à ter till Hammar 9:21. Arkeologisk förundersökning 2008. Rapport ...

Regionmuseet KristianstadLandsantikvarien i SkåneKristianstadBox 134, Stora Torg291 22 KristianstadTel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02LundBox 153, St Larsomr. Byggnad 10221 00 LundTel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39www.regionmuseet.se© 2009 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i SkåneRapport 2009:7ISSN 1651-0933Omslagsfoto: Anders EdringFyndteckningar mm: Anders EdringKartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

ÅTER PÅ HAMMAR 9:21InnehållSammanfattning 5Uppdraget 5Metod 6Topografi och fornlämningsmiljö 7Resultat från utredningen 9Resultat från förundersökningen 10Område 1 10Område 2 11Område 3 17Område 4 23Område 5 30Sammanfattning av resultat och åtgärdsförslag 39Slutsats 40Referenser 42Administrativa och tekniska uppgifter 43Bilaga 1. Anläggningslista och lista över grävenheter område 2 44Bilaga 2. Fyndlista område 2 45Bilaga 3. Planritning över område 2 46Bilaga 4. Anläggningslista och lista över grävenheter område 3 47Bilaga 5. Fyndlista område 3 48Bilaga 6. Planrintning över område 3 51Bilaga 7. Anläggningslista och lista över grävenheter område 4 52Bilaga 8. Fyndlista område 4 53Bilaga 9. Planritning över område 4 54Bilaga 10. Anläggningslista och lista över grävenheter område 5 55Bilaga 11. Fyndlista område 5 56Bilaga 12. Planritning över område 5.Bilaga 13. 14 C-resultat 58Bilaga 13. 14 C-resultat 59

Utdrag ur fastighetskartan med exploateringsområdet skrafferat.Skånekarta med Kristianstads kommun och Hammar markerade.

Åter på Hammar 9:21SammanfattningInför planerad exploatering av fastigheten Hammar 9:21 i Nosaby socken i Kristianstadskommun, utförde Regionmuseet Kristianstad en arkeologisk utredningunder mars och april månad år 2008 (Edring 2008). En rad tidigare ej kända fornlämningari form av boplatslämningar påträffades inom utredningsområdet. Regionmuseetansåg att det fanns fem områden inom exploateringsytan med fornlämningarav sådan omfattning och karaktär att vi rekommenderade vidare arkeologiskainsatser i form av en arkeologisk förundersökning.I enlighet med länsstyrelsens beslut utförde regionmuseet en arkeologiskförundersökning av fem områden, som identifierats vid utredningen. Förundersökningenutfördes under perioden 8 september – 15 oktober, 2008. Vid förundersökningenkonstaterades omfattande fornlämningar inom fyra av fem utpekadeområden. Fornlämningarna var av olika karaktär och bestod såväl av förhistoriskaboplatslämningar och gravar som av medeltida och historiska bebyggelselämningar.De senare har en koppling till Hammarshus och dess föregångare.Regionmuseet föreslår i första hand att de fyra ytorna med fornlämningarbevaras för framtiden. I detta sammanhang menar vi att särskild hänsyn bör tastill den herrgårdsmiljö som finns kring Hammarshus. Störst bevarandevärde haremellertid bebyggelselämningarna närmast Hammarshus. Om ett bevarande inteär möjligt, dvs. om något av områdena skall exploateras, bör en arkeologisk slutundersökninggenomföras. Exploateringsområdet är stort och fornlämningarnaär omfattande. Det är därför av stor vikt att ett samlat grepp tas kring hur fornlämningarnaskall behandlas vid en exploatering. Regionmuseet anser vidare attde bebyggelselämningar som påträffats närmast Hammarshus måste kompletterasmed ytterligare en förundersökning om de kommer att beröras av en markexploatering.Detta för att mer detaljerat fastställa fornlämningens status, komplexitetoch datering.UppdragetInom det cirka 75 hektar (750 000 m 2 ) stora planområdet har regionmuseet viden arkeologisk utredning identifierat fem olika fornlämningsområden (se fig.1)(Edring 2008). Den sammanlagda ytan av dessa fem områden uppgår till ca 13hektar (130 000 m 2 ). Flera olika typer av fornlämningar har identifierats och irapporten över utredningen föreslog regionmuseet för länsstyrelsen att ovannämndafem områden bör förundersökas inför en exploatering.I enlighet med länsstyrelsens beslut (dnr. 431-31104-08) syftade den arkeologiskförundersökningen till att fördjupa kunskapen om fornlämningen ochskulle ha som mål att klargöra fornlämningens omfattning, innehåll, datering ochvetenskapliga potential.5

Åter på Hammar 9:21Fig. 1. Planritning som visar exploateringsområdet och de fem fornlämningsområden som identifierades vid den arkeologiskautredningen.6MetodDen arkeologiska förundersökningen utfördes genom sökschaktsgrävning. Schaktengrävdes med grävmaskin med en skopbredd på 1,8 meter. Vid öppnandet avschakten avlägsnades matjorden ned till den nivå där kulturlager och/eller anläggningarframkom. Schakt och påträffade fornlämningar inmättes med GPSmed nätverks RTK (Real-Time Kinematic), vilket kvalitetsmässigt innebar centimeternoggrannhet.Inmätningsdata överfördes till Intrasis (ett digitalt dokumentationssystem).Ett urval av de arkeologiska objekten och kulturlagren undersöktes. Gropar,stolphål och härdar undersöktes med grävsked och/eller spade och provrutor ikulturlagren grävdes med grävsked. Provrutorna hade en storlek på 1 x 1 meter.Samtliga undersökta objekt fotograferades och beskrevs på kontextblanketter. Påkontextblanketten dokumenterades uppgifter om bl.a. undersökningsmetod, stratigrafi,objektets karaktär och tolkning samt sektionsritning. Uppgifterna på kontextblanketternalagrades vid efterbearbetningen i Intrasis, liksom beskrivningaröver påträffade fynd.

Åter på Hammar 9:21Fig. 2. Utdrag ur fastighetskartan med registrerade fornlämningar innan den arkeologiska utredningen.Topografi och fornlämningsmiljöExploateringsområdet ligger omedelbart öster om Kristianstads tätort. Söder omområdet ligger Hammarsjön, och i väster låg tidigare den idag utdikade Nosabysjön.Inom området fanns före den arkeologiska utredningen endast en registreradfornlämning (Nosaby 90), som utgörs av en boplats inom vilken flinta påträffatsi samband med inventering (se fig. 2). Vid utredningen konstaterades ytterligarefyra fornlämningar inom området (se nedan ”Resultat från utredningen”). Idet absoluta närområdet finns i övrigt relativt få kända fornlämningar, men omedelbartsöder om ytan finns rester av en skansanläggning och en, möjligen förhistorisk,rest sten (Nosaby 36). Den resta stenen indikerar att gravar kan finnas iområdet. Stenen står precis invid gränsen till den utdikade sjömarken, och det ärrimligt att anta att just denna strandzon nyttjats under förhistorisk tid, och attbåde gravar och boplatser finns i området.På Skånska rekognosceringskartan från år 1812 – 1820 syns flera troligagravhögar i området öster om Kristianstad. I den norra delen av exploateringsområdetfinns markeringar i form av två höjder som kan vara gravhögar (se fig.3). Troligen har delar av exploateringsområdet tidvis stått under vatten, åtminstoneden västra delen. Varje höjdläge har utgjort ett möjligt boplatsläge i detta sjölandskapoch det finns ett par tydliga höjder inom området.7

Åter på Hammar 9:21Fig. 3. Utdrag ur Skånska rekognosceringskartan från 1812-20 med exploateringsområdet inlagt. Notera de eventuellagravhögarna i områdets norra del.Fig. 4. Utdrag ur fosfatkartan med exploateringsområdet inlagt. Notera den mörka fosfatfläcken i områdets centrala del.8

Åter på Hammar 9:21Invid det ena höjdläget finns dessutom mycket höga fosfatvärden, vilket indikerarförekomst av boplats/er (se fig. 4). Alldeles invid exploateringsområdet liggerherrgården Hammarshus. Den nuvarande byggnaden är uppförd under 1700-talet. Området kring Hammarshus är inte registrerat som fornlämning, men detfinns skriftliga belägg för en föregångare till Hammarshus daterad till början av1400-talet (Skånsk ortnamnsdatabas).Tre arkeologiska utredningar har genomförts i närområdet, strax öster respektivenorr om nu aktuell yta. Vid dessa, belägna inom fastigheterna Hammar9:151 och 138:24 m.fl, påträffades endast enstaka anläggningar, varför den arkeologiskapotentialen bedömdes som så pass svag att någon undersökning inte förordades(Björk 1992, Edring 2002, Lilja 2004). I samband med utbyggnaden avväg E22 undersöktes en boplats vid Hammar, ca en kilometer öster om det nuaktuella planområdet (Ericson & Wickberg 2005). Vid undersökningen påträffadeskulturlager och anläggningar daterade till mellanneolitikum (trattbägar- ochstridsyxekultur) och senneolitikum.Resultat från utredningenRegionmuseet Kristianstad utförde en arkeologisk utredning under mars och aprilmånad år 2008 (Edring 2008). Totalt grävdes 23 sökschakt med en sammanlagdlängd av 3 100 meter. Den arkeologiska utredningen visade att det finns tidigareej kända fornlämningar inom exploateringsområdet. Dessa fornlämningar liggerfrämst lokaliserade till de höjder vars jordmån domineras av sand eller morän.Tvärs över exploateringsområdet, i dess centrala del, löper en mindre höjdrygg inordsydlig riktning (5 meters kurvan). Utredningsområdet kan således delas upp ien östlig topografiskt högt placerad del och en västlig mer låglänt. Utredningenhar konstaterat att det finns fornlämningar längs denna höjdrygg såväl norr somsöder om Hammarshus. Det finns även enstaka spår av fornlämning nedanfördenna nivå i de västra delarna. I sammanhanget är det viktigt att nämna att devästra delarna angränsar till den utdikade Nosabysjön och att vattennivåerna iområdet förändrats flertalet gånger genom historien. Senare års arkeologiskaforskning har t.ex. visat hur vattennivåerna på Kristianstadsslätten under stenåldervarit en väsentlig del av hur människorna organiserades, nyttjade och upplevdelandskapet (Edring 2005). Det är troligt att den nordsydliga höjdryggen representeraren tidigare strandlinje och att bosättningen under förhistorisk tid legatstrandnära. Även om inte vattennivån nått upp till höjdryggen under alla förhistoriskaperioder så har de västra delarna varit mer eller mindre sanka. Detta visarinte minst förekomsten av silt och torv och det styrks även av det historiskakartmaterialet.Vid utredningen påträffades boplatslämningar i huvudsak på fem olika platserinom området (se ovan fig. 1). Ett av dessa områden var sedan tidigare9

