här. - Från One.com

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en t(risekonomibeEVdelsen att vilja arbeta. Delta kommer vi att gdra i de empiriska studier somredovisasenare i denna rapport.2.5 Ekonomiska incitament och andra belhningarEkonomiska incitament paverkar arbetsmotivationen och produktiviteten 1192,183), men sambanden ar inte enkla och peverl€s av mansa faKorer (18O(.t8S).Osterman sager isitt bidrag till produKivitetsdelegationens rapport (1$ att"Allting Wder pi att ackordsarbete hOjer produktiviteten". 6id. 53)Den som vill meta effekten av incitament meste givetvis skaffa matt Daprestation och produKivitet och framgeng. Kriterier pa framgang ijobbet hardiskuterats lange inom arbetspsykologin (186). En utforlig genomgang av dettatema ges av Borman (187}. Tendensen att vidga begreppet arbetsprestation f6ratt aven ta hansyn tilt nytuga insaBer som inte explicit kEvs diskuteras i (1gB).Ett speciellt problem ar sjauskattad tramg6ng (189). sambandet mellan chefersbeddmning och anstelldas egen bed6mning av sin arbeBprestationofta legt,men kan forbattras genom information om vad som verderas (,t90). Bed6mningav ledningens fdrmaga, utford av de anslellda, har anatvseraB ttgt, 1921. t enstudie av brandsoldater fann man (193) god overens*ammetse mellan 6ver- ochunderordnades bed6mning av chefer pa mellanniva, och deras prestationsnivavar aven relaterad till arbetstillfredsstallelse (egen och underordnades).Cuzzo papekar att effekternav ekonomiska incitament ar varierande och intealltid positiva. Det pubticeras ockse regetbundet studier som ger svaga ellerobefintliga samband, se t ex {194}. Men effekternav i stort sett vad som netsti samhdlls- och beteendevetenskap torde kunna beskrivas pe det saftet. Det finnsmanga faktorer som piverkar de fenomen som studeras, och de ar svera attrenodla-Man ('195) har funnit att de verden som manniskor (inom Ec) rangordnar hogstnar det geller arbete ar:1. Bra betalt.2. TrevligarbeBkamrater.3. Anstallningstrygghet.4. Etl intressant jobb.Intressant nog visar sovjetiska undersokningar att arbetare i davarandeSovjetunionen, trots lega l6ner, rankade tonen som en ganska obetydlig faKor(196) och s€de sig festa storre vikt vid arbetsinnehel och bostadsstandard. EntigtStanding Ar det dock hett ktart aft tag ton teder ti tag produKivitet, och htntolkade dessa data som uttryck fOr traderade normer. Det kan ju ocksa tenkas attman tonar ned lonen i ett samhalle som ande, med hjalp av skattelagar och