à ter till Hammar 9:21. Arkeologisk förundersökning 2008. Rapport ...

Åter på Hammar 9:21Schakt 3 öppnades strax nedanför höjdens högsta punkt och löpte sedan norrut.I den södra delen framkom flertalet anläggningar i form av gropar och stolphål.Fyra av dessa undersöktes; tre gropar och ett stolphål. I två av groparna påträffadesett fyndmaterial av yngre karaktär som järnspik, tegel och yngre rödgods. Iden andra gropen insamlades träkol som skickades för 14 C-datering. Träkolet dateradestill 105±25 BP, kalibrerad med två sigma till perioden 1680 – 1930 e. Kr .dvs. historisk tid (se bilaga 13). Denna datering stämmer väl med fyndmaterialet ide angränsande undersökta groparna. Lämningarnas karaktär och utseende skiljdesig inte från andra förhistoriska anläggningar inom exploateringsområdet. Detär troligt att åtminstone en del av anläggningarna i schaktet är förhistoriska. I dencentrala delen av schaktet påträffades spår av ett lager som redan tidigare undersöktsi samband med utredningen. Vid utredningen påträffades flera flintavslagoch förhistoriska keramikskärvor i ytan av lagret. Norr om lagret i schakt 3 påträffadesendast en grop som innehöll recent material (ej inmätt).Schakt 4 öppnades i den västra sluttningen av höjden. Schaktet innehöll kulturlager,stolphål, gropar och härdar. Det var emellertid kulturlagren som dominerade.I södra delen påträffades ett större sammanhängande kulturlager(AL1632, i texten benämnt kulturlager 1). Detta lager fanns även i schakt 5(AL1145). För att avgränsa lagret öppnades en rad mindre schakt i öst/västligriktning mellan dessa schakt, men även öster om schakt 4 och väster om schakt 5.Lagret hade tidigare påträffats vid utredningen, men dess omfattade storlek kundeinte förutses.Kulturlager 1 avgränsades i väster, i öster och i söder, men dess nordligagräns är ännu inte helt fastställd. Kulturlager 1 beräknas omfatta en yta av ca4800 m 2 (se fig. 12). I lagret undersöktes sju kvadratmeterstora rutor. Lagretstjocklek varierade mellan 0,2 – 0,44 m, som tjockast var lagret i den sydvästra delen(se fig. 13). I de undersökta rutorna påträffades förhistorisk keramik, flinta,bränd lera och brända och obrända djurben. Bland keramiken finns rabbad keramikoch en skärva med en dekor av vertikalt lutande streck (se fig. 14). Liknandedekor har påträffats på keramik vid en undersökning i Grevie socken på Bjärehalvönoch förekommer på Lausitz-keramik (Hultén 2000). Keramiken dateras tillperioden yngre bronsålder – förromersk järnålder. I kulturlager 1 påträffadesäven delar av vad som tolkats som en vävtyngd daterad till yngre järnålder. I lagretfanns även ett förhållandevis stort antal obrända ben samt en del av en bennål(se fig. 16).I två av de kortare schakten mellan schakt 4 och 5 togs kulturlagret bort föratt undersöka om det fanns anläggningar under lagret (schakt 14 & 15). I schakt15 framkom en grop (AG1339) som undersöktes. I ytan på gropen påträffades enfragmentarisk spånpilspets av typ B, daterad till mellanneolitikum (se fig. 17).20