Åter på Hammar 9:21Fig. 5. Planritning över område 1.registrerat som fornlämning 90 i Nosaby socken (område 3). De övriga fyra komefter utredningen att registreras i FMIS som fornlämning 156 (område 1), 157(område 2), 158 (område 4) och 159 (område 5) i Nosaby socken. Dessa fornlämningarkommer i denna rapport att benämnas område 1, 2, 3, 4 och 5, vilketvar den beteckning som användes i utredningsrapporten, i kostnadsberäkning ochi fält vid förundersökningen.10Resultat från förundersökningenOmråde 1Område 1 ligger i den nordvästra delen av exploateringsområdet, strax nordvästom Hammarshus (se fig. 1). Områdets storlek är på ca 2 000 m 2 . Vid den arkeologiskautredningen drogs ett schakt genom området i östvästlig riktning, varviddet framkom gropar med en brun humusliknande fyllning. Fyra av dessa undersöktesoch i en av groparna påträffades ett spån av Senonflinta och i två av groparnafanns obrända ben. Fyndet av spånet och det låglänta topografiska lägettyder på att det kan ha förekommit aktiviteter på platsen under stenålder. Jordartenbestår av sand och matjordstjockleken är ca 0,3 meter.Åtgärdsförslag efter utredningen: En arkeologisk förundersökning föreslogs där en ytaom ca 100 löpmeter skulle schaktas av och ett par anläggningar undersökas för

Åter på Hammar 9:21att fastställa och avgränsa förekomst av stenålderslämningar. Schaktning och undersökningberäknades till cirka en arbetsdag.Förundersökningen: Vid den arkeologiska förundersökningen togs ett nytt schaktupp genom området i nordsydlig riktning (se fig. 5). Schaktets längd var ca 45meter. Inga anläggningar eller fynd framkom och inga fler schakt togs upp.Schaktet inmättes och fotodokumenterades.Förslag till vidare åtgärder: Regionmuseet föreslår inga ytterligare antikvariska åtgärderi område 1 eftersom inga spår av fornlämningar framkom.Område 2Område 2 ligger i den norra delen av exploateringsområdet (se fig. 1). I norr ansluterdet till Blekingevägen och i söder avgränsas det av parkområdet kringHammarshus. Området storlek är ca 36 000 m 2 . Topografiskt kan det beskrivassom en svag förhöjning i terrängen som löper i närmast nordsydlig riktning. Denöstra delen består av en platå och den västra av en svag sluttning. Vid den arkeologiskautredningen påträffades boplatslämningar längs denna nordsydligt löpandehöjdrygg. Boplatslämningarna utgjordes av kulturlager, gropar, stolphål, härdaroch en stenkonstruktion. Preliminärt daterades lämningarna till förhistorisk tid,troligen brons- eller järnålder och yngre järnålder/medeltid. På Skånska rekognosceringskartanfrån år 1812 – 1820 finns det två markeringar av höjder inomområdet som skulle kunna vara gravhögar (se fig. 3).Åtgärdsförslag efter utredningen: En arkeologisk förundersökning föreslogs för attfastställa boplatslämningarnas bevarandestatus, utbredning, innehåll, datering ochvetenskapliga potential. Förundersökningen skulle även undersöka förekomst avspår efter de eventuella gravhögarna. Vid förundersökningen beräknades ca 400löpmeter schakt att öppnas. Arbetet bedömdes sammanlagt omfatta cirka fyraarbetsdagar.Förundersökningen: Inom området öppnades elva schakt med en sammanlagd längdom ca 730 löpmeter. Schakten drogs i nordsydlig riktning, vilket innebar att dekorsade de båda östvästligt löpande utredningsschakten (se fig. 6). Två av schaktenförlängdes dock även med förgreningar i östvästlig riktning och ett par avschakten breddades för att skapa större ytor för att underlätta en bedömning avlämningarnas utbredning. Matjordstjockleken är ca 0,3 meter. De norra, sydvästraoch västra delarna av området domineras av morän och sandjordar, medan densydöstra består av lerjordar.Det första schakt som öppnades låg längst i öster (Schakt 1). I den norradelen av schakt 1 bestod det som först antogs vara alven av ljus sandig11

Åter på Hammar 9:21Fig. 6. Planritning över område 2 med utredningsschakt (blåa) och förundersökningsschakt (röda).morän med inslag av matjord. Detta parti visade sig efterhand utgöra en störrestörning som återfanns längs med Blekingevägen. Kontakter hade emellertid tagitsinför utredning och förundersökning med ansvariga för elnät, telefon, gasoch fjärrvärme samt med exploatören Kristianstads kommun, men inga nedgrävningarskulle finnas för ledningar i detta område. Faktum kvarstår dock att störningenär påtaglig och att någon form av markingrepp ägt rum som påverkat ochavlägsnat fornlämningar i området. Att det faktiskt funnits fornlämningar antydsav de lösfynd som gjorts i de omrörda massorna i denna del av området av bl.a.en pilspets med urnupen bas (se nedan).I den centrala delen av schakt 1 framkom gropar och stolphål. Denna typ avlämningar återkom även i schakt 2 och i det tidigare utredningsschaktet. En avgroparna undersöktes vid utredningen, men innehöll inga fynd; däremot påträffadesen del lösfynd av flintavslag och ett skärva äldre rödgods (Edring 2008).12

Åter på Hammar 9:21Vid förundersökningen undersöktes fem stolphål och en kvadratmeterstor ruta iett mindre kulturlager (AL2760) i norra delen av schakt 2. I lagret påträffadesflintavslag, ben och en förhistorisk keramikskärva. Inget daterande material påträffadessom kan ge en närmare datering av dessa boplatslämningar i nordvästradelen av område 2.I södra delen av schakt 3 framkom ett antal gropar. Tre av dessa undersöktesmen de innehöll inget daterande fyndmaterial (endast ett flintavslag). Söderom groparna påträffades flera flintavslag och två stenkonstruktioner. Stenkonstruktionernaframkom i det område där det finns markeringar av högar påskånska rekognosceringskartan från år 1812 – 1820 (se ovan). Innan schaktningengenomfördes märktes området för högarna ut med hjälp av GPS och schakt 3drogs rakt genom de utplanade högarna. Det kan konstateras att det finns entämligen god samstämmighet mellan stenkonstruktionerna och en av högarnaoch det finns goda grunder för att anta att det rör sig om gravar (se fig. 7). Gravarnaundersöktes inte, men de tolkades efter handrensning som en rektangulärfylld stensättning (AA2591) och en rund/oval ofylld stensättning (AA200284) (sefig. 8 & 9). Den ofyllda stensättningen bestod av ett antal stenar som var utlagda irund/oval formation. Dessa stenar skulle även kunna vara rester efter en kantkedjatill en gravhög. De båda förmodade gravarna ligger dessutom ca 25 metersöder om en stenkonstruktion (3 st 0,3-0,4 m stora stenar) som påträffades vidutredningen, vilket tyder på att det kan finnas flera gravar i området (se Edring2008 s. 12).I den centrala delen av schakt 4 framkom ett humöst brunaktigt lager. Lagretundersöktes inte. I dess anslutning framkom två stolphål och en grop samt tvåflintavslag. Detta lager hade tidigare påträffats vid utredningen, då en kvadratmeterstorruta undersöktes av lagret. Lagret hade en tjocklek på 0,22 m och det innehöllflintavslag.I norra delen av schakt 9, i direkt anslutning till den större störning som tidigarenämnts, fanns ett kulturlager (AL2325). En kvadratmeter stor ruta undersöktesi lagret och dess tjocklek fastställdes till 0,44 m (se fig. 10). Lagret innehöllskörbränd sten och sot, men även fynd av förhistorisk keramik, flinta och obrändaben. I lagret insamlades träkol som skickades för 14 C-datering. Träkolet dateradestill 1570±30 BP, kalibrerad med två sigma till perioden 420 – 560 e. Kr . dvs.folkvandringstid (se bilaga 13).Lagret schaktades bort inom en mindre yta invid schaktet för att undersökaom det fanns anläggningar eller konstruktioner under lagret, men inga lämningarframkom. Lagrets fortsatte söderut. Det fanns partier där det saknades, men detåterkom på ett par ställen i schaktet (AL2313 & 2320). En del lösfynd av flintavslaggjordes i dess yta. En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lager (AL2313),som hade en tjocklek av 0,16 m, varvid det påträffades obrända djurben.13

Åter på Hammar 9:21Fig. 7. Planritning över gravarna inom område 2 i förhållande till de förmodade gravhögar som finns på Skånska rekognoceringskartan.Fig. 8 & 9. Fotografi över den rektangulära fyllda stensättningen (vänster) och den runda/ovala ofylld stensättning (höger)14

Åter på Hammar 9:21Fig. 10. Fotografi som visar kulturlagrets tjocklek i den norra delen av schakt 9 i område 2.Ytterligare delar av dessa kulturlager schaktades bort inom schaktet för att undersökaom det fanns anläggningar eller konstruktioner under lagret, men inga anläggningarframkom. Däremot påträffades tre stolphål och en större grop i desödra delarna av schakt 9. Gropen snittades med grävmaskin och den innehölltegel. I den södra delen av schakt 10 fanns en härd och en grop och i norr fannsett kulturlager (AL200285). Inga av dessa lämningar undersöktes. Däremot framkomsamma lager i den centrala delen av schakt 11 (AL2938). Här grävdes enkvadratmeterstor ruta och kulturlagret hade en tjocklek av ca 0,35 m. Det innehöllen förhistorisk keramikskärva och två skärvor av ett gods som tyder på envikingatida/tidig medeltida datering. Vid utredningen grävdes en kvadratmeterstorruta i lagret. Det hade en tjocklek av 0,25 m och innehöll flintavslag ochobrända ben. Vid utredningen påträffades en del lösfynd av flintavslag i ytan avlagret och en förhistorisk keramikskärva samt en sländtrissa daterad till periodenyngre järnålder/medeltid (Edring 2008). Strax norr om kulturlagret i schakt 11framkom en grop. Djupet på gropen kontrollerades med spade och uppmätte 0,2m. I ytan påträffades obrända djurben. I schaktets södra och norra delar varieradematjordstjockleken mellan 0,6-0,7 m. I schaktet fanns ett matjordslager på ca 0,3meter som överlagrade ett brunt humöst lager på ca 0,3 - 0,4 m som tolkadessom ett fossilt matjordslager.15

Åter på Hammar 9:21Sammanfattning av fyndmaterial och datering: Vid den arkeologiska utredningen påträffadesi den norra delen av området förhistorisk keramik som grovt daterats tillbronsålder/järnålder. I området framkom även en skärva äldre rödgods och ettborgarkrigsmynt som visade på förekomst av medeltida lämningar. I den södradelen påträffades en sländtrissa som daterats till yngre järnålder/medeltid samtförhistorisk keramik grovt daterad till bronsålder/järnålder.Vid förundersökningen påträffades 125 fynd. Fynden bestod av flinta, ben,keramik, lerklining och tegel. Flintan dominerades av flintavslag eller avfallsmaterial.Bland flintorna fanns även ett par artefakter bl.a. en pilspets med urnupenbas (senneolitikum/äldre bronsålder), en avslagskniv och en bränd spånskrapa.Pilspetsen och skrapan framkom inom den störning som löper längs Blekingevägen.Keramikmaterialet var tämligen sparsamt och bestod av förhistorisk keramikoch av ett par skärvor som antyder en vikingatida/tidig medeltida dateringsamt yngre rödgods. Den förhistoriska keramiken kan inte närmare dateras än tillperioden bronsålder/järnålder. Värt att notera är att det finns välbevarade obrändaben i kulturlagren inom område 2.En 14 C-datering av träkol från kulturlagret i nordväst gav en datering till perioden420 – 560 e. Kr. dvs. folkvandringstid. I brist på ett daterande fyndmateriali kulturlagret föreslås en datering till folkvandringstid i enlighet med 14 C-dateringen. Huruvida denna datering även gäller för boplatslämningarna och deförmodade gravarna har inte gått att fastställa. Fyndmaterialet i kulturlagret i sydvästantyder en datering till förhistorisk tid, troligen bronsålder/järnålder, mendet finns inslag av material som visar på vikingatid/tidig medeltid.Förslag till vidare åtgärder: Regionmuseet föreslår vid en exploatering att områdetblir föremål för en arkeologisk slutundersökning. Vid en slutundersökning börinsatser göras för att dokumentera och undersöka det kulturlager som återfinns ide nordvästra och sydvästra delarna. Insatser bör även riktas mot boplatslämningarnasom består av stolphål, gropar och härdar i den nordöstra delen. Mellandessa båda lämningar finns spår efter anläggningar som med stor sannolikhet ärgravar. En viktig del av en slutundersökning föreslås därför vara undersökningoch dokumentation av gravarna.16

