här. - Från One.com

studier i ekonomisk psykologi: .121I DiskussionVad har vara undersdkningar visat? Lat oss sammanfatta:(D. Mahing av arbetsmotivation med vara direkta fragor gav goda resultat -tillfdrlitliga och va-lida. Variabeln var den basta for fdrktaring av fdretagense*onomiska framging - men hAr aterster mycket att g6ra de fOiktaringsniv6lnlas.(ii). De av oss nykonstruerade metten pa arbetsintresse, kreativitet ochriskbelastningav mycket bewdande tillskott ti forktaringen av arbeB.motivation. Defta gallde isynnerhet tjanstesektorn och tjan*eman, dar detraditionella maffen endast fdrklarad en liten andel av tariansen i arbetsmotivation.Den niva som uppnaddes iforktaringsgrad med vara variabler tagnara maximum av vad som normalt brukar kunna forktaras i denna Wp av maft.(iiD. De traditionella meften arbetstillfreds*allelse, engagemang och motivationspotentialgav endast marginella tiltskotti forklaringen av arbetsmoovation.Sdrskirc daligt fungerade maft baseraOe p6 .lCn4-modetten. Mark dock att vissavde traditionella matt vi anvant kan behova moderniseras. Det finns en omfattandemetodutveckling, som bl a har letttill nya flerdimensionelta instrument.som b6r fdljas upp. JcM-modellen ifragasatts numerav minga, och behovet avbre4ar€ beskrivning av jobb-egenskaper poengteras; ett program med deninnebdrden har nyligen publiceraB (382).(iU. Den viKigaste prognosfaktorn fdr arbetsmotivation var arbetsintresse.Kanske kan man havda att detta resulat ar negot av en banalitet - ar inteintresse och arbetsvilja egentligen tv, ord for samma sak? Vi vill bestamt awisadenna kritik ArbeBviljar en konsekvens av manga drivkrafter, intresse ar en avdem men inte den enda. Vi arbetar aven av ekonomiska skal, av pliktkansla mm.Det ar en oppen empirisk fraga hur stor bewdetsen av intressegenfligen ar. Vimenar aft det er fullt rimligt att den ar mycket stor i ett tand med hog materiellstandard, som dagens Sverige, medan i andra lander och under andra tidsepokerarbete varit en frega om ren overlevnad. Da har man inte kunnat prioritera detintressanta arbetet.(v). Ner vi fragade de anstaltda om vad som ar de viktigaste motivationss(apanoefaKorerna poangterade de flesta kolleKivansHllda inom industrin ionen.LOnefaktorerna bidrog med viss deltill prognosen av arbeBmotivation pa ganskahog niva, rydligt baftre en de amerikanska standardmaften.(vi). Det fanns stora tikheter melian tjansteman och ko ektivanstii|da inomtjansteforetag, men storre spridning mellan dessa grupper inom de studerade80