här. - Från One.com

studier i ekonomisl( psyl(ologi: 121ca 23t/o av den vakna tiden/ar, nagot mer om restid inraknas. Det ar fullt rimtigtatt anta att det gar att ti fredsstii a manga behov pa fritid snarare en aaarbe6tid. Behov av kunskap kan tillfredsstaltas genom studier pe fritid. behov avinflytande kan man tillfredsstalla i fdreningsverlGamhet. Vi menar inte att Oetbar ge ll pa det seftet, utan vi bara peka pa att diskussionen btir mvcket 'asensidig om man tyst forutsiitter aft a a individens behov ska ti fredssta oaden 1/4-del av den vakna tiden som upptas av arbetet, aven om det kan ligga endel ieft antagande om attjust arbetet er en primer del av livet (356).I en studie (357t befanns f 6 arbetet tigga ganska lagt, efter primara retationer.halsa och oberoende. Svarigheten att balansera och prioritera meltan familj ocharbete har pavisaB av (3581. Konftikten me an jobb och frttid framkommer'aventydligt i en studie av (359). Herti kommer attjobbstress kan paverka familjelivet,t ex vid hot om uppsagning (360).I en studie av frivilliga brandsoldater fann man (361) aft de viktiga motiven varaltruistiska (att bidra till samhalet), sociata och iviss man behov av kontro .Ekonomiska motiv fanns naturligtvis inte med ibilden eftersom man inte fickbetalt fdr sin frivi iga insats. Thompson och Bono vil se detta resultat som ettutslag av'alienation" i arbetet - men man kan givewis ocksa tolka det som ettutslag av att livet innehaller se menga flera mdjligheter an dem som erbjuds avl0nearbetet.2.12 Negra metodsvnpunkterVi har redan behandlat n6gra viktiga metodfrigor. Behovet av kontro eradestudier av effekter av olika atgarder ha understrukiB. Vi har pekat pe att deflesta metoder fdr metning av arbeBmotivationindirekta och Wcks saknavaliditet. I detta avsnitt ger vi yttertigare nagra metodkommentarer.Med stora stickprov blir korretationssamOand p6 nivan 0.1.0.2 'signifikanta".Man maste emellertid se upp med begreppet statistisk signlfikans. bet er intesynonvmt med praktisk anvandbarhet. Variabler som forklarar mindre an 5% avvariansen i kriteriersom arbeBprestation och frenvaro har en mycket begrensadpraktisk anvendbarhet f6r den som vilt ha tips om hur forbeftringar sfail kunnaestadkommas.En relaterad aspetct p6 den statistislG analysen ar att man ofta resonerar Itermer av organisatoriska enheter snarare an individer. Korrelationerna bliroftast storre om man raknar over aggregerade data. Dermed er inte sagt attmojliqheten att paverka blirstorre eftersom den beskrivs av regressionskoafficienterna,inte av korrelationerna. Man maste darfor se upp med sluBaBer sombygger pa aggregerade data efteBom de l(an ge en mvcket missvisandeoptimistisk bild om mojtigheten att paverka en variabet. steet et at. (36a kannamnasom ett varnandexempel. De fick hoga korrelationer pe grund av att36