Åter på Hammar 9:21Fig. 11. Planritning över område 3 med utredningsschakt (blåa) och förundersökningsschakt (svarta).Område 3Område 3 ligger i den östra delen av exploateringsområdet, strax norr om vägE22 (se fig. 1). Området storlek är på ca 60 000 m 2 . Topografiskt kan det beskrivassom en förhöjning i landskapet, där högsta punkten ligger ett femtiotal meternorr om väg E22. Terrängen sluttar svagt åt väster, norr och åt öster. Områdetutgörs av den tidigare registrerade fornlämningen 90 i Nosaby socken.Vid den arkeologiska utredningen påträffades boplatslämningar på höjdenoch i dess sluttning. Boplatslämningarna består av välbevarade kulturlager, groparoch härdar, som preliminärt daterats till förhistorisk tid. En 14 C datering av träkolfrån en härd gav en datering till yngre romersk järnålder – folkvandringstid ochrabbad keramik i kulturlagret i de sydvästra delarna daterar lämningarna även tillyngre bronsålder – äldre järnålder.17

Åter på Hammar 9:21Åtgärdsförslag efter utredningen: En arkeologisk förundersökning föreslogs för attfastställa boplatslämningarnas bevarandestatus, utbredning, innehåll, datering ochvetenskapliga potential. Vid förundersökningen beräknades ca 700 löpmeterschakt att öppnas. Arbetet bedömdes sammanlagt omfatta cirka sex arbetsdagar.Förundersökningen: Inom området öppnades 25 schakt med en sammanlagd längdav ca 950 löpmeter (fig. 11). Genom området drogs först sex längre schakt inordsydlig riktning. Dessa kom delvis att korsa de tre östvästligt löpande utredningsschakten.Efter öppnandet av de sex schakten fanns det ett behov av attkomplettera med ytterligare schakt. Detta berodde främst på det kulturlager somframkom i den sydvästra delen. För att avgränsa detta lager öppnades ett antalmindre schakt i östvästlig riktning. Denna metod tillämpades även i anslutning tillde andra kulturlager som framkommit i de andra schakten inom område 3. På endel platser öppnades något bredare schakt för att underlätta en bedömning avlämningarnas utbredning. I anslutning till det ovannämnda kulturlagret i sydvästöppnades två ytor där även kulturlagret avlägsnades. Syftet med detta var att undersökaom det förekom anläggningar under kulturlagret.Matjordstjockleken varierar inom område 3, men generellt är den ca 0,3 mtjock. Ett något tunnare matjordslager finns uppe på krönet av höjden. Områdetsnordliga, östliga och västliga delar domineras av lerjordar. Sluttningen upp mothöjden består av sandiga jordar och höjden av sandig morän.Det första schakt som öppnades låg längst i öster (Schakt 1). Detta schaktvar förhållandevis tomt på anläggningar, vilket med stor sannolikhet berodde påatt jordarten bestod av lera. Avsaknaden av fornlämningar inom de leriga delarnaav exploateringsområdet har noterats såväl vid utredningen som vid förundersökningen.Ett par anläggningar framkom dock i den nordliga delen av schaktetoch bestod av en grop och två stolphål.Det följande schaktet åt väster öppnades en bit upp på sluttningen av höjden(Schakt 2). De norra delarna saknade spår av fornlämningar. I denna del bestodjordarten av lera. I schaktets centrala delar påträffades flertalet anläggningari form av gropar, stolphål och en härd. Tre av dessa undersöktes; två stolphål ochen grop. I ett av stolphålen fanns ett flintavslag och i gropen framkom ett riktfyndmaterial. Gropen (AG1948) var 3,8 x 3,3 meter i diameter. ¼ av anläggningenundersöktes. Gropen var minst 0,5 meter djup, men den grävdes inte hela vägenned mot botten. Orsaken till detta var dels tidsåtgången, dels för att den redangivet ett rikt fyndmaterial av flinta, keramik och ben. Av fyndmaterialet kanbl.a. nämnas en pilspets med urnupen bas och rabbad keramik. Fyndmaterialettyder på en datering till senneolitikum – äldre bronsålder (pilspetsen), men framförallttill perioden yngre bronsålder – äldre järnålder (keramiken; se fig. 15).18

Åter på Hammar 9:21Fig. 12. Planritning över utbredningen av kulturlager 1 inom område 3.Fig. 13. Fotografi över sektion genom kulturlager 1 inom område 3.19

Åter på Hammar 9:21Schakt 3 öppnades strax nedanför höjdens högsta punkt och löpte sedan norrut.I den södra delen framkom flertalet anläggningar i form av gropar och stolphål.Fyra av dessa undersöktes; tre gropar och ett stolphål. I två av groparna påträffadesett fyndmaterial av yngre karaktär som järnspik, tegel och yngre rödgods. Iden andra gropen insamlades träkol som skickades för 14 C-datering. Träkolet dateradestill 105±25 BP, kalibrerad med två sigma till perioden 1680 – 1930 e. Kr .dvs. historisk tid (se bilaga 13). Denna datering stämmer väl med fyndmaterialet ide angränsande undersökta groparna. Lämningarnas karaktär och utseende skiljdesig inte från andra förhistoriska anläggningar inom exploateringsområdet. Detär troligt att åtminstone en del av anläggningarna i schaktet är förhistoriska. I dencentrala delen av schaktet påträffades spår av ett lager som redan tidigare undersöktsi samband med utredningen. Vid utredningen påträffades flera flintavslagoch förhistoriska keramikskärvor i ytan av lagret. Norr om lagret i schakt 3 påträffadesendast en grop som innehöll recent material (ej inmätt).Schakt 4 öppnades i den västra sluttningen av höjden. Schaktet innehöll kulturlager,stolphål, gropar och härdar. Det var emellertid kulturlagren som dominerade.I södra delen påträffades ett större sammanhängande kulturlager(AL1632, i texten benämnt kulturlager 1). Detta lager fanns även i schakt 5(AL1145). För att avgränsa lagret öppnades en rad mindre schakt i öst/västligriktning mellan dessa schakt, men även öster om schakt 4 och väster om schakt 5.Lagret hade tidigare påträffats vid utredningen, men dess omfattade storlek kundeinte förutses.Kulturlager 1 avgränsades i väster, i öster och i söder, men dess nordligagräns är ännu inte helt fastställd. Kulturlager 1 beräknas omfatta en yta av ca4800 m 2 (se fig. 12). I lagret undersöktes sju kvadratmeterstora rutor. Lagretstjocklek varierade mellan 0,2 – 0,44 m, som tjockast var lagret i den sydvästra delen(se fig. 13). I de undersökta rutorna påträffades förhistorisk keramik, flinta,bränd lera och brända och obrända djurben. Bland keramiken finns rabbad keramikoch en skärva med en dekor av vertikalt lutande streck (se fig. 14). Liknandedekor har påträffats på keramik vid en undersökning i Grevie socken på Bjärehalvönoch förekommer på Lausitz-keramik (Hultén 2000). Keramiken dateras tillperioden yngre bronsålder – förromersk järnålder. I kulturlager 1 påträffadesäven delar av vad som tolkats som en vävtyngd daterad till yngre järnålder. I lagretfanns även ett förhållandevis stort antal obrända ben samt en del av en bennål(se fig. 16).I två av de kortare schakten mellan schakt 4 och 5 togs kulturlagret bort föratt undersöka om det fanns anläggningar under lagret (schakt 14 & 15). I schakt15 framkom en grop (AG1339) som undersöktes. I ytan på gropen påträffades enfragmentarisk spånpilspets av typ B, daterad till mellanneolitikum (se fig. 17).20

Åter på Hammar 9:21Fig. 15. Keramik från AG1948, område 3.Fig. 14. Keramik med dekor av vertikalt lutande streckfrån kulturlager 1, område 3.Fig. 16. Fragment avbennål från kulturlager1, område 3.Fig. 17. Del av spånpilspets,område 3.Fig. 18. Pilspetsar av flinta. Spetsen överst (lösfynd) och nederst till vänster (AG1948) påträffade inom område 3.Pilspetsen till höger framkom som lösfynd inom område 2.21

Åter på Hammar 9:21I gropen som undersöktes till hälften fanns en skärva förhistorisk keramik, flintavslagoch obrända ben. Två stolphål låg även under kulturlagret i schakt 12 och ischakt 11 fanns det anläggningar i utkanten av lagret.Norr om kulturlager 1 i schakt 4 fanns ett antal anläggningar i form avstolphål, gropar och härdar. En grop och fyra av dessa stolphål undersöktes, mendet fanns inga fynd i dem.Norr om anläggningarna fanns ytterligare ett kulturlager (AL1484). I ytanpå lagret påträffades lösfynd av förhistorisk keramik, flintavslag och en flintkärna.En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret och dess tjocklek fastställdes till 0,2m. Endast ett par flintavslag framkom i lagret.Norr om lagret framkom två gropar och ett kulturlager som innehöll lösfyndav flintavslag (AL1464). En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret somhade en tjocklek på 0,32 m. Fynden i lagret bestod av flintavslag, obrända ben,bränd lera, slagg och två skärvor yngre rödgods. Någon meter norr om lagretfanns ytterligare ett kulturlager (AL1450). En kvadratmeterstor ruta undersöktes ilagret som hade en tjocklek av 0,28 m. Fynden bestod av förhistorisk keramik,flintavslag och obrända och brända ben. I området kring lagret fanns anläggningari form av stolphål och gropar.I schakt 5 fanns det tidigare nämnda kulturlager 1. Söder om detta påträffadesett antal gropar och stolphål. Ett av stolphålen undersöktes, men det innehöllinga fynd. Strax norr om lagret fanns en ansamling av anläggningar i form avstolphål, gropar och härdar. En av groparna undersöktes och den innehöll rabbadkeramik (yngre bronsålder – äldre järnålder), flintavslag och obrända ben. Dencentrala delen av schakt 5 saknade spår av fornlämningar, däremot påträffades tregropar och en härd i schaktets norra del.Schakt 6 låg längst i väster nedanför sluttningen. Schaktet dominerades avlerjordar och tydliga spår av plog konstaterades i den södra delen som också heltsaknade spår av fornlämningar. I den norra delen fanns ett mörkare lager somtolkades som kulturlager som avsatts i en svacka (våtmark?). I ytan på lagret insamladesfynd av rabbad keramik, flintavslag, lerklining och obrända ben. Enkvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret och det konstaterades att lagret hadeen tjocklek av 0,18 m och att det innehöll flintavslag, obrända ben och två fragmentav förhistorisk keramik.Sammanfattning av fyndmaterial och datering: Vid den arkeologiska utredningen utfördesen 14 C-analys av träkol från en härd som gav en datering till yngre romerskjärnålder – folkvandringstid. Vid utredningen påträffades även rabbad keramik ikulturlagret i de sydvästra delarna. Keramiken dateras till yngre bronsålder – äldrejärnålder.22

