här. - Från One.com

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en kriset(onomi4 TvA arbetsmotivationsstudier: inlechingI det fOUancle rapporterar vi Wa empiriska studier som svftade till att undeBokavilka komponenter som inger i arbetsmotivationen itjanstefdretag ochindustrifdretag, bland kollektivanstallda och tjenstemen.Sadana jamforelser kan ge uppsEg som kan teda ti ctjupare forstaelse avarbetsmotivationen. Det ar naturligtvis inte sjatvklart aft man overhuvud farnigra skillnader. Sma skitlnader i arbetstillfreds$allelse kunde konstateras i enjamforelse mellan traditionell industri och hdgteknologisk verksamhet (37O.- Det har tidigare i rapporten konstaterats att arbeBmotivationen viktigfaktor i produktiviteten. Det vasenfliga utifren det perspektivet ar derfdr vaasom kan forklara arbetsmotivation. Teorigenomgangen ovan har pekat pe aftflertalet behovsorienterade motivationsteorier saknar 6vertygandemiirisKst6d. Troligtvis maste man sdka nagon annanstans om arbetsmbuvationen skatlkunna forklaras och fdr$as..lteorigenomgengen diskuteradesblaarbetstillfredsstalletse, motivationspotential.UcM-modellen) och engagemang i och identifikation med sitt f6retag,variabler som har valts ut f6r empirisk provning i tve *udier som presenterasnedan. Den huvudsakliga malseftningen med de tue studierna som beskrivs i detfoljande, studie toch- , vardels att undersokatre traditionelta behovspsykologiskamotivationsmattens forklaringsvarde f6r arbeBmotivation, och dels attundersoka om det finns atternativa meft som i h6gre utstrecknins kan forktaraarbetsmotivation.Negra av de alternativa maften har sitt ursprung i rapporten .tntresseochkreativitet inom tjan*eproducerande foretag" (1). Dar framkom bt a att intresseoch kreativitet trotigen ar viktiga komponenter f6r arbeBmotivation, men evenatt aspekter som kompetensutveckling, n6jdhet med jobbet och ekonomiskaincitament skulle kunna peverkarbeBmotivation. Dessutom framkom att riskeroch andra negativa forhaltanden, som t ex kreativitetshamning kunde ha ettnegativt forhe ande ti arbetsmotivation.Studierna behandlar even skilhader och likheter mellan grupperna tjanstemanoch kollelcivanslellda och i studie I behandlas skillnader och likheter mellangrupperna industrianslallda och ansCallda inom tjanstesektorn.Data har samtaB in med hjatp av tvi enkater. Enkaten som anvendes i studie tlvar relativt lik den forsta, men en del forendringar gjordes. saval studie I somstudiell bygger huvudsaktigen pa anvandandetav multipla regressionsmodelter,der svftet ar att med hjalp av oberoende variabler undersoke forklarad varianii den beroende variabeln.Foretagens ekonomiska framgang relateras till arbeBmotivationsdata i badastudierna.43