här. - Från One.com
här. - Från One.com här. - Från One.com
Stu(lier i eKonomisk psYkologi: 121I en postenkat till ett slumpmassigt urval av svenska fotket, 6ldrarna 18-65 ar,ombads de ange vilket av ett antal angivna varden som var det vilcigaste fordem"essa verden hade hamtzts fren Kahles k List of Values, en verdeskata somanvanB mycket i USA. Populationsdata fran USA foreligger (lO). Jamforetsenmellan Sverige och USA framgir av Fig. 1. Som synes fdreligger det mycket storaskillnader. De svenska respondenterna tycks prioritera trygghet och nojen,medan man i USA ger forsta plats till mera arbetsrelaterade varderingar (samt iviss man ockse tryggheo.Dessa skillnader kan givetvis bero p5 minga otika faktorer. En ekonomiskstrukturellforklaring ar emellertid rimtig. Om man inte kan oka sin tevnadsstandardmed hjelp av arbete, men anda tever pe en ganska hdg nive materieltt sett,kan resultatet just bli att man i forsta hand soker efter det hedonistiskaalternativet: att njuta av livet.Ett exempel: I augusti 1993 berattade pressen om sverigheter att finna svenskarsom var villiga att arbeta med gurkskorden i Skane. ',Nardet regnar vilt intesvenskarna plocka gurkor, ner det ar soligt vill de ligga pe stranden". I slallet". Data insamlades 1992/93 isamband med en storre enkAt _som huvudsakligenbehandlade riskupplevelse (9).A
Sjdberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomigjordes jobbet av villiga potacker. Arbetsl6sa svenskar Er inte ha saknats -arbetslosheten i Sverige hade stigit till inemot 30% btand ungdomar.Vardeskillnader mellan lander har sift intresse att studera, men man b6rnaturligwis vara f66ikcig nar det galler aft dra slutsatser till beteende pain-dividniva, eftersom sambanden mellan verden och beteende brukar vara lebape den ni\/en (aven om de finn$. Aven om individerna varierarstartc inom Enderoch samhellen Oill(et givetvis ar falleo kan en skillnad pa makroniva dock habetydelsefulla implikatloner, se t ex Schwartz mycket omfattande studier (11).1.2 Produktivitet och arbetsmotivation: ett svenskt perspektivProduKivitet beror naturtigtvis pd m6nga faktorer, pa skitda niveer, fren individoch foretag till samhelbstruKur. I detta projeK ar det individen som st6r icentrum. Det er arbetsmotivationen som skall studeras, som en m6jlig delf6rklaringtill produktiviteten.Den frega vi sta er Ar Vad peverkar arbetsmotivationen? Ett ofta f6rekommandesvar pa den fragan er inspirerat av den s k JcM-moclellen (12), enligtvilken arbetsmotivationen 6kar om ett arbete ervarierande ocn t
- Page 2 and 3: hnehe sldrteckningFdrorcl . ......
- Page 4 and 5: ForordDefta ar slutrapporten i eft
- Page 6 and 7: studier i ekonomisk psYkologi: 121S
- Page 10 and 11: Studier i ekonomisk psvkotogi: 121N
- Page 12 and 13: Studier i ekonomisk psykologi: 121-
- Page 14 and 15: studier i ekonomisk psykologi: 12'l
- Page 16 and 17: studier i ekonomisk psykotogi: 121a
- Page 18 and 19: Studier i ekonomist( psykologi: 1Zl
- Page 20 and 21: studier i ekonomisk psvkologi: 121P
- Page 22 and 23: studier i ekonomisk psykologi: 121s
- Page 24 and 25: studier i el(onomist( psykologi: 12
- Page 26 and 27: Studier i ekonomisk psykologi: 121k
- Page 28 and 29: studier i ekonomisl( psyl(ologi: 12
- Page 30 and 31: Studier i ekonomisk psykologi:121at
- Page 32 and 33: studier i ekonomisk psYkologi: 121b
- Page 34 and 35: studier i el(onomisk psykologi: 121
- Page 36 and 37: Studier i ekonomisl( psykologi: 121
- Page 38 and 39: stuclier i ekonomisk psykologi: 121
- Page 40 and 41: studier i ekonomisl( psyl(ologi: 12
- Page 42 and 43: Studier i ekonomisl( psykologi: 121
- Page 44 and 45: studier i ekonomisk psvkotogi: 121o
- Page 47 and 48: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 49 and 50: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 51 and 52: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 53 and 54: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 55 and 56: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 57 and 58: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
Stu(lier i eKonomisk psYkologi: 121I en postenkat till ett slumpmassigt urval av svenska fotket, 6ldrarna 18-65 ar,ombads de ange vilket av ett antal angivna varden som var det vilcigaste fordem"essa verden hade hamtzts fren Kahles k List of Values, en verdeskata somanvanB mycket i USA. Populationsdata fran USA foreligger (lO). Jamforetsenmellan Sverige och USA framgir av Fig. 1. Som synes fdreligger det mycket storaskillnader. De svenska respondenterna tycks prioritera trygghet och nojen,medan man i USA ger forsta plats till mera arbetsrelaterade varderingar (samt iviss man ockse tryggheo.Dessa skillnader kan givetvis bero p5 minga otika faktorer. En ekonomiskstrukturellforklaring ar emellertid rimtig. Om man inte kan oka sin tevnadsstandardmed hjelp av arbete, men anda tever pe en ganska hdg nive materieltt sett,kan resultatet just bli att man i forsta hand soker efter det hedonistiskaalternativet: att njuta av livet.Ett exempel: I augusti 1993 berattade pressen om sverigheter att finna svenskarsom var villiga att arbeta med gurkskorden i Skane. ',Nardet regnar vilt intesvenskarna plocka gurkor, ner det ar soligt vill de ligga pe stranden". I slallet". Data insamlades 1992/93 isamband med en storre enkAt _som huvudsakligenbehandlade riskupplevelse (9).A