Åter på Hammar 9:21Vid förundersökningen påträffades 670 fynd. Fynden består främst av flinta, ben,keramik och bränd lera. Flintan domineras av flintavslag eller avfallsmaterial.Bland flintorna finns även ett par artefakter bl.a. två pilspetsar med urnupen bas(senneolitikum – äldre bronsålder) och en tångepilspets av typ B (mellanneolitikum)(se ovan fig. 17 & 18).Keramiken består av rabbad keramik och av keramik av allmän förhistoriskkaraktär samt av enstaka skärvor yngre rödgods. En skärva har en dekor av vertikaltlutande streck; en dekor som förekommer på Lausitz-keramik (Hultén 2000).Den daterbara keramiken från område 3 tillhör perioden yngre bronsålder – förromerskjärnålder, men även historisk tid. I området påträffades även delar av vadsom tolkats som en vävtyngd daterad till yngre järnålder.I kulturlagren finns ett stort antal välbevarade obrända ben.Område 3 har mycket omfattande fornlämningar i form av med tjocka kulturlager,gropar, stolphål och härdar (se bilaga 6). Fyndmaterialet antyder en dateringfrämst till perioden yngre bronsålder – äldre järnålder, men det finns ävenindikationer på aktiviteter under mellanneolitikum, senneolitikum – äldre bronsåldersamt yngre järnålder och historisk tid.Förslag till vidare åtgärder: Regionmuseet föreslår att en exploatering av områdetföregås av en arkeologisk slutundersökning. Vid en slutundersökning bör insatsernagöras för att dokumentera och undersöka det mycket omfattande kulturlagretsom återfinns i höjdens sluttning i väster och i nordväst. Insatser bör ävenriktas mot boplatslämningarna som består av stolphål, gropar och härdar somfinns under kulturlagret i väster, på höjden och på den östra sluttningen.Område 4Område 4 ligger i den centrala delen av exploateringsområdet (se fig. 1). Hammarshusligger drygt 70 meter väster om området. I norr angränsar område 4 moten hårdgjord yta, där det tidigare funnits bebyggelse, ekonomilängor, gödselbrunnaroch oasfalterade vägar. Storleken på område 4 är ca 3700 m 2 . Topografisktkan det beskrivas som en förhöjning i landskapet, där topografin stiger motnorr och mot nordväst.Vid den arkeologiska utredningen påträffades ett välbevarat kulturlager sominnehöll bl.a. rabbad keramik och en lövkniv. På platsen påträffades ytterligare tvålövknivar samt ett bokspänne daterat till medeltid. Lämningarna dateras till periodenyngre bronsålder – äldre järnålder samt till medeltid.Åtgärdsförslag efter utredningen: En arkeologisk förundersökning föreslogs för attfastställa boplatslämningarnas bevarandestatus, utbredning, innehåll, datering ochvetenskapliga potential. Vid förundersökningen beräknades ca 100 löpmeterschakt att öppnas. Arbetet bedömdes sammanlagt omfatta cirka tre arbetsdagar.23

Åter på Hammar 9:21Fig. 19. Planritning över område 4.Förundersökningen: Inom området öppnades två schakt med en sammanlagd längdav ca 107 löpmeter (se fig. 19). Schakten korsade varandra. Det ena av schaktenöppnades i nordsydlig riktning (schakt 1) och det andra i östvästlig riktning(schakt 2). Syftet var att avgränsa det kulturlager som påträffats vid utredningen.Kulturlagret kunde som nämnts avgränsas i söder och även i öster, men verkadefortsätta in mot den hårdgjorda ytan i norr och i väster (se fig. 20). Huruvida lagretfinns kvar under den hårdgjorda ytan i norr har inte kunnat fastställas, menmed tanke på den bebyggelse m.m. som legat där är det högst osannolikt att lagretkan vara välbevarat.I norra delen av schakt 1 framkom två anläggningar med sot i ytan. Dessaanläggningar undersöktes inte, men de låg stratigrafiskt över kulturlagret. Kulturlagretupphörde i den södra delen och strax utanför lagret påträffades en knackstenav flinta. I kulturlagret fanns flertal fynd synliga i ytan. Dessa utgjordes avobrända djurben och flintavslag. Tre kvadratmeterstora rutor av lagret undersöktes.I den norra delen hade kulturlagret en tjocklek av 0,36 m, i den centrala delenen tjocklek på 0,32 m och i söder en tjocklek på 0,52 m (se fig. 21). De fynd sompåträffades i rutorna utgjordes av flintavslag/avfall, rabbad keramik, yngre ochäldre rödgods, obrända djurben, tegel, kalkbruk och järnspik.24

Åter på Hammar 9:21Fig. 20. Fotografi som visar kulturlagret mot den hårdgjorda ytan norr om område 4.Fig. 21. Fotografi över sektion genom kulturlager i södra delen av schakt 1, område 3.25

Åter på Hammar 9:21Fig. 22. Utdrag ur Skånska rekognosceringskartan med utrednings- och förundersökningsschakten inlagda. Notera byggnadernainom område 4 (överst). Fig. 23. Fotografi över sektion genom kulturlager i västra delen av schakt 2, område 4.Notera raseringsmassorna över kulturlagren samt stenfundamenten i botten (nederst).26

Åter på Hammar 9:21Fyndmaterialet dateras till perioderna yngre bronsålder – äldre järnålder, högmedeltidoch historisk tid.I det östvästligt löpande schakt 2 var det svårare att fastställa lagrets begränsning.Till strax före förundersökningen hade det legat ett mindre förrådshusi den västra delen. Raseringsmassor från detta, samt från de ekonomilängor somär synliga på skånska rekognosceringskartan från år 1812 – 1820, överlagrade kulturlagret(se fig. 22 & 23). I den västra delen fanns även en del ytligt liggande stenarsom tolkades härröra från de omnämnda ekonomibyggnaderna. Trots dettaverkade lagret finnas kvar, men i vilken grad det var påverkat av senare aktivitetervar svårt att säkert fastställa. Två kvadratmeterstora rutor undersöktes av lagret. Irutan längst i öster dokumenterades en stratigrafi av ett överliggande matjordslager,följt av ovannämnda raseringsmassor. Under raseringsmassorna fanns ettlager av brun lera som innehöll ett bryne, följt av ett 0,32 m tjockt lager som tillfärg, konsistens och fyndmaterial påminde mycket om det kulturlager som fanns iområdet i övrigt (AL234). Det som var svårttolkat var att det i och under dettalager påträffades stenar, kalkbruk och tegel på ett djup av 1,2 – 1,4 meter undermarknivån. Med tanke på det stratigrafiska läget och på närheten till Hammarshustolkades dessa som rester efter bebyggelselämningar med en koppling till Hammarshusoch dess föregångare. Någon mer ingående undersökning av dessa djuptliggande lämningar gjordes inte vid förundersökningen. Kontakt togs omgåendemed länsstyrelsen som besiktigade platsen, varvid det beslutades att lämna dessalämningar utanför den pågående förundersökningen. Orsaken till detta var delsatt bevara lämningarna för framtiden, dels att kostnaderna för att förundersökalämningarna på ett tillfredställande sätt var allt för omfattande för att rymmasinom den budget som fanns för arbetet (se vidare ”Förslag till framtida åtgärder”).I den andra kvadratmeterstora rutan hade kulturlagret (AL234) en tjocklekav 0,33 m och innehöll flintavslag, obrända ben och tegel. Direkt i anslutning tillrutan gjordes ett lösfynd av en skivyxa av Kristianstadsflinta (se fig. 24).I den östra delen av schakt 2 schaktades kulturlagret bort för att undersökaom det fanns anläggningar under lagret. Här påträffades en mindre grop som inteundersöktes. Strax öster om denna framkom en större nedgrävning. En kvadratmeterstorruta grävdes i anläggningen, som tolkades som en brunn (AB237). Irutan påträffades äldre svartgods, ett hängbryne, flintavslag och obrända ben (sefig. 25 & 26). Brunnen, eller åtminstone fyllningslagren, dateras utifrån fyndmaterialettill slutet av vikingatid/tidig medeltid.27

Åter på Hammar 9:21Fig. 24. Skivyxa från område 4.Fig. 25. Hängbryne från brunnen iområde 4.28Fig. 26. Äldre svartgods från brunnen i område 4.

Åter på Hammar 9:21Sammanfattning av fyndmaterial och datering: Vid den arkeologiska utredningen påträffadesrabbad keramik och en lövkniv i kulturlagret. På platsen påträffades ytterligaretvå lövknivar samt ett bokspänne daterat till medeltid i matjorden. Keramikenoch lövknivarna dateras till perioden yngre bronsålder – äldre järnålder.Vid förundersökningen påträffades 380 fynd. Fynden består främst av flinta,obrända ben och keramik. Flintan domineras av flintavslag eller avfallsmaterial.Bland flintorna finns även ett par artefakter bl.a. ett fragment som tolkats somdel av en lövkniv (yngre bronsålder – äldre järnålder) och en skivyxa (mesolitikum– tidigneolitikum).Keramiken i kulturlagret består främst av rabbad keramik (yngre bronsålder– äldre järnålder) och av keramik av allmän förhistorisk karaktär. I lagret fannsäven av en skärva yngre rödgods (historisk tid) och ett par äldre rödgodsskärvor(högmedeltid). I brunnen påträffades flera skärvor äldre svartgods daterade tillvikingatid/tidig medeltid.Område 4 har omfattande fornlämningar i form av tjocka kulturlager. Detfinns indikationer på att det finns anläggningar under kulturlagret, men även anläggningarav yngre datum grävda genom lagret. Fyndmaterialet antyder en dateringav kulturlagret till perioden yngre bronsålder/äldre järnålder, men det finnsäven indikationer på aktiviteter under vikingatid/tidig medeltid – högmedeltidoch historisk tid. De historiska lämningarna dateras preliminärt till 1500 – 1800-talen och de har med stor sannolikhet en koppling till Hammarshus och dess föregångare.De medeltida lämningarna kan även ha ett sådant samband och börses tillsammans med lämningarna som påträffades i det närliggande område 5 (senedan).Förslag till framtida åtgärder: Regionmuseet föreslår i första hand att fornlämningenbevaras för framtiden. I detta sammanhang menar vi att hänsyn bör tas till denherrgårdsmiljö som finns kring Hammarshus. Vi anser också att bebyggelselämningarnasom med stor sannolikhet har en koppling till Hammarshus har störstbevarandevärde. Om ett bevarande inte är möjligt bör en arkeologisk slutundersökninggenomföras. Regionmuseet anser emellertid att de omnämnda bebyggelselämningarnamåste kompletteras med ytterligare en förundersökning om deberörs av en markexploatering. Detta för att fastställa fornlämningens status,komplexitet och datering.Regionmuseet föreslår vidare att en eventuell slutundersökning bör koncentrerastill att dokumentera och undersöka kulturlagret daterat till yngre bronsålder/äldrejärnålder och till de vikingatida/tidig medeltida lämningarna somfinns i, och i anslutning, till kulturlagret.29

Åter på Hammar 9:21Fig. 27. Planritning över område 5.30Område 5Område 5 ligger i den södra delen av exploateringsområdet, strax söder omHammarshus (se fig. 1). Storleken på området är ca 28 000 m 2 . Topografiskt kandet beskrivas som en höjd som löper i nordsydlig riktning från Hammarshus nedmot väg E22. Terrängen sluttar ned åt väster mot den utdikade Nosabysjön.Vid den arkeologiska utredningen konstaterades boplatslämningar i form avkulturlager, gropar och stolphål längs höjdryggen. I norra delen påträffades lagersom tolkades som raseringslager. Centralt inom området gjordes vid utredningenett fynd av en fibula daterad till vendeltid (600 – 750 e.Kr.). I sluttningen ned motden utdikade Nosabysjön insamlades ben som 14 C-daterades till vikingatid/tidigmedeltid. Lämningarna inom område 5 har preliminärt daterats till yngre järnålder(vendeltid) och sen vikingatid/tidig medeltid (Edring 2008).

