Val av skogsodlingsmaterial, tall och gran - Skogforsk

Särplockning och sticklingarFörädlingsvinsten kan ökas med ytterligarenågra procentenheter om man gören särplockning i en fröplantage, d.v.s.bara plockar kottar på de genetisktbästa träden.Redan idag kan man använda sticklingarfrån kontrollerade korsningar avde bästa träden – då kan man nå över20 procents förädlingsvinst, kanskeända upp till 35 procent. Tillgångenidag är dock begränsad.SE-plantor (plantor framställda medsomatisk embryogenes) är ett annatalternativ för att utnyttja de bästaträden. SE-plantor förväntas finnas påmarknaden om några år.Procent50Förädlat40 Oförädlat3020100Sprötkvist Frostskador DubbelstamHöljes Söderbärke Råda Nässja Forsbol Forsbol Laxå LaxåFigur 1. Uppmätta skador som sprötkvistar, frostskador och dubbelstammar i fältförsökmed gran från utvalda plusträd och från oförädlat lokalt beståndsfrö (från Hannerz &Langvall, Resultat nr 18, 2000. Skogforsk).2. Högre överlevnad – färre skadorFörädlade träd är testade i fält underolika klimatförhållanden, ibland ärplantagefröpartierna också frystestadeför att fastställa härdigheten. Förädladeplantor har därför bättre vitalitet ochhögre överlevnad än oförädlade. Dettahar särskilt stor betydelse för tall i kärvaklimatlägen, där väder- och svampskadorkan ge stora avgångar.Den allmänt bättre vitaliteten görockså att förädlade plantor har färresprötkvistar och dubbeltoppar.3. Bättre kvalitet än oförädlad skogIbland stöter man på påståendet att trädmåste växa långsamt för att få bra kvalitet.Det är sant att träd med smalareårsringar har högre densitet (om de inteär så smala att de klassas som ”hungerved”),och att mindre träd har mindrekvistar. När man jämför förädlade ochoförädlade träd av samma storlek hardock de förädlade rakare grenvinkel,vilket är bättre från kvalitetssynpunkt.De har också smalare grenar och färrekvalitetsnedsättande skador. Detta är ettresultat av urvalet, där det första plusträdsurvaletbetonade kvalitet kraftigt.I den långsiktiga förädlingen bedömsockså grenkvalitet, stamrakhet ochandra karaktärer i fälttesterna.4. LönsammareAtt använda förädlade plantor är detmest lönsamma sättet för en skogsägareatt höja skogstillväxten. En förädladplanta kostar bara marginellt mer änen oförädlad, men gör att skogen växersnabbare, blir grövre och kan avverkastidigare. Det finns verktyg på webben(www.kunskapdirekt.se) där det går atträkna på de ekonomiska effekterna avförädlat material.Figur 2. Resultat från beräkning med ”Förädling och ekonomi”, ett verktyg i Kunskap Direktpå webben. Det ger en bild av tillväxt, kostnader och intäkter när man använder oförädlatoch förädlat material. I exemplet jämförs gran med 14 procent förädlingsvinst med oförädladgran på en medelgod mark i Svealand (G24). Kalkylräntan är satt till 3 procent.5. Bättre i plantskolanPlantagefrö har en tusenkornviktsom kan nå upp till 8–10 gram försydsvensk gran och 6–7 gram för tall.Tusenkornsvikten för beståndsfrö är igenomsnitt ca 4,7 gram för gran och3,9 gram för tall.Förädlat frö tillsammans med frösorteringoch vitalisering har revolutioneratplantodlingen. Den tidigare vanligatvåkornssådden är numera mer ellermindre överflödig.De större fröna och den högregroningsenergin gör att plantornaväxer snabbare, vilket ställer krav påodlingsregimen. Gödsling och bevattningbehöver sättas in tidigare än föroförädlade plantor.En bra groning och snabb tillväxtger också ett jämnare plantparti, medmindre behov av sortering inför packningen.En nackdel med de stora fröna är attplantorna, särskilt gran från sydsvenskafröplantager, tenderar att växa längre påhösten. Det är därför viktigt att stoppatillväxten med långnattsbehandling,och att skydda plantorna från frost.Under den andra hösten har skillnadernai invintringstidpunkt minskatjämfört med beståndsfröplantor.PLANTaktuellt nr 3 2010 5

