här. - Från One.com

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiforsvarad pe grund av aft de egenfliga beroende variablerna (kvaiitet ochploduktlviteo dikotomiseraB", liksom f 0 de oberoende. Sambandsstyrkanpaverkas starl(t av var man 69ger snittet i variabeln vid dikotomisering.Ostermans slutsats er nagot resignerad. pe grund av att omvarlden er "instabil"kan inte foretagen ge ett ti riicktigt anstathingsstqdd f6r aft den transformerademodellen skall kunna overleva. Oet ar oklart hur kravet Da an.stallningsskydd kommer in som en forutsaftning for modellen). Mangaamerikanska foretag omprov_ar sin an$allningspolitik i for modellen ofordelaktigriktning. Oetta slemmer daligt med vad O$erman tidigare sagt om att 80-talsmodellerna skulle ha god livskraft pe grund av sin anpassning till ekonomiskakrau. Men om Osterman har ratt i att modellen ger stora forbeftringar avproduktiviteten borde den vel kunna dverteva, i sjetva verket vara omisflig, justiett klimat av hardnande internationell konkurrens?Aven i Sverige Wcks det finnas stor osakerhet, trots alta optimististG uttalanden.Som papekas av Sjoberg och Tollgerdt-Andersson (2) har uflandsinvesteringarnaunder SGtalet okat mycket snabbare an investeringarna i sverige.Pe grund av skaftesystemet och loneavtat har svenska hogteknologiska fore6gsma mojligheter att rekrwera framst5ende uflandska forskare och oroduktutvecklare,och de forlorar,en del av de svenska. Oeprecieringen av kronantorde ha gjort det annu svarare att rekMera uttenningar till iobb i Sverigeeftersom l6nerna samtidigt inte 6kat atts, eller mvcket titeo. ees.avtatet sohtredde i kraft den l januari 1994 torde 6ka utflodet av kvatificerad arbeBkraftfren sv-erige, sa lenge inte de svenska tonernar konkurrenskraftiga. Berggren(355) pepekade att Volvos belgiska fabrik ar traditionettt organiserdd, och dettaar volvos i sarklass mest effeKiva anEggning.Fregan om den framtida arbeBorganisationen i Sverige har btivit akut genomden cljupa legkonjunkturen. Aronsson och Johansson (aS4) menar att Oe1 "sterklart" att'i ett valfardssamha e med retatiw hdg genomsnitUig utbitdningsnivear Taylors principer otillrackliga f0r att astadkomma h6g produktivitet annat enpa kort sikt" (sid. 316). tsammanhanget ges ingen forklaring ti varfor detta',sterklart". senare henvisar de till nyfikenhet och kompetens- och kontro behov somargument f0r pastaendet aft "Arbete organiserat enligt scientific"managementskolansprinciper kan darmed pi ett djupgiende satt sasaste i konftitc medfundamentafa principer f0r menskligt agerande" (sid.3171lantagtigen menas altkonflikten ir djupgeende, inte sattet att uttala sig om den).vad er detta argument, baserat pa viss psykologisk teori, egenfligen vaft? Detar ganskallment accepterat att epistemiska "behov' (nyfikenheo, sevet somkontrollbehov, existerar och ibtand kan ha stor bewdetse. Men det finns mangasorters drivkrafter bakom manskligt beteende, och arbetslivet ar bara en del avtillvaron. Man arbetar enclast en mindre del av den tiltgangliga tiden. Om manarbetar 1400 timmar/ar och sover i genomsnitt 7 timm,r/dtgn tar arbetet upp". I ett fall anvands tre kategorier, inte We.35