Åter på Hammar 9:21Åtgärdsförslag efter utredningen: En arkeologisk förundersökning föreslogs för attfastställa boplatslämningarnas bevarandestatus, utbredning, innehåll, datering ochvetenskapliga potential. Vid förundersökningen beräknades ca 500 löpmeterschakt att öppnas. Arbetet bedömdes sammanlagt omfatta cirka fyra arbetsdagar.Förundersökningen: Inom området öppnades fyra schakt med en sammanlagd längdom ca 580 löpmeter (se fig. 27). Schakten öppnades i nordsydlig riktning. De tvålängre schakten löpte uppe på höjdryggen (schakt 1 & 2), medan de två kortarelåg i sluttningen i väster. Vid schakt 1 och 2 drogs ett par anslutande schakt i östvästligriktning och ytor öppnades invid schakten. Vid utredningen öppnades treschakt i östvästlig riktning inom området. Dessa kom delvis att skäras av förundersökningsschakten.Matjordstjockleken varierar något inom område 5, men generellt är den ca0,3 m tjock. Ett något tunnare matjordslager finns uppe på krönet av höjden inorr. Områdets domineras av sandiga jordar.Schakt 1 låg i den östra delen av området och löpte längs med höjdryggen. Iden norra delen av schaktet framkom lager som tolkades som kulturlager ochgolvlager (AL2151, 2174 & 2207; se fig. 28). Lager AL2207 bestod av ett lager avlera som innehöll sten och djurben. Lagret tolkades som ett golvlager och detfortsatte ca 20 meter in i det östvästliga schaktet som öppnats i området. LagerAL2151 och AL2174 var egentligen ett och samma lager, men de mättes in vidolika tillfällen, dels när de påträffades, dels efter att området handrensats. I denkvadratmeterstora ruta som undersöktes i denna del av schaktet berördes bådelager AL2174 och AL2207. Vid förundersökningen beskrevs AL2174 som ettstendike. Diket syntes inte i plan och i dess botten påträffades en fiberduk. Attdet ovannämnda diket skar lergolvet och flera andra lager konstaterades i denkvadratmeterstora ruta som grävdes i området (se fig. 29). Under lergolvet fannsett matjordsliknande lager som innehöll storstenstegel, djurben, ett bryne och enskärva yngre svartgods. Ytterligare två lager följde där det ena var fyndtomt, förutompå träkol, och det andra innehöll obrända djurben.Söder om dessa lager fanns ännu ett lager. Lagret skars av en störning ochmättes därför in som två separata objekt, men utgör egentligen ett och sammalager (AL783 & AL789). Det gäller även lager 830 som ligger någon meter söderom de ovannämnda lagren. Att det finns ett brott mellan dessa och AL830 berorpå att delar av lagret schaktades bort för att undersöka om det förekom anläggningarunder lagret. Nedgrävda i undergrunden fanns tre stolphål och en grop.Gropen undersöktes och den innehöll sprängsten och tegel.En kvadratmeterstor ruta undersöktes i lagret (AL789) och dess tjocklekfastställdes till 0,46 m. Inom rutan påträffades bränd lera, obrända djurben, flint-31

Åter på Hammar 9:21Fig. 28. Detaljritning över lager i schakt 1 inom område 5.Fig. 29. Ritning över sektion genom lager AL2207 och AL2174.32

Åter på Hammar 9:21Fig. 30. Planritning över stolphålsrad i schakt 1 inom område 5.avslag/avfall, en spjälkad keramikskärva (av förhistorisk typ eller svartgods) ochen järnring av obestämd funktion. I botten av lagret framkom delar av en rännanedgrävd i undergrunden. Inga fynd påträffades i rännan.Fyndmaterialet i kulturlagren tyder på att det har en lång kontinuitet från tidigmedeltid/högmedeltid till historisk tid. Detta styrks även av de skärvor avyngre svartgods som påträffades vid utredningen ett 40-tal meter nordöst omplatsen.Söder om dessa lager fanns fyra härdar och två stolphål. En av härdarnaundersöktes och den innehöll flintavslag, obrända ben och bränd lera. Ytterligareett tjugotal meter söderut fanns två gropar.Antalet anläggningar avtog söderut i samband med att jordarten övergicktill lera. I den södra delen framkom emellertid 17 mindre stolphål (se fig. 30). Enyta öppnades invid stolphålsraden i syfte att undersöka huruvida dessa ingått i etthus, men inga ytterligare stolphål påträffades. Stolphålsraden tolkades som enhägnad.I den norra delen av schakt 2 framkom en stenpackning (AL2108; se fig.31). I området för stenpackningen undersöktes en kvadratmeterstor ruta och detkonstaterades en stratigrafi som överst bestod av en stenpackning med bränd leraoch sandlinser, följt av ett lager av gråbrun melerad sand och slutligen ett svartsotblandat sandlager (se fig. 32). Totala tjockleken på dessa lager var 0,68 meter. Istenpackningen påträffades vingtegel och järnspik/nitar. Stenpackningen kan havarit en del av en stenlagd gårdsplan.33

Åter på Hammar 9:21Fig. 31. Planritning över norra delen av schakt 2 inom område 5.Ett par meter söderut framkom en stenpackning av fältsten uppblandad med tegelbrockor(handslaget storstenstegel), vingtegel samt ett stort inslag av slagg ochskållor (AL2110). En sektion grävdes genom stenpackningen som överlagrade ettlager med brun silt med inblandning av kol och bränd lera. Lagret var upp till ca0,2 m tjockt. Under detta låg ett ca 0,15 meter tjockt lager av lera, som tolkadessom ett lergolv. Inga fynd framkom i lergolvet, däremot påträffades i stenpackningenovanför golvlagret vingtegel som dateras till efter år 1500. I lergolvetfanns en nedgrävd 0,25 m bredd ränna med stenar. Med tanke på mängden slaggoch skållor tolkades lämningarna som rester av en smedja. Ett mindre schaktöppnades invid smedjan i östvästlig riktning. Stenpackningen och lergolvet fortsatteca fyra meter västerut. I den västra delen av schaktet fanns ett lager somsträckte sig in under lergolvet (AL3010). I detta mörkgrå och sotiga lager påträffadeskeramik av allmän förhistorisk karaktär. Ytterligare ett östvästligt schaktöppnades i den norra delen invid den stenlagda gårdsplanen. Delar av stenläggningenfanns kvar i schaktet, men var delvis förstörd, troligen pga. plöjning.Smedjan, liksom stenpackningen, har sannolikt en koppling till Hammarshus ochdess föregångare.I den norra delen av schaktet fanns en komplicerad stratigrafi. Kulturlageroch spår av lergolv fanns längs en sträcka om drygt 60 meter från norr till söder.Ytterligare tre kvadratmeterstora rutor undersöktes i syfte att dokumentera stratigrafinpå platsen.34

Åter på Hammar 9:21Fig. 32. Fotografi över sektion grävd genom AL2108.En ruta undersöktes i det östvästliga schakt som anslöt till schakt 2. Under matjordenföljde två lager med en sammanlagd tjocklek av ca 0,4 meter. Det övrelagret innehöll sotiga partier. I det undre lagret påträffades fynd av obrända ben,bränd lera och keramik av allmän förhistorisk karaktär. Lagren avtog ca tio meteröster om rutan.Några meter söderut i schakt 2 fanns ännu ett kulturlager med inslag avbränd lera (AL473; se fig. 31). En kvadratmeterstor ruta undersöktes; överst ettlager av brungrå sand med inslag av bränd lera och träkol (lergolv), följt av ettlager av melerad sand med inslag av träkol. I botten av lagret fanns en nedgrävningsom tolkats som ett stolphål. Lagren hade en sammanlagd tjocklek om ca0,5 meter och innehöll obrända ben, bränd lera, flintavslag/avfall och en skärvayngre svartgods (högmedeltid).35

Åter på Hammar 9:21Fig. 33. Planritning över de centrala delarna av schakt 2 inom område 5.Fig. 34. Detaljritning över långhuset i schakt 2 inom område 5.36

Åter på Hammar 9:21Några meter söder om ovannämnda golvlager (AL473) fanns en grop (AG479)som var nedgrävd genom kulturlagren. En kvadratmeterstor ruta undersöktes igropens norra del. Två lager dokumenterades med en sammanlagd tjocklek om ca0,5 meter. I lagren påträffades fynd av obrända ben, bränd lera, en keramikskärvaav allmän förhistorisk karaktär och en oval sten av kvarts (spelpjäs?).Söder om kulturlagren framkom ett par anläggningar. I en av de större groparna(AG514) undersöktes en kvadratmeterstor ruta och den innehöll flintavslag,obrända ben, bränd lera, förhistorisk keramik och ett bryne.Centralt inom schaktet framkom flera anläggningar, bl.a. stolphål. En ytaöppnades invid schaktet och delar av ett långhus framträdde (se fig. 33 & 34).Husets västra gavel med väggstolpar och en rad med takbärande stolpar kundedokumenteras. Huset var drygt fyra meter brett och dateras typologiskt till yngrejärnålder. Den västra delen av huset täcktes av ett kulturlager som i ytan innehöllflera förhistoriska keramikskärvor. En kvadratmeterstor ruta undersöktes av detca 0,2 m tjocka lagret. I lagret påträffades flintavslag/avfall, obrända ben, brändlera och förhistorisk keramik.I anslutning till långhuset fanns ett par gropar och en härd. En av groparnaundersöktes och den innehöll brända och obrända ben, flintavslag/avfall, tegeloch förhistorisk keramik. Ytterligare ett par skärvor förhistorisk keramik påträffadessom lösfynd söder om huset. Här fanns även enstaka anläggningar i formav gropar.Drygt 45 meter söder om huset fanns ett kulturlager (inmätt i flera delarsom AL689, 700 & 707). En kvadratmeterstor ruta undersöktes och lagrets tjocklekfastställdes till 0,44 meter. I lagret påträffades obrända ben, bränd lera, flintavslagoch en keramikskärva (av förhistorisk typ eller av svartgods).Den södra delen av schaktet saknade helt spår av fornlämningar.Endast två parallellt löpande rännor framkom i schakt 3 och 4 som öppnadesi den västra sluttningen. Dessa undersöktes inte och är odaterade. I sandengjordes, liksom vid utredningen, fynd av obrända ben. Dessa insamlades inte vidförundersökningen. En 14 C-datering gjordes efter utredningen av ett ben och gaven datering till vikingatid/tidig medeltid (Edring 2008).Sammanfattning av fyndmaterial och datering:Vid den arkeologiska utredningen påträffades centralt inom området en fibuladaterad till vendeltid (600 – 750 e.Kr.) och i sluttningen ned mot den utdikadeNosabysjön insamlades ben som 14 C-daterades till vikingatid/tidig medeltid (Edring2008).Vid förundersökningen påträffades 534 fynd. Fynden består främst av flinta,obrända ben och keramik. Flintan domineras av flintavslag eller avfallsmaterial.Inga ledartefakter fanns bland flintorna.37