Om förädlingSkogsträdsförädlingen i Sverige började iliten skala redan på 1930-talet. Under deförsta årtiondena valdes bra träd i skogen,s.k. plusträd. Dessa, tillsammans med senarekompletterande plusträdsurval, utgör baseni den långsiktiga förädlingen i Sverige.Kvistar från plusträden ympades på”vanliga” träd och ympträden, som blevgenetiska kopior av plusträden, planteradesut i fröplantager och ymparkiv. Ympträdenkorsades med varandra och avkommornaplanterades i fältförsök, så kallade avkommeprövningar.I fältförsöken testas avkommornas vitalitet,tillväxt och virkeskvalitet. Det ger ettmått på hur bra de olika plusträden är somföräldrar – deras avelsvärde. Träd med högaavelsvärden väljs sedan ut till vidare förädlingeller massförökning i fröplantager.Om flyttade provenienserBeståndsfrö är ett alternativ när det är bristpå förädlat frö för ett område. Det lokalabeståndsfröet är dock sällan optimalt, därföranvänder man oftast förflyttade provenienser.En tumregel är att förflyttning av talloch gran norrut innebär senare tillväxtstartoch senare invintring jämfört med ortensproveniens. Det betyder mindre risk förskador av försommarfrost och ett bättreutnyttjande av växtsäsongen, men också enökad risk för skador av höstfroster eller attinvintringen blir ofullständig.Tall flyttas oftast söderutFör tall i norra Sverige används oftast beståndsfröfrån nordligare breddgrader ellerfrån högre höjd över havet för att öka överlevnaden,som i kärva klimatlägen har storbetydelse för arealproduktionen. I södra ochmellersta Sverige kan man däremot användalokal proveniens.Gran flyttas norrutGran flyttas normalt mot norr för att ökatillväxten och minska risken för vårfrostskador.Gran av lokalt ursprung kan sägasvara ”överhärdig” – den invintrar så tidigtatt den inte utnyttjar växtsäsongen. Dentidiga tillväxtstarten för den lokala granenökar samtidigt risken för vårfrostskador.Höstfroster är däremot ett marginellt problemför granen upp till mellersta Sverige.I södra och mellersta Sverige flyttas granencirka 2–4 breddgrader åt norr.Gran från Vitryssland, Baltikum och Polen ärockså bra alternativ upp till Mälardalen – påmilda lokaler även längre norrut. Vitryskaprovenienser växer ungefär 10 procent bättreän ortens proveniens, alltså ungefär somförädlad gran från de tidiga fröplantagerna.Vitryska provenienser är senskjutande ochklarar därmed vårfroster bättre.Om fröplantagerI en fröplantage växer ympar eller sticklingarav utvalda, förädlade träd.En fröplantage ligger normalt på åkermark imilda klimatlägen. Träden sköts för att maximerafröskördarna.De äldsta plantagerna anlades på 1950-talet, men i takt med att de åldras läggs dener eller övergår till att bli frötäktsbestånd.För tall finns det i dag ett överskott påförädlat frö från plantager i stora delarav landet. För gran råder det dock brist,framför allt i södra Sverige där bara halvaplantbehovet täcks av förädlat frö.Om genetisk variation i förädlingenSkogsträdsförädlingen ska inte bara ta framodlingssäkra träd med hög tillväxt och godkvalitet. En lika viktig uppgift är att bevaraträdens genetiska variation. Det är enförutsättning för en långsiktigt framgångsrikförädling, men också en garant för arternasöverlevnad och fortsatta utveckling.Praktiskt görs detta genom att förädlarnaför varje trädslag arbetar med separata förädlingspopulationerför olika delar av landet.Varje population innehåller så mångaföräldraträd att alla viktiga genvarianterfinns kvar även efter många förädlingsgenerationer.Träden testas i olika klimatlägen vilket geren god beredskap för framtiden. Man vetvilka avkommor som är odlingssäkra och geren hög produktion om vi t.ex. skulle få ettvarmare klimat – eller tvärtom.PLANTaktuellt nr 3 2010 7