuseras och att likvärdigheten avseendebedömning och betygssättning säkerställs. Utvecklingssamtalen skall behandlabåde elevernas kunskapsutveckling och studiesituation. Språkverkstaden ochspecialpedagogerna är bra resurser men når inte alla elever i behov av stöd. Väsentligtför skolan är att ta ett mer samlat grepp om elever i behov av stöd ochatt upprätta åtgärdsprogram. Tendensen att befria elever från moderna språkoch fysik bör analyseras. Specialutformade program utgör en särskild utbildning9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETmed syfte att möta lokala eller individuella behov som inte kan tillgodoses inomramen för ett nationellt program. Elever på Tycho Braheskolan erbjuds i Elevkalendernutbildning på ett specialutformat program vid studiesvårigheter, vilketinte är i enlighet med skollagens intentioner. Elever på nationella programskall i första hand erbjudas stödundervisning. Skolledningen och lärarna på ENbör utreda varför en kurs kunde ”glömmas bort” och huruvida branschprovenär lämpliga att genomföra inom ramen för gymnasieutbildningen.5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Tycho Braheskolans ledningsgrupp består av gymnasiechef (enligt befattningockså tillika rektor), fyra rektorer med ansvar för programmen och gymnasiesekreteraren.Gemensamma uppgifter är målfrågor, policyfrågor, övergripandestrategiska frågor, personal, ekonomi, organisationsfrågor, övergripande kompetensutvecklingoch projektansvar av olika slag. Gymnasiechefen leder ledningsgruppenoch ansvarar för övergripande pedagogisk ledning, verksamhetsutveckling,strategisk planering och ekonomi. Gymnasiechefen har personalansvarför cirka 20 personer (två lärare och övrig personal), alla rehabiliteringsärendenoch allvarligare elevärenden. Han är också kontaktperson för elevrådetoch sätter betyg på eleverna i den lokala kursen elevinflytande i praktiken ochen miljökurs för elevskyddsombuden. Det innebär således ett ansvar för en stormängd interna och externa uppgifter, huvudsakligen övergripande men ävenärenden som rör enskild lärare eller elev. Om än i liten omfattning har gymnasiechefenockså ett ansvar som lärare, då han sätter vissa betyg (se ovan).En rektor ansvarar för NV, en för SP och en för EN och TE. Detta innebäransvar för programprofilering, ekonomi, elevvård, pedagogisk utveckling inklusiveuppföljning och utvärdering, personal, betygsrutiner samt tjänstefördelning.Dessutom har de även vissa skolövergripande ansvarsområden. En fjärde rektoransvarar för ett lärarteam på SP och arbetar för övrigt med mer övergripandeuppgifter som t.ex. jämställdhet, arbetsmiljö och marknadsföring.Gymnasiesekreteraren ansvarar bland annat för samordning av administrationen,statistikfrågor, läsårsplanering, lönehantering samt rekryterings- och anställningsrutiner.Ansvarsfördelningen upplevs av en del lärare samt av de intervjuade rektorernaför programmen som till vissa delar oklar, då dessa rektorer inte ansvarar föralla lärare som undervisar eleverna på programmet, har egen budget eller detfulla ansvaret vid allvarligare elevärenden. Det är också inspektörsteamets bedömning.Ledningsorganisationen kräver mycket tid för möten och dialog.10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816Möjligheten att utöva det pedagogiska ledarskapet varierar enligt rektorernaunder läsåret, och de har fått lägga mycket tid på t.ex. elevernas olika val. Deanser att de har brist på tid för reflektion. Sitt pedagogiska ledarskap utövar depå lite olika sätt och med varierande intensitet, vilket också styrks av lärarnasutsagor. Två av rektorerna har till exempel följt alla elever i år 1 under en dag.Alla fyra rektorer har följt lärarna i undervisningen inför medarbetar- och lönesamtalen.Skolan har en grupp med en sammanhållande funktion för kvalitetsfrågorna,där sex lärare och skolledarna ingår under ledning av gymnasiechefen. Gruppenbistår arbetslagen med vissa enkäter och uppföljningar. Två lärare går en utbildningi kvalitetsarbete, för att stärka detta. Representanter för Energiprogrammetingår dock inte i denna grupp, utan hanterar kvalitetsfrågor i sitt programråd.Skolans kvalitetsredovisning har gymnasiechefen upprättat. Den saknaråtgärder för att förbättra verksamheten.Ledningen styr bland annat förbättringsarbetet genom att ta fram vissa frågor/områdenur Kvalitetsmätning 2003 och begär att dessa diskuteras i lärarteamen.Diskussionen skall dokumenteras i teamens protokoll, som ledningensamlar in.Det finns ingen systematisk kvalitetssäkring av undervisningen, bedömningarnaeller betygssättningen. Varken ledningen eller lärargrupperna, förutom den imatematik, har t.ex. gjort sammanställningar på skolnivå av resultaten på denationella proven, för att möjliggöra viktiga jämförelser internt och externt.Rutiner saknas för analys av t.ex. betygssättningen på skolnivå. Vissa rektorergör uppföljningar, men lärarna engageras inte i detta.Sammanfattningsvis är ansvarsfördelningen mellan rektorerna och gymnasiechefendelvis oklar. Rektorerna har inte det fulla ansvaret enligt