Åter på Hammar 9:21Keramiken består av förhistorisk keramik, men det förekommer även yngresvartgods (högmedeltid) och yngre rödgods. Den förhistoriska keramiken är avallmän karaktär, men kan eventuellt ha en datering till yngre järnålder.I den norra delen framkom lämningar från historisk tid i form av bl.a.handslaget storstenstegel och vingtegel. Fyndet av den yngre svartgodsskärvanantyder att dessa lämningar även kan ha ett ursprung i tidigmedeltid/högmedeltid.Område 5 består av boplatslämningar i de centrala delarna. Dessa utgörs avkulturlager, gropar, härdar och stolphål (bl.a. ett långhus) daterade till yngre järnålder(vendeltid). I den södra delen finns färre lämningar än förväntat efter utredningen.I norr däremot konstaterades att de raseringslager som noterades vidutredningen i själva verket består av bebyggelselämningar, preliminärt daterade tillperioden 1500 – 1800-talen. Det finns dock även fynd som antyder en äldre dateringtill högmedeltid. Flera lergolv har noterats i området. Ett av dessa var golveti en smedja.Det som klargjorts är att den norra delen har en komplex stratigrafi medomfattande kulturlager, raseringslager och golvlager. Stratigrafin i området kundeinte fullständigt fastställas inom ramen för förundersökningen, vilket också meddeladeslänsstyrelsen som besökte platsen. Dessa lämningar har med stor sannolikheten koppling till Hammarshus. Det är dessutom troligt att boplatslämningarnasom dokumenterats i den centrala delen även sträcker sig in under bebyggelselämningarnai den norra delen.Förslag till framtida åtgärder: Regionmuseet föreslår i första hand att fornlämningenbevaras för framtiden. I detta sammanhang menar vi att hänsyn bör tas till denherrgårdsmiljö som finns kring Hammarshus. Vi anser också att bebyggelselämningarnasom med stor sannolikhet har en koppling till Hammarshus har störstbevarandevärde. Om ett bevarande inte är möjligt bör en arkeologisk slutundersökninggenomföras. Regionmuseet anser emellertid att de omnämnda bebyggelselämningarnai den norra delen måste kompletteras med ytterligare en förundersökningom de berörs av en markexploatering. Detta för att fastställa fornlämningensstatus, komplexitet och datering.Regionmuseet föreslår vidare att en eventuell slutundersökning bör koncentrerastill att dokumentera och undersöka boplatslämningarna daterade tillyngre järnålder i den centrala delen av området.38

Åter på Hammar 9:21Sammanfattning av resultat och åtgärdsförslagInom område 1 framkom inga spår av fornlämningar vid förundersökningen ochregionmuseet föreslår därför inga ytterligare antikvariska åtgärder.Inom område 2 framkom boplatslämningar och ett par anläggningar somförmodades vara gravar. Boplatslämningarna består dels av kulturlager i de nordvästraoch sydvästra delarna, dels av stolphål, gropar och härdar i den nordöstradelen. Mellan dessa båda lämningar finns de eventuella är gravarna.I kulturlagret i nordvästra delen av område 2 insamlades träkol som 14 C-daterades till perioden 420 – 560 e. Kr . dvs. folkvandringstid. I lagret påträffadesäven keramik av allmän förhistorisk karaktär. Boplatslämningarna i den nordöstradelen saknade daterande fyndmaterial, men en keramikskärva antyder en förhistoriskdatering. Fyndmaterialet i kulturlagret i sydväst tyder också på en datering tillförhistorisk tid, troligen bronsålder/järnålder, men där finns även inslag som visarpå vikingatid/tidig medeltid. De eventuella gravarna tolkades som stensättningarpreliminärt daterade till äldre järnålder. Regionmuseet föreslår vid en exploateringatt område 2 blir föremål för en arkeologisk slutundersökning.Område 3 har mycket omfattande fornlämningar i form av med tjocka kulturlager,gropar, stolphål och härdar. Fyndmaterialet antyder en datering främsttill perioden yngre bronsålder – äldre järnålder, men det finns även indikationerpå aktiviteter under mellanneolitikum, senneolitikum – äldre bronsålder samtyngre järnålder och historisk tid. Vid en exploatering föreslår regionmuseet enarkeologisk slutundersökning av område 3.Område 4 har omfattande fornlämningar i form av tjocka kulturlager. Detfinns anläggningar under kulturlagret, men även anläggningar grävda genom lagret.Fynden i kulturlagret visar på en datering till perioden yngre bronsålder –äldre järnålder, men det finns även indikationer på aktiviteter under vikingatid/tidigmedeltid – högmedeltid och historisk tid. De historiska lämningarnadateras preliminärt till 1500 – 1800-tal och de har med stor sannolikhet en kopplingtill Hammarshus. Regionmuseet föreslår i första hand att fornlämningen bevarasför framtiden. I detta sammanhang menar vi att hänsyn bör tas till denherrgårdsmiljö som finns kring Hammarshus. Om en exploatering kommer attske anser regionmuseet att ytterligare en förundersökning bör genomförs av bebyggelselämningarnanärmast Hammarshus innan en slutundersökning kangenomföras.Inom de centrala delarna av område 5 finns boplatslämningar i form av kulturlager,gropar, härdar och stolphål (bl.a. ett långhus) daterade till yngre järnålder(vendeltid). Den norra delen av området har en komplex stratigrafi med omfattandebebyggelselämningar i form av kulturlager, raseringslager och golvlager.Dessa lämningar har, liksom de som påträffades inom område 4, sannolikt en39

Åter på Hammar 9:21Fig. 35. Planritning som visar det område med bebyggelselämningar som regionmuseet bedömer som mest bevarandevärt.koppling till Hammarshus och de dateras preliminärt till perioden 1500 – 1800-talen. Det finns dock även fynd som antyder en lång kontinuitet i nyttjandet avplatsen, möjligen tillbaka i tidig medeltid/högmedeltid. I likhet med område 4föreslår regionmuseet i första hand att fornlämningen inom område 5 bevaras förframtiden (se fig. 35). I detta sammanhang bör hänsyn tas till herrgårdsmiljönkring Hammarshus. Om en exploatering kommer att ske anser regionmuseet attytterligare en förundersökning bör genomföras av bebyggelselämningarna närmastHammarshus innan en slutundersökning kan utföras.SlutsatsDen arkeologiska förundersökningen på fastighet Hammar 9:21 kom att innebäraen del förväntade, men även en hel del oväntade resultat. Den arkeologiska utredningenhade visat att det fanns flera fornlämningar inom exploateringsområdet,men den visade inte deras fulla omfattning och att vissa delar var mer komplexaän vad vi först trodde. I rapporten har resultaten från utredningen, somtidigare publicerats (Edring 2008), vävts samman med resultaten från förundersökningen.En del omtolkningar av materialet från utredningen har gjorts efterförundersökningen.Inför förundersökningen planerades ca 1800 löpmeter schakt att öppnas.Denna siffra kom att överstigas med ca 30 % och hamnade på ca 2400 löpmeter.Orsaken till detta var att det var nödvändigt att öppna fler schakt än planerat för40

Åter på Hammar 9:21att kunna avgränsa fornlämningen. Ett exempel på detta är de schakt som öppnadesför att kunna fastställa omfattningen av det stora kulturlager som finnsinom område 3. Även inom områdena 4 och 5 finns det omfattande och välbevaradekulturlager. Området närmast Hammarshus uppvisar dessutom en komplexstratigrafi bestående av raseringslager, kulturlager och ett flertal golvlager. Någonmer ingående undersökning av dessa lager hade inte gjorts vid utredningen ochupptäckten av dessa stratifierade lämningar vid förundersökningen medförde attvi omgående kontaktade länsstyrelsen som besökte platsen. Det beslutades attlämna de stratifierade lämningarna i område 4 och 5 utanför den pågående förundersökningen.Orsaken till detta var dels att bevara lämningarna för framtiden,dels för att kostnaderna för att förundersöka lämningarna på ett tillfredställandesätt var allt för omfattande för att rymmas inom den budget som fanns för arbetet.Insatser skulle dock göras i syfte att försöka avgränsa lagren, vilket bedömdes somgenomförbart inom ramen för förundersökningen. Även exploatören Kristianstadskommun inbjöds och besökte platsen.Den arkeologiska utredningen och förundersökningen har visat att det finnsomfattande fornlämningar inom fyra områden. Fornlämningarna är av varierandeart med allt från mer ordinära boplatslämningar med stolphål, gropar och härdartill bebyggelselämningar med komplex stratigrafi. Det ovanliga med flera av fornlämningarnaär att det förekommer stora sammanhängande kulturlager samt attde innehåller ett välbevarat benmaterial. Fornlämningarna härrör från flera tidsperioder.Det bör dock påtalas att det finns en del osäkerhetsfaktorer kring dateringenav vissa av lämningarna. Detta beror i stor utsträckning på avsaknad avdaterande fyndmaterial. I vissa fall har dateringen av lager eller anläggningar intenärmare gått att precisera än till förhistorisk tid, medan det i andra fall finns ledartefaktersom har gett en mer exakt datering.Regionmuseet föreslår i första hand att fornlämningarna bevaras för framtiden.Särskild hänsyn bör tas till den herrgårdsmiljö som finns kring Hammarshus.Vi menar att bebyggelselämningarna närmast Hammarshus har det största bevarandevärdetav de påträffade fornlämningarna. Om ett bevarande inte är möjligtbör fornlämningarna undersökas och dokumenteras genom arkeologisk slutundersökning.Exploateringsområdet är stort och fornlämningarna är omfattande.Det är därför av stor vikt att ett samlat grepp tas kring hur fornlämningarna skallbehandlas vid en eventuell exploatering.Kristianstad & 2009-01-12Anders Edring41

Åter på Hammar 9:21ReferenserBjörk, T. 1992. Slutredovisning över arkeologisk utredning Hammar 138:24 m.fl.Edring, A. 2002. Hammar 9:151, Nosaby sn, Kristianstads kommun, Skåne. Arkeologisk utredningoch förundersökning 1999. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rapport2002:19. Kristianstad.Edring, A. 2004. Snårarp – en boplats från yngre bronsålder/förromersk järnålder. RegionmuseetKristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rapport 2004:1. Kristianstad.Edring, A. 2005. Berget i backens skugga. Det sociala landskapet på Kristianstadsslätten under tidig- ochmellanneolitikum. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series No. 94. Kristianstad.Edring, A. 2008. Hammar 9:21. Arkeologisk utredning. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien iSkåne. Rapport 2008:26. Kristianstad.Ericson, T & Wickberg, Y. 2005. Hammar och Södergård. Boplats- och bebyggelselämningarfrån neolitikum, bronsålder och äldre järnålder samt gravar från äldre järnålder. Väg E22 Kristianstad– Fjälkinge. Riksantikvarieämbetet, UV-syd. Daff 2005:03. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarieni Skåne. Rapport 2005:40. Lund.Hulthén, B. 2000. Keramikhantverket under sen bronsålder – tidig järnålder i Grevie socken,Skåne. Riksantikvarieämbetet. UV-syd. Rapport 2000:31 Del 2. Malmö.Lilja, H. 2004. Hammar 9:151. Arkeologisk utredning 2001, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarieni Skåne. Rapport 2004:43. Kristianstad.Källor på internetSkånsk ortnamnsdatabas. http://www.sofi.se/2258. 2008-12-19Muntliga källorBirgitta Hultén (Konsultation kring keramikmaterialet).42

