UV Väst Rapport 2003:4 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Sammantaget med det norra läget för gården A ger oss detta toft-namn envink om i vilken del av inägomarken eventuella äldre lägen till flera av gårdarnai Kärra ska sökas. Det är således inte omöjligt att även gårdarna C–Fockså intar sekundära lägen på 1731 års karta.UtredningsområdetDe för den antikvariska utredningen aktuella ytorna väster om landsvägenåterfinns alla inom ett begränsat område i den sydöstra delen av inägomarkenpå 1731 års karta. Området på andra sidan landsvägen utgjordes då av bådeingärdad mark och utmark. Sammantaget rör det sig emellertid om ett områdesom ligger utanför det gamla ”huvudgärdet”. Som framgår av figur 1finns här ett ganska stort antal särhägnade ytor, vilka sannolikt intagits frånutmarken, troligen inte alltför långt före karteringstillfället 1731. Samtligaytor i området kallas följaktligen också ”Intaget”, ”Åkerlyckan”, ”Backlyckan”etc.Några namn som antyder äldre bebyggelselägen eller andra antikvarisktkänsliga objekt finns inte inom utredningsområdet; inte heller berörs någotav den äldsta kartans bebyggelselägen. I mycket nära anslutning i norr finnsdock gårdstomten till hemmanet G.På laga skifteskartan, som alltså tillkom åren 1832–33 har en del av hemmanetG på 1731 års karta flyttat ut till en egen tomt som finns kvar än idag.Gården, som kallas ”Köpenhamn”, ligger mellan de av utredningen berördaytorna. Det danskklingande namnet torde den för övrigt ha fått efter denöster därom liggande mossen; denna kallas just Köpenhamn på laga skifteskartan.Enligt kartans beskrivning ägde flera av byns gårdar (ej alla) del imossen och på 1832–33 års kartan redovisas tydligt hur delar av våtmarkentäktats.Inte heller laga skifteskartan innehåller några namn inom utredningsområdetsom föranleder några ytterligare kontroller. Längst i söder finns ett parotydliga svarta markeringar som möjligen kan signalera ett torp eller motsvarandemindre bebyggelse men kartbeskrivningen innehåller inga vidare upplysningar.ReferenserConnelid, P. 1999. Halländskt odlingslandskap under tusen år i historiskgeografiskbelysning. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck – länkari halländsk medeltid (S-O. Olsson, red), s. 68–93. Rapport från konferensen”Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart”,den 17–19 oktober 1997. CSK, Högskolan i Halmstad.Sandklef, A. (utgivare) 1959. 1500-talets halländska tingböcker. Lund.Ståhl, H. 1980. Ortnamnen i Hallands län, del 3. Uppsala.Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 17