författningarnaför eleverna och lärarna på programmet. Alla rektorer tar inte i önskvärd omfattningdet övergripande ledningsansvaret för den pedagogiska utvecklingen.Rutiner, resultatsammanställningar och analyser är bristfälliga för ett heltäckande,systematiskt kvalitetsarbete, t.ex. för kvalitetssäkring av bedömning ochbetygssättning. Kvalitetsredovisningen skall innehålla åtgärder för det fortsattautvecklingsarbetet.6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKETPå Tycho Braheskolan får elever med fysiska funktionsnedsättningar möjlighetertill stöd i undervisningen.Eleverna har ett brett utbud av kurser att välja mellan. Elever på Energiprogrammethar dock inte samma möjligheter att välja kurser inom individuellt valsom övriga elever, då de är ute på APU.Skolan har sedan många år en studievägledare på heltid. Sedan senare delen avvårterminen 2004 har skolan två heltidstjänster.Skolan erbjuder ett relativt stort antal lokala kurser, varav några, t.ex. Tyskafördjupning, inte kan sägas svara mot sådana behov som inte tillgodoses genomen nationellt fastställd kursplan.Skolan erbjuder lokala kurser i elevrådsarbetet.Skolan erbjuder elever med svårigheter i skolarbetet specialutformat program istället för stödundervisning.Den studieresa som ingick i kursen Tyska fördjupning innebar en kostnad påcirka 1 000 kronor per elev.Sammanfattningsvis skall skolan se över sitt utbud av lokala kurser, då fleraav dem inte är i enlighet med författningarna. Specialutformat program erbjudspå ett sätt som inte är i enlighet med skollagen. Det är mycket positivt att erbjudaeleverna möjligheter till internationalisering i form av studieresor, men defår inte medföra mer än obetydliga kostnader. Det bör vara en fråga för de politiskabeslutsfattarna att fördela resurser, så att de studieresor som anses väsentligaför utbildningen på respektive program också blir tillgängliga för alla desselever, oberoende av vårdnadshavarnas ekonomiska ställning.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.På Tycho Braheskolan finns många lärare med lång erfarenhet och endast ettfåtal obehöriga. Vissa av dessa genomgår parallellt en lärarutbildning. De tjänstersom obehöriga lärare innehar utannonseras under våren 2004. En övervägandedel, drygt ¾ av eleverna, ansåg i Kvalitetsmätning 2003 att lärarna påskolan är kunniga och kompetenta.Skolan har specialpedagogisk kompetens, som också arbetar handledande.Skolans lokaler är i flera utrymmen slitna och är inte till fullo ändamålsenliga.Tillbyggnad och en upprustning av vissa delar har skett och en lokalanpassningskall äga rum på grund av omorganisationen av gymnasieskolorna inom den såkallade skolstaden.Eleverna har tillgång till uppehållsrum.12


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816Skolan har god tillgång till datorer och Mediateket har en bibliotekarie på heltidplus en assistent på 75 procent.Sammanfattningsvis finns god kompetens bland såväl ledningen som personalen,för att utveckla skolan. Mediateket är välutrustat men skulle med kompletteringav bokbestånd/band/filmer/tidskrifter och samverkan med lärareoch specialpedagoger bättre kunna fungera stimulerande för elever i svårigheteroch elever med utländsk bakgrund.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten vid Tycho Braheskolan har flera godakvaliteter. Skolledningen är medveten om skolans styrkor och brister. Det finnsmycket erfarenhet och kompetens bland personalen. Det finns många exempelpå god läromiljö. Sammantaget ger det goda förutsättningar för att utvecklaskolan vidare.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- arbetet med normer och värden avseende ansvarstagande, respekt och demokratiskavärderingar,- elevernas möjligheter till delaktighet och ansvarstagande för såväl sitt lärandesom den gemensamma miljön,- elevernas möjlighet till sammanhang och överblick i utbildningen,- utvecklingssamtalets innehåll,- skolans hälsofrämjande insatser och- ansvarsfördelning och pedagogisk ledning.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Alla elever som befaras att inte nå kunskapsmålen eller av andra skäl behöversärskilt stöd ges inte stödundervisning (8 kap. 1 § gymnasieförordningen).- Åtgärdsprogram utarbetas inte för elever som behöver särskilda stödåtgärder(8 kap. 1 a § gymnasieförordningen).- Skolans resultat följs inte tillfredsställande upp och utvärderas i förhållandetill de riksgiltiga målen och gäller t.ex. kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning.Medbedömare för betygssättning av kursen projektarbete harinte alltid erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser (läroplanför de frivilliga skolformerna avsnitt 2.6 rektors ansvar och 7 kap. 3 §gymnasieförordningen).- Skolans kvalitetsredovisning innehåller inte vilka åtgärder skolan avser vidtaom målen ej har uppnåtts (1 § förordning om kvalitetsredovisning inomskolväsendet).- Alla klasser har inte klassråd (4 kap. 3 och 4 §§ gymnasieförordningen).13


