här. - Från One.com
här. - Från One.com här. - Från One.com
studier i el(onomist( psykologi: 121En del forskare har fdrestagit aft battre resultat kanske kan erhallas medmodifierade versioner av JcM-moden. ModeratoreffeKer pavisades(,175).Medcof (176) provade en ansatsom innebar att "groMh need" anvandesommoderatorvariabel - endast de som 69 h09t i denna variabel tycktes reagerapositiw pa jobbinneha som inneb,r positiva mojtigheter'atr uwecr
sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en t(risekonomibeEVdelsen att vilja arbeta. Delta kommer vi att gdra i de empiriska studier somredovisasenare i denna rapport.2.5 Ekonomiska incitament och andra belhningarEkonomiska incitament paverkar arbetsmotivationen och produktiviteten 1192,183), men sambanden ar inte enkla och peverl€s av mansa faKorer (18O(.t8S).Osterman sager isitt bidrag till produKivitetsdelegationens rapport (1$ att"Allting Wder pi att ackordsarbete hOjer produktiviteten". 6id. 53)Den som vill meta effekten av incitament meste givetvis skaffa matt Daprestation och produKivitet och framgeng. Kriterier pa framgang ijobbet hardiskuterats lange inom arbetspsykologin (186). En utforlig genomgang av dettatema ges av Borman (187}. Tendensen att vidga begreppet arbetsprestation f6ratt aven ta hansyn tilt nytuga insaBer som inte explicit kEvs diskuteras i (1gB).Ett speciellt problem ar sjauskattad tramg6ng (189). sambandet mellan chefersbeddmning och anstelldas egen bed6mning av sin arbeBprestationofta legt,men kan forbattras genom information om vad som verderas (,t90). Bed6mningav ledningens fdrmaga, utford av de anslellda, har anatvseraB ttgt, 1921. t enstudie av brandsoldater fann man (193) god overens*ammetse mellan 6ver- ochunderordnades bed6mning av chefer pa mellanniva, och deras prestationsnivavar aven relaterad till arbetstillfredsstallelse (egen och underordnades).Cuzzo papekar att effekternav ekonomiska incitament ar varierande och intealltid positiva. Det pubticeras ockse regetbundet studier som ger svaga ellerobefintliga samband, se t ex {194}. Men effekternav i stort sett vad som netsti samhdlls- och beteendevetenskap torde kunna beskrivas pe det saftet. Det finnsmanga faktorer som piverkar de fenomen som studeras, och de ar svera attrenodla-Man ('195) har funnit att de verden som manniskor (inom Ec) rangordnar hogstnar det geller arbete ar:1. Bra betalt.2. TrevligarbeBkamrater.3. Anstallningstrygghet.4. Etl intressant jobb.Intressant nog visar sovjetiska undersokningar att arbetare i davarandeSovjetunionen, trots lega l6ner, rankade tonen som en ganska obetydlig faKor(196) och s€de sig festa storre vikt vid arbetsinnehel och bostadsstandard. EntigtStanding Ar det dock hett ktart aft tag ton teder ti tag produKivitet, och htntolkade dessa data som uttryck fOr traderade normer. Det kan ju ocksa tenkas attman tonar ned lonen i ett samhalle som ande, med hjalp av skattelagar och
- Page 2 and 3: hnehe sldrteckningFdrorcl . ......
- Page 4 and 5: ForordDefta ar slutrapporten i eft
- Page 6 and 7: studier i ekonomisk psYkologi: 121S
- Page 8 and 9: Stu(lier i eKonomisk psYkologi: 121
- Page 10 and 11: Studier i ekonomisk psvkotogi: 121N
- Page 12 and 13: Studier i ekonomisk psykologi: 121-
- Page 14 and 15: studier i ekonomisk psykologi: 12'l
- Page 16 and 17: studier i ekonomisk psykotogi: 121a
- Page 18 and 19: Studier i ekonomist( psykologi: 1Zl
- Page 20 and 21: studier i ekonomisk psvkologi: 121P
- Page 22 and 23: studier i ekonomisk psykologi: 121s
- Page 26 and 27: Studier i ekonomisk psykologi: 121k
- Page 28 and 29: studier i ekonomisl( psyl(ologi: 12
- Page 30 and 31: Studier i ekonomisk psykologi:121at
- Page 32 and 33: studier i ekonomisk psYkologi: 121b
- Page 34 and 35: studier i el(onomisk psykologi: 121
- Page 36 and 37: Studier i ekonomisl( psykologi: 121
- Page 38 and 39: stuclier i ekonomisk psykologi: 121
- Page 40 and 41: studier i ekonomisl( psyl(ologi: 12
- Page 42 and 43: Studier i ekonomisl( psykologi: 121
- Page 44 and 45: studier i ekonomisk psvkotogi: 121o
- Page 47 and 48: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 49 and 50: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 51 and 52: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 53 and 54: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 55 and 56: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 57 and 58: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 59 and 60: sjoberg och Lind: Arbe8motivation i
- Page 61 and 62: sjoberg och Lind: Arbetsmotivaflon
- Page 63 and 64: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 65 and 66: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 67 and 68: sjdberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 69 and 70: sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
- Page 71 and 72: sjoberg och [ind: Arbetsmotivation
- Page 73 and 74: Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation
studier i el(onomist( psykologi: 121En del forskare har fdrestagit aft battre resultat kanske kan erhallas medmodifierade versioner av JcM-moden. ModeratoreffeKer pavisades(,175).Medcof (176) provade en ansatsom innebar att "groMh need" anvandesommoderatorvariabel - endast de som 69 h09t i denna variabel tycktes reagerapositiw pa jobbinneha som inneb,r positiva mojtigheter'atr uwecr