här. - Från One.com

stuclier i ekonomisk psykologi: 121men de tilEgger att 'Pa organisatorisk niva har man anda kunnat identifieraframgangsrika atgardsstrategier" (sid. 316). Om organisationens resultat er likamed summan av individernas insatser torde detta inte vara mojligt. Om effelceruppstar genom individernas samverkan som inte kan knytas tiltinoivider utanenbarttillgrupper, avdelningar eller hela foretag ar deras pasdendetminstonetogistc m6jtigt. Men isa fa ga er det aterigen att dessa effekter maste kunnametas och utvarderas och aft alternativa tolkningar maste pr6vas, samt deeffektiva komponenterna identifieras. Nagransatser i den vagen ref6reras inteav Aronsson och Johansson.Ostermans paradexempel pa sambandet mellan produKivitegkvalitet ocharbetssystemtaget ur en studie av McDuffie (opublicerad dot(torsavhandlingvid MIT som ej varit ti gangtig for mig) av 90 sammanseftningsfabriker inotibilbranschen. Resultat ges endast fOr 45 av de 90 fabrikerna, iln egendomligform dar arbeBsvstem tagit ptatsen som beroende variaOet. itt samOanO i Oenena riktninggn behover inte betyda att det finns ett samband I den andra, detberor helt pa hur regressionerna ser ut.Tabell 3 hos Osterman ger ett intryck av en enormt stark effekt av arbetsorganisation,eftersom 82.60/0 av de basta fabrikerna hade transformeradesystem, mot 25.095 av de minst framstaende. Men antaten enheter var sma,Tabell 1. McDuffies data i askadlig form. procentsiffrorna ger andelen avarbetsplaBer med transformerade svstem.Kvalitett-isLas 25.on :18H6s ?ProduktivitetH0s34.1n=642.6n=15varlclsklass82.6n=6endast 6 for de mest framgingsrika. och tabelten ar kollapsad Over tveoberoende variabler. Om den strukturerasa att den bli mera genomskintig farman den bild som ges i Tabell 1.som synes av tabellen saknas data for Wa celler. Vi kan derfor inte utverderavad effekcen av rad och kolumnvariationen egenfligen ar,(svnergDom interaKionfdrellgger, etc. Utvardering av sambandets swrka er vidare starkt34