här. - Från One.com

studier i el(onomisk psykologi: 121hogutbildade (och en negativ btand de tagutbitdade) s:lmt ingen effeK avkontroll over andra.Sambandet mellan jobb-krav och stress befanns i (307) formedlas av icl(efunktionelltbeteende som drogmissbruk och oregelbunden somn i en studi€ avlangtradarchaufforer. Liknande medierandeffeKer fann Long (3OB) i en studleav chefer, men har var det icke-funktionela beteendet beskrlvet som minskatengagemang ijobbet. Stress har aven befunnits ha moderata samband meddysfunktionella beteenden som stolder och sabotage GOg), och med alkohotkonsumtion(310). stress tyclces ien studie oka personalomsattningen;intervention enligt denna hypotes gav positiw resuttat 611). Mantiga lekare iStorbritannien visade psykiska stressreaktioner som hade samband medarbetskrav (312)."utbrandhet'.Extrem och langvarig arbetsstress och frustration kan leda tillMan kan frega sig vad som ar orsak och verkan isedana resuttat. Arbetsti -fredsstallelse tycks kunna vara en konsekvens av utbrandhet snarare an dessorsak (313). Minskad arbetsti fredsste etse dver tid pa ett jobb tvcks inte varaovanligt (314). Multivariatanalvser av denna process har gjorts bl a vandenbergoch Self G'15). En motsvarande effekt tycks fOreligga i manga organisationer omman meter intresset for uppgifterna, t ex i den svenska grundskolan (3,t6).Jobbstress ar givetvis bara ett exempel pa stress, en det av den totalalivssituationen. Allman livsstress tycktes i en studie av Frone, Russell och CooDer(317) av ett slumpmassigt befolkningsurval vara retaterad mindre ti jobstresantillandra stresskallor, dar speciell vikt ga\a ti konftikt mellan famitjetiv och jobb,se aven (3'18, 319). wolfgang och schofeld (320) fann dock ien noggrann studieav larare attjobbstress var en viktig predilcor av depression, viktigar en ovrigalivshandelser. Sambandet jobbstress - stamningslege ar olika fdr otika Wper ;vjobb (321).Psvkologiskt velbefinnande och kontroll har ett stabitt samband medengagemang, se t ex (322). Svnergistisk samverkan me an ett antal faktorertyclces kunna minska effekten avjobrelaterad stress pa valbefinnande, namtigenupplevd inre kontrolt, predicerbarhet i arbetsmiljon, socialt st6d och kontrotl(323). Adelman (324 fann dessutom att inkomsten hade hogre korrelation medpsykologis|(t valbefinnande an vad jobbegenskaperna hade.Stressreaktioner och persontighet har varit ett populart tema for mengaforskare. Personlighetsvariabeln 'sense of coherence. befanns mediera effekterav jobbstress pe valbefinnande: ju hdgre man lag pa denna variabel destomindre var effeKerna (325). Personlighet gav har som annars en wag forklaringsgrad;aven i en extremt hotfull arbetssituation som den hos poliser som arbetarsom agenter hos brottslingar fann man G26) enbart svaga korretationer mellanpersonlighet och arbetstillfredsst else.30