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunTycho BraheskolanDnr 53-2003:2816SKOLVERKET- I verksamheten förekommer studieresor som medför mer än obetydligakostnader för eleverna (5 kap. 21 § skollagen).- Alla lokala kurser är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 § gymnasieförordningen).- Riktlinjerna för och genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolornasaknar stöd i skolförfattningarna (<strong>Skolverket</strong>s beslut dnr 51-2003:537).DatumOrt2004-10-08 LundLotta KårlindGöran ArnmanKarl-Gunnar Starck14


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> vidgymnasieskolan UngdomscentrumUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE<strong>Skolverket</strong>s utbildnings<strong>inspektion</strong> skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i <strong>inspektion</strong>en är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:Resultaten:1. Normer och värden2. KunskaperVerksamheten:3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteFörutsättningarna:6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter,nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens,läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser,arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandetoch betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analysernaav den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarnaoch systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattandebedömning som utgör underlag för <strong>Skolverket</strong>s beslut angående förbättrings-och kritikområden.1


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816SKOLVERKETUngdomscentrumBeskrivning av skolan/rektorsområdetAntal barn/elever/studerandeGymnasieskola 270<strong>Utb</strong>ildningen vid skolan omfattar Individuella programmet.Skolan består huvudsakligen av elever som saknar behörighet för ett nationelltprogram. Verksamheten erbjuder tre delar: På själva Ungdomscentrum läsereleverna framför allt grundskolekurser i svenska, engelska och matematik samtde lokala gymnasiekurserna livskunskap, skapande, matlagning och truck A.Projektverksamheten som ligger i lokaler på andra håll i <strong>Helsingborg</strong> består avTV-Piloterna, Ung Estet, Motocross, P.U.L.S. (musikinriktat), Mat & Hälsa,Aupair samt Drama – Teater. Praktik kan erbjudas på någon arbetsplats i kommunen.Eleverna väljer att läsa ämneskurser på heltid, att läsa på deltid kombineratmed projekt eller praktik eller att på heltid syssla med projekt eller hapraktik.Projekten upphandlas som entreprenadverksamhet.Skolan har totalt 28 personer i personalen, varav sex är studie- och yrkesvägledareoch fjorton är lärare.Skolans huvudbyggnad är från 1950-talet och utgör en del av Clemensskolan,som i andra delar rymmer den kommunala vuxenutbildningen. Viss del avUngdomscentrums verksamhet, projekten, finns i lokaler i andra delar av staden.En omorganisation av gymnasieverksamheten i <strong>Helsingborg</strong>s kommun kommerförmodligen att medföra att Ungdomscentrum läggs ned och övriga gymnasieskolorkommer att ta hand om elever på Individuella programmet.Genomförandet av <strong>inspektion</strong>en i Ungdomscentrum<strong>Skolverket</strong> sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunenom att verksamheten skulle inspekteras och om <strong>inspektion</strong>ens syfte och genomförande.Inspektörsteamet med ansvar för <strong>inspektion</strong>en i Ungdomscentrum harbestått av undervisningsråden Lotta Kårlind och Göran Arnman samt expertenKarl-Gunnar Starck. Besök i Ungdomscentrum inleddes den 10 februari ochavslutades den 11 februari 2004.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. <strong>Skolverket</strong> följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings<strong>inspektion</strong>enleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av <strong>Skolverket</strong>sbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochUngdomscentrum, dels den information som samlats in vid observationer, in-2


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816tervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i <strong>Skolverket</strong>s nationella uppföljningssystemeller finns publicerat på annat sätt.Vid Ungdomscentrum genomfördes formella intervjuer med skolledningen,lärare, handledare i projekten, studievägledare, kurator, elever samt föräldrar.Lektioner i ett flertal ämnen samt verksamhet i projekten besöktes.Övrig information av betydelse för <strong>inspektion</strong>en har varit den attitydundersökningsom <strong>Helsingborg</strong>s kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003.1. Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls attbarnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som gertrygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egnaarbetet och för miljön.