här. - Från One.com

studier i ekonomisk psykologi: 121sambandet mellan objektiva och upplevda Jobbegenskaper har visat pa mvcketblygsamma samband, och sambanclet mellan objeKivajobbegenskaper och JCMmodellenskonsekvenseravjobbegenskaper (t exarbetstillfredsste else) wder p6nollsamband (160t. Litteraturen om arbeBvardering visar hur probtematiskt detkan vara att beskriva dimensionerna i ett jobb (161).Komplexitet ijobbet leder aven till helt andra Wper av effekter an dem somhar att gora med arbeBti fredssta etse. Komptexa uppgifter er ofta svara ochkomplexitet leder till okade ski nader i prestation me an otika Dersoner (162).Det er i sjaMa v-erket ett ganska rimtigt antagande aft kognitiva strategler ochkognitiv formaga svarar for storre variation an motivation ner det gallerarbeBprestation. Analysen av arbetets kognitiva inneha ar emellertid ennu barai ett initialt skede (163,,t64t.Utvidgning av arbeBuppgifterna kan ske pa menga satt, och resultaten kan blihogst skiftande, se (1651. I det sistnemndarbetet fann forskarna, i en studie avtjansteman och chefer i ett finansbolag, att utokning au antalet uppgifter hadenegativa effekter (flera fel, mera stresg, medan de fann positiva effeKer av attarbetet utokades ti att omfatta ftera innehe smassiga omraden ("knowledgeenlargement").Manga studier av JCM-modellen har ptagats av metodologiska probtem. Det ermvcket WeKamt hur man skalltotka verdet av beddmningal av motivationsvardetav ett jobb med en viss upplaggning (166). Hafti kommer att JCM-modennar en matematisk form som teder till specie a problem vid dess provning (167).Modellen antar namligen att vissa faktorer har en multiplikativ relation medandra, och provningen blir darfor i hdg grad beroende av att man kunnat9egtamqa ska-lornas nollpu_nkter. Det ar vat kant att psvkotog'sk metning sa anlyckats gora negot dvtikt pe eft overtvgande saft.Forskningen visar emellertid pa vissa positiva resultat nar det galler arbetstillfredsstallelse.JCM-moden och liknande ansatser forefaller kunna ge bidrag tillmetodik for att skapa jobb som ger dkad trivsel och okat subjektiw v'tbefinnande,atminstone f0r vissa grupper av ansta da.Herzberg (168, 169) var tidigt ute med ett budskap som mvcket liknar JcMmodelleneven om det ar mindre genomarbetat. Enligt Henbergs modelt berorarbetsmotivationen av 'hvgien".faktorer (on, prestige), som man aldrig kan faf6r mycket av, och 'egenuiga" motivatorer (prestation, att fe anvenda ochuweckla sin formega, att fa ansvar, etd. Arbetsmotivationen krever att badaWpern av behov tillfredsstalb- Herzberg pastod vidare att den enda 'verkliga,,motivationen (till skilhad fren vad han lGltar.movemenBlden som upplevsnar man kan utveckla sig sjetv, och den i sin tur kan bara tillfredsstallas medarbetsber'kning och konkret sociatt samspel. Finanwerksamhet och datorkommunikationleder enligt Hezberg ti en kenslokall attiwd som i sin tur minskarmotivationen (och pa siK prestationerna). Forskare som varit verksamma De18