här. - Från One.com

studier i ekonomisl( psyl(ologi: 121hos osterman ar ofull*endig ar den inte latt att lokatisera. Thierry (174) papekadeatt det finns en tendens att efterfraga ett annat beloningssystem an det manf0r tillfallet har tillgang till; grannens gres verkar a tid gronare.Det finns menga forskningsresultat att referera till ner det galler ekonomiskafaKorers betydelse fdr arbeBprestation. En oversiK ges av Thierry (74L Hanmenar attju klarare sambandet upplevs mellan arbeBprestation och t0n, destostorre arbetstillfredsslallelse- Nagon form av ackordston kan ocksa leda ti aftman kanner kontroll 6ver sin situation- Prestationen befanns oka om deekonomislG incitamenten f6r topp-prestation varierade starkt, i en studie avbiftevlingar (222. Rutinarbete utan inbvggda ekonomiska incitament blir ilangden mordande f6r intresset, och uftrakningen leder troligen till minskada rbetstillfredsstii etse t223,224r.Holmlund (225) stodjer sig pa effektivitetsloneteorin f6r sin slutsats om justclessa faktorers betydelse och pekar pA bewdelsen av "reffvis" l6n. Ackordsl0nenseffel(t kan ej helt forklaras med att den attraherar h0gproduktiv arbetskraft, pisvenska data citerade av Holmlund kvarster en l6neski nad De 5% me antimanstallda och ackordsanstallda arbetare n6r denna faktorer beaktats.Aven arbetsldshet (kanske snarare risken att bli arbetslOs) WcK Oka arbeGintensiteten.Risken att bli arbetsl0s tycktes ha ett omvent U-format samband medarbeBmotivation (226), atminstone f6r dem som hacte stort ekonomiskt behovav arbeBinkomsten ifriga. M a o: storstarbetsprestationen gjordes av dem somvar moderat osakra pe afi ft behetla sina jobb. Attitycterna efter uppsdgning iraven intressanta: storst negativ effekt fann man rimligt nog hos oem somtidigare hade haft ett hogt engagemang och som anseg sig oratwist behandtacteav foretaget (227't. Eflekterna pe de etersteende ansteltda ("survivorsl harrelaterats till upplevd retwisa (228) och arbetsinneha (229).Ytterligare nagra aktuella exempel pa sambandet l6n - prestation skallges har.Gerhart och Milkovich Q3Ol tann i en studie av ca 14000 amerikanska chefer patopp- och mellannive att ldnetillagg, dock inte bast6n, korreteEde medprestation. Blygsamma korrelationer mellan fortagets framgang och chefers tonrapporterades i (231), starkare resultat eterfinns dock i p32). Forskningsresuttatennar det galler just toppchefers loner betraKas som tamligen entyctiga: enknwning bOr ske mellan chefens lon och foretageB framging ttgs). Atminstonetorde ett negativt samband ft ex kraftigt tilltagna fallskarmsavtal tilt chefer sommisslyckaB) knappast ha positiva effeKer pa cheferna i fraga, deras eftertredareoch kolleger, eller pe den ovriga personalen.ProduKiviteten bland engelska kolgruvearbetare har relaterats ti 16nesystem(233), sa aven hos rysk arbetare under transitionen till marknadsekonomi (234).Holzer (235) fann dock aft medan erfarenhet och utbildning Wcktes ha betydetsefdr produktiviteten hade l0nen inget tillskott ut6ver dessa variabter. Utbildningutover vad som kravs for ettjobb ("surplus schooling") tycks ha en negativ effekt24