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårtsamhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligtläroplanernas mål.Vid Ungdomscentrum lyfter såväl intervjuade elever som föräldrar fram attskolan erbjuder en miljö, där eleverna kanske för första gången på allvar kännersig sedda och trygga. Många av eleverna säger sig ha varit utsatta för mobbningi sina tidigare skolor. De flesta eleverna har också problem av social och/ellerkognitiv natur. Flera av eleverna uttrycker också att de upplevt tidigare skolgångsom mindre meningsfull och ofta präglad av misslyckanden, medan de här fåtten större tro på sin egen förmåga. Tiden vid Ungdomscentrum har för mångainneburit att de inte längre skolkar, att de lärt sig att passa tider samt att de generelltkan ta ett större ansvar för sig själva och sina studier. Enligt gymnasiechefenlyckas man dock inte med alla elever. Kursen Livskunskap, där det systematisktförs etiska diskussioner utifrån för ungdomarna aktuella teman, harresulterat i att ungdomarna förbättrat sin förmåga att lyssna och visa respekt förandras åsikter samt argumentera för sina egna. Ämnesundervisningen i sin helhethar också skapat positiva resultat avseende normer och värden. Projektenhar inte minst bidragit till att försöka skapa sociala gemenskaper som främjarförståelse och respekt för olikheter samt bygga upp ungdomarnas självförtroendeoch ansvarskänsla.Enligt Kvalitetsmätning 2003 anser dock endast 1/3 av eleverna att alla visarrespekt för varandra i skolan, och 2/3 är sammanfattningsvis nöjda med trygghetoch trivsel. Enligt rektorn var den tillfrågade gruppen mycket begränsadoch inte representativ för Ungdomscentrum, då kvalitetsmätningen gällde eleveri årskurs 2 i gymnasieskolan.Sammanfattningsvis har Ungdomscentrum utifrån sitt utgångsläge mycketgoda resultat avseende arbetet med normer och värden. Eleverna får känna sig3


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816SKOLVERKETvärdefulla, såväl i egna som i andras ögon. För flera ungdomar som tidigaremestadels misslyckats i skolan, är det förmodligen avgörande att få mötas avden ambition och kompetens som personalen har.2. Kunskaper<strong>Utb</strong>ildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningensämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmågaoch en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationellaläroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Det finns ingen sammanfattande bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter.Vad eleverna gör i projekten eller på praktiken vägs inte samman medvad de presterar i ämnesundervisningen. De betyg som sätts i grundskolansämnen och i de lokala gymnasiekurserna sker utifrån bedömningar som görs avde lärare som undervisar i dessa. Det är ju endast godkända betyg i grundskolansämnen svenska, engelska och matematik som medger att eleverna kommervidare till ett nationellt program. På så sätt blir dessa den avgörande måttstockenför skolan. Under det senaste året har procentuellt färre elever från Ungdomscentrumtagits in på nationella program, vilket rektorn förklarar med attUngdomscentrum har fått fler elever med större svårigheter, såväl socialt somkunskapsmässigt.Vad eleverna lär sig i projekten eller på praktiken kopplas inte direkt till läroplaneneller kursplaner, även om så mycket väl skulle kunna ske. Läroplanens ochkursplanernas syn på kunskap och lärande rimmar egentligen mycket väl medden som uttrycks i projekten. Eleverna bedöms av projektledarna/arbetsgivarnai form av mer allmänna intyg om social kompetens och grundläggande färdigheter.Man beskriver vad projektet haft för innehåll samt gör en bedömning aveleverna på en skala 1-5 (5 är bästa värde) avseende intresse, ansvarstagande,initiativförmåga, samarbetsförmåga samt närvaro. Handledaren kan också göranoteringar under en rubrik Övrigt. Av såväl eleverna som projektledarna beskrivsden verksamheten som något annat än ”skola” och ”undervisning”. Manmissar på det sättet chansen att visa att ”skola” skall innebära andra kunskapsformerän de teoretiska och textbaserade och också värdera det som är erfarenhetsbaseratoch praktiskt.Det är därför som resultatet av hela det pedagogiska arbetet inte syns i elevernasbetyg. Elevernas alla kunskaper synliggörs inte såsom möjligt vore. Det ärrelativt mycket av ”isolerade”, teoretiska kunskaper och färdigheter ämnesundervisningenbedömer. De mer övergripande, läroplansliknande målen ochpraktiska och estetiska kunskaper och färdigheter bedömer projekten utifrån ettannat system, som inte ger behörighet till nationella program.Såväl i ämnesundervisningen som i projekten har eleverna ökat sin kunskap omsitt sätt att lära, sin förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans medandra samt att utvärdera sitt arbete. Drygt hälften av eleverna anger i Kvalitetsmätning2003 att skolarbetet gjort dem nyfikna, så att de vill lära mer. Sko-4