Åter på Hammar 9:21Administrativa och tekniska uppgifterFastighet: Hammar 9:21Socken/socken nr: Nosaby/1095Kommun: KristianstadRAÄ nr: Nosaby 90:1, 156, 157, 158 & 159Ekonomisk karta: 3D 2j & 3E 2aLst dnr: 431-31104-08Regionmuseet dnr: K12.20-163-08Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning (FU)Fälttid i timmar: 205 timmarTidpunkt för fältarbete: 2008-09-08 – 2008-10-15Undersökt yta: 2400 löpmeterKostnadsansvarig: Kristianstads kommun, Mark & exploateringskontoretBeräknad totalkostnad exkl. moms: 199 800 krFakturerad totalkostnad exkl. moms: 227 645 krProjektledare: Anders EdringRapportansvarig: Anders EdringInmätning: GPS (Nätverks RTK)Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon västIntrasisprojekt: RK16308FUDokumentationsmaterial: 340 digitalfotografier, 65 kontextblanketter och 1 sektionsritning.14C analyser: Center for Applied Isotope Studies University of GeorgiaDokumentationsmaterialet förvaras på Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne.Fyndmaterialet är fördelat till Lunds Universitet Historiska Museum: LUHM nr:31 88043

Bilaga 1. Anläggningslista och lista över grävenheter område 2Id Subclass Undersökt Id Subclass Undersökt Id Subclass Tjocklek Ark.obj2268 Grop 2753 Grop 3066 Grävenhet 0,00 27322278 Stolphål 2760 Kulturlager Ja 3045 Grävenhet 0,22 27602285 Stolphål 2764 Grop 3069 Grävenhet 0,44 23252292 Stolphål 2770 Grop 3072 Grävenhet 0,16 23132299 Stolphål 2779 Stolphål 200002 Grävenhet 0,35 29382304 Stolphål 2786 Stolphål Ja2330 Grop 2793 Stolphål Ja2387 Stolphål 2800 Stolphål2393 Grop 2824 Grop2400 Stolphål 2832 Stolphål Ja2427 Stolphål 2838 Stolphål Ja2434 Stolphål 2844 Stolphål2440 Stolphål 2851 Stolphål Ja2446 Stolphål 2858 Grop2483 Sten 2864 Grop2490 Sten 2871 Stolphål2497 Sten 2878 Grop2506 Sten 2894 Härd2511 Sten 2900 Grop2516 Sten 2930 Härd2523 Sten 2938 Kulturlager Ja2530 Sten 2944 Grop2537 Sten 3046 Stolphål2542 Sten 3053 Sten2547 Sten 3058 Sten2553 Sten 2313 Kulturlager Ja2558 Sten 2313 Kulturlager Ja2565 Sten 2320 Kulturlager2579 Sten 2320 Kulturlager2585 Stolphål 2325 Kulturlager Ja2591 Grav 2325 Kulturlager Ja2601 Grop 2376 Kulturlager2620 Grop 2376 Kulturlager2628 Grop 2376 Kulturlager2635 Grop Ja 2384 Kulturlager2643 Grop2651 Grop2665 Grop2672 Grop Ja2678 Stolphål Ja2685 Stolphål2691 Stolphål2698 Grop2708 Grop2732 Lager Ja2738 Stolphål2745 Grop44

Bilaga 2. Fyndlista område 2Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Ark.obj Fyndenh. Grävenh.1 Flinta Pilspets 2 1 2717129 Flinta Avslag 33 1 2576130 Flinta Avslag 29 1 2575131 Flinta Avslag/avfall 16 1 2578133 Flinta Avslag 38 1 2635134 Flinta Avslag 11 2 2312135 Flinta Avslag 23 1 2572138 Flinta Avslag 21 1 2311139 Flinta Avslag 25 2 2310140 Flinta Avslag 92 2 2317146 Kvarts Avslag/avfall 4 1 2793147 Flinta Avslag 29 1 2793150 Ben Avfall 73 10 3072152 Flinta Kniv 34 1 2577154 Flinta Avslag 63 2 2929155 Flinta Avslag 4 1 2574156 Flinta Avslag 23 1 2386157 Flinta Avslag 13 1 2408158 Flinta Avslag 11 1 2573159 Flinta Avslag 2 1 2327160 Flinta Avslag 10 1 2316162 Flinta Avslag 18 1 2375168 Keramik Förhistorisk 30 3 2938169 Flinta Avslag/avfall 30 6 3045170 Flinta Avslag 1 1 3045171 Keramik Förhistorisk 3 1 3045172 Ben Avfall 1 1 3045173 Ben Avfall 1 1 3045175 Ben Avfall 115 24 2938179 Flinta Avslag 4 2 2938186 Ben Avfall 65 20 3069187 Keramik Förhistorisk 78 3 3069188 Bränd lera 1 1 3069198 Flinta Avslag/avfall 33 6 3069199 Flinta Avslag/avfall 318 6 3069200 Flinta Avslag/avfall 101 8 2378201 Flinta Skrapa 9 1 2378202 Glas 1 1 2378203 Bränd lera Tegel 7 2 2378204 Keramik Yngre rödgods 7 1 2378205 Bränd lera Lerklining 8 1 2378232 Flinta Avslag 8 1 231545

46Bilaga 3. Planritning över område 2

Bilaga 4. Anläggningslista och lista över grävenheter område 3Id Subclass Undersökt Id Subclass Undersökt Id Subclass Undersökt1032 Grop 1450 Kulturlager Ja 1848 Stolphål1041 Kulturlager Ja 1457 Grop 1854 Stolphål Ja1041 Kulturlager Ja 1464 Kulturlager Ja 1863 Grop1041 Kulturlager Ja 1464 Kulturlager Ja 1873 Utgår Ja1058 Kulturlager 1471 Grop 1880 Stolphål Ja1087 Stolphål 1478 Grop 1886 Stolphål1094 Stolphål Ja 1484 Kulturlager Ja 1892 Stolphål1101 Grop 1484 Kulturlager Ja 1899 Härd1107 Stolphål 1490 Grop 1905 Stolphål1116 Grop 1498 Härd 1911 Stolphål1122 Grop 1507 Grop 1917 Stolphål1134 Grop 1516 Stolphål 1923 Stolphål1145 Kulturlager Ja 1524 Härd 1929 Grop1145 Kulturlager Ja 1530 Stolphål 1937 Grop1159 Grop 1537 Grop Ja 1948 Grop Ja1165 Grop 1544 Grop 1961 Grop1175 Grop 1552 Grop 1968 Grop1182 Grop Ja 1558 Stolphål 1975 Stolphål Ja1191 Grop 1565 Stolphål Ja 1981 Stolphål Ja1197 Härd 1573 Stolphål 1987 Grop1205 Härd 1578 Stolphål Ja 1996 Grop1213 Kulturlager 1585 Grop 2022 Stolphål Ja1219 Stolphål 1594 Grop 2029 Stolphål Ja1227 Grop 1602 Grop 2055 Stolphål1233 Grop 1609 Stolphål Ja 2063 Grop1240 Grop 1616 Grop Ja 2069 Grop1247 Härd 1625 Grop 2084 Grop1259 Grop 1632 Kulturlager Ja 2089 Grop1268 Grop 1632 Kulturlager Ja 2098 Grop1278 Grop 1638 Grop 3022 Stolphål1287 Grop 1648 Kulturlager Ja 3029 Stolphål1299 Kulturlager 1656 Kulturlager 3035 Grop1307 Kulturlager Ja 1662 Kulturlager1315 Kulturlager Ja 1670 Kulturlager1323 Kulturlager 1678 Härd Id Subclass Tjocklek Ark.obj1327 Störning 1696 Grop 2009 Grävenhet 0,18 10411335 Kulturlager 1704 Grop 2012 Grävenhet 0,20 11451339 Grop Ja 1711 Grop Ja 2015 Grävenhet 0,44 11451356 Härd 1719 Stolphål 2018 Grävenhet 0,24 13871365 Grop 1725 Stolphål 2036 Grävenhet 0,26 13151371 Grop 1732 Stolphål 2041 Grävenhet 0,28 16321379 Kulturlager 1739 Grop Ja 2044 Grävenhet 0,20 16481387 Kulturlager Ja 1748 Grop Ja 2047 Grävenhet 0,20 14841431 Kulturlager 1756 Stolphål 2051 Grävenhet 0,32 14641431 Kulturlager 1762 Stolphål Ja 2054 Grävenhet 0,28 14501437 Härd 1770 Stolphål 2021 Grävenhet 0,25 130747

Bilaga 5. Fyndlista område 3Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Anmärkning Ark.obj Fyndenh Grävenh2 Flinta Kniv 55 1 11484 Flinta Avslag 66 1 10495 Flinta Avslag 50 1 20066 Flinta Kärna 116 1 14877 Flinta Avslag 28 1 11478 Flinta Avslag 14 1 18799 Flinta Avslag/avfall 50 1 151310 Flinta Avslag 4 2 151411 Flinta Avslag 10 1 186212 Flinta Avslag 14 1 145213 Flinta Avslag 18 2 145314 Flinta Avslag 45 1 200515 Flinta Avslag 4 1 147716 Flinta Avslag 7 1 143017 Flinta Avslag 43 3 146818 Flinta Avslag 10 1 148621 Flinta Avslag 89 2 122625 Flinta Skrapa 236 1 114926 Ben Avfall 15 5 114927 Bränd lera Lerklining 53 1 104528 Ben Avfall 1 1 115029 Flinta Avslag 12 2 115030 Keramik Förhistorisk 1 1 115031 Kvarts Kärna 152 1 115032 Keramik Rabbat gods 9 1 104333 Flinta Avslag 18 1 104335 Ben Avfall 1 2 163436 Ben Avfall 1 1 163538 Keramik Förhistorisk 1 1 151540 Keramik Förhistorisk 17 1 104441 Flinta Avslag/avfall 1 1 104442 Flinta Pilspets 1 1 20143 Keramik Yngre rödgods 8 1 132344 Flinta Avslag 1 1 132345 Flinta Spån 1 1 132346 Ben Avfall 1 1 132347 Ben Avfall 18 2 104648 Flinta Avslag 40 2 104657 Keramik Yngre rödgods 3 1 173958 Järn Spik 8 2 173964 Keramik Förhistorisk 7 1 Dekor vertikala steck 201565 Bränd lera 4 5 201566 Ben Avfall 1 1 201567 Keramik Förhistorisk 53 19 201568 Keramik Rabbat gods 36 4 201573 Ben Benspets 1 1 201548

74 Bränd lera Tegel 7 1 176283 Keramik Förhistorisk 17 1 133984 Flinta Avslag 1 1 133985 Flinta Avslag/avfall 130 14 133986 Ben Avfall 145 5 133990 Flinta Avslag/avfall 14 2 204791 Flinta Avslag/avfall 20 1 204796 Ben Avfall 329 94 2015106 Flinta Avslag/avfall 73 4 2051107 Ben Avfall 3 2 2051108 Bränd lera 18 5 2051109 Slagg 4 1 2051110 Keramik Yngre rödgods 9 2 2051111 Ben Avfall 3 2 2054112 Keramik Förhistorisk 7 1 2054113 Flinta Avslag/avfall 72 4 2054114 Ben Avfall 20 1 2054118 Keramik Förhistorisk 5 1 Mynning 1335119 Bränd lera 6 1 1335120 Ben Avfall 53 3 1335121 Flinta Avslag/avfall 186 6 1335122 Flinta Avslag/avfall 869 42 2015123 Flinta Avslag 5 2 2015209 Bergart Knacksten 276 2 2015210 Flinta Avslag/avfall 434 47 1948211 Flinta Kärna 377 3 1948212 Flinta Avslag 31 1 1948213 Flinta Avslag 2 1 1948214 Keramik Förhistorisk 250 25 1948215 Keramik Rabbat gods 147 7 1948216 Bränd lera 75 6 1948217 Keramik Förhistorisk 9 1 Dekor pinnintryck 1948218 Flinta Avslag/avfall 246 21 2018219 Ben Avfall 198 58 Enstaka brända ben 2018220 Keramik Förhistorisk 29 2 2048221 Flinta Avslag/avfall 169 21 2036222 Ben Avfall 20 1 2036223 Flinta Avslag/avfall 1 1 2036224 Bränd lera 1 2 2036225 Keramik Förhistorisk 17 5 2036226 Bergart Slipsten 207 1 2018235 Flinta Avslag 50 1 1975236 Keramik Förhistorisk 1 2 2009246 Flinta Avslag/avfall 262 17 En kärna 2041247 Ben Avfall 2 2 2041248 Ben Avfall 182 42 1948249 Keramik Förhistorisk 24 8 2021250 Flinta Avslag/avfall 89 13 2021251 Ben Avfall 19 9 En är svallad 2021252 Ben Avfall 4 6 200949

253 Flinta Avslag/avfall 31 8 2009254 Harts Harts 2 1 1379255 Keramik Förhistorisk 13 3 1379256 Flinta Avslag/avfall 81 4 1379257 Ben Avfall 3 2 1182258 Flinta Avslag/avfall 28 5 1182259 Keramik Rabbat gods 37 2 1182260 Bränd lera Vävtyngd 49 1 Fragment vävtyngd? 2018261 Keramik Förhistorisk 25 7 2018262 Bränd lera 4 1 2044263 Keramik Förhistorisk 10 2 2044264 Ben Avfall 7 1 2044265 Flinta Avslag/avfall 288 28 2044266 Flinta Avslag 1 1 2044267 Keramik Förhistorisk 5 1 2012268 Ben Avfall 75 8 2012269 Flinta Avslag/avfall 121 5 2012270 Flinta Pilspets 3 1 Tångepil av typ B 1351271 Flinta Pilspets 1 1 1948272 Ben Avfall 1 2 203650

Bilaga 6. Planrintning över område 351

Bilaga 7. Anläggningslista och lista över grävenheter område 4Id Subclass Undersökt237 Brunn Ja248 Grop259 Grop269 Störning280 Sten286 Sten290 Sten296 Sten302 Sten307 Sten313 Sten318 Sten234 Kulturlager JaId Subclass Tjocklek Ark.obj247 Grävenhet 1,10 2372157 Grävenhet 0,32 2342160 Grävenhet 0,52 2342164 Grävenhet 0,36 2342167 Grävenhet 0,33 2342170 Grävenhet 0,00 23452

Bilaga 8. Fyndlista område 4Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Anmärkning Ark.obj Fyndenh Grävenh3 Flinta Spån 21 1 23619 Flinta Yxa 47 1 20002320 Flinta Avslag 244 6 215722 Flinta Kniv 33 1 215723 Flinta Avslag/avfall 517 12 215724 Ben Avfall 27 6 215734 Keramik Rabbat gods 11 1 27961 Keramik Rabbat gods 35 2 215762 Bränd lera Tegel 30 2 215763 Bergart 17 1 215775 Flinta Avslag/avfall 101 14 217076 Flinta Avslag 4 1 217077 Kalkbruk 2 1 217078 Ben Avfall 3 1 217079 Järn Slagg 31 1 217080 Bränd lera Tegel 10 1 217081 Sandsten Bryne 12 1 217082 Ben Avfall 27 7 2170100 Ben Avfall 177 104 2160101 Flinta Avslag/avfall 79 8 2164102 Bränd lera Tegel 27 4 2164103 Keramik Yngre rödgods 2 1 2164104 Kalkbruk 1 1 2164105 Ben Avfall 1 2 2164115 Flinta Avslag/avfall 12 1 2160116 Ben Avfall 12 6 2160117 Flinta Avslag/avfall 96 6 2160136 Flinta Avslag/avfall 350 20 2167137 Flinta Avslag 1 1 2167141 Bergart Bryne 44 1 hängbryne 247142 Keramik Äldre rödgods 10 2 2160143 Bränd lera 2 1 2160144 Järn Spik 4 1 2160145 Flinta Avslag/avfall 51 13 2160148 Ben Avfall 339 42 247149 Flinta Avslag/avfall 145 15 247151 Keramik Svartgods 144 16 äldre svartgods 247180 Flinta Knacksten 577 1 2161233 Ben Avfall 28 4 256234 Keramik Förhistorisk 9 2 256237 Flinta Avslag/avfall 640 18 256240 Ben Avfall 142 35 2160241 Flinta Avslag 3 1 256242 Keramik Förhistorisk 1 1 256243 Flinta Avslag 25 1 2167244 Bränd lera Tegel 96 3 2167245 Ben Avfall 34 9 216753

54Bilaga 9. Planritning över område 4

Bilaga 10. Anläggningslista och lista över grävenheter område 5Id Subclass Undersökt Id Subclass Undersökt Id Subclass Tjocklek Ark.obj341 Ränna 783 Kulturlager 2107 Grävenhet 0,68 2108354 Ränna 789 Kulturlager Ja 2116 Grävenhet 0,00 2110431 Grop 797 Stolphål 2123 Grävenhet 0,70 473438 Kulturlager Ja 805 Stolphål 2126 Grävenhet 0,56 438438 Kulturlager Ja 813 Stolphål 2129 Grävenhet 0,50 479438 Kulturlager Ja 821 Grop Ja 2141 Grävenhet 0,00 660441 Störning 830 Kulturlager 2144 Grävenhet 0,46 789450 Störning 837 Ränna 2173 Grävenhet 0,44 689456 Härd 855 Stolphål 200004 Grävenhet 0,00 2174, 2207468 Grop 862 Stolphål473 Kulturlager Ja 868 Härd479 Grop Ja 875 Härd Ja489 Grop 884 Härd494 Grop 889 Härd499 Härd Ja 898 Grop508 Grop 906 Grop514 Grop Ja 914 Stolphål527 Härd 919 Stolphål536 Grop Ja 923 Stolphål547 Grop 929 Stolphål555 Stolphål 935 Stolphål565 Stolphål 941 Stolphål573 Stolphål 946 Stolphål580 Stolphål 951 Stolphål587 Stolphål 957 Stolphål594 Stolphål 963 Stolphål603 Stolphål 969 Stolphål613 Stolphål 974 Stolphål621 Stolphål 979 Stolphål629 Stolphål 983 Stolphål637 Stolphål 989 Stolphål644 Stolphål 995 Stolphål653 Stolphål 1001 Stolphål660 Kulturlager Ja 1007 Grop666 Grop 2108 Kulturlager Ja677 Grop 2110 Kulturlager Ja689 Kulturlager Ja 2133 Stolphål689 Kulturlager Ja 2145 Ränna Ja691 Grop 2151 Kulturlager700 Kulturlager False 2174 Kulturlager700 Kulturlager False 2207 Kulturlager707 Kulturlager 2226 Grop713 Grop 3008 Kulturlager720 Grop 3010 Kulturlager771 Kulturlager 3016 Kulturlager773 Störning55

Bilaga 11. Fyndlista område 5Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Anmärkning Ark.obj Fyndenh Grävenh37 Keramik Förhistorisk 1 1 101139 Keramik Förhistorisk 13 1 101249 Keramik Förhistorisk 60 11 101450 Keramik Förhistorisk 121 14 101351 Ben Avfall 9 1 101352 Järn Spik 123 6 210753 Ben Avfall 15 1 210754 Bränd lera 193 15 47355 Ben Avfall 1 1 47356 Ben Avfall 3 2 47359 Ben Avfall 9 5 214460 Bränd lera 7 3 214469 Ben Avfall 64 9 214470 Järn Järnring 22 1 214471 Bränd lera 3 3 214472 Keramik Förhistorisk 1 2 214487 Ben Avfall 4 1 47388 Bränd lera Lerklining 225 28 47389 Ben Avfall 240 18 212692 Keramik Svartgods 11 1 Yngre svartgods 212393 Flinta Avslag/avfall 9 2 212394 Ben Avfall 48 31 212395 Bränd lera 106 15 212397 Bränd lera 25 12 212698 Ben Avfall 1 5 212699 Keramik Förhistorisk 40 6 2126124 Bergart Slipsten 790 1 Fältspat 200004125 Ben Avfall 222 13 200004126 Flinta Avslag 1 1 200004127 Keramik Förhistorisk 2 1 200004128 Bränd lera Tegel 16 1 200004153 Ben Avfall 38 1 200004161 Keramik Förhistorisk 20 5 3014163 Keramik Förhistorisk 10 1 2173164 Bränd lera 82 7 2173165 Flinta Avslag 49 2 2173166 Flinta Avslag 8 1 514167 Flinta Avslag 90 2 514174 Keramik Förhistorisk 142 17 514176 Keramik Yngre rödgods 78 1 3015177 Ben Avfall 263 44 2173178 Bergart Bryne 59 1 514181 Bränd lera 6 3 2141182 Ben Avfall 27 4 2141183 Keramik Förhistorisk 53 5 2141184 Flinta Avslag/avfall 237 7 214156

185 Ben Avfall 453 102 Enstaka brända ben 514189 Bränd lera 44 14 2129190 Keramik Förhistorisk 3 1 2129191 Kvarts Föremäl 11 1 Spelpjäs? 2129192 Ben Avfall 80 42 2129193 Keramik Förhistorisk 27 3 536194 Ben Avfall 29 7 536195 Bränd lera Tegel 12 1 536196 Ben Avfall 8 3 536197 Flinta Avslag/avfall 90 7 536206 Ben Avfall 10 4 875207 Bränd lera 1 1 875208 Flinta Avslag 102 2 875227 Bränd lera Tegel 45 2 499228 Keramik Förhistorisk 11 3 Mynningsdel 499229 Ben Avfall 1 1 499230 Bränd lera Föremäl 23 1 499231 Flinta Avslag/avfall 7 2 499238 Flinta Avslag/avfall 41 3 2144239 Ben Avfall 177 20 2144273 Bränd lera Tegel 2000 1 Storstenstegel 20000457

58Bilaga 12. Planritning över område 5.

Bilaga 13. 14 C-resultat59

Radiocarbon determination1800BP1700BP1600BP1500BP1400BP1300BPAtmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]UGAMS03591 : 1570±30BP68.2% probability430AD (68.2%) 540AD95.4% probability420AD (95.4%) 560AD200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalADCalibrated dateRadiocarbon determination300BP200BP100BP0BP-100BPAtmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]UGAMS03592 : 105±25BP68.2% probability1690AD (21.0%) 1730AD1810AD (47.2%) 1920AD95.4% probability1680AD (27.5%) 1740AD1800AD (67.9%) 1930AD-200BP1500CalAD 1600CalAD 1700CalAD 1800CalAD 1900CalAD 2000CalADCalibrated date60

Regionmuseets rapportserie 2009Kulturmiljö1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20082. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20073. Gamlegård – fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 20074. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20075. Täckarehuset – restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20076. Gravarna i Askgården – i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 20027. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 20098. Ruveröds kvarn – rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008Förkortningar:AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapportAK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökningAU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentationDK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation