à ter till Hammar 9:21. Arkeologisk förundersökning 2008. Rapport ...

Åter på Hammar 9:21Åtgärdsförslag efter utredningen: En arkeologisk förundersökning föreslogs för attfastställa boplatslämningarnas bevarandestatus, utbredning, innehåll, datering ochvetenskapliga potential. Vid förundersökningen beräknades ca 700 löpmeterschakt att öppnas. Arbetet bedömdes sammanlagt omfatta cirka sex arbetsdagar.Förundersökningen: Inom området öppnades 25 schakt med en sammanlagd längdav ca 950 löpmeter (fig. 11). Genom området drogs först sex längre schakt inordsydlig riktning. Dessa kom delvis att korsa de tre östvästligt löpande utredningsschakten.Efter öppnandet av de sex schakten fanns det ett behov av attkomplettera med ytterligare schakt. Detta berodde främst på det kulturlager somframkom i den sydvästra delen. För att avgränsa detta lager öppnades ett antalmindre schakt i östvästlig riktning. Denna metod tillämpades även i anslutning tillde andra kulturlager som framkommit i de andra schakten inom område 3. På endel platser öppnades något bredare schakt för att underlätta en bedömning avlämningarnas utbredning. I anslutning till det ovannämnda kulturlagret i sydvästöppnades två ytor där även kulturlagret avlägsnades. Syftet med detta var att undersökaom det förekom anläggningar under kulturlagret.Matjordstjockleken varierar inom område 3, men generellt är den ca 0,3 mtjock. Ett något tunnare matjordslager finns uppe på krönet av höjden. Områdetsnordliga, östliga och västliga delar domineras av lerjordar. Sluttningen upp mothöjden består av sandiga jordar och höjden av sandig morän.Det första schakt som öppnades låg längst i öster (Schakt 1). Detta schaktvar förhållandevis tomt på anläggningar, vilket med stor sannolikhet berodde påatt jordarten bestod av lera. Avsaknaden av fornlämningar inom de leriga delarnaav exploateringsområdet har noterats såväl vid utredningen som vid förundersökningen.Ett par anläggningar framkom dock i den nordliga delen av schaktetoch bestod av en grop och två stolphål.Det följande schaktet åt väster öppnades en bit upp på sluttningen av höjden(Schakt 2). De norra delarna saknade spår av fornlämningar. I denna del bestodjordarten av lera. I schaktets centrala delar påträffades flertalet anläggningari form av gropar, stolphål och en härd. Tre av dessa undersöktes; två stolphål ochen grop. I ett av stolphålen fanns ett flintavslag och i gropen framkom ett riktfyndmaterial. Gropen (AG1948) var 3,8 x 3,3 meter i diameter. ¼ av anläggningenundersöktes. Gropen var minst 0,5 meter djup, men den grävdes inte hela vägenned mot botten. Orsaken till detta var dels tidsåtgången, dels för att den redangivet ett rikt fyndmaterial av flinta, keramik och ben. Av fyndmaterialet kanbl.a. nämnas en pilspets med urnupen bas och rabbad keramik. Fyndmaterialettyder på en datering till senneolitikum – äldre bronsålder (pilspetsen), men framförallttill perioden yngre bronsålder – äldre järnålder (keramiken; se fig. 15).18