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816lans arbete uppvisar här goda resultat utifrån utgångsläget. Det var läsåret2002/2003 134 elever som studerade ämneskurser och 40 av dem lyckades nåbehörighet till nationella program, vilket återspeglar situationen i riket. Enligtskolans egen enkät var det 2002/2003 endast 64 procent av eleverna som efterett år på Ungdomscentrum kände sig bättre förberedda för ett nationellt programän vad de var i början av läsåret. Gymnasiechefen skriver i kvalitetsredovisningen:”Ungdomscentrums personal möter en allt större grupp elever sombedöms att aldrig klara behörighetskravet och som trots alla insatser inte kommeratt fortsätta studera inom överskådlig framtid. Kraven som ställs på Ungdomscentrumatt göra alla elever behöriga till nationella program är omöjliga attförverkliga (orealistiska att tillgodose). Det som ungdomar i hög grad behövermed sig ut i livet när de lämnat skolan är nyfikenheten och lusten att lära nyasaker, social förmåga och arbetsdisciplin/moral.”Eleverna som läser på PRIV, programinriktat individuellt program, kvalitetsredovisasenligt rektorn av de aktuella gymnasieskolorna där eleverna studerar. Såsker dock inte.Sammanfattningsvis finns det en komplikation i att projekten och praktikverksamhetenär så skild från undervisningen i svenska, engelska och matematiksamt de lokala gymnasiekurserna. Att enbart bedöma Ungdomscentrums resultatefter godkända betyg i svenska, engelska och matematik är inte helt rättvisande.Det måste sägas vara problematiskt att Ungdomscentrum har verksamhetersom vissa inte vill benämna ”skola” eller ”undervisning”. Det är ocksåproblematiskt att mycket av det som benämns just undervisning i så hög gradger isolerade kunskaper och färdigheter och får en så instrumentell prägel, vilketinte är i enlighet med läroplanen och kursplanerna. Ungdomscentrum skulle avnuvarande projekt och undervisning tvärtom kunna skapa en utbildning somtydligt skapar en helhet av teoretiska och praktiska kunskaper, som står i samklangmed varje individ och som bättre främjar elevernas lärande. Andelen eleversom både vill och kan gå vidare till nationella program borde därmed öka.3. Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främjaaktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samtjämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverkaalla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever ochföräldrar i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt - för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Vid Ungdomscentrum arbetar man sedan starten särskilt med att skapa en godarbetsmiljö. För att kunna skapa en utvecklande miljö för elever med mångaoch stora svårigheter av såväl social som kognitiv art, arbetar man mycket genomsåväl vägledningen som projekten och undervisningen med delaktighetoch inflytande men också med fasta och tydliga gränser. Personalen antar i förhållandetill andra skolor säkerligen en mycket mer fostrande roll och samverkarofta mycket intensivt med eleverna och föräldrarna. Ungdomscentrum anord-5


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816SKOLVERKETnar också särskilda personlighetsstödjande insatser i form av ”tjej- och killgrupper”.Elever och föräldrar menar att detta är en skola där man blir sedd och lyssnadtill. Många av eleverna har varit mobbade tidigare och upplever en befrielse avatt ha fått komma till Ungdomscentrum. Små undervisningsgrupper skapar entrygg miljö för dessa. Det finns elever med drogproblem, vilket kräver särskildainsatser. Såväl skolledning, studievägledare, elevvårdspersonal, lärare som projektledareär hängivna arbetet med ungdomarna, vilket skapar extra goda förutsättningar.Det är en speciell och krävande uppgift att arbeta med dessa elever,och de som inte är lämpliga eller trivs med detta, finns inte kvar. Skolan harockså ett gott samarbete med socialförvaltningen kring flera av eleverna.Varje elev arbetar utifrån sin studieplan i egen takt, varför deras delaktighet iundervisningen på det individuella planet är stor. Elevernas kollektiva delaktighetutvecklas bland annat genom den lokala kursen livskunskap eller klassråd. Ide olika projekten arbetar man mer eller mindre i grupp, och eleverna görs helatiden delaktiga. Elevrådet har börjat fungera och uppmuntras av personalen ochskolledningen.I <strong>Helsingborg</strong>s kommun har Bildningsnämnden tagit fram en drogpolicyplanför gymnasieskolan, vilken inte på ett tydligt sätt anger att drogtest skall varafrivilliga.Sammanfattningsvis är arbetet med att skapa en bra arbetsmiljö av mycketgod kvalitet. Skolan arbetar aktivt förebyggande mot kränkande behandling ochhar en tydlig hälsofrämjande inriktning. Kompetensen och erfarenheten hospersonalen på skolan är mycket god inom detta område. Vissa delar av verksamhetenmåste sägas vara unika i sitt sätt att få elever att fungera och må bra.Att en skola agerar aktivt mot drogmissbruk måste betraktas som positivt, menarbetet skall bedrivas i enlighet med gällande författningar. Åtgärder som innebäratt gymnasieelever genom tvång åläggs att genomgå drogtest kräver författningsstöd.Någon sådan bestämmelse finns inte i skollagsstiftningen, varförrektorn inte kan uppdra åt personal eller någon annan att genomföra sådanttest.4. Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformasav eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna,andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finnsbestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser,för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanteradundervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssättengenom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnenoch ungdomarna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Vid Ungdomscentrum är lärandet organiserat utifrån projekt, praktik och/ellerämnes/kursstudier. Studievägledaren, som är elevernas första kontakt på skolan,vägleder eleven in i olika verksamheter och håller kontinuerlig kontakt. Man6


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816framhåller vikten av att övergångarna från grundskolan alternativt ett nationelltprogram skall fungera väl. Beroende på bakgrund och avsaknad av betyg isvenska, engelska och matematik samt önskemål, planerar studievägledarentillsammans med eleven antingen heltidsstudier eller en kombination av studieroch projekt/praktik. Vissa elever har enbart projekt eller praktik, åtminstone tillatt börja med. Samtliga hel- och deltidsstuderande erbjuds kursen livskunskap.Studievägledarna är mentorer för dem som har projektverksamhet på heltid ochelever på praktik. Lärarna är mentorer för dem som också har undervisningeller enbart undervisning.Projekten läsåret 2003/2004 är Aktörerna, Au Pair, Mat & Hälsa, Motocross,P.U.L.S., TV-Piloterna och Ung Estet. De upphandlas på entreprenad och deflesta projektledarna har inte någon lärarutbildning. Enligt anbuden ger projektenkunskaper och kompetenser som delvis kan sägas vara liknande de somläroplanen och jämförbara kursplaner för gymnasieskolan syftar till, men verksamheternaavkrävs inte i anbudsförfrågan någon koppling till gymnasieskolansstyrdokument eller till grundskolans kursplaner i svenska, engelska och matematik.Projekten är därför inte ”skola” eller ”undervisning”, utan något som skalocka elever som inte alls har velat gå i skolan och har svag motivation för merteoretiska studier. De skall där få utveckla sina intressen och sin personlighet.Verksamheterna äger också rum i helt andra lokaler, flera mycket långt frånskolan, men såväl projekthandledarna som personalen på Ungdomscentrumbetonar att projekten och skolan hänger väl samman. Man har också vissa gemensammamöten. Eleven deltar i samma projekt en eller högst två terminer,sedan kan de välja ett nytt.Projektledarna arbetar mycket nära eleverna med både deras lärande inom tematför projektet och med deras självförtroende och ansvarstagande. Arbetetsker huvudsakligen i grupp och är mestadels praktiskt. Spontant i naturliga situationerkan eleverna också tränas i svenska, engelska och matematik, men detsker inte utifrån någon systematik, samverkan med lärarna i dessa ämnen ellerkoppling till kursplanerna. Projekt som är samlokaliserade arbetar en hel deltillsammans på olika sätt. Projekten har blivit mycket populära, vilket delvisvarit en orsak till att väldigt få elever önskar få praktik.Det 30-tal elever som har praktik har det hos en av de olika arbetsgivare somUngdomscentrum har kontakt med.Undervisningen i grundskolekurserna svenska, engelska och matematik samt ide lokala gymnasiekurserna livskunskap, skapande och idrott och hälsa ägerrum i Ungdomscentrums egna lokaler på Clemensskolan. Grupper skapas utifrånelevernas behov och beroende på om de har undervisning på hel- ellerdeltid. Eleverna tillhör en klass och har en klasslärare, men kan också ha andralärare beroende på ämne/kurs. Elever som har undervisning på heltid hållermesta tiden till i samma lokal. Varje klass har gemensamma scheman, där tidenför de olika ämnena/kurserna regleras.Precis som projektledarna arbetar lärarna mycket nära eleverna med lärandetinom ämnet och med deras självförtroende och ansvarstagande. Undervisningenär starkt inriktad på att eleverna skall bli godkända i grundskolans kurser isvenska, engelska och matematik, varför dessa arbetar utifrån sina behov på ettmycket individualiserat sätt. De har tillgång till mycket hjälp, uppmuntran och7


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816SKOLVERKETstöd från lärarna. Det är i dessa ämnen betoning på eget arbete och färdighetsträningoch mycket lite av gemensamma genomgångar, diskussioner och gruppvisaarbeten. Det finns en viss tematisk undervisning över ämnesgränserna. Denindividualiserade undervisningen i svenska och engelska är momentindelad medfasta uppgifter för skrivning, läsning, grammatik etc., som eleven bockar av ochblir ”godkänd” på. Uppläggningen av undervisningen i matematik är också individualiserad.Eleverna arbetar delvis med datorer, men det närliggande ochvälutrustade biblioteket som tillhör vuxenutbildningen får eleverna inte använda.Läroplanens övergripande mål lyfts fram i kursen livskunskap, som av rektornanses vara ”en förlösande strategi för att utveckla demokratiska värderingar”,och där sker arbetet till allra största delen i grupp i form av diskussioner.Vissa studiebesök genomförs.Många elever betraktar projekten som det livgivande och meningsfulla medanundervisningen i svenska, engelska och matematik är mer av isolerad färdighetsträning,något man måste klara för att komma vidare. Projekten ger elevernalust och engagemang, så att de orkar med det som kallas ”skola”, det vill sägaundervisningen i bland annat engelska, matematik och svenska. Eleverna ärdock inte missnöjda med undervisningen och de anser att de får mycket godhjälp. De trivs med sina lärare.Lärarna i svenska, engelska och matematik anser att de har så starka krav på sigatt ”producera G” att de känner sig tvingade att arbeta på detta sätt, även om deockså inser det begränsande och är medvetna om kraven i kursplanerna. Delyfter också fram elevernas stora svårigheter och bristande förkunskaper som enviktig anledning.Sammanfattningsvis är det problematiskt att Ungdomscentrum har en så tudeladverksamhet och att all verksamhet inte sker utifrån läroplanen och kursplanerna.I sin nuvarande form har projektverksamheten ingen uttalad kopplingtill läroplanen och kursplanerna, hur bra verksamheten än är. Undervisningen iämnena är alltför instrumentell och sker inte utifrån styrdokumentens krav påhelhetsskapande och allsidighet, hur väl man än vill hjälpa eleverna till godkändabetyg. Det övergripande målet med individuella programmet är att elevernaskall bli behöriga för att klara ett nationellt eller specialutformat program. Ennödvändig förutsättning för det är att den egna självkänslan växer och att tilltrontill den egna förmågan stärks. Ungdomscentrums åtskillnad mellan projektoch undervisning kan paradoxalt få till effekt att den konserverar en mer negativsyn på vad ”skola” och ”undervisning” är. Det kan också vara så att en delelever helt enkelt väljer bort ämnesundervisningen – även på Ungdomscentrum.Såväl målen i läroplanen som kursplanerna innebär att den praktiska och kreativaprojektverksamheten mycket väl skulle kunna utgöra basen för ett kvalitativtlärande i svenska, engelska, matematik och andra kurser. Det kräver naturligtvisen nära samverkan mellan lärarna och projektledarna och att alla arbetar utifrånsamma styrdokument.8


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:28165. Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flestaverksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personalför skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet attse till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses.Frågor som behandlas vid <strong>inspektion</strong>en är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildasrättsäkerhet.Vid Ungdomscentrum finns en gymnasiechef/rektor samt en biträdande rektor.Gymnasiechefen tjänstgör på skolan två dagar i veckan och resten på en annangymnasieskola i kommunen. Mycket av det operativa arbetet, som t.ex. elevhanteringen,sköts därför av biträdande rektorn, som har heltidstjänst. Biträdanderektorn kan därför sägas fullgöra en del av rektorsansvaret och har också enlängre erfarenhet av verksamheten. Gymnasiechefen/rektorn leder alla personalmöten,ansvarar för budgeten och uttrycker stort engagemang för skolan.Såväl elever som föräldrar har ett gott förtroende för skolledningen.Personalen uttrycker enligt Kvalitetsmätning 2003 att den saknar ett tydligt ledarskap.Även i intervjuerna har bristen på pedagogiskt ledarskap kommit fram.Det sker endast viss samordning av skolans arbete med kunskapsområden, därflera ämnen/verksamheter skall bidra, så att utbildningen utgör en helhet föreleven.Skolan arbetar utifrån en s.k. kvalitetsklocka med uppföljning och utvärdering,där statistik, enkäter till elever och föräldrar samt elevernas utvärderingar ingår.Skolans resultat följs dock inte alltid upp och utvärderas i förhållande till målen.Man gör ingen uppföljning av de elever som går vidare till ett nationellt program.Det saknas delvis ett systematiskt arbete för att säkra och förbättra kvalitetenpå skolan. Det gäller till exempel bedömning och betygssättning. Skolanskvalitetsredovisning saknar åtgärder för att utveckla verksamheten. Dock upprättarskolan en separat plan för förbättringar.Sammanfattningsvis finns brister i styrningen och ledningen av skolan gällandeansvarsfördelningen, den pedagogiska verksamheten och kvalitetsarbetet.Även om Ungdomscentrum är ifrågasatt och förmodligen skall läggas ned, finnsdet för skolan men inte minst för kommunen flera starka skäl att belysa resultatenoch måluppfyllelsen på ett kvalitativt sätt samt att utvärdera vad på skolansom är framgångsrikt. Kvalitetsredovisningen skall redovisa åtgärder för attutveckla verksamheten. Det starkaste skälet måste vara att framöver kunna tahand om individuella programmets elever på ett bra sätt och tillförsäkra demrätten till en god utbildning.9


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816SKOLVERKET6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnochungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriskasärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Detskall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningaroch möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inomskolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuelltgöra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen,profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation förlärande.Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och medden valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas.Vid Ungdomscentrum har eleverna tillgång till undervisning i grundskolansämnen svenska, engelska och matematik samt i några lokala gymnasiekurser.Elevernas möjlighet att få undervisning i andra grundskoleämnen eller gymnasialakurser är mycket starkt begränsad.Eleverna har också tillgång till praktik och projektverksamhet, som inte styrs avgrundskolans eller gymnasieskolans läroplaner och kursplaner. Projektverksamhetenssyfte är att främja elevernas självförtroende och personliga utveckling.Studievägledarna informerar eleverna och deras föräldrar initialt men även återkommandeom utbildningarna på skolan och övriga studievägar.Sammanfattningsvis finns det en flexibilitet i möjligheten att tillgodose olikaönskemål. Eleverna får dock begränsade möjligheter att förbereda sig inför ettnationellt eller specialutformat program, då flera av dem har brister inte bara ide tre behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Elevernahar mycket god tillgång till information och vägledning.7. ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Iskollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid <strong>inspektion</strong>en.Ungdomscentrum har personal med god kompetens för sitt uppdrag. Läraremed kompetens i svenska som andraspråk saknas dock, men köps in från denkommunala vuxenutbildningen.Det finns ett engagemang och patos hos ledningen och personalen för att arbetamed skolans elever och också mycket erfarenhet och särskilda kvaliteter föruppdraget.Personalen har bl.a. genomgått kompetensutveckling i ART (Aggression ReplacementTraining) för att bättre kunna bemöta eleverna på ett lämpligt sätt. Det10


SKOLVERKET<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816ges också kompetensutveckling i pedagogik och specialpedagogik. En persondeltar i kommunens mastersutbildning i aktionslärande, vilken organiseras genomTromsö Universitet.Personaltätheten är hög. I Kvalitetsmätning 2003 anser eleverna trots detta attdet borde finnas fler lärare.Skolan får 53 000 kronor per elev.Lokalerna på Clemensskolan är ändamålsenliga och eleverna har fått en cafeteriaatt samlas i på rasterna. Eleverna uttrycker i Kvalitetsmätningen 2003 att deinte har möjligheter till varierade aktiviteter på rasterna samt att de tycker attandelen datorer är för låg.Projektverksamheten har lokaler på andra håll i staden, vilket gör att samverkankan försvåras.Eleverna arbetar mycket med kopierade underlag. Eleverna har inte tillgång tilldet välutrustade skolbibliotek som finns vid vuxenutbildningen på Clemensskolan.Det finns endast ett nystartat, litet bokförråd i Ungdomscentrums utrymmen.Sammanfattningsvis finns det på Ungdomscentrum en god kompetens,mycket engagemang och gedigen erfarenhet, för att undervisa och ta hand omskolans elever. Kompetensutvecklingen kan få en bättre samordning och styrning.Ett helhetstänkande på elevernas lärande försvåras av att lokalerna/verksamheternaär så utspridda. Elevernas tillgång till stimulerande läromedelinklusive datorer är delvis bristfällig. Det är anmärkningsvärt att elevernainte har tillgång till det bibliotek med datorer som finns i byggnaden.Sammanfattande bedömningInspektörerna bedömer att verksamheten vid Ungdomscentrum övergripandeutmärks av ett stort engagemang för eleverna. Såväl ledningen som personalenhar både tydlig ambition och god kompetens att möta den enskilda eleven utifrånhans eller hennes specifika behov. Det finns särskilda kvaliteter för ett påmånga sätt svårt uppdrag.Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden:- elevernas tillgång till en allsidig och helhetsskapande utbildning utifrån styrdokumentensmål,- elevernas möjlighet att bredda sin kunskapsbas genom fler grundskole- ochgymnasiekurser,- elevernas tillgång till datorer, bibliotek och stimulerande läromedel och- styrning och pedagogisk ledning.Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inteuppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas.- Skolans resultat följs inte tillfredsställande upp och utvärderas i förhållandetill de riksgiltiga målen (2.6 Rektors ansvar i Läroplan för de frivilliga skolformerna)och gäller t.ex. bedömning och betygssättning.11


<strong>Utb</strong>ildnings<strong>inspektion</strong> i <strong>Helsingborg</strong>s kommunUngdomscentrumDnr 53-2003:2816SKOLVERKET- Skolans kvalitetsredovisning innehåller inte vilka åtgärder skolan avser vidtaom målen ej har uppnåtts (1 § förordning om kvalitetsredovisning inomskolväsendet).- Riktlinjerna för och genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolornasaknar stöd i skolförfattningarna (<strong>Skolverket</strong>s beslut dnr 51-2003:537).DatumOrt2004-10-08 LundLotta KårlindGöran ArnmanKarl-Gunnar Starck12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!