här. - Från One.com
här. - Från One.com här. - Från One.com
Studier i ekonomisk psykologi: 121arbetsmotivation en forklaringsgrad pe 13o/o vtlket er 2-3 genger vad somuppnaddes med de amerikanska standardmeften-Det ar ocksa ganska uppenbart att foretageB framgang beror p6 minga andraaspekter en personalens arbe6motivation. Lawler och Jenkins (2S3) skriver:-"Wor*ing harder can improve individual performance, but it mav have no or arelatively small impact on organizational performance unless the organization alreadyhas good woR methods and systems. often improvements tn organizationaiperformance require major system and method improvemenB; without them,inffeased effort mav be wasted and emptoyees frustrated." {sid. 1OJ9}.Fortsatt forskning bor inriktas mot aft- nArmare studera sambandet mellan arbetsmotivation och produKivitet,frenvar och personalomsattning;- unders6ka komponenterna iarbetsintresset, fOrtjansteman och koltektivanstallda.Sarskilt intressanta fregor ar vad som skapai sa god motivation bland dekollektivanst?ltda inom tjenstesetcorn och varfor resuttaten for industritjanstemannenar se mecliokra;- narmare undersoka riskupplevelsens betydelse for arbeBmotivation;- mera ingdende studera effekten av ekonomiska be16ningar;- fdrbattra meften pe arbelstillfredsstiiltelse, engagemang och arbetsegenskaper.Lat oss slutligen kommentera en del aktuell forskning, i retation till veraresultat. Vera resultat borde kunna retateras tilt unders6fni-ngar rapporreraoe avEdgren, som fann att arbetsinnehaforbaftraB patagtigt oiti otivit meraintressant_och mindre enformigt - en okad arbetsmotivationtycK attsa va|?| p6vag (383), jfr (384, 385). Det ar en intressant fr6ga i vitken man den traditioneitauppdelningen i arbetare och gansteman peverkar arbetsmotivationen. Aftm0jligheter till utveckting och inErning ijobbet (snarare an i kuBeD kan Daverkaarbetsintresset och darmed aven arbetsmotivationeninnu en iniressantmdjlighet (164). Narmare analvser av kompetens och kognitiva processer sku ekunna vara fruktbara (396)._.Mermedveten inriktning pa h6jd produktivitet och minskad tidsatgang _ oftarcrespEKade I Internauone management-litteratur (387, 388) _ har rapporteratsge_ mycket positiva resultat (181, 389). Det vore intressant aft undersOka i vilkenman dessa resultat har samband med okad motivation. EfteBom vi inte funnitstod i litteraturen for det vanligantagandet att 6kad kontroll minskar intressettror vi att ett sadant resultat skule vara mojtigt.
sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiArbeBmotivation b6r sattas in i det sammanhang som arbetet har forindividens livssituation. Det har inte gjorts ivera studier. Ett intressant uppslageterfinns i690). tdentifikation med yikeskarriaren snararen med famitj;n ga;eft tillskottill arbetsmotivationen, jfr (391).omfattande forskning har bedriviB om .sociat toafing., at|tsa aft individerproduceEr mindre i grupp an var f6r sig (392). I en omfattande metaanalvs visarKarau och Williams pe en genomsnitHig prestationssankande effetc av gruppmedlemskapom 0.4 standardawikelseenheter. Detta ar en betvdandeffeK.Dess innebord for arbeBmotivation i pfttktiska sammanhang fortjanar attuppmarksammas.Vi har heller inte undersoK persontighetsvariabter. Aven om vi er skeDtiskafinns en del nya resuttat som kan vara verda att folja upp, se t ex en stor oversiKsom visar pa lovande resultat med matning av prestationsmotivation G93). Annuen personlighetsvariabet av potentiellt intresse ar tavtingsinsuilhing (394).Hur kan man stlmulera tilt 6kad kreativitet? Ett samband mellan intresse. ellerinre motivation, och kreativitet har ofta diskuterats och har antagits vara enfaktor i organisationers kreativitet (395). Intresse kan darfor vara en fruktbarvinkling fdr den som vill studera just kreativitet och metoder for att Oka den.Kreativitet behovs for innovationer, och intresser en kritisk fatcor i kreativitet.| (396) fann man vissa ski nader mellan innovatorer och 6vriga, speciellt ipersonlighet. Denna forskning skulle vinna pe en bredare sampling av variabler,rnklusive intresse. Kreativitetens betydetse f0r fOretagets framgang diskuterasl (397.._ Som framholls ovan fick vi svaga effekter av upplevetsen av ledningen. Det kan.anda vara meningsfullt att foBdka fordjupa studierna av denna aspeK.Betydelsen av ett motiverande ledarskap i hogteknologiska fOretag poangterasi(398).Kan principer f6r arbetsmotivation overforas me an kutturer? JCM-modener onekligen amerikansk men den har inte ens fungerat i studier som gjorts i USAsom en prognosfaKor f6r produKivitet - i Sverige har den fungerat lika tite somi USA, i relation tillarbetsmotivation. tdenna undersokning finner viju inga unikaeffeKer av'motivationspotential" pa arbeBmotivation. ArbeteB inneboendeintresse fdrefaller darfor inte matas med denna modell.Att deremot JCM-inspirerad arbetsorganisation leder ti jobb som ger hOgrearbetstillfredssfallelse er khrt och minga gdnger pevisat, se t ex forskning omVolvos Uddevallafabrik (399). Kanske kan man saga att arbeBti fredsste else harett egenvarde. Men en policv som utgar fran att forandringar som 6kar dennafaktor ockse leder till kraftigt okade arbebinsaBer ar orealistisk och skvmmerbehovet av fortsatt analvs av arbetsmotivationen.83
- Page 36 and 37: Studier i ekonomisl( psykologi: 121
- Page 38 and 39: stuclier i ekonomisk psykologi: 121
- Page 40 and 41: studier i ekonomisl( psyl(ologi: 12
- Page 42 and 43: Studier i ekonomisl( psykologi: 121
- Page 44 and 45: studier i ekonomisk psvkotogi: 121o
- Page 47 and 48: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 49 and 50: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 51 and 52: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 53 and 54: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 55 and 56: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 57 and 58: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 59 and 60: sjoberg och Lind: Arbe8motivation i
- Page 61 and 62: sjoberg och Lind: Arbetsmotivaflon
- Page 63 and 64: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 65 and 66: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 67 and 68: sjdberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 69 and 70: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 71 and 72: sjoberg och [ind: Arbetsmotivation
- Page 73 and 74: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 75 and 76: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 77 and 78: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 79 and 80: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 81 and 82: Sj0berg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 83 and 84: sjoberg och Lind: Arbe6motivation I
- Page 85: sjoberg och Lind: Arbetsmofivation
- Page 89 and 90: Sjdberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 91 and 92: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 93 and 94: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 95 and 96: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 97 and 98: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 99 and 100: sjoberg och Lind: Arbetsmofivation
- Page 101 and 102: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 103 and 104: Sjdberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 105 and 106: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 107 and 108: sjdberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 109 and 110: Sj0berg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 111 and 112: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 113 and 114: sjoberg och Lincl: Arbetsmotivation
- Page 115 and 116: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 117 and 118: sj0berg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 119 and 120: sjoberg och Lind: Arbetsmotivaflon
- Page 121: sjoberg och Lind: Arbe8motivation i
Studier i ekonomisk psykologi: 121arbetsmotivation en forklaringsgrad pe 13o/o vtlket er 2-3 genger vad somuppnaddes med de amerikanska standardmeften-Det ar ocksa ganska uppenbart att foretageB framgang beror p6 minga andraaspekter en personalens arbe6motivation. Lawler och Jenkins (2S3) skriver:-"Wor*ing harder can improve individual performance, but it mav have no or arelatively small impact on organizational performance unless the organization alreadyhas good woR methods and systems. often improvements tn organizationaiperformance require major system and method improvemenB; without them,inffeased effort mav be wasted and emptoyees frustrated." {sid. 1OJ9}.Fortsatt forskning bor inriktas mot aft- nArmare studera sambandet mellan arbetsmotivation och produKivitet,frenvar och personalomsattning;- unders6ka komponenterna iarbetsintresset, fOrtjansteman och koltektivanstallda.Sarskilt intressanta fregor ar vad som skapai sa god motivation bland dekollektivanst?ltda inom tjenstesetcorn och varfor resuttaten for industritjanstemannenar se mecliokra;- narmare undersoka riskupplevelsens betydelse for arbeBmotivation;- mera ingdende studera effekten av ekonomiska be16ningar;- fdrbattra meften pe arbelstillfredsstiiltelse, engagemang och arbetsegenskaper.Lat oss slutligen kommentera en del aktuell forskning, i retation till veraresultat. Vera resultat borde kunna retateras tilt unders6fni-ngar rapporreraoe avEdgren, som fann att arbetsinnehaforbaftraB patagtigt oiti otivit meraintressant_och mindre enformigt - en okad arbetsmotivationtycK attsa va|?| p6vag (383), jfr (384, 385). Det ar en intressant fr6ga i vitken man den traditioneitauppdelningen i arbetare och gansteman peverkar arbetsmotivationen. Aftm0jligheter till utveckting och inErning ijobbet (snarare an i kuBeD kan Daverkaarbetsintresset och darmed aven arbetsmotivationeninnu en iniressantmdjlighet (164). Narmare analvser av kompetens och kognitiva processer sku ekunna vara fruktbara (396)._.Mermedveten inriktning pa h6jd produktivitet och minskad tidsatgang _ oftarcrespEKade I Internauone management-litteratur (387, 388) _ har rapporteratsge_ mycket positiva resultat (181, 389). Det vore intressant aft undersOka i vilkenman dessa resultat har samband med okad motivation. EfteBom vi inte funnitstod i litteraturen for det vanligantagandet att 6kad kontroll minskar intressettror vi att ett sadant resultat skule vara mojtigt.
Change language