här. - Från One.com

Studier i ekonomisk psykologi:121atminstone ner det galler relationen meltan foretagsledning och lokalt fack.Eventuella negativa effeKer av facktig verksamhet pa produktiviteten i Englandanses f 6 ha minskat P50).Ekonomiska incitament Wcks ha effekt framst om de er beroende avarbeBinsaB, kvantitet och kvalitet, och de anscellda er khra over att sa ar faltet(251). Aven i USA svndas mot detta. Plawin och Suied eS2, ?ann att minctre dn 18av de anstdllda som besvaradett frigeformular upplevde att det fanns ettsamband mellan deras arbetsinsats och den beloning de fick f6r den. Defta arWterst anmarkningsvart med tanke pA att det anses vara en central komDonenti ett strategislc beloningssystem aft de anstalldanser att det finns eft sambandmellan den lon de far och den arbetsinsaB de gdr (253).Kvalite6cirklar har daremot inte befunnits ge reliabla forbaftringar i produktivitet(254), aven om man funnit (overgaende) effekter pa engagemang ocharbetstillfreds*allelse (27). En nagot annorlunda bild ger mera gtobala programutvarderingar.Porras och Robertson summer:tr 63 studier av olika sortersintervention och finner overvagande positiva effekter i ca 50% av fa en, nar detgaller vad de kallar "Organlzational arrangemenB" och "Sociat factoB" (2SS).Exempel pa den forstnemnda kategorin er formella strukturer som kvatitetscirkEr,pa den sistnemnda gruppbitdning.Na$an all forskning pa omradet arbeBmotivation har berort anstallcla. inteegenforetagare. I en studie av den sistnamnda gruppen fann man (256) att dessahade i viss m;n hogre arbetstillfredssgeltelse och engagemang, och attsambandet mellan arbetstillfredsslallelse och livsti f redsste etse var hogre -arbetetycktes mera integrerat som en det av hela livssituationenAllment kan man allts'6 sega att ekonomiska incitament ger en starkt positiveffekt pa arbetsmotivation (257t, even om den varierar istorlek (259). Grev ochGelfond c59) fttpporteEr att mycket framgangsrika storforetag tycks ha micketav sin framgang att tacka for en tyckad kombination av hoga ingingst6nei somattraherar kompetenta personer samt prestationsrelaterade lonetillagg.Ett par arbeten tar upp j,imforelser i stvrka mellan olika sorteB interventionsom syftat till att hoja arbetsmotivationen Q57, 259). Man studerade, forutomekonomiska incitament, malsattning, arbetsberikning och medinftWande.Effelcernav de ekonomiska incitamenten var i sarklass storst (genomsnitfligprestationsforbaftring 3oo/ot; sam* var medinftvtande (0.5%). Ett annatperspektiv ar det som ges av organisationsutveckting.L0nesystem vidareutvecklas nu i stor skala f6r att an mera effektivt uppmuntratill goda arbetsinsatser. Ett aktuellt citat ur branschtidskriften personnet Journatbeskriver Eget i usA och fer avstuta deta